Jag har tidigare varit inne på dagens heta debatt om tillsatsämnen i våra livsmedel och hur man idag (enligt mig) lite väl lättvindigt börjat dela in mat i ”naturlig” och ”onaturlig”. En syn på kosten som något viktigare än bara bukfylla och en trend mot bättre råvaror, mindre tillsatser etc. ser jag som positiv men även synen på tillsatser bör vara objektiv anser jag.
Vidare bör man även vara medveten om att allt naturligt VERKLIGEN inte är bra för oss. I alla möjliga livsmedel finns mängder av naturligt förekommande växtgifter och gifter som bildas vid olika behandling/förvaring. Det är lika viktigt att man känner till dessa faror som att man lägger krut på kemikaliers eventuella skadlighet för oss.
I den här texten har jag tänkt skriva om ett visst sorts naturligt förekommande gift. Ett grupp mögelgifter vid namn aflatoxiner, ett ämne jag för övrigt fick inspiration till tack vare en kommentar här på bloggen från en kille vid namn Jonas. Så tack för det Jonas!
Svampar och mykotoxiner
Mykotoxiner är ett samlingsnamn på gifter i naturen som tillväxer vid mögel, det är sekundära metaboliter som tillväxer vid svampbildning. Dessa gifter kan vara skadliga för människa i olika omfattning beroende på vilken sorts gift det är men olika arter har även positiva effekter och användningsområden (1). Möglet i sig kan ibland försvinna under tillagning vid tillräckligt hög temperatur men toxinerna är desto mer motståndskraftiga och består i livsmedlet.
Toxinerna bildas i svampar som växt till i livsmedel och när det gäller just alfatoxinet så är svamparten i fråga Aspergillus flavus. Andra Aspergillustyper av svampar där mer eller mindre farliga toxiner kan bildas är t.ex. Aspergillus parasiticus, Aspergillus glaucus, Aspergillus niger och Aspergillus oryzae. Vidare finns enorma mängder av mögelsvampar som gett oss allt ifrån penicillinet till massa fantastiskt goda ostar och jästsvampar som bl.a. ger oss öl (såsom Saccharomyces Carlsbergensis) (2, 3).
Mikrobiologin är alltså mycket mycket omfattande och man kan snabbt hamna vilse bland olika arter, subarter, gifter, hälsobringande egenskaper, olika förvaring, tillagning och behandling som ger olika effekter m.m. Dock tänker jag inte skriva mer än nödvändigt och hädanefter riktar jag enbart in mig på aflatoxinerna, vad de tillskrivs för hälsorisker samt var de kan tänkas förekomma.
Förekomst
Det svenska klimatet är inte gynnsamt för den typen av livsmedel där de skadliga aflatoxinerna oftast bildas och tack lov har vi en noggrann kontroll av importerade livsmedel utifrån. Så här i Sverige är förgiftningar av aflatoxiner ovanliga. Men därmed inte sagt att kontrollen är 100%-ig och man bör vara medveten om vilka livsmedel och varifrån de kan tänkas innehålla aflatoxiner om man har maximal otur. Livsmedel där aflatoxiner växer till mest är exempelvis:
- Nötter och frön. Paranötter, pistagenötter, pekannötter, mandlar, oljefrön m.m.
- Baljväxter. Jordnötter, kaffebönor, sojabönor, mungbönor och fler sorters bönor och baljväxter.
- Spannmål. Majs, vete, ris av olika sorter, bovete m.m.
- Kryddor.
Dock har man funnit förekomst av aflatoxiner även vid analyser här i Sverige. 1999 publicerade Livsmedelsverkets egna tidning Vår Föda (numera nedlagd) en stor analys av aflatoxinförekomst i typiska livsmedel från olika livsmedelsbutiker i flera delar av landet.
Där analyserades sammanlagt 227 livsmedelsprover av bakmassa, bovete, jordnötter, jordnötssmör, majsprodukter, mandel, paranötter, pistaschmandlar, pumpakärnor, solrosfrön och vallmofrön. Generellt sett visade sig halterna vara låga men undantag fanns för vissa prover av nötter. I cirka 10 procent av de analyserade nötproverna överskreds det nya EG-gränsvärdet för aflatoxiner (2 µg/kg för aflatoxin B1 och 4 µg/kg för summan av samtliga toxiner; tabell 1). I vissa prover av paranötter och pistaschmandlar var halterna mycket höga (upp till 2500 µg/kg).
Fullständig artikel från den undersökningen kan du läsa här och figuren här under visar resultatet.
