E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 1

Den här artikeln tillhör en artikelserie på 2. Det här är del 1. Du hittar alla artiklarna i serien här: E-ämnen

Ingen kostintresserad person lär kunna gå miste om den debatt som idag pågår om naturlig mat och tillsatser. Bara för någon dag sen så publicerades en artikel med namnet ”Tillsatserna är livsviktiga”. I kritiken mot den mat som industrin distribuerar finns i mina ögon mycket att hålla med om, men även en hel del där jag tycker den negativa kritiken blir för ensidig och mest baseras på okunskap.

Alla livsmedelstillsatser får ett E-nummer tilldelat och dessvärre drar många samtliga E-nummer öven en kam trots att det i realiteten är en ENORMT heterogen grupp. Att prata negativt om ”E-ämnen och och tillsatser” som om alla ämnen tillhör en homogen grupp är lika korrekt som att säga ”växter innehåller C-vitamin” utan att skilja en apelsin från ett ekollon. 😉

Jag har nu tänk att i en tvådelad serie berätta om det E-nummer jag själv tycker att man som konsument framför allt bör se upp med. Denna livsmedelstillsats har stark vetenskaplig evidens för att vara hälsovådlig och jag kommer i denna första text beskriva vad det är, varför den behövs och varför jag anser att man bör se upp med konsumtion av den.

I nästa text kommer jag gå in djupare på vilka livsmedel som innehåller den, ge exempel på hur ofta den faktiskt förekommer i kosten för en helt vanlig person samt ge råd om hur man kan få in bra substitut i kosten.

Den livsmedelstillsats jag skall skriva om är, som rubriken nämner, natriumnitrit med E-numret E250.

Vad är natriumnitrit (E250)?

Natriumnitrit är en livsmedelstillsats som förekommer i en hel del produkter på marknaden och identifieras i ingrediensförteckningen som E250. Dess kemiska beteckning är NaNO2 vilket innebär att den består av en jon natrium (Na), en jon kväve (N) samt två syre (O2).

sodiumnitrite

Natriumnitrit finns enbart som tillsats i ren form men kan även bildas ur natriumnitrat som förekommer rikligt i t.ex. spenat och rödbetor. Dess användningsområde är framför allt ur säkerhetssynpunkt för att inte matförgiftingsbakterien Clostridium botulinum skall kunna tillväxa i produkten men den utnyttjas även som färggivare. Clostridium botulinum är en bakterie som orsakar sjukdomen botulism, även kallad ”korvsjukan”, en sjukdom med risk för dödlig utgång vid relativt låga doser (mer om C. botulinum här).

Jag kommer i del 2 gå igenom mer noggrant för var du hittar nitrit men kan redan här nämna i korthet att dess användningsområde är charkvaror så som bacon, korvar, leverpastej, rökt och kokt skinka, rökt kött och fisk av olika slag och andra blandprodukter som exempelvis blodpudding, sylta och pölsa. Med andra ord de flesta köttvaror som på ett eller annat sätt processats och vacuumförpackats (i vacuum trivs C. botulinum som är en anaerob bakterie och alltså inte gillar syre).

200px-Sodium_nitrite
Natriumnitrit (E250) i ren form. Tillsatser av detta skyddar mot tillväxt av Clostridium botulinum och ger mer attraktiv färg åt t.ex. rökt lax, korv och skinka. Dock anses tillsatsen långt ifrån riskfri och ur cancersynpunkt rekommenderas man at avstå från denna typ av processade livsmedel just p.g.a. natriumnitriten.

Vad är riskerna med natriumnitrit (E250)?

När World Cancer Research Fund publicerade sin stora litteraturgenomgång för cancerprevention med hänseende på fysisk aktivitet och kost ansåg man att stark evidens finns för olika cancerformer vid hög konsumtion av kött och FRAMFÖR ALLT ”processed meat”, d.v.s. den typen av livsmedel där nitrit finns tillsatt (1). Den rapporten fick en hel del massmedial uppmärksamhet och kunde bl.a. läsas i Svenska Dagbladet den 9:e november 2007 (”Rött kött ger cancer”)

Såhär sammanfattades de åtta primära råden för att med kost och fysisk aktivitet minska risken för cancer efter dess att ca 7000 studier granskats (och som du kan läsa i sin helhet här):

