Om sötningsmedel och nya råd från WHO i Svenska Dagbladet

Publicerat den 3 kommentarer till Om sötningsmedel och nya råd från WHO i Svenska Dagbladet

Idag har SvD en artikel om sötningsmedel med titeln “WHO vänder: avråder från sötningsmedel” skriven av Henrik Ennart som jag redan har fått många frågor kring.

Artikeln och ämnet är ett exempel på en numera klassisk situation inom nutritionsforskningen fast med twisten att man mer väljer att fälla istället för att fria.

Du kommer garanterat att känna igen diskussionen när jag kommer in på själva ämnet men först vill jag bara belysa några saker med artikeln som på sätt och vis knappt berör informationen men som kan lura läsaren ordentligt.

WHO har bara tittat på vissa typer av sötningsmedel

Den första delen är deras faktaruta kring sötningsmedel med tillföljande bild som finns i slutet av artikeln online. Här har man snurrat till det kring vad rapporten har tittat på. Läser du rapporten är det väldigt tydligt att den handlar om sötningsmedel som inte är sockerarter. SvD listar emellertid 8 stycken så kallade sockeralkoholer och visar en bild på bars som innehåller dessa sockeralkoholer till texten.

Text och bild från artikeln i SvD. Uppe till vänster ser du hur det ser ut i den tryckta tidningen och till höger hur det ser ut på SvD.se. Även faktatexten från Livsmedelsverket innehåller information om sötningsmedel som inte berörs i rapporterna från WHO

Det är inte heller svårt att hitta den här informationen utan det står redan på första sidan i WHOs förslag för nya riktlinjer och sedan på flera platser efter det. Här kan du se hur det formuleras de två första gångerna och du hittar precis likadana formuleringar i forskningsgenomgången som nämns.

Rapporten från WHO har inte tittat på andra former av sockerarter likt sockeralkoholer eller sockerarter med lägre kalorimängd.

WHO har vad jag vet aldrig rekommenderat sötningsmedel

Den andra delen kring den här artikeln som jag vill kommentera är själva titeln. Det står där att WHO har vänt när det gäller sötningsmedel och att man numera avråder från att använda det men vad jag vet så har man aldrig rekommenderat det. Nu när jag söker runt på saker publicerat innan 2022 så hittar jag inga rekommendationer där heller.

Så för mig är det oklart vilken vändning som har skett? Det är så klart möjligt att där finns något dokument någonstans där man tex rekommenderar sötningsmedel framför socker till diabetiker men det är ju i så fall råd till en specifik grupp och där man också säger istället för socker. WHO (och artikeln i SvD) är dock också tydliga med att de här nya förslagen till råd inte gäller diabetiker.

Om det har funnits några tidigare råd så är jag dessutom 100 procent säker på att man inte har har försök uppmuntrat folk att konsumera sötningsmedel. Alltså likt de råd man har kring grönsaker där man aktivt försöker uppmuntra folk att konsumera mer.

Jag vet att det kan tolkas som att jag gnäller bara för att gnälla här men saker likt de två delarna jag tar upp här en en stor orsak till varför de här sakerna i princip aldrig kan diskuteras vettigt. Och framför allt så får en person som bara har tillgång till rubrik och ingress hos SvD eller som bara skummar sig igenom artikeln en riktigt sned bild av situationen då vi alltså snackar om vilseledande saker i rubrik och kring bilderna, det som folk ändå oftare stannar upp och läser.

Problemet med att det är svårt att studera nutrition på vanliga människor

När det gäller själva frågan med sötningsmedel i sig så hamnar vi precis på samma plats här som vi gör när det gäller mycket annat. Det är helt enkelt väldigt svårt att studera det mesta kring livsstil på lång sikt på människor.

Det här är något som jag har gått igenom flera gånger om och för en lång förklaring så kan jag rekommendera min artikel “Vad skulle krävas för att verkligen bevisa det som påstås?” på Tyngre.

Alternativt kan du lyssna på avsnitt 167 av Tyngre Träningssnack, “Varför vi vet mindre om kost än du tror” där vi är inne på ungefär samma sak.

Om du inte har läst något jag skrivit tidigare eller följt mig över lite längre tid så tycker jag verkligen att du antingen läser artikeln eller lyssnar på poddavsnittet här ovanför. Så slipper du undra över vad jag verkligen menar kring vissa delar här under där jag kanske är lite kort och jag slipper svara på samma frågor om och om igen.