En liknande undersökning gjordes i en engelsk studie där importerade livsmedel analyserades och där man fann den främsta förekomsten i currykryddor, chilipulver och ingefära. Andra livsmedel som analyserades var t.ex. pitabröd och nudlar så inriktningen var alltså mot importerad mat från länder från vilka Storbritannien har många invandrare (4).
Fler analyser av denna typ har gjorts runtom i världen, t.ex. en från 2008 genomförd Kanada där frukostcerealier undersöktes. Dessa cerealier var risprodukter, majsprodukter, veteprodukter och produkter med olika spannmålsmixer. Nivåerna var låga för mykotoxiner men det förekom i stora delar av proverna (5).
Nämnda analyser är bara exempel och det finns många att läsa om från olika delar av världen. Gå in på databasen PubMed och sök på t.ex. ”aflatoxins grains”, ”aflatoxins nuts”, ”aflatoxins maize” eller dylikt och du finner en hel del.
Med den lilla bakgrunden om förekomst ska jag nu gå vidare till att ge en beskrivning om varför aflatoxiner är farligt.
Aflatoxinets skadlighet
För den som läst min text om tillsatsämnet natriumnitrit (E250) (”E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 1” och ”E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 2”) så hänvisar jag där till den omfattande litteraturgenomgången från World Cancer Research Fund som publicerades 2007 och där rekommendationen gällande kött var högst 500 gram per vecka samt att konsumera minimalt (helst inget) processat kött (med innehåll av nitrit) (3).
Man sammanfattade där åtta punkter med stark evidens i vetenskapen, däribland nämnda köttrekommendationer, och i samma ”lista” nämns mögliga livsmedel. Denna rekommendation bygger alltså på en stark vetenskaplig evidens för mögelgifternas skadeverkan.
Hur pass starkt stöd en viss livsstilsfaktor har faktor har för en specifik cancerform graderas i rapporten enligt följande skalor:
- Substantial effect on risk unlikely
- Limited – suggestive
- Probable
- Convincing
”Convincing” är alltså det högsta vetenskapliga stödet man kan graderas in och där ligger aflatoxinets ökade risk för levercancer. Det är alltså inte frågan om en diskuterad teori om att det KAN vara skadligt, aflatoxin ÄR skadligt för människan och dessutom är skadliga mängder som sagt väldigt små.
The evidence is ample and consistent and is supported by strong evidence for mechanisms operating in humans. A dose response is apparent from both cohort and case-control studies. The evidence that aflatoxins and aflatoxin-contaminated foods are a cause of liver cancer is convincing. (3)
I höstas publicerades en litteraturgenomgång över mykotoxiners risker där aflatoxin var en punkt som berördes extra noggrant. Där nämndes dels dess redan nämnda skadlighet för levern och särskilt i kombination med eventuell hepatit B. Man redovisar även teorier om hämmad tillväxt och nedsatt immunförsvar baserat på djurstudier. Författarna av studien menar att aflatoxinets skador på befolkningar i många länder är underskattat och en betydligt mer allvarlig folkhälsorisk i förhållande till hur pass ofta den nämns. De avslutar med att påpeka att massor finns att göra i både primärpreventivt och sekundärpreventivt folkhälsoarbete för att förbättra global folkhälsa genom att i större grad rikta in sig på denna typ av gifter i mat (6).
Intag av aflatoxiner kan alltså leda till flera skadeverkningar där just skador på lever och levercancer är mest belagd inom forskning. Dock har man även sett koppling till lungsjukdomar, bl.a. lungcancer från djurstudier och människostudier (7, 8).
Sist men inte minst misstänker man även risker för den reproduktiva hälsan. Här är inte vetenskapen så omfattande men i en alldeles färsk reviewartikel från den vetenskapliga tidsskriften Reproductive Toxicology granskade man den litteraturen som finns tillgänglig (9). Här kunde man se högre halter av aflatoxiner i sperman hos infertila män, flera studier kopplade samman aflatoxinnivåer med lägre födelsevikt hos fostret samt att aflatoxinnivåer i bröstmjölken generellt sett är högre bland kvinnor i utvecklingsländer än industriländer (och skadeverkningarna från aflatoxiner är högre i utvecklingsländer likväl).
För vidare läsning om mögelgifter rekommenderas Livsmedelsverkets hemsida:
Slutord
Återigen tackar jag Jonas för hans förslag om ämne. Jag har lärt mig massor under min research inför artikeln och jag hoppas att både Jonas och ni andra uppskattat den.
Förhoppningsvis har den inte gjort er rädda för att äta mat i framtiden utan snarare gett information och gjort er lite uppmärksamma mot att kolla en extra gång om mögel finns i viss typ av livsmedel. Har du köpt hem importerat ris eller nötter t.ex. så ta en extra koll. Smakar en nöt udda eller har ändrat lite färg så släng hela påsen. Just nötter innehåller de högsta halterna och så lite som EN ENDA paranöt kan innehålla giftmängder stora nog att åstadkomma allvarliga leverskador.
Konstig smak och/eller synligt mögel på baljväxter, spannmål, nötter, frön och kryddor från länder med exotiskt klimat innebär att du bör slänga det anser jag. Har du det som grundsten i förhållningssättet till dina livsmedel bör du som svensk inte känna mer oro.
/Nicklas
1. Bennett JW and Klich M. Mycotoxins. Clin Microbiol Rev. 2003 Jul;16(3):497-516.
2. Thougaard, Herluf,. Varlund Verner och Möller Madsen, Rene. Svamp. I: Thougaard, Herluf,. Varlund Verner och Möller Madsen, Rene. Grundläggande mikrobiologi med livsmedelsapplikationer, 2:a upplagan.Lund: Studentlitteratur; 2007
3. World Cancer Research Fund / American Institute for Cancer Research. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. Washington DC: AICR, 2007
4. Patel S et. al. Survey of ethnic foods for mycotoxins. Food Addit Contam. 1996 Oct;13(7):833-41.
5. Roscoe V et al. Mycotoxins in breakfast cereals from the Canadian retail market: a 3-year survey. Food Addit Contam Part A Chem Anal Control Expo Risk Assess. 2008 Mar;25(3):347-55.
6. Massey TE et al. Mechanisms of aflatoxin B1 lung tumorigenesis. Exp Lung Res. 2000 Dec;26(8):673-83
7. Donnelly PJ et al. Biotransformation of aflatoxin B1 in human lung. Carcinogenesis. 1996 Nov;17(11):2487-94.
8. Wild CP and Gong YY. Mycotoxins and human disease: a largely ignored global health issue. Carcinogenesis. 2010 Jan;31(1):71-82. Epub 2009 Oct 29.
9. Shuaib FM et al. Reproductive health effects of aflatoxins: A review of the literature. Reprod Toxicol. 2010 Jan 4. [Epub ahead of print]
Jag gillar eran blogg, tack för intressant läsning 🙂
Tack Sam! 🙂
/Nicklas
Istället för att slänga livsmedlet går man tillbaka till affären med ”bevismaterialet” och kräver pengarna tillbaka. Smartare så. ;D
Absolut!
Att dessutom anmäla det till Miljökontoret i kommunen är troligtvis det bästa. På så vis kan man ju även kolla det övriga sortimentet. Har du en påse naturgodis där du upptäcker mögel i några nötter är det ju viktigt att inte andra köper från samma naturgodishylla och kanske missar det.
Nicklas
Jag håller helt med dig nu, vissa kemiska tillsatser är harmlösa i jämförelse med ”naturliga tillsatser” bra att du tog upp detta. Jag äter helre besprutad och mögelfri mat än obesprutad ekologiskt odlat som är mögligt.
Neurosedyn och graviditet är en tankeställare en del ”naturliga tillsatser” i maten kan vara riktigt skadligt, graviditetsillamående kan kanske vara ett sätt att skydda från skador av gifter,
Barn som föds missbildade kanske kan förklaras med naturliga gifter, Nicklas
när du skaffar barn låt frun äta fett och kött var även försiktig med vissa grönsaker som innehåller växtgifter.
”We know not to eat green potatoes, but pregnant women who make the mistake of eating rotten potatoes will regret the birth defects in their babies. There are so many toxins in plants that we have to be careful to watch what toddlers put in their mouths and every poison control center has to be able to identify plants over the phone to recommend emergency treatment. Pregnant women have a built in system to avoid plant toxins during the embryo’s most vulnerable first trimester. It is called morning sickness. A healthy diet during this time is to avoid vegetables and stick to meat and starch. Women build up baby fat to get through this sensitive time without exposure to plant toxins that their bodies may not be able to detoxify.”
http://coolinginflammation.blogspot.com/search/label/toxin
har du inte skrivit något om växtgifter så är det ett intresant ämne jag äter inte stenmurklor längre se SLVs utmärkta information.
Patrik R:
Tack för det! Kul att artikeln uppskattades! Naturligt förekommande gifter är definitivt något intressant och det är inte otänkbart att jag skriver mer om det i framtiden.
Bra att ni uppmärksammar de naturliga gifterna…
Växter försvarar sig mot växtätare med hjälp av gifter så det gäller att inte äta för mycket av någon växt. För mycket linfrö kan ge hjärnskador och när får i Australien tvingades äta klöver så blev de infertila. Klöver var också importerat och torkan i Australien gjorde att de vässade sitt försvar ytterligare genom att på detta sätt minska på antalet växtätare när deras egen existens stod på spel.
Ett sätt att minska det naturliga giftinnehållet på är att göra surdegar, men vem orkar det?
Lite gift som i Broccoli gör oss bara starkare men för mycket är ju skadligt och Broccoli gillas ju inte av giftkänsliga barn och gravida kvinnor.
Sen är det ju så att naturliga råvaror angrips i större utsträckning av parasiter och svampar och därför kan innehålla ännu mer naturliga gifter. Gift som gift, naturligt är lika farligt som onaturligt.
Nicklas angående växtgifter.
Staffan Lindeberg, MD PhD, Department of Medicine, University of Lund, Sweden
Hans bok måste läsas för att få en allsidig bild av nutrition.
http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s?id=2474&csid=5035&artnr=31040
Nötter är inte lika giftiga som växter eftersom de skyddas av ett hårt skal och därför kanske inte behövt utveckla samma skydd. Själv äter jag massor av nötter men är noga med kvalitet och kastar allt som verkar dåligt. Paranötter är ju utmärkta för att få i sig selen på i selenfattiga Sverige men alltför många paranötter kan leda till selenförgiftning, vilket hände en patient i tv-serien Dr House.
Jag förstår inte riktigt hur du menar. Inte lika giftiga som ”växter”? Vad är ”en växt” för något. Inte direkt en homogen grupp. 😉 Och som du ser själv och kan läsa så är just de uppmätta aflatoxinhalterna i mögliga grödor högst för just nötter och frön av olika slag. Så just mögelgifterna är ju en STÖRRE riskfaktor där. Men kanske inte andra typer av naturligt förekommande gifter.
Angående selen har jag skrivit en text här:
https://traningslara.se/selen-far-vi-i-oss-for-lite/
Att du skulle selenförgiftas av paranötter känns helt orimligt. Då får man ju äta så man nästan spyr. Ganska svårt att äta sig till selenförgiftning från paranötter och få i sig allt annat essentiellt man behöver utan att dessutom bli smällfet. 😀
Dessutom innehåller paranötter höga halter av radium:
Turner, R.C., Radley, J.M. Mayneord, V.W. The Naturally Occurring Alpha Ray Activity of Foods. Health Physics 1: 268 – 275; 1958
Penn-Franca, et al. Radioactivity of Brazil Nuts. Health Physics 14: 95-99; 1968, Smith, K.A. The Comparative Uptake and Translocation by Plants of Calcium, Strontium, Barium, and Radium. Plant and Soil 34:369-379; 1971
Mig veterligt lagras inte det radiumet i kroppen förvisso men ändå. Jag skulle inte storkonsumera paranötter. Möjligtvis om jag vore vegan kanske men det är jag inte.
/Nicklas
Jo om man äter alltför många. Det har ju bevisligen hänt eftersom det finns beskrivet.
Jaja, växter som växtätare äter:-) De producerar ju sitt eget gift. Jag tror inte nötterna engagerar mögel till sitt försvar. Iofs kanske det finns såna exempel fast inte för nötter kanske knappast.
Skilj på orimligt och omöjligt. Visst finns en toxisk gräns och paranötter är extremt rika på selen men det är ändå inte rimligt. De få fallen jag hört där man sett selenförgiftning och misstänkt nätkonsumtion gäller andra länder och folk med en mycket mycket begränsad kost. Men extremexempel från Sydamerika gör det inte mer rimligt för det.
Men visst finns fallbeskrivningar, ofta turister i Sydamerika som inte är bekanta med effekterna av storkonsumtion av olika nötter (något som befolknigen där känner till).
http://www.springerlink.com/content/rh8346551524163r/fulltext.pdf
The Depilatory and Cytotoxic Action of ”Coco De Mono” (Lecythis ollaria) and its Relationship to Chronic Seleniosis. Economic Botany. Volume 20, Number 2 / April, 1966
Vet inte om du är seriös nu. Men om du är det så förenklar du i alla fall på tok för mycket. Det finns ju en alldeles för ENORM variation av växter och aktiva ämnen för att bara prata om ”gift i växter”. Bittermandeln är ju rik på cyanid t.ex. Potatisen har ett skal men ändå kan solanin bildas.
Jo, jag är väl hyfsat seriös:-) Alla växter har, liksom vi rörliga organismer, ett enda syfte och det är att skicka sina gener in i framtiden. Men eftersom de ofta sitter fast och inte kan motionera, så har de utvecklat kemisk krigföring mot angripare som hotar denna genspridning. Nötter har ju ett hårt yttre försvar och har inte samma behov av kemisk krigföring som t ex potatisen. Om potatisen hamnar i solen så börjar den genast producera solanin och blir giftig och oaptitlig för potatisätare. Skadade potatisar skyddar sig genom att bilda skopolamim för att skydda sig mot inträngande parasiter och bakterier, så även skadade potatisar bör man undvika.
Solanin utvecklas i samma förhållanden som klorofyll så man bör i alla fall ha koll på den gröna färgen. Grön förg är i sig helt ofarligt men indikerar alltså att potatisen förvarats i förhållanden som även gan gynna giftproduktion.
Och du svarar egentligen inte på det jag skrev eftersom du till en början argumenterade utifrån att det inte bildas ”försvarande” gift i växter med naturligt skal vilket är helt fel. Både naturgifter och antinutrienter bildas ändå.
Tack för en kanonartikel! Det här med mögel och mögelgifter är oerhört intressant att titta på för vårt välmåendes skull. Har skrivit samman lite närliggande om mögel i kaffe; http://www.lfs-web.se/mogel-kaffe.htm
Bra lättläst informativ information om mykotoxiner eller fr.a. alfatoxiner. Det är bl.a. viktigt att folk
förstår och uppmärksammas om att det finns både många naturliga och syntetiska ämnen som är
direkt ohälsosamma. Det finns exempelvis många ämnen som fungerar som ”näring-/vitamintjuvar”
och därmed kan ge upphov till oväntade dolda näringsbrister (hos både djur och människor)
trots att intaget av ett näringsämne (exempelvis B-vitamin) tycks vara tillräckligt. Ett vetenskapligt
uppmärksammat exempel inom fr.a djurvärlden är tiamin eller vitamin B1. Jag har själv gjort ingående biokemiska analyser
på 100-tals skandinaver och dels funnit olika grader av multipla dolda näringsbrister (bl.a. olika B-vitaminer), dels ackumulerade
vävnadsnivåer av miljögifter som bör beaktas.
[…] – En biprodukt av jordnötter – Spår av jordnötter – Ett dåligt parti – Ett förstadium till fantastiskt goda ostar – […]
[…] kan synas vara ett märkligt i dessa tider av GI, LCH och 5:2. men faktum är att för mycket nötter är inte allt för hälsosamt. Och, inte att förglömma, alla tål inte nötter. Vi har satt samman en kampanj som inte helt […]
Åh nej jag som nu ätit 5-10 paranötter om dagen (ekologiska från BOLIVIA!) i några månader, det var inte alla helt skalade från det bruna..ingen har smakat dåligt och tror inte de luktat heller, visste inte alls detta! fick tips av en hälsokost att det var bra med selen i dessa nötter. nu har jag super ångest då jag dessutom ammar min bebis!! det värsta är att jag också ätit jordnötsmör i en månad typ varje dag, vilket jag annars aldrig tidigare ätit men fick för mig att prova, nu läste jag att det också innehåller höga halter av det du skriver om..åh vad jobbigt och oroligt..hur vet jag om jag fått leverskada??? och kan jag rena min lever och kropp från detta eller stannar det kvar och jag ska oroa mig över levercancer? och hur kan det ha påverkat min bebis? tack sam för svar. kärlek till dig och tack för att du delar med dig med din kunskap <3
Intressant! Här finns det mer fakta om tillsatser och kost:
http://thearticlebay.com/Article/88-Övergripande-information-om-livsmedelstillsatser
http://thearticlebay.com/Article/89-Livsmedelstillsatser-med-E-nummer
http://thearticlebay.com/article/90-Farliga-livsmedelstillsatser-utan-E-nummer
http://thearticlebay.com/Article/91-Svenska-krav-eller-38-frågor
http://thearticlebay.com/Article/99-What-YOU-Can-Do-To-Improve-Your-Health