RECOMMENDATIONS

BODY FATNESS
Be as lean as possible within the normal range of body weight
PHYSICAL ACTIVITY
Be physically active as part of everyday life
FOODS AND DRINKS THAT PROMOTE WEIGHT GAIN
Limit consumption of energy-dense foods. Avoid sugary drinks
PLANT FOODS
Eat mostly foods of plant origin
ANIMAL FOODS
Limit intake of red meat and avoid processed meat
ALCOHOLIC DRINKS
Limit alcoholic drinks
PRESERVATION, PROCESSING, PREPARATION
Limit consumption of salt. Avoid mouldy cereals (grains) or pulses (legumes)
DIETARY SUPPLEMENTS
Aim to meet nutritional needs through diet alone
BREASTFEEDING
Mothers to breastfeed; children to be breastfed
CANCER SURVIVORS
Follow the recommendations for cancer prevention

I ovanstående punkter har jag alltså själv fetmarkerat och strykit under den delen som åsyftar processade köttprodukter. Starkaste kopplingen till cancer gäller kolorektal cancer men teorier om fler cancerformer förekommer, bl.a lungcancer, magsäckscancer, cancer i matstrupen (esofagus) och prostatacancer.

Mekanismen bakom detta tros främst vara N-nitrosoföreningar i form av nitrosaminer och nitrosoamider i mag- tarmsystemet när produkterna bryts ner. Dessa nedbrytningsprodukter tros alltså vara carcinogena hos människa (1, 2, 3, 4). Denna bildning sker även vid icke-processat kött men i mindre mängd och samma rapport ger rådet om att högst konsumera 500 gram kött per vecka samtidigt som man alltså rekommenderas att i minsta möjliga mån konsumera processade köttprodukter.

Mer från samma rapport men mer specikt för denna rekommendation:

It is best that processed meats are avoided. They are generally energy-dense and can also contain high levels of salt (see recommendation 7). They also tend to be preserved by smoking, curing, or salting, or with the addition of chemical preservatives. Some of these methods of preservation are known to generate carcinogens; while the epidemiological evidence that these are causes of cancer is limited, it is a wise precaution to avoid them. Processed meat includes ham, bacon, pastrami, and salami. Sausages, frankfurters, and ‘hot dogs’, to which nitrates/nitrites or other preservatives are added, are also processed meats. Minced meats sometimes, but not always, fall inside this definition if they are preserved chemically. The same point applies to ‘hamburgers’. Fresh meats that have simply been minced or ground and then shaped and cooked are not considered to be ‘processed’.

Nitrit kan även bildas av naturligt förekommande nitrat som sagt (jag nämnde det i inledningen) och av den anledningen rekommenderas små barn att inte konsumera dessa produkter heller eftersom ombildningen av nitrat till nitrit i det fallet anses vara riskabel. Dock görs inte samma bedömning för vuxna och nitratrika växter ses inte som en riskfaktor enligt officiella rekommendationer.

salami
En fin salami är inte fel, tvärtom smakar det sjukt gott och är troligtvis en av mina personliga favoriter i charkdisken. Dock ett exempel på en processad köttprodukt som i Sverige innehåller natriumnitrit och som man kan anta har en del negativa hälsoegenskaper. Bl.a. är det p.g.a. tillsatsen som den har sin klarröda färg.

Sist men inte minst gäller hälsoriskerna inte enbart cancer heller utan även höga halter av methemoglobin, blodtrycksrubbningar och åstadkomma minskad syreupptagning och nervskador hos barn (1, 4).

Slutord del 1

Det finns som sagt mängder av livsmedelstillsatser och att utifrån ett E-nummer (eller ett komplicerat och underligt namn) kunna avgöra säkerhet eller användningsområde är självklart omöjligt och jag har full förståelse för att konsumenter känner sig osäkra och förvirrade.

Men pratar vi nu enbart om skadlighet och helt bortser från tillsatser som är mer tveksamma ur ”moralisk” synvinkel (som exempelvis gör produkten billigare att framställa men inte billigare att köpa och där egenskaper från naturliga livsmedel ersätts med kemiska tillsatser) så vill jag lyfta fram just natriumnitrit.