Men för att summera det kort så ger det mesta av forskningen kring nutrition ganska svag evidens. Det är delvis för att det är ett fält där det investeras allt för lite pengar men det är också på grund av att det är väldigt svårt att studera många frågor. Det krävs många studier med olika former av upplägg för att kunna bli mer säker på en fråga.

Till exempel har WHO precis publicerat en översiktsartikel (kallad forskningsgenomgång i SvDs artikel) där två forskare har försökt att summera forskningen fram tills idag (1). En del av deras slutsatser kan definitivt diskuteras och vi kommer till det men just vill jag bara att du fokuserar på det som står inom parenteserna. Det är hur stark man bedömer att evidensen är för de olika slutsatserna.

Som du kan se är det bara en mix av låg eller väldigt låg evidens. Där är ett undantag och det är interventionsstudier (RCTs) och ration mellan totalt och HDL kolesterol men den punkten ser jag som suspekt den med. Vilket vi återkommer till.

Men även om det finns studier på det här området så är de slutsatserna som man kan dra från dessa studier idag ganska osäkra.

Vi vill helst att djurstudier, interventionsstudier och observationsdata pekar åt samma håll

Då du nästan aldrig kan få så stark evidens kring kost och livsstil som vi till exempel kan få kring många läkemedel så får man istället försöka triangulera sig fram till någon typ av “bäst möjliga gissning” via många olika typer av studier.

Bäst är det så klart när alla dessa studier pekar åt samma håll. Så är det till exempel när det gäller socker i dryck likt i vanlig läsk och saft. Där har vi djurstudier som visar att det är dåligt för deras hälsa. Vi har mer kortsiktiga interventionsstudier på människor där vi ser att deras hälsovärden försämras och sedan har vi observationsdata som visar att de som dricker mer drycker med socker i mår sämre och oftare blir sjuka. Vi har också till allt det här flera rimliga fysiologiska/biologiska förklaringar till varför vi ser alla de här effekterna.


Observationsstudier är studier där man bara tittar på hur människor lever och försöker sedan hitta samband mellan deras livsstil och andra utfall. Den här typen av studier kan sällan för sig själv användas som starka bevis för en effekt utan de visar vanligen bara på en korrelation mellan två saker.

Interventionsstudier är studier där vi ändrar i hur människor lever. I det här fallet så kan till exempel en grupp bli tillsagd att varje dag få i sig en viss bestämd mängd sötningsmedel och sen jämför man vad som händer med deras hälsa jämfört med en grupp som inte får i sig sötningsmedel eller som får i sig sötningsmedel i mindre mängd. Allra helst ska de här studierna vara randomiserade, dessa studier kallas oftast för RCTs.


Tyvärr är det sällan så här bra inom nutrition. Till exempel tenderar observationsstudierna att peka åt olika håll på grund av all osäkerhet som finns i dem. Ett klassiskt exempel på det här tog jag upp i min föreläsning för Konsumentföreningen Stockholm för ett antal år sedan.

I den studien hade en forskargrupp tittat på de mest populära ingredienserna i en kokbok för att se på om där vara några korrelationer mellan dem och cancer. I det resultatet ser man tydligt att resultaten hoppar fram och tillbaka (2). För vissa livsmedel visade en del studier ökad risk och för andra visade de på en minskad risk. Mest troligen beror det här bara på brister i själva metoden och svårigheter att mäta vad människor äter och hur de lever sina liv.

Det här försöker man komma runt lite genom att göra just en systematisk översiktsartikel som WHO har gjort. Där summerar man alla resultat tillsammans för att försöka få ett slutligt resultat. Det är det här summerade resultatet du kunde se i högerkolumnen med rubriken “cohort/case-control studies” i den tidigare bilden där du skulle kolla på styrkan i evidensen.

Ett resultat från en systematisk översiktsartikel är vanligtvis betydligt bättre än att titta på en enskild studie men det går inte att komma runt osäkerheten i det summerade resultatet om effekterna varierar mycket mellan olika studier. Finns det bara sämre och osäkra studier på ett ämne så blir även resultatet av en summering osäkert.

Du kan däremot se här ovanför att till exempel bacon korrelerar med en ökad risk i alla studier. Det samma för salt. När det gäller processat kött så är resultaten från andra typer av studier generellt sett också överensstämmande med ökad risk och när det gäller högt saltintag skulle jag säga att evidensen för en negativ effekt även från andra former av studier är än starkare. Inte som för sockersötad dryck (enligt mig) men det finns en orsak till att ät mindre processat kött och tänk på ditt saltintag är etablerade kostrekommendationer idag.

