Jacob på UR Samtiden – Matlarm och ger allting cancer?

För drygt en vecka sen var jag i Stockholm och föreläste för Konsumentföreningen Stockholm kring alla matlarm och varför så många nyheter och varningar i media verkar gå emot varandra. Den här föreläsningen filmades av UR Samtiden och nu ligger den uppe på för alla att se.

Så titta på föreläsningen, som är drygt 20 minuter lång, och sen läser du här under där jag utvecklar en del av det jag säger samtidigt som du får referenser till datan jag tar upp.

Blandade resultat i studier kring mat och cancer

När det gäller studien kring om allting ger cancer så har jag skrivit om den tidigare på TränaStyrka, Ger allting cancer?. Där kan du hitta referensen samt lite mer information om själva studien än det lilla jag han ta upp i föreläsningen.

När det gäller olika källor till kunskap och evidens så använder jag pyramiden här till högre för att illustrera hur stor vikt man normalt lägger vid olika typer av studier.

Som jag berättar i föreläsningen är det vanligt att studier längre ner i pyramiden får mer uppmärksamhet än studier från de övre kategorierna. Trots att det det finns mer evidensvärde i det från toppen av pyramiden.

Detta är även någonting jag skrivit om tidigare på TränaStyrka i artikeln, Allt som är fel med dagens journalistik kring vetenskap. I den artikeln tar jag även upp studien som jag nämner i föreläsningen där man visat att tidningarna oftare skriver om de sämre studierna som publiceras.
I föreläsningen ger jag även ett exempel som visar att det inte bara är mediernas fel till att det blir så här. Även universiteten vars uppgift det är att informera människor om forskning har en stor skuld i att det blir så här. En nyligen publicerad studie där man undersökt vilka studier som får en pressrelease har nämligen visat att de följer precis samma mönster. Universiteten berättar alltså oftare om de sämre studierna de utfört än om de bra studierna (1).

Som exempel på när universiteten inte berättar om att de publicerat studier med högre evidensvärde tog jag upp en nyligen publicerad meta-analys på intag av mjölk och mortalitet. Den här studien har jag skrivit om på TränaStyrka i artikeln, Forskare vid Harvard: Mjölk dödar…..eller inte.

Att universiteten inte är bättre på att informera kring den övergripande forskningen på ett område utan istället väljer att lyfta fram de studier som sticker ut lite och som då tenderar att vara av sämre kvalité hänger troligen ihop med att universitet idag mer och mer börjat drivas lite som företag. Något som vi diskuterade en hel del med epidemiologen Emma Frans i ett avsnitt av Tyngre Träningssnack.

Experter som inte berättar om forskningen

En sak som jag går igenom väldigt kort i föreläsningen men som jag tycker är väldigt viktigt att förstå är att personer som ofta framställs som experter i media ofta inte berättar om vad forskningen verkligen visar för stunden. Istället är det många gånger en ”falsk expert” med en påhittad titel, en expert som inte är expert inom det specifika området eller i vissa enstaka fall en expert som borde ha kvalifikationer inom området men som ändå inte berättar vad forskningen visar utan istället bara spekulerar hej vilt.

Ett lysande exempel på en expert på ett område som uttalar sig som expert inom ett helt annat område, där hen egentligen inte kan någonting, har vi fått nu i dagarna. Det är Aftonbladet som låtit Göran Petersson uttala sig kring sötningsmedel flera gånger om i form av ”expert”. Göran Petersson har inga kvalifikationer alls som egentligen berör ämnet och det han säger i frågan går rakt emot forskningen på området och på flera punkter är det helt enkelt fel. Jag har gått in mycket djupare på det här i en artikel på TränaStyrka, Aftonbladet om lightläsk.

nnars är typexemplet på detta de flesta populära ”alternativa” klippen på youtube. Ungefär 9 av 10 klipp som delas inom LCHF tillhör den här kategorin där du har en expert, ibland med verkliga meriter men vanligen med påhittade sådana, som gör uttalanden som inte återspeglar den faktiska forskningen på området utan istället handlar om spekulationer och studier som man selektivt valt ut från alla studierna på området.

För några dagar sen gav Kostdoktorn ett bra exempel på detta när han skrev om en studie där man visade att ett högt GI i kosten korrelerade med ökad risk för lungcancer. Det han däremot inte nämnde om den studien var att man inte kunde hitta något samband mellan GL och risken för lungcancer (2).

Så studien försöker alltså påstå att du får cancer av högt GI men mängden du äter av dessa kolhydratkällor med högt GI spelade ingen betydande roll. Om man rent mekanistiskt ska spekulera kring det så är det väldigt svårt att hitta en förklaring till ett resultat av den här typen.
Just den här studien fick inte särskilt mycket uppmärksamhet i media här i Sverige men det blev lite rubriker internationellt och det är därför ett utmärkt exempel på varför folk kan få för sig att i princip allting kan ge cancer.

et här är en studie med ganska svag design som inte kan visa på något orsakssamband samtidigt som resultaten i studien går lite emot varandra. Helt enkelt ingenting värt att bry sig om. Är man därför mån om att folk ska få en bra bild av vetenskapen på ett område så väljer man så klart att inte lägga någon vikt vid studier av den här typen eller så är man noga med att berätta att resultaten i studien säger emot varandra. Har man däremot en agenda med att promota någonting så väljer man istället att bara lyfta fram en del, så kallad cherry picking.

Betydelsen av dos glöms väldigt ofta bort

En annan viktig sak som jag tog upp i föreläsningen är dels att dosen i princip alltid är det avgörande när det gäller att utvärdera risker och det nämns nästan aldrig när det kommer en massa larm och varningar. Även här är det faktiskt inte bara medias fel även om jag skulle säga att de bär större skuld här än i det tidigare fallet.

Ett exempel där det inte bara är medias fel är WHOs klassificering när det gäller cancerframkallande ämnen. WHO har en klassificering som alls inte tar någon hänsyn till hur stor faran faktiskt är utan man klassificerar endast ämnen utifrån hur säker man är på att de faktiskt ger cancer. Så om du har en cancerform som drabbar en människa på miljonen och du kan bevis att ett visst ämne ökar antalet personer som får den här cancern till två på miljonen så kommer WHO att klassificera det här ämnet på deras klass 1-lista vilket innebär att du kommer få rubriker i stil med ”ämnet x ger definitivt cancer enligt WHO”.

Det var precis det här som hände när vi fick alla rubriker om att processat kött ger cancer förra året. WHO flyttade då upp processat kött en nivå i sin ranking. Från att säga att det möjligen kan ge cancer så sa de nu att det definitivt ger cancer. Som jag förklarar i föreläsningen så säger det här däremot ingenting om den faktiska risken från processat kött vilken inte är så farligt hög (men ändå betydelsefull, enligt mig).

WHO har stor auktoritet och många människor lyssnar på vad de säger och därför är det synd att de inte också berättar om hur stor riskökningen faktiskt är. Att ha samma klassificering på rökning och processat kött är vilseledande ur många aspekter. De ger båda en ökad risk för cancer men risken är mycket högre om du röker jämfört med om du äter processat kött.  Nicklas har skrivit mer kring den här jämförelsen här på Träningslära för några år sen, Rökning, köttätande och cancer – perspektiv på riskökning.

Att utnyttja folks rädsla

En annan aspekt jag tar upp i föreläsningen väldigt fort är utnyttjandet av folks rädsla. Idag är det väldigt vanligt att den här tekniken används för att väcka folks intresse. Du hittar folk som påstår de mest fantastiska sakerna på facebook om hur olika saker i din kost sakta dödar dig och även vanliga media hänger ofta på det här.

För bara någon dag sedan hade till exempel Ekot en nyhet som mer verkade vara reklam för en journalists bok där hela temat på artiklarna man publicerade var ”vi vet inte att det är farligt men ni borde ändå vara väldigt rädda för det här”. I princip så hittar man alltså på en massa saker för att skrämma upp folk och det fungerar väldigt bra. Som jag nämner i föreläsningen är det väldigt svårt att stå emot allt det här.
Det här har jag skrivit mer ingående om i en artikel på Tyngre, ”Men varför äta det då?”.

Summering

Det finns hur mycket som helst att säga kring allt det här egentligen. Det är ingen tvekan om att det är väldigt svårt att navigera bland alla nyheter och larm som dyker upp överallt idag och vill man verkligen sätta sig in i allting och vad varje varning bygger på så kommer det ta mycket tid.

Enligt mig är det inte rimligt att begära att alla människor ska lägga ner den här tiden utan vill man att det ska bli bättre inom befolkningen överlag så tror jag, som vanligt, att det är miljön runt omkring dem som vi behöver ändra på.

Tills vidare tycker jag dock att du som läsare ska strunta i mer eller mindre alla larm och varningar som du hör om i media. Undantagen är givetvis de där ganska självklara sakerna som att folk behöver äta mindre godis, snacks, kakor och annan högprocessad mat.

Livsmedelsverket har också hyfsat bra koll på livsmedel när det gäller akuta risker och även när de går ut officiellt med varningar likt den för ris förra året så tycker jag att det kan vara värt att lyssna. Men gå då in på deras sida för att läsa vad de själva skriver istället för att få informationen i andra hand.

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.

• Instagram
• Mastodon
• Twitter
• Facebook
• YouTube
• TikTok