Fler livsmedelstillsatser diskuteras även ur hälsosynpunkt, t.ex. smakförstärkare som mononatriumglutamat, diverse sötningsmedel, färgämnen m.m. men starkast evidens anser jag att just E250 har. Här finns trots allt en omfattande vetenskaplig grund att stå på och även samlad vetenskaplig expertis ger rådet om att undvika konsumtion av detta.

Hoppas texten bidragit med lite djupare kunskap om åtminstone ett av alla dessa tillsatsämnen som förekommer i vår kost. Nästa del kommer som sagt handla om mer praktiska råd för att minska sin konsumtion av E250 och mer specifikt var du finner tillsatsen i olika produkter.

/Nicklas

1. World Cancer Research Fund / American Institute for Cancer Research. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. Washington DC: AICR, 2007
2. Bartsch H et al. Endogenously formed N-nitroso compounds and nitrosating agents in human cancer etiology. Pharmacogenetics. 1992 Dec;2(6):272-277.
3. Mirvish SS. Role of N-nitroso compounds (NOC) and N-nitrosation in etiology of gastric, esophageal, nasopharyngeal and bladder cancer and contribution to cancer of known exposures to NOC. Cancer Lett. 1995 Jun 29;93(1):17-48.
4. Bruning-Fann CS and Kaneene JB. The effects of nitrate, nitrite and N-nitroso compounds on human health: a review.  Vet Hum Toxicol. 1993 Dec;35(6):521-538.

Uppdaterat 2009-10-22: Idag publicerades en artikel i Aftonbladet som definitivt hör till ämnet. Det är proffessorn i livsmedelshygien vid Örebro Universitet, Marie-Louise Danielsson-Tham som uttalar sig. Bl.a. om E250. ”Tillsatserna är livsviktiga”

Fortsätt läsa artikelserienE250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 2 >>

33 thoughts on “E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 1

  1. Äntligen, just det här diskussionsämnet har jag väntat på!
    Tackar och bockar för artikeln!

  2. Erikrqt:

    Äntligen, just det här diskussionsämnet har jag väntat på!
    Tackar och bockar för artikeln!

    Åh vad kul att höra, Tack Erik! 🙂

    Just E250 är ett tillsatsämne där jag känner att evidensen är stark nog för att uttala sig om som sagt. Fler är ju tveksamma och diskuteras friskt men där är det mer tyckande än vetenskaplighet kan jag känna (glutamat t.ex.). Del 2 är mer praktiskt inriktad som sagt och den har jag redan påbörjat så håll ögonen öppna! 😉

    Kan dessutom bli mer i de här ämnet framöver förstås, oavsett hur pass välbevisat något är betyder det ju inte att man inte kan skriva om det. Sötningsmedel, glutamat och azofärgämnen är ju t.ex. intressanta och debatteras kraftigt.

    /Nicklas

  3. ”Nitrit kan även bildas av naturligt förekommande nitrat som sagt (jag nämnde det i inledningen) och av den anledningen rekommenderas små barn att inte konsumera dessa produkter heller eftersom ombildningen av nitrat till nitrit i det fallet anses vara riskabel”

    Innebär detta att det även är lämpligt att nolla spenat och rödbetor, eller sker omvandligen i så liten utsträckning att den inte är riskabelt för vuxna?

  4. Det är dosrelaterat och alltid bra att försöka minimera sitt intag av nitrit. En del av det dietära nitrat vi får i oss kommer utsöndras via saliven där det sker en reducering till nitrit. Det finns med andra ord ett direkt linjärt samband mellan mängden dietärt nitrat och mängden nitrit i saliven, kan vara värt att tänka på.

  5. Christoffer (Snarlik) Hedman:

    ”Nitrit kan även bildas av naturligt förekommande nitrat som sagt (jag nämnde det i inledningen) och av den anledningen rekommenderas små barn att inte konsumera dessa produkter heller eftersom ombildningen av nitrat till nitrit i det fallet anses vara riskabel”

    Innebär detta att det även är lämpligt att nolla spenat och rödbetor, eller sker omvandligen i så liten utsträckning att den inte är riskabelt för vuxna?

    Din frga finns besvarad i texten. I meningen efter ditt citat t.o.m. 😉

    B-A:

    Det är dosrelaterat och alltid bra att försöka minimera sitt intag av nitrit. En del av det dietära nitrat vi får i oss kommer utsöndras via saliven där det sker en reducering till nitrit. Det finns med andra ord ett direkt linjärt samband mellan mängden dietärt nitrat och mängden nitrit i saliven, kan vara värt att tänka på.