När det gäller sötningsmedel pekar olika typer av studier åt olika håll

Om vi då hoppar till själva huvudämnet för den här artikeln så är det tydligt att olika studier pekar åt olika håll. Om vi börjar med djurstudier så är det lite av en mixat kompott men de allra flesta studier pekar på ingen betydande effekt.

När en ny tillsatts ska godkännas för konsumtion i livsmedel så ställs det krav på de som tillverkar tillsatsen att visa att den är säker. Det här inkluderar både studier på djur och människor där man ger ämnet i olika doser och följer en mängd hälsomarkörer. Alla sötningsmedel som säljs idag har gått igenom den här processen även om vissa sötningsmedel likt Stevia har haft en liten glidarväg i USA då det anses vara “naturligt” och då har man en lägre ribba vid godkännande (3). EFSA som är EUs livsmedelssäkerhetsorganisation har dock, vad jag vet, inga sådana vägar.

Det finns dock djurstudier som visar på lite negativa effekter från sötningsmedel. 2014 publicerades en studie som fick väldigt stora rubriker då där man skrev att man visat att sötningsmedlet sackarin försämrade blodsockerkontrollen. Tidigare i år släppte samma grupp ytterligare en studie med snarlika resultat fast då också på sukralos.

Resultaten från den här gruppen har dock inte kunnat replikeras av andra forskargrupper vilket jag skrev om förra året på Tyngre, Sackarin och diabetes – en uppföljning på skräckrubriker för 7 år sedan. Vi diskuterade också nyligen det här i en av poddarna som jag är med i, avsnitt 30 av Hälsoveckan by Tyngre.

Det är dock inte bara den här forskargruppen som publicerat studier där man sett någon negativ effekt från sötningsmedel på djur utan de kommer lite då och då. Det går att utföra studier på extremt många olika vis med olika doser, olika försöksdjur, olika livsmedel som sötningsmedlen ges i, olika kombinationer av sötningsmedel osv. Men totalt sett så ser man inte någon direkt fara med sötningsmedel från djurstudierna. Det är ju också därför de blivit godkända.

I interventionsstudierna är sötningsmedel oftast neutralt – vilket är poängen enligt mig

Om vi hoppar till interventionsstudierna på människor så är effekten från sötningsmedel oftast neutral när det jämförs med något annat som inte anses vara dåligt.

Om istället sötningsmedel jämförs med något som är sockersötat så ger sötningsmedel istället bättre utfall. Det här är också visat i resultatet från WHOs översikt där de gjort små rutor där de förklarar att minskad vikt och lägre energiintag främst är från studier där man jämför med socker.

Men det här är ju själva poängen med sötningsmedel tycker jag. Att man ska kunna använda det istället för socker. Du får sötman men slipper den negativa effekten som socker tenderar att ha på då framför allt energiintag och på sikt vikten. Då framför allt socker i dryck vilket är också det som man oftast jämfört, socker i dryck vs sötningsmedel i dryck. Den som är intresserad kan titta på sid 157 i översikten från WHO där det här syns väldigt tydligt.

Observationsstudierna går inte ihop med interventionsstudierna

När det gäller observationsstudierna på sötningsmedel så är det ganska rörigt. Som jag påpekade här i början så finns det till exempel sötningsmedel som faktiskt ger kalorier likt sockeralkoholerna som används i till exempel bars. Det är också betydande skillnader på de sötningsmedel som inte ger några kalorier när det gäller deras struktur rent kemiskt och hur de hanteras av våra kroppar. Men de här sakerna kombineras oftast bara till en och samma kategori i observationsstudierna.

Men i vissa så försöker man separera på olika typer av sötningsmedel och det här belyses även i WHOs översiktsartikel där de tar upp att blåscancer mest verkar vara associerat med sötningsmedlet sackarin.

Men i många av de andra studierna så har man inte separerat på typen av sötningsmedel alls. Det är istället bara en stor brokig kategori där det enda som är gemensamt är att det är söta livsmedel. Det behöver ju inte nödvändigtvis bli fel, kanske är problemet just i sötman? Men det kan ju också vara så att olika sötningsmedel har olika effekt och det blir då inte så bra att ha alla i samma grupp.

Men om vi bortser från det så är det så att när man summerar alla observationsstudier på intag av sötningsmedel så verkar ett högre intag korrelerar med högre risk för framför allt övervikt/fetma och sjukdom relaterat till hjärta och kärl. Alla studier visar inte på det här sambandet men när man summerar dem i en översiktsartikel så blir det så. Men det här är tveksamma resultat för sig själv.

Omvänd kausalitet – vad är hönan och vad är ägget?

Det finns många svårigheter med att tolka observationsstudier där ett av problemen är att vi inte kan säga om det ena verkligen orsakar det andra. Det enda vi har är en korrelation där mer av något kommer tillsammans med mer (eller mindre) av något annat.

När det gäller sötningsmedel är det till exempel inte svårt att tänka sig att många som väljer sötningsmedel är personer som tidigare har valt sockrade produkter. Sen har de märkt att hälsan varit på väg åt fel håll och försökt att åtgärda detta genom att då börjar använda saker med sötningsmedel i före sockersötat. En sådan här situation hade kunnat ge oss en korrelation mellan mer sötningsmedel och sämre hälsa om vi jämför med en grupp som helt enkelt väljer bättre livsmedel rakt på alla sätt och vis.

Så vi har en grupp som äter ganska taskigt men som valt att övergå till sötningsmedel före socker som vi jämför med en grupp som överlag äter ganska bra och inte direkt konsumerar sötningsmedel eller sockersötade livsmedel.

En annan möjlig förklaring till sådana här resultat är att vi kanske har personer som “alltid” har valt sötningsmedel före socker men som i stora drag ändå äter ganska dåligt. Det här belyses också i artikeln i SvD där man skriver att “En stor del av de sötningsmedel som konsumeras ingår dessutom i hög­processad skräpmat”.

Det här påståendet stämmer så klart. Men det innebär ju att vi tänker oss en hypotetisk värld där alla de som äter den här maten nu hade fortsatt att äta samma saker fast utan sötningsmedel så hade vi troligen fortfarande haft precis samma korrelation. Den gruppen hade troligen fortfarande varit i sämre hälsa, även om vi plockat bort alla sötningsmedel.

Det finns lite observationsstudier där man försöker komma runt det här problemet något genom att titta på om förändringar i intaget av sötningsmedel ger en ökad eller minskad risk. Dvs om personer som går från mer socker till mer sötningsmedel är i högre eller lägre risk än de som fortsätter med socker. Det här är ett intressant tillvägagångssätt och de får studier som finns här pekar inte på något negativt samband med sötningsmedel men sådana här studier öppnar upp många möjligheter till att analysera data på många olika sätt och de studierna som finns idag är sponsrade av industrin så det är ju en varningsflagga där med (5). Men metoden i sig är intressant och kanske kan fler sådana analysera börja ge mer intressant data efterhand.

De som äter mer sötningsmedel är mer ohälsosamma i övrigt

Att vi ser ett i princip konsekvent mönster i observationsstudier där sockersötade drycker, processat kött och salt är negativt är inte så konstigt. Dels har vi ju data från andra typer av studier som stödjer att det är dåligt och dels har vi länge haft det som hälsosamma råd att man inte ska äta för mycket av något av det. Så i observationsstudierna får vi då också en selektering där de som bryr sig mindre om sin hälsa troligen är de som lyssnar mindre på råden och då får vi en korrelation mellan de här sakerna och ohälsa.

Men för sötningsmedel har vi en helt annan situation. De har i princip aldrig framställts som hälsosamma så konsumtionen bland de mest hälsosamma är låg. Samtidigt har de ändå framställt som bättre än socker och därför får vi här en liten udda grupp med personer som inte direkt kör all in på att försöka leva hälsosamt men som ändå försöker göra någonting litet när de tar sötningsmedel före socker.

Det här är till exempel tydligt i den enskilda studien som Ennart väljer att lyfta fram i artikeln i SvD (4). Där kan man tex se att de som konsumerar mer sötningsmedel också konsumerar mer processat kött, mer sockersötade drycker, mer ultraprocessad mat, de är lite mindre fysiskt aktiva och de är oftare rökare. De hade också ett aningen högre BMI och det var också mer sannolikt att de försökte gå ner i vikt.

De här sakerna försöker forskare justera för när de tittar på resultatet men det går endast att justera för de saker som man känner till kan påverka resultatet och man måste ju även ha samlat in information om den faktorn så man kan justera för den. Det är högst tveksamt att man klarar av att göra det i observationsstudier när den faktiska eventuella effekten troligen är liten.

Det som till viss del talar emot att det skulle vara de här “störfaktorerna” eller confounders som helt förklarar sambandet mellan sötningsmedel och ohälsa i observationsstudier skulle kunna vara att där inte direkt syns något samband mellan sötningsmedel och cancer. Om gruppen är generellt sett mer ohälsosam så borde man vänta sig något där med.

Samtidigt är det oftare så att tidiga tendenser till sjukdom likt högt blodtryck, sämre blodsockerkontroll, dåliga blodfetter mm nog är mer troligt att få människor att försöka göra en livsstillsförändring som att gå över till sötningsmedel medan du inte lär få samma mönster för cancer där.

Mångas betyande bias emot sötningsmedel

Det här ovanför var i princip allt värt att säga hur forskningen ser ut kring sötningsmedel idag. Du får göra vad du vill med det helt enkelt. Det är inte särskilt sannolikt att det kommer särskilt mycket bättre forskning de närmsta åren. Att utföra långa RCTs är dyrt och svårt. Att få till observationsstudierna till något bättre skulle kräva bättre sätt att mäta vad hur människor lever sina liv.

Det som möjligen skulle kunna förändras är att man kommer fram till en trolig mekanism till varför sötningsmedel skulle kunna vara negativt på sikt. För idag saknas en sådan möjlig förklaring med.

Det här för oss in på en sak som jag vill ta upp kring allt det här. Något som blir tydligt om och om igen när det gäller frågan om sötningsmedel och hälsa. Det är något som kallas för bias.

Bias innebär att vi människor har en lutning eller partiskhet i vårt tänkande som gör att vi systematiskt väljer att tolka eller lägga märke saker så vi styrs till en viss slutsats eller bild av verkligheten. När det gäller kost och hälsa så finns det starka drag hon många personer, även akademiker och forskare, åt att “naturligt är bäst” och liknande varianter. Och där passar inte sötningsmedel in och det här visar sig att man konstant verkar vilja leta efter minsta möjliga halmstrå så man kan säga att det är dåligt.

Det finns en bra artikel publicerad i tidskriften Nutrients kring det här med titeln, “Is There an Academic Bias against Low-Energy Sweeteners?“. I den lyfter författaren fram det här på ett bra sätt via tre huvudsakliga punkter.

  1. Grundforskning och mekanistiska studier används för att dra slutsatser om varför sötningsmedel ska vara dåligt.
  2. I litteraturen upprepas förklaringar till varför sötningsmedel skulle vara dåligt trots att dessa förklaringar redan har visat sig inte stämma.
  3. Negativa tolkningar av litteraturen innebär till stora delar att man lägger stor vikt vid studier med svag evidens och ignorerar studier med större bevisvärde.

Vi har flera exempel på det här denna gång med. Det första finns i artikeln i SvD där Henrik Ennart slänger in lite av sina egna tankar i artikeln med stycket som jag markerat med rött här under.

Du har säkert hört det här påståendet själv. Det låter ju rimligt med inte sant? Så skulle det kunna vara tänker nog de flesta som inte känner till forskningen. Problemet är bara att det finns mycket forskning här och den stödjer inte det som Ennart påstår. Det är garanterat därför som det inte heller ges någon referens här.

Kan det då vara så att Ennart bara är som de flesta andra? Att han helt enkelt tror att det kan vara sant men är inte så påläst på forskningen? Jag ser inte det som särskilt troligt för det här med hunger är med i översiktsartikeln som WHO publicerat och som han själv refererar till.

Så här ser resultatet ut när man har tittat på om intag av sötningsmedel ökar det övriga intaget av socker i RCT studier.

Alla studier förutom en visar alltså på ett minskat sockerintag med ett större intag av sötningsmedel. Varje råd kvadrat till vänster om det där strecket är resultatet från en studie där resultatet visat på signifikant minskat intag eller trend mot mindre intag. Tillsammans visade resultaten på en statistiskt signifikant minskning här.

Det här resultatet finns ju även med i det summerade resultatet för studien. Här är det igen.

Här har man dessutom endast inkluderat studier som varat över ett par veckor eller månader. Det finns också mängder av studier där man tittat på om sötningsmedel ökar suget inför, under eller efter en måltid som även de visar på samma sak. Sötningsmedel ökar inte heller där intaget av socker eller kalorier i övrigt.

Hur kan då Ennart skriva att den där hypotesen är rimlig när alla data pekar emot att det skulle vara så? Svaret ligger så klart i hans bias. Antingen har han inte läst själva studien som han skriver om eller så har han medvetet eller omedvetet helt valt att ignorera det här resultatet.

Det som står i stycket ovanför när det gäller biologisk mekanism stämmer. Där finns idag inga bra underbyggda förklaringar till varför sötningsmedel skulle ge de här riskökningarna som vissa observationsstudier visar.

Tarmbakterierna påverkar via andra saker – saker som redan har mätts många gånger om

Efter det här så tar Ennart också upp att det finns en hypotes om att sötningsmedel ska påverka tarmbakterierna negativt och att det skulle vara förklaringen till de negativa korrelationerna i observationsstudierna.

Det här är en vanligt förekommande förklaring men det som helst verkar missas av alla som tar upp den är att man i de här studierna säger sig visa att man får en påverkan på tarmbakterierna som sen i sin tur påverkar blodsockerkontrollen. Och vi har redan många studier där man tittat på om sötningsmedel påverkar blodsockerkontrollen.

Om det varit så att sötningsmedel faktiskt har en effekt på tarmfloran som i sin tur ger sämre blodsockerkontroll så ska vi ju se en försämrad blodsockerkontroll oavsett om vi tittar på tarmfloran eller inte i samma studie.

WHOs översiktsartikel på sötningsmedel har givetvis också tittat på vad alla RCT studier på sötningsmedel har visat för resultat när det gäller blodsockerkontroll och så här ser det ut. Det här visats i form av så kallade forest plots och jag har skrivit kort om hur man kan tolka en sådan tidigare men det huvudsakliga resultatet är om den svarta romben är till höger eller vänster om strecket. Till vänster innebär fördel sötningsmedel och till höger innebär nackdel.

Det vi kan se här är i princip ett nollresultat. Varken fasteblodsocker, fasteinsulin, långtidsblodsocker (HbA1c) eller ett test för insulinkänslighet (HOMA-IR) är försämrat.

De här studierna har också pågått i flera veckor, i bland månader och enstaka längre än ett år. Det kan du då jämföra med den studie som Ennart väljer att ta upp som varade i 2 veckor med 20 deltagare per grupp.

Det är möjligt att man inte ska skrota den här hypotesen till 100% än men om man nämner den som en förklaring så tycker jag verkligen att man ska lägga till en ordentlig brasklapp med att den inte är särskilt trolig sett till flertalet tidigare RCT studier.

Men försämrad radio mellan Total kolesterol och HDL kolesterol då?

Till sist vill jag kommentera det enda resultatet i WHOs översiktsartikel som var negativt i RCT studier. De har i översikten tittat på fyra olika värden som har med blodfetter att göra där endast ration mellan total kolesterolet och HDL kolesterolet föll ut negativt. Det är en väldigt liten effekt sett till hur stor förändringen är men de bedömer ändå evidensen som moderat. Det är den enda slutsatsen som de ger så hög evidens.

Det finns dock en miss i forskarnas uträkning här. Tittar man på den faktiska datan för den här jämförelsen så ser den ut så här.

Som du kan se är det en studie, Nijke 2011, som verkligen sticker ut och det är i princip den som drar resultatet åt höger, så det blir en statistiskt signifikant försämring.

Om du däremot kolla upp resultatet i den faktiska studien så stämmer inte det som står där med det som forskarna som utförde översiktsartikeln för WHO har knappat in. De har helt enkelt gjort någon typ av miss här. Det mest uppenbara är att de har skrivit fel antal deltagare, det ska vara 38 respektive 39. Men det gör inte så mycket för resultatet.

Däremot har de också läst ut fel värde för konfidensintervallet i studien vilket gör att de får den där stora röda rutan till höger istället för att resultatet ser ut som i de övriga tre studierna med en mindre prick och vidare konfidensintervall.

Att det är så här får du helt enkelt lita på mig alternativt fråga någon som du vet kan det här med hur en meta-analys ska genomföras. Jag dubbelkollade faktiskt mina egna tankar här med två olika personer duktigare än mig kring de här sakerna för att vara säker på att det inte var jag som hade lurat mig själv.

Jag har inte granskat övrig data i den här studien på det här viset. Det är möjligt där finns fler slarfel likt det här. Men det spelar ingen större roll. Resultatet i stort är det väntade sett till hur forskningen ser ut förutom då just den här delen kring blodfetter. En annan sak jag reagerade på var dock att de inte skrev ut hur stark de bedömde att evidensen var för de neutrala resultaten. Om man har bra eller svag evidens för att någonting inte påverkar en hälsomarkör är så klart väldigt relevant att veta det med.

Är rådet från WHO rätt – vad ska man göra med allt det här?

4000 ord senare så tänkte jag att det är dags att försöka summera det här. WHO har ju trots allt nu kommit ut med ett förslag för rekommendationer för användandet av den här typen av sötningsmedel. Är de då rimliga?

Det första jag tycker är viktigt att påpeka är vad WHO faktiskt har tagit ställning till. Det här kan du hitta i deras förslag till rekommendationer och de har formulerat sig enligt följande.

WHO suggests that NSS not be used as a means of achieving weight control or reducing risk of noncommunicable diseases (conditional recommendation)

WHO draft guideline: use of non-sugar sweeteners

Deras rekommendation är alltså här egentligen inte att du inte ska konsumera sötningsmedel. Det som de säger är att du inte ska konsumera sötningsmedel med förväntan om att det ska göra något med din vikt eller minska risken för att du ska bli sjuk i framtiden.

Det förslag till rekommendation som ges är vad WHO kallar för conditional rekommendation vilket innebär följande:

Conditional recommendations are those recommendations for which the WHO guideline development group is uncertain that the desirable consequences of implementing the recommendation outweigh the undesirable consequences or when the anticipated net benefits are small. Policymaking related to conditional recommendations therefore may require substantial debate and involvement of various stakeholders.

Det jag personligen tycker är mest intressant att fundera kring är huruvida man ens ska ge någon rekommendation här? WHO formulerar ju sig väldigt försiktigt och är tydliga med att evidensen är svag för alla deras slutsatser men det är väldigt lätt hänt att den här nyansen fort försvinner när “budskapet förs vidare”. Till exempel för alla de som bara har läst rubriken till SvDs artikel eller de som bara ser skärmdumpar som florerar på sociala medier.

WHO motiverar också de här förslagen till rekommendationer med att de vill lägga tonvikten på att folk ska förbättra kvalitén på kosten i stort och att bara byta till produkter med sötningsmedel istället för socker troligen inte uppnår det målet.

Efforts to reduce free sugars intake should be implemented in the context of achieving and maintaining a healthy diet. Because free sugars are often found in highly processed foods and beverages with undesirable nutritional profiles, simply replacing free sugars with NSS results in a food or beverage in which any other unhealthy elements are mostly retained, and as a result, the overall quality of the diet remains largely unaffected. Replacing free sugars in the diet with sources of naturally occurring sweetness, such as fruits, as well as minimally processed unsweetened foods and beverages, will help to improve dietary quality and should be the preferred alternatives to foods and beverages containing free sugars.

Här håller jag också med WHO. Jag tror att råden som ges till människor ska vara att man mer tydligt pekar ut vad som ses som bra mat och att man då talar om livsmedel, inte om ingredienser i matvaror likt socker, fett, vitaminer, mineraler osv. För människor ser inte det här innehållet när de handlar och kan man då inte läsa en innehållsförteckning och näringsvärdetabell så blir det svårt att välja bra med det fokuset. Om man istället säger vad som är bra råvaror så blir det så klart en förenkling med det blir ändå lättare för gemene man att navigera.

Hur som helst tycker jag att det är värdefullt att faktiskt läsa summeringen från WHOs förslag till rekommendationer så du vet vad de faktiskt säger. Det är några enstaka sidor med start på blad 4. De har också publicerat

Bör man verkligen förvänta sig positiva effekter?

En sak också funderat på en hel del kring det här av vad man egentligen ska förvänta sig för resultat. Som jag ser på det som bör sötningsmedel vara mestadels neutralt ur de flesta aspekter. Det här innebär ju också att jag inte tycker att man ska förvänta sig någon direkt effekt från sötningsmedel i sig i RCT studier. Däremot så borde du kunna se en positiv effekt i studier där man jämför det mot socker i dryck, eftersom socker i dryck är negativt och inte neutralt.

Om du istället skulle jämföra effekterna av att en grupp äter naturell yoghurt med bär och en annan samma sak fast med lite sötningsmedel så skulle jag gissa på att det inte blir någon större effekt.

Men det är min gissning. De studier som finns är mest jämförelser mellan sötningsmedel och sockersötad dryck och det är fullt möjligt att sötningsmedel i andra jämförelser bidrar med negativa effekter. Om inget annat så gör sötningsmedel ofta maten lite godare och mer belönande. Och då tenderar människor att äta mer. Att äta mer kan ju vara både negativt och positivt beroende på vad det äts mer av och hur det totala intaget blir på sikt. Men här bör det kunna bli negativt i en del kontext.

Summering och min egen syn på sötningsmedel

Forskningen på sötningsmedel är idag en mixad kompott. Djurstudier kan ibland peka mot negativa effekter men de flesta studier finner inget värt att bry sig om så länge som dosen inte är ordentligt överdriven. Särskilt när man jämför mot socker så är det tydligt att sötningsmedel är ett bättre val.

I interventionsstudierna som finns på människor så ser man att sötningsmedel i dryck är bättre än socker i dryck. Mest för att socker i dryck är dåligt. När det gäller övriga typer av livsmedel med sötningsmedel så är det betydligt mindre beforskat men resultaten fram tills idag pekar mot att sötningsmedel varken påverkar positivt eller negativt över ett antal veckor eller några månader.

I observationsstudierna ser man däremot ibland negativa korrelationer mellan högre intag av sötningsmedel och ohälsa. De här studierna lider dock av samma brist som de flesta observationsstudier i att det är svårt att veta vad korrelationen beror på. Det kan lika väl vara så att personer med redan ganska dåliga levnadsvanor väljer sötningsmedel framför socker för att det är ett enkelt val som egentligen inte kräver någon större ansträngning där de ändå kan hoppas på en liten positiv effekt.

Om vi ska hoppa in på hur jag personligen ser på det här så köper jag inte direkt de negativa effekterna i observationsstudierna förrän det kommer en rimlig förklaring till varför de skulle ske eller det börjar dyka upp RCTs på flera år som visar på negativa resultat.

Jag har helt enkelt svårt att se hur sötningsmedel skulle kunna bli negativt på lång sikt när man inte ser någon negativ effekt efter ett antal månader. Alla andra saker som anses vara negativt hälsomässigt har tydliga hälsomarkörer som förändras när människor får äta mer eller mindre av det. Mättat fett höjer kolesterolet, socker får människor att äta för mycket och verkar dessutom ha en oberoende effekt på i alla fall triglycerider och möjligen blodtryck. Salt höjer blodtrycket när man konsumerar mer av det och sänker blodtrycket när man äter mindre av det. Och vi har biologiska mekanismer som kan förklara varför det här sker. För sötningsmedel har vi alltså ingenting här.

Så jag kommer i alla fall tills vidare att fortsätta välja saker med sötningsmedel om jag vill äta något sött. Jag ser det också fortfarande som väldigt osannolikt att den slutsatsen skulle förändras nämnvärt i framtiden då det redan idag finns så mycket forskning så jag har svårt att se hur situationen skulle förändras så mycket så att jag skulle bedöma socker som ett bättre alternativ. Den sannolikheten/risken är så otroligt liten idag.

Däremot så kanske det blir så att framtida forskning på sötningsmedel gör att jag minskar på min konsumtion av det framför helt osötade grejer. I de situationer då jag kan tycka att osötat är acceptabelt.

Det ska bli intressant att se vart allt det här tar vägen. Det som WHO har publicerat nu är ett så kallat draft, dvs ett förslag för framtida råd. Nu samlar WHO in kommentarer från alla de som vill säga något om förslaget och sen framöver kommer de att publicera de faktiska rekommendationerna. Hur de sen blir kommer med stor sannolikhet att påverka vilken typ av produkter som livsmedelsföretagen väljer att släppa på marknaden framöver.

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier, Instagram, Mastodon, TikTok, Twitter och Facebook.

3 kommentarer

  1. Håller med dig på flera plan. Du måste dock gå en och annan kurs i grammatik för du skriver likt en grundskoleelev. Texten är jobbig att läsa och vissa formuleringar är bara oroande.

    1. Tjena Andreas
      Det här är texter som jag i princip skriver ihop från början till slut och sedan lägger upp. Det är alltså ingen korrekturläsning eller liknande innan. Mina texter är dock långt mycket bättre än de på grundskolenivå. Jag jobbar själv på en gymnasieskola och kan säga dig att jag toppar de allra flesta där med.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *