I mitt förra inlägg så gick jag igenom hur mycket ens ämnesomsättning sjunker när man ligger på kaloriunderskott och jag visade att det inte finns några belägg för det man populärt kallar för ”svältläge” eller låg ämnesomsättning och att detta inte helt förklarar varför viktnedgången brukar plana ut hos deltagarna i viktnedgångsstudier. I detta inlägg ska jag titta lite närmare på hur vissa personer kan påstå sig ha stenkoll på sina kalorier och sin motion och ändå lyckas de inte gå ner i vikt.
1992 genomfördes en väldigt intressant studie på just den här typen utav personer (1). Det man gjorde var att man samlade ihop ett antal personer friska överviktiga personer som samtliga vid flera tillfällen uppgett att de dagligen åt mindre än 1200 kcal/dag till sin respektive dietist/vårdgivare. Deltagarna hade varit viktstabila de närmsta veckorna innan studien började. Efter initiala mätningar så gjorde man över två veckors tid flera mätningar av deras ämnesomsättning och förändringar i vikt och kroppsfett. På så sätt kunde man se om deltagarna hade en onormalt låg ämnesomsättning, om de åt så lite kalorier som de angav och om de gick upp eller ner i vikt när de åt som de påstod.
Resultaten visade att deltagarna i studien feluppskattade sitt kaloriintag med 47 % och sin fysiska aktivitet med 51 %. Deltagarna trodde med andra ord att de åt mycket mindre och rörde på sig mycket mer än vad de faktiskt gjorde. Om man använt deras angivna värden så hade man kommit fram till att de förbrukat långt mer kalorier varje dag än vad de åt och att de borde gå ner i vikt. När man däremot gjorde faktiskt mätningar av deras energiförbrukning och energiintag så tog dock dessa ut varandra och deltagarna var därför viktstabila. Sett till kalorier så var skillnaden mellan deras uppgivna kaloriintag och deras faktiska kaloriförbrukning ~1000 kcal vilket visar att även om man vet hur aktiv en person är så måste man även veta hur mycket kalorier de äter för att veta om de ska gå upp eller ner i vikt och man kan oftast inte lita på de värden som folk själva uppger, särskilt inte personer som påstår att de inte kan gå ner i vikt trots väldigt låga kaloriintag.
Viktigt att påpeka här är att man inte gjorde några försök att dölja interventionen för deltagarna. De var alltså alla väl medvetna om att man gjorde mätningar på deras energiförbrukning och trots detta blev resultaten som de blev. Flera av deltagarna var vid intervjuer övertygade om att de hade någon unik genetisk defekt som gjorde det omöjligt för dem att gå ner i vikt.
1995 publicerades ytterligare en studie på samma typ av grupp, fast denna gång så var deltagarna inte bara överviktiga (minst en BMI >28) utan de hade också en historia av vad man kallade för ”disturbed weight regulation” vilket ungefär innebar att deltagarna antingen hade:
- Ett medicinskt eller psykologiskt tillstånd som krävde långvarig behandling
- En oförklarlig utplaning av viktnedgång efter en påbörjad och i början lyckosam lågkaloridiet
- En konstant viktuppgång trots ingen uppenbar förändring i kaloriintag
Totalt inkluderade man 10 försökspersoner i studien. Deras egenrapporterade kaloriintag var precis som i den förra studien <1200 kcal/dag (2).
Resultatet blev att försökspersonerna i snitt hade en RMR som var 100 kcal under beräknat normalvärde men alla utom en av deltagarna höll sig inom ett normalspann (se graf till höger). Personen vars RMR var lägre än normalspannet (nr 10) hade en minskad energiförbrukning på 23 %.
Sett till den totala energiförbrukningen så var återigen alla deltagarna utom en inom normalspannet. Patienten som låg under normalspannet var återigen försöksperson nr 10 vars dagliga fysiska aktivitet låg 25 % under uppskattad nivå. Detta motsvarar ett PAL-nivå på 1,2 vilket är väldigt lågt (mer om PAL här)
Spontant så reagerar man över försöksperson nr 10 vars metabolism verkligen verkar vara kraftigt nedsatt. Läser man studien lite närmre så hittar man emellertid en hel del faktorer som kan ha inverkat. Försöksperson 10 var en kvinna på 52 år som vägde ~70 kg. Hennes maximala rapporterade vikt var 83 kg och hennes lägsta var 53 kg. Enligt egen utsago hade hon gett sig på 4 olika dieter tidigare och hennes egenrapporterade intag av kalorier var ~1000 kcal/dag. 17 år innan studiens början hade hon fått behandling för hypertyreos med hjälp av radioaktivt jod där hennes viktuppgång kommit efter. Hon fick 3 olika mediciner för depression som alla påverkar centrala nervsystemet. Man spekulerade i om det var medicinerna som inverkade på hennes energiförbrukning och man försökte därför tillsammans med hennes läkare låta henne vara utan dem ett tag för nya mätningar, men detta gick inte då hon fick allvarliga psykiska symptom så fort medicinen togs bort.
Grafen här ovan visar uppmätt energiförbrukning, rapporterat energiintag och faktiska energiintag för alla deltagarna i studien. En sak som är intressant att notera är att nr 10 var den enda deltagaren som uppgav ett energiintag som stämde med verkligheten. Man ser också att detta intag var lägre en hennes dagliga energibehov på 1500 kcal och det var faktiskt så att hon även gick ner i vikt under studiens gång. I snitt så felrapporterade deltagarna i studien sitt kaloriintag med över 38 %.
Resultaten från de två studierna är intressanta eftersom man endast inkluderade personer som vid flera tillfället uppgett att de regelbundet åt mindre än 1200 kcal. En annan intressant sak kan ses i grafen här åt höger som visar det uppgiva kaloriintaget för deltagarna i båda studierna jämfört med vad de faktiskt åt. Det man ser är att deltagarna uppger i stort sett samma kaloriintag oavsett behov och detta trots att de visste att man mätte deras energiförbrukning. Även om personerna som inkluderades i de två studierna var lite mer extrema än de flesta andra så är resultatet inte helt olikt de resultat som man normalt stöter på.
Folk är väldigt dåliga på att återge hur vad och hur mycket de har ätit. Olika metoder och olika populationer ger olika stort fel och flera saker spelar in. Normalt är det så att kvinnor underrapportera mer än män och överviktiga personerna underrapporterar mer än normalviktiga (3,4,6). Detta innebär att många gånger när man frågar överviktiga personer själv så uppger dem att de äter lika mycket som normalviktiga (5). Det var en sån studie som Taubes använde som bevis in sin bok Good Calories Bad Calories och han försöker därefter istället insinuera att det var kolhydraterna i kosten som gjorde en grupp överviktiga trots ett lika stort kaloriintag. Taube missade dock att överviktiga ofta uppger ett större procentuellt fettintag i samma typ av studier (5).
Summering av inläggen
Det klassiska uttrycket att ens kropp hamnar i svältläge om man äter för lite kalorier har egentligen ingen större grund i verkligheten. Äter man mindre kalorier än kroppen behöver så kommer man att gå ner i vikt. Att ens viktnedgång går i vågor är naturligt och vätskenivåer i kroppen kan göra att man står still i upp emot 2 veckor (6). Så om man är säker på sitt kaloriintag och man tycker att viktnedgången går långsamt så ge det tid. Om det fortfarande inte händer något och man äter mer än 1000-1500 kcal/dag (beroende på kön och vikt) så kan man sänka kaloriintaget ytterligare. Om man redan äter mindre än 1000-1500 kcal/dag så bör man försöka hitta felkällor i ens uträkningar och sen köra vidare. Slutligen bör man kontakta vården då det finns sjukdomar (och medicin) som kan leda till att man får en ordentligt sänkt ämnesomsättning.
Om vi ska göra en lite mindre ovetenskaplig överslagsräkning där vi ignorerar mindre felkällor för att ge lite perspektiv på det. Under viktnedgång kan det ske en sänkning av ens energiförbrukning som inte beror på ens viktnedgång på ungefär 10 %. Normalspannet på ett uträknat energibehov ligger kring ±15 % vilket innebär att även om man har en normal metabolism så kan den avvika 15 % från normalvärdet åt båda håll. Om vi nu tänker oss en person som ligger i ytterkanten nedåt och inkluderar den ytterligare sänkningen i metabolism pga pågående viktnedgång så hamnar vi på en siffra på ungefär 23 % lägre kaloriförbrukning än förväntat värde. Detta innebär att en stillasittande 25 årig kvinna som är 165 cm lång och väger 60 kg istället för en energiförbrukning på ~1850 kcal/dag kommer att ha en energiförbrukning på ~1400 kcal/dag. Allt under detta innebär alltså viktnedgång även för en tjej som inte rör sig mer än nödvändigt och som har en ovanligt låg metabolism.
Slutligen vill jag bara säga att man inte ska stirra sig blind på kalorierna. Det finns andra saker som är viktiga när man går ner i vikt och att endast fokusera på kalorier och inte tänkta vilken typ av kalorier man stoppar i sig är verkligen ingen bra idé. Det svåra med en viktnedgång är oftast inte att gå ner i vikt utan det är att hålla vikten och här spelar ”hur” man genomförde sin viktnedgång troligen en stor roll. Kalorierna spelar dock en stor roll och man får inte glömma bort detta. Det är inte sällan som man hör hur folk försöker skylla en misslyckad viktnedgång på sötningsmedel, frukten man åt till lunchen, mjölkprodukter mm. Vissa är givetvis kalorikällor och kan påverka på det sättet men de är inte mer skyldiga än några andra kalorikällor.
Med ”förbrukade fler kalorier”, menar du inte ”konsumerade fler kalorier”? Det stämmer bättre överens med att de överskattade sin aktivitetsnivå.
Nej, jag menade förbrukade fler kalorier. Jag håller med dig om att det inte passar så bra ihop med nästa mening dock 🙂
Konsumptionen av kalorier uppskattas med hjälp utav DLW och kroppssammansättningsmätning under vatten (hydrostatisk mätning) med 2 veckors mellanrum.
”Resultaten visade att samtliga deltagare i studien förbrukade långt mer kalorier än vad de uppgav att de åt (skillnad på ~1000 kcal i snitt).” — förbrukning är när du gör dig av med energi, dvs fysisk aktivitet. Om de förbrukade mer kalorier än de gjorde av med blir ”Deltagarna feluppskattade dessutom sin fysiska aktivitet med över 50 %.” väldigt märkligt.
Du kan förstås uppfinna nya betydelser för ord, men det blir svårläst.
Nu vet vi att du egentligen menar att de åt (konsumerade) 1000 kcal mer än vad de rapporterade, samtidigt som de rörde sig (förbrukade) 50% mindre än de rapporterade.
Förbrukad energi är just förbrukad energi oavsett om det sker på löpspåret eller sovandes i sängen (dvs TEE). Det är inte bara energi förbrukad i aktivitet som du vill få det till. Det är din egen felaktiga definition på ordet som ställer till det för dig. Slå gärna upp det i en ordbok om du inte tror mig…
Nej, jag menade inte att de egentligen åt 1000 kcal mer än vad de rapporterade. Om jag menat det så hade jag skrivit så. Om du tittar på grafen så är förbrukade kalorier (TEE) inte det samma som ätna kalorier.
Vad Mikael skriver verkar inte konstigt. Jag tycker mig förstå vad han menar. Däremot verkar du, Jacob, inte ha förstått innebörden. Särskilt sista kommentaren verkar lite konstig som svar till Mikaels inlägg ovan.
Jag ska se om jag kan skriva om texten så det blir tydligare vad jag menar.
Tills vidaren så kan jag utveckla det hela här. Man separerar på energi förbrukad i vila (BMR), energi förbrukad för att bryta ner mat, energi förbrukad i spontan aktivitet så som skaka på ett ben när man sitter(NEAT) och energiförbrukning i aktivitet (AE). Tillsammans blir dessa den total förbrukningen (TEE). Deltagarnas TEE var ~1000 kcal högre än deras uppskattade kaloriintag. Om deras uppskattade energiintag därför hade stämt så hade deltagarna gått ner ungefär 1kg i veckan. Detta är vad jag säger i första meningen.
I den andra meningen så tar jag upp att deltagarna också fick uppskatta hur mycket kalorier de förbrände i AE. Deltagarna överskattade här sin energiförbrukning med 50 %. Detta är intressant då det visar att deltagarna inte bara underskattade hur mycket de åt (dvs deras kalori in) utan de överskattade också hur mycket kalorier de gjorde av med (kalori ut).
Om man därför räknat ut deltagarns energiförbrukning med hjälp utav formler, frågat dem om deras fysiska aktivitet och sen frågat hur mycket de åt så hade man hamnat på en större siffra än 1000 kcal.
Mikaels kommentar blir konstig då han först har en felaktig definition på förbruka. Sen förstår han inte att den felaktiga uppskattningen av AE inte är med i de 1000 kcal som är baserade på uppskattat energiintag och faktisk TEE. Om man däremot räknat på uppskattat energiintag och uppskattad TEE så hade deltagarnas felaktiga AE kommit med.
Jag hade kunnat skriva hur mycket mer de faktiskt åt mot vad de uppgav att de åt, men då kommer ytterligare en felkälla in i bilden. Man uppskattade faktiskt energiintag med hjälp utav DLW OCH kroppssammansättningsmätningar, medan TEE endast mäts med DLW.
För de som är intresserade så var skillnaden mellan uppskattat energiintag och uppmätt energiintag 1173 kcal för de två studierna ihop och detta kan även ses i grafen uppe i inlägget. https://traningslara.se/wp-content/uploads/2009/07/verkligvsuppskattat.png
Jag har skrivit om stycket nu. Hade uppskattat lite feedback om det är tydligare nu eller inte?
Nog för att du har en tråkig ton mot folk vanligtvis, men…
Jag hoppas att du är medveten om vad du just skrev om mig, särskilt om du tar hänsyn till att även Lars B tyckte att du uttryckte dig oklart.
Då är vi där igen. Jag skrev ingenting om dig Mikael. Jag skrev om vad du missuppfattade. Du måste lära dig att skilja på sak och person, det är samma sak i mer eller mindre varje diskussion vi har. Du tar saker personligt när de inte är personliga.
Jag skrev något som jag kunde uttryckt bättre och du missuppfattade det. Jag svarade och förklarade vad du hade missuppfattat. När Lars påpekade att även han tyckte det va oklart så gav jag honom ett tydligt svar kring vad jag menat och jag ändrade dessutom texten så att inte fler skulle ställa sig samma fråga.
Vad är det som du anser är tråkig attityd i hela den här diskussionen? Ur min synvinkel så är det definitivt din lilla inflikning om att jag hittar på ny betydelse för ord som bidrar med mest tråkig attityd.
Instämmer med Guddi jag.
Visst kunde det uppfattas som en felskrivning i samband med efterföljande mening, men om du ställer frågan och får ett svar, men ändå fortsätter med att ”veta” att ”Nu vet vi att du egentligen menar att de åt (konsumerade) 1000 kcal mer än vad de rapporterade, samtidigt som de rörde sig (förbrukade) 50% mindre än de rapporterade.”
och
”Du kan förstås uppfinna nya betydelser för ord, men det blir svårläst.” gör att du MikaelJ däremot framstår som en högtravande allvetare, som dessutom anser sig veta mer om artikelns innebörd än författaren själv. Konstig attityd i min mening.
Lars: Håller med. Det är snarare Mikael som visar upp en dålig attityd här. Och kommentar nr 8 är ju inte lite löjlig.
Anyways, jag tycker att det var ett intressant inlägg! Jag har alltid varit underviktig och är en sådan som alltid sagt att: ”jag har snabb ämnesomsättning”. Men sedan jag läst på mer och räknat på hur mycket kalorier jag faktiskt får i mig och gör av med så har jag ju förstått att jag inte alls äter så mycket som jag tidigare trott. Det är intressant det där med att ämnesomsättningen förmodligen är the number one excuse både när det gäller smala och tjocka. Mindre sällan är det maten och träningen, eller the lack of it som är orsaken
Tove: Det intressanta, om man fortsätter lite, är /varför/ vissa inte behöver äta så mycket (= ”hög ämnesomsättning”) och vissa äter mer. Du är naturligt smal utan att uppleva att du svälter; andra är naturligt tjocka utan att uppleva att de överäter.
Är man förinställd (på något sätt) till en viss vikt/hunger? Kan den påverkas? Det är intressanta frågor, tycker jag.
Nu verkar det glasklart för mig. Från graf nummer två får jag ”skillnaden mellan deras uppgivna kaloriintag och deras faktiska kaloriförbrukning” till ungefär 1300 kcal, vilket kanske är vad som avses med ”~1000 kcal”? I så fall, tummen upp!
Hej!
Jag hoppas att detta är rätt ställe att posta den här frågan!
Jag såg på ett träningsforum följande påstående: ”The order in which your body uses fuel is: glucose –> glycogen –> fat –> protein. Your body uses glucose and glycogen as the main energy sources. You use fat as the next energy source. The body rarely, if ever, breaks down protein and uses it for energy.”
Skulle du vilja kommentera det lite grand? Det kan väl inte stämma, för isåfall vore det väl ingen risk för att tappa muskelmassa när man ligger på ett kaloriunderskott ?
Superbra blogg!
OBS jag måste tillägga!
Personen om skrev det här, säger att det är vetenskapligt bevisat, och att det är under ”svält” då man inte äter någonting alls. Men principen med prioritering borde väl vara likadant, när väl glukos och glyogen depåerna är slut?
Adam:
Det här helt korrekt att fettförbränningen ökar markant vid svält och den nämnda ordningen stämmer.
Men skilj på muskelnedbrytning som enskild process och negativ muskelproteinbalans. Muskelproteinbalansen handlar om muskelproteinsyntes och muskelproteinnedbrytning. Vid svält kommer muskelproteinsyntesen mer eller mindre utebli helt eftersom du inte äter något.
Och då blir muskelproteinbalansen negativ. Muskelproteinnedbrytningen fortsätter alltså i normal takt trots svälten men i och med den radikalt minskade muskelproteinsyntesen kommer du förlora muskelmassa vid svält.
/Nicklas
Tack för svaret Nicklas!
Okej, men är prioriteringen den samma ifall det inte gäller svält, utan enbart ett litet kaloriunderskott ?
Jag antar att muskelproteinbalansen är att man ej tillgodoser sitt proteinbehov? Hur skulle muskelproteinsyntesen samt muskelproteinnedbrytningen påverkas ifall vi tar exemplet, att man svälter sig, fast tillgodoser sitt behov av protein? Jag antar att proteinet då skulle användas som energikälla och inte som inlagring, för att bygga upp muskler?
Prioriteringen är den samma ja. Om du äter protein så kommer proteinbalansen bli bättre ja. Protein Sparing Modified Fast (PSMF) är namnet på just det. Man äter protein, några gram essentiella fetter och en multivitamin. Har används på ordentligt överviktiga personer i ett antal studier med ganska imponerande resultat.
Okej!
Vet du ifall det finns några samband mellan större muskelförlust ifall man gör det på det mycket extrema sättet, och slutar äta helt (förutom protein), under en väldigt kort tid, än om man tänker sig en normal diet ? Båda i kombination med blandad styrke och konditionsträning ? Hur kommer man prestera ifall man i stort sett inte äter någonting?
Jag undrar om du har länkarna till studierna i ditt inlägg? Jag skulle vilja läsa dom.
Hej Ros!
De finns i inlägget. Om du trycker på siffran inom paranteserna (ibland studietitelns namn men i detta inlägg är det endast siffror inom paranteser) så kommer du till studiernas abstrakt. Om de är fritt tillgängliga så har jag ibland länkat direkt till fulltexten men oftast är det till medline.
Hej! Undrar en sak om det här med svältläge eftersom jag börjat få för mig att jag har problem med det. Min bakrund är dock annorlunda eftersom detta inte har varit på grund av något tillfälligt bantningsprojekt och jag inte direkt är överviktig även om jag har något kilo jag skulle vilja bli av med, jag har ätit otroligt dåligt sedan jag var sex år och började skolan (skolmaten var bara inte ätbar..) sedan blev skoldagarna längre och det hela eskalerade till att jag i princip åt en gång om dagen och det var ingen överdrivet stor portion. Jag har alltid gått mycket överallt och hållt ett bra tempo, aldrig direkt varit förtjust i godis och hellre druckit mjölk istället för läsk. Idag är jag nitton och märker att kroppen har tagit stryk på en hel del sätt, bland annat ingen ork, ingen egen hungerkänsla om inte någon annan åt och under perioder tappade maten smak. Trots detta går jag varken upp eller ner i vikt. Har nu verkligen börjat ta tag i det eftersom jag inte tog det på allvar förut då jag inte som de med ätsjukdomar var rädd för mat på något sätt. Är det verkligen omöjligt för min kropp att ha sänkt sin ämnesomsättning på grund av mina dåliga matvanor?
Hallå Hannah!
Omöjligt är det inte, troligt är det inte heller. Men visst kan man förstöra sin metabolism ganska bra med år av misskötsel. Du är fortfarande ung och som jag förstår det smal. Då krävs det en del både för att gå upp och ner i vikt. Troligtvis beror din stabila vikt mer på det än på någon förstörd metabolism.
Finns det någon studie som bevisar att man inte går upp i vikt av lightläsk? (alltså att man isf går upp i vikt av annat man äter samtidigt). Haft många diskussioner med kompisar som säger att man går upp i vikt av light men det har iaf inte jag gjort så länge jag haft koll på kaloriintag
Michis!
Det finns studier på det ja. Du går inte upp i vikt av lighläsk. Det finns dock flera epidemiologiska studier som visat att personer som dricker mycket lightläsk ofta är överviktiga. Det har nog dock snarare med andra livsstillsvanor att göra.
Lightläsk, eller sötningsmedel i allmänhet har jag hört ska kunna påverka fettförbränningen negativt genom att få kroppen att tro att socker finns tillgängligt pga smaken. Det faktum att det kan ge en prestationshöjning att bara skölja munnen med sportdryck tycker jag kopplar an till det här också.
Ligger det något i det och vad kan det i så fall ha för påverkan vid frekvent intagande av sötningsmedel såsom i lightläsk? Ska försöka hitta källan till mina funderingar..
Tjena Tor!
Jag svarade på den frågan i förra kommentaren. Fettförbränningen över ett dygn är beroende av hur många kalorier du stoppar i dig. Lightläsk innehåller inga kalorier alltså kommer det inte påverka fettförbränningen.
Lightläsk kan ju indirekt påverka genom att öka hungern eller sötsug för dem som har svårt med det. Men då är det inte lightläsken i sig utan de extra kalorierna som äts för att stilla hungern som påverkar.
Effekten från att skölja munnen med kolhydrater har inte heller någon effekt på fettförbränningen, det gör bara så att man kan anstränga sig mer. Effekten finns dessutom inte om man använder sig av sötningsmedel istället för riktiga kolhydrater. https://traningslara.se/skolja-munnen-med-sportdryck-for-prestationsforbattring/
Så nej, det ligger inget i påståndet att lightläsk
Ang. lightläsk är det nog ofta så att många som dricker det konsumerar annat som inte är helt bra för vikten. Många jag känner tänker:
Jag kan ju byta ut läsken mot lightläsk så har jag ju plockat bort något onyttigt iaf. Personer med den inställningen kommer sällan speciellt långt i sin viktnedgång eftersom de inte är speciellt engagerade/taggade att verkligen gå ner i vikt.
Jag menar inställningen: ”Beställ en bigmac & co med plusmeny och extra cheeseburgare, så tar jag en cola light till det så blir det inte så onyttigt” fungerar sällan speciellt bra ändå.
Själv föredrar jag dock vatten eftersom jag inte gillar alla tillsatser som finns i läsk, men light är säkert ett komplement till de som vill behålla något från sitt tidigare levnadssätt, men det räcker inte att endast byta till lightläsk.
Tjena Nordström!
Det du beskriver är nog en förklaring för många. Det är ju det som gör det så väldigt svårt inom kost och träning när man ska lyssna på ”tips” från vänner eller när man bara tittar på folk runt omkring sig. I båda dessa fall skulle man ju kunna komma till slutsatsen att man även blir fet av lightläsk vilket ju inte är fallet om man ser det rent strikt kalorimässigt. För då bidrar den ju inte.
Men den kan ju dra igång en mängd andra mekanismer och beteenden hos människor som gör att just dem, när de lever fritt, äter fler kalorier än vad de tänkt/tror sig göra…
Hej!
Jag sökte runt lite på nätet angående detta med svältläge och hittade dina inlägg. Först och främst så måste jag säga att de uppskattas!
Sen undrar jag en sak som jag tänkte att du kanske kan svara på. (om du har lust och tid(
Jag har precis börjat med en diet och skriver upp allt, verkligen allt som jag äter och har satt 1000 kcal som gräns att äta om dagen. När jag tränar ska jag enligt det programmet jag använder även ”äta upp” de kalorier som jag tränar bort. Min fråga är därför, måste man göra det? Är det farligt om man låter bli? Idag har jag ex. ätit ca 900 kcal och förbränt 688.
Och om det nu är okej att inte äta dem så är min andra fråga om man kan/kommer gå ner i vikt även om jag faktiskt äter dem?
Tacksam för svar 🙂
Kim
Hej Kim!
Givetvis måste du inte äta för att kompensera motionen. Det är inte farligt men det kan försämra ditt slutresultat något. Beror på hur du ser ut nu, hur stort underskottet blir, gener osv.
Så länge du ligger du underskott, vilket du garanterat gör på -1000 kcal/dag, så kommer du att gå ner i vikt. Har du gjort av med kalorier via motion så kan du givetvis äta mer kalorier och ändå hamna på ett underskott.
Tack för ditt svar!
Har inte sett den förens nu men så tacksam att du tog dig tid att svara!
Det finns så mycket myter och åsikter om vad som är rätt och fel när det kommer till träning och diets att man blir helt förvirrad när man väl ska testa på något.
När du säger slutresultat. Menar du då reslutatet som träningen förväntas ge mig? Att jag exempelvis får svårare att bygga muskler osv. om jag inte äter upp de intjänade kalorierna?
Okej! Ja för målet jag har med kalorier/dag gör att jag redan där, utan träning, ligger på underskott. Hittills har jag faktiskt förlorat ett par kilon men jag är rädd att kroppen ska ta stryk av dieten och det är därför som jag fortsätter söka svar 🙂
Har en till fråga som jag undrar om du har svar på. Jag har ju förstått att det rent hälsomässigt spelar roll var mina kalorier kommer ifrån. Men spelar det för viktnedgången någon roll om jag ibland unnar mig en bit choklad eller popcorn om jag fortfarande håller mig till mina kalorier? Ersätter naturligtvis inte maten med detta men ibland får man ju kalorier över ändå 🙂
Hej,glöm inte bort att du har en passiv kcal-förbrukning antingen du vill eller ej..
Hej! Försöker gå ner 1 kg i veckan och använder mig av ShapeUp för att räkna ut intaget.
Den säger att jag måste äta 809 kcal/dag för att gå ner det. + Så har jag börjat gymma varje dag, ungefär 20-40 min kondition och sen 30 min med vikter.
Äter (vad jag tycker) mycket bra, får i mig de näringsämnen jag behöver och känner inte att jag håller på att svälta ihjäl mig.
Men eftersom att jag precis har börjat undrar jag om det kommer att fungera? Är väldigt dålig på att veta matens vikt så jag antar att jag egentligen ligger något över 809 kcal och därför inte vill äta de få kalorier jag förlorar på gymmet.
Men bör jag egentligen göra det?
Jag funderar över begreppet svältläge ur annan synvinkel. När man länge gått på diet, och tillexempel konditionstränar hårt, får väl kroppen på grund av ”Svältläget” svårare att återhämta sig. Tex fick jag ju hälsporre och problem med tumleden i högerhanden. Problemet med tummen försvann oerhört snabbt så fort jag gick av diet, till skillnad mot hälsporren som var kvar några månader (fötterna hade blivit aningen mindre efter viktnedgången pga minskat fettlager runt fötterna).
Ja det du säger är ju korrekt fast det har inte med svältläge att göra. Om man nu inte konstruerar sin helt egen definition av ordet förstås. 🙂 Att man efter en tid av kronisk undernäring så småningom sliter ut kroppen är inget konstigt. Ju mer man tränar desto större belastning på kroppen och näring är en viktig del i den återhämtningen. Även om man aldrig någonsin kan ”äta bort” överträning eller ”äta bort” en skada/infektion. Vid en viss nivå kan ingen kosthållning i världen skydda dig från förslitningar/ökad infektionsrisk, tillräcklig vila behövs ju också. Vad som är tillräckligt är ju sedan en helt annan sak, en ”vilodag” kan vara en dag där man inte tränar alls men det kan också vara att man joggar en mil i 4:30-tempo om man är en löpare på väldigt hög nivå.
[…] https://traningslara.se/svaltlage-lag-amnesomsattning-del-2-de-som-sticker-ut/ […]
Hejsan!
Vad säger din erfarenhet av Harris and benedict ekvationen, mifflin ekvationen osv?
Jag har för närvarande gått ner ca 20 kg och dessa ekvationer ger mer beroende på sida ett värde på mellan 1800-2200 med ingen aktivitet överhuvudtaget.
Påverkar det faktum att jag gått på en väldigt lågkaloridiet (2g protein kroppsvikt, multivitamin och omega 3) min bmr betydande under de nivåer kalkylatorerna räknat ut? anledningen till att jag funderar är att viktnedgången stagnerat betydligt och spegeln visar dålig förbättring.
(spegeln är ett enligt mig överskattat mått för att bedömma viktnedgång på fetare individer, jag kan uppriktigt sagt knappt se skillnad på 20 kg och bedömningen påverkas väldigt mycket av hur man mår för stunden.)
Keep up the good work!
Hej!
Under drygt ett år åt jag uppskattat i snitt 2000kcal/dag med vikt på protein och ca 150g kolhydrater resten fett. Detta var i snitt -1000kcal/dag. Jag försökte att äta ungefär samma mängd varje dag, således var underskottet olika varje dag och ibland tom överskott. Jag var vältrånad innan…men gick ändå ner 7kg samtidigt som jag blev starkare. Fantastiskt resultat tycker jag men fick samtidigt höra från ”kunniga” att jag gjorde helt fel… Nu tror jag inte jag gjorde helt rätt…men det funkade väldigt bra. Energiintaget var uppskattad på så sätt att maten jag varje dag åt i restaurangens buffé, var uppskattad vikt. Sedan lade jag in alla uppgifter i en mobilapp. Även om mina uppskattningar var fel så borde de varit ungefär lika fel hela tiden, och oavsett vad det faktiska underskottet var så var resultatet glädjande 🙂
Vad tror du?
Mvh Fredrik
[…] Jag har gått in ännu djupare på det här med svältläge i två äldre artiklar här på sidan, Svältläge (låg ämnesomsättning), del 1 – sanning eller myt? och Svältläge (låg ämnesomsättning), del 2 – De som sticker ut. […]
[…] metabolism. Studien har vissa likheter med de två studier som jag tog upp i mitt inlägg ”Svältläge (låg ämnesomsättning), del 2 – De som sticker ut” fast med några mindre förändringar. I de två tidigare studierna som jag tagit upp så […]
[…] att hantera situationen på rätt sätt. Ett av de kortsiktiga resultaten av detta är att kroppen går in i svältläge, vilket betyder att viktnedgången stannar […]