    Intressant B-A. Kul att du besöker oss och kommenterar även här. Du skriver mycket vettigt på Kostdoktorn så det är glädjande med din kunskap även bland kommentarerna hos oss. 🙂

  6. ica börjar använda mycket olika e ämnnen i sina produkter utan informera sina kunder om riskerna findus har tagit sitt ansvar och på förpackningarna kan man läsa utan onödiga tillsatser utan tillsatta konserveringsmedel och utan transfetter gissar på ica har en hel del att lära sig

    ica leverpastej

    E1422 förtjockningsmedel

    E202 konserveringsmedel

    E509 stabiliseringsmedel

    E300 anti-oxidantonsmedel

    E250 konserveringsmedel

  7. R Eriksson: ica börjar använda mycket olika e ämnnen i sina produkter utan informera sina kunder om riskerna findus har tagit sitt ansvar och på förpackningarna kan man läsa utan onödiga tillsatser utan tillsatta konserveringsmedel och utan transfetter gissar på ica har en hel del att lära sigica leverpastejE1422 förtjockningsmedelE202 konserveringsmedelE509 stabiliseringsmedelE300 anti-oxidantonsmedelE250 konserveringsmedel

    Hej R Eriksson!

    I din lista finns det inget som oroar mig det minsta bortsett från just nitriten.

    E 1422 Acetylerat distärkelseadipat

    E 202 Kaliumsorbat

    E 509 Kalciumklorid

    E 300 Askorbinsyra

    E 250 Natriumnitrit

    I de andra fallen är det fråga om tillsatser som ger livsmedlen olika egenskaper. Och där är det en fråga om vad man egentligen betalar för. Hur pass mycket tjänar ICA på att tillsätta allt det där jämfört med en produkt som får samma utseende och konsistens men utan tillsatser. Jag är oerhört kritisk mot livsmedelsindustrin och upplever att producenterna gör sitt bästa för att komma undan billigt och tummar på kvalitén så gott det går så länge folk köper. Men det betyder inte att tillsatserna är farliga. Här kan du läsa om varje E-ämne:

    http://www.aktavara.org/upl/files/7124.pdf

    Sedan jämför du äpplen och päron angående E250 i Findus rätter. Innehåller inte rätterna något som enligt lag måste innehålla E250 så gör det ju inte. Men skulle de t.ex. göra en pytt i panna med rökt skinka så innehåller ju rätten E250.

    Och ”Utan onödiga tillsatser” är en fullständigt bedrövlig märkning som enbart förvirrar och inte säger ett dugg för konsumenten. Tack och lov har den förbjudits:

    http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Nyheter1/Domstol-gav-Livsmedelsverket-ratt-att-forbjuda-vilseledande-utan-markning-/

  8. Mycket intressant!

    Jag har läst vidare lite. Man ska ju undvika o dessutom absolut inte värma de charkvaror som innehåller E 250 eftersom omvanlingen från nitrit till nitrosaminer då blir ännu större. Dessutom har jag läst att denna omvandling är speciellt hög då man värmer dessa charkvaror tillsammans med ost (nitritet i köttprod. reagerar då med aminerna i osten o det bildas ännu mer a nitrosaminer). Alltså skulle tex salamipizza med ost o toast vara ungefär något av det värsta man kan äta.

    Anledningen till att jag frågar, är att jag bor i Österrike (”Salamins o Speckets land”) o många traditionella rätter här innehåller just både charkvaror med E 250 och ost som värms tillsammans.

    /Anna

  9. Ah, ja – frågan är så klart om det är så just med ostkombinationen. Det hade varit intressant att veta.

  10. Vill bara säga att jag ett flertal gånger i insändare efterlyst åtminstone något alternativ bland saltade och rökta varor, typ pålägg m.m. utan tillsats av nitrit. I närbutiker kammar jag noll. En del ostar finns att tillgå. Det sägs att en del parmaskinkor såsom Parma slega, som jag kan få uppskuren direkt, endast skulle innehålla salt.
    Har läst om nitritets omvandlig i magsäcken till nitrosaminer,påstådda vara starkt cancerframkallande, ett mindre lockande perspektiv, när det gäller mängder varor, lockande röda, som dagligen finner köpare. Faktiskt funnit s.k. stångkorv, riktigt GRÅ, men hur många lockar den till köp, indoktrinerade som vi blivit av färg!
    Lillemor Derr

  11. Hej! Tack för en intressant och upplysande artikel. Om nitratets förvandling till nitrit och om nitrosaminer visste vi en hel del förut men man kan aldrig lära sig för mycket. Men framför allt: hur hitta alternativen?
    För en tid sedan köpte vi skinka i ICAs delikatessdisk. Vi nämnde att vi ville ha helmuskel (inget limmat alltså) och ett kött utan E. Vi fick då tipset att köpa sameskinka från Jokkmokk för det svindlade priset av 329:-/kg (alltså dyrare än oxfilé och torskrygg). När vi kom hem och läste det finstilta på etiketten så innehöll skinkan mycket riktigt natriumaskorbat (E301) och natriuimnitrit (E250). Hur sjutton skall man bära sig åt egentligen? Köpa en rimmad fläsklägg och koka själv? Är inte det här ett lämpligt forum för alla slags goda tips? Hoppas det…

  12. Hej Tord, kul att du gillar den!

    Riktigt trist att de ger dig en så svindyr skinka och påstår att den är E-nummerfri när den inte är det. Visst är det ens eget ansvar att kolla ingrediensförteckning men har man faktiskt bett om något specifikt och handlaren säger att produkten uppfyller det du frågar efter tycker jag det är illa.

    Kolla del 2 så finns ju ett tips på bacon i alla fall. Vill du ha något syrat, saltat eller rökt utan E250 får du göra det själv från grunden tror jag. Eller köpa i ett annat land. Men tänka då på att det genast är ett risklivsmedel som bör behandlas varsamt.

  13. Japp, mig har du i varje fall lyckats övertyga!
    Det får bli Kravmärkt Bacon i fortsättningen helt enkelt!

  14. Sitter här med Scans ekologiska bacon o den innehåller E250. Är då kravmärkt garanti för att det inte innehåller E250?

  15. Lotta:
    Sitter här med Scans ekologiska bacon o den innehåller E250. Är då kravmärkt garanti för att det inte innehåller E250?

    Hej Lotta!

    Jag fick samma fråga i Del 2 häromdagen. Ekologiskt handlar enbart om odlingsförhållanden och inget annat. KRAV har däremot helt andra regler och de hävdar att de aldrig har E250.

  16. Hej Nicklas!
    I länken om C. botulinum står det att det hämmas av vanligt koksalt. I rena spekulationer, hade man inte kunnat använda något annat salt istället för E250-ämnet som man nu använder?

  17. OK artikel där.
    Beträffande anaeroba bakterier så dör långt ifrån alla i närvaro av syre, dom kräver dock inte syre för att föröka sig, vilket är det som definierar anaerober Sen finns givetvis även bakterier som dör i närvaro av syrerik miljö
    Vidare är Chl.Bot. EN av flera bakterier som Natriumnitrit är verksamt mot.

    Keep up the good work!

  18. Hur vet man att det är just natriumnitritet i den processade maten som leder till cancer?

  19. Andreas:
    Hur vet man att det är just natriumnitritet i den processade maten som leder till cancer?

    Det vet man inte. Man vet inte ens om processad mat ”leder till cancer”. Men det finns mycket som tyder på det. Ingenstans i texten står det väl att det är hugget i sten?

  20. Andreas:
    Varför blir du irriterad?

    Det blev jag inte. Jag blev bara lite överraskad av frågan med tanke på det jag skrivit. Inget illa menat. Uttryck i text kan ibland framstå som mer ”snorkigt” än vad som är menat så jag be rom ursäkt för det.

  21. Okej. Ingen fara. Det var ett stycke jag inte förstod i texten eftersom det var termer jag inte känner till och det kanske var den som förklarade varför just nitritet tros vara det mest skadliga i processad mat.

  22. tack för en intressant artikel. Jag är själv väldigt intresserad av sånthär

  23. Hej! KRAV märkta produkter som t.ex korv ska INTE innehålla natriumnitrit har jag läst här och i andra sammanhang på nätet. Men idag tänkte jag handla korv från Coop som var KRAV märkt men som ändå innehöll natriumnitrit!!
    Finns det överhuvud taget någon korv som inte innehåller detta ämna kan man fråga sig. KRAV märkta gör det i alla fall inte! Hans

  24. Tyskland är korvens förlovade hemland. Där äter man mest korv i världen och om nitrit finns även i deras korvar så borde väl cancer vara en mycket vanlig sjukdom i det landet!?

  25. I Argentina äter man mest rött kött av alla länder i världen. Där borde väl också cancer orsakat av denna höga konsumtion vara mycket vanlig och betydligt vanligare än här!? Är det någon som kan ge svar på den frågan?

  26. Hans Sandberg:
    Tyskland är korvens förlovade hemland. Där äter man mest korv i världen och om nitritfinns även i deras korvar så borde väl cancer vara en mycket vanlig sjukdom i det landet!?

    Hans Sandberg:
    I Argentina äter man mest rött kött av alla länder i världen. Där borde väl också cancer orsakat av denna höga konsumtion vara mycket vanligoch betydligt vanligare än här!? Är det någon som kan ge svar på den frågan?

    Det räcker med en minuts Googlande för att hitta den statistiken.

    http://globocan.iarc.fr/Pages/fact_sheets_population.aspx

    Där kan du se statistiken i båda länderna om du bläddrar i rutan där det nu står ”World”. Och du kommer snabbt se att kolorektalcancer är vanligt förekommande i båda länderna.

    /Nicklas

  27. Jag gillar att du refererar till vetenskapliga artiklar etc. Det jag dock inte gillar är att du som så många andra lever på att skrämma livet ur folk. Iof inget fel i det – du kommer säkert att hävda att du ”utbildar” folket…Vilket till viss mån är sant – men mest falskt.

    Man kanske kan börja dra åt sig öronen när man hör att natriumnitrit är otroligt farligt när det kommer ifrån preserverat kött (korv etc etc) – men helt ofarligt när det kommer ifrån grönsaker. Förklara detta?

    Tycker att alla som är intresserade av att faktiskt lära sig lite skit borde läsa igenom åtminstone det här:
    https://en.wikipedia.org/wiki/Correlation_does_not_imply_causation
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1182327/
    Och sen som exempel en meta-studie som handlar om hur minskat intag av mättat fett inte ger en minskad risk av hjärt- och kärlsjukdom:
    http://ajcn.nutrition.org/content/early/2010/01/13/ajcn.2009.27725.abstract
    Det sista var endast ett exempel på hur 20-50 år av vetenskap har haft helt fel. Just pga av att epidemiologi är ett så fruktansvärt trubbigt verktyg. Det som var fakta igår baserat på epidemiologi är idag bara skräp.

    Och sen vill jag avsluta den här posten med ”sola dosis facit venenum”, det är dosen som gör giftet. Någonting som inte alls framgår i den här artikeln, ej heller framgår det hur risken ökar av intag av natriumnitriter. Men är detta för svårt eller? Show me the data.

  28. E250 är ju en godkänd livsmedelstillsats och anses därför säker vid normal konsumtion, i alla fall anser man att nyttan uppväger (risken för tex botulism) eventuella risker. Mekanismerna bakom och tillåten mängd baseras ofta på djurförsök och andra labförsök och väldigt lite på epidemiologi. Det är mycket möjligt att mycket av associationen med processat kött och olika hälsoutfall kan bero på annat än nitrit (salt, rökt, järn mm).
    Skillnaden mot grönsaker är att de innehåller mest nitrat och dessutom antioxidanter som minskar bildningen av tex nitrosaminer.

  29. Dock så blir nitrate reducerat till nitrit av tarmfloran.
    Precis mekanismen bakom tillåten mängd baseras på djurförsök och hur mycket man behöver för att nå ändamålet, – i det här fallet att inte botulinumbakterier ska kunna växa.
    Jag håller med dig om antioxidanterna, de verkar onekligen vara ganska viktiga i moderata mängder. Däremot kommer jag aldrig bli någon Pauling, som trodde att c-vitamin botade allt.

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25803049

  30. Vad synd! Min 3 årige son älskar medvurst (eller ”prickikorv!”), han är kinkig i maten så jag är glad han äter den men nu ser det ut som jag borde stoppa det…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *