Stig Bengmark föreläser om kost – en granskning

Efter att jag hade publicerat min senaste artikel LCHF-rörelsen tillsammans med antivaxxare och AIDS-förnekare här på sidan så fick jag ganska snabbt ett par meddelanden från vad jag antar var mestadels kirurger där de skrev till mig att Stig Bengmark skulle föreläsa i min hemstad, Helsingborg, senare i veckan och de ville att jag skulle titta igenom hans bilder.

Jag har skrivit om Stig Bengmark här på sidan en gång tidigare i artikeln Stig Bengmark och mer påhitt om gluten och vete och ännu tidigare i artikeln Vete och övervikt. I fall du inte känner till honom så är det en pensionerad kirurg som numera sprider en massa påståenden kring kost och näringslära. Han är också den enskilt största inspirationen till kvinnorna som skrivit boken Food Pharmacy som blivit väldigt populär.

Stig Bengmark hade tydligen gjort sina bilder tillgängliga i förväg för det var tre stycken som skickade dem till mig så jag tänkte att jag skulle titta igenom dem lite kort och se om det var något värt att skriva om. Det är givetvis en konstig situation att recensera powerpointbilder utan att höra själva talet men det finns ett antal föreläsningar med Bengmark på nätet med liknande bilder.

Framför allt så är många av slidsen de samma som från en föreläsning med Bengmark från Falköping förra året som ligger på youtube. Så istället för att jag ska kommentera en föreläsning som jag inte kommer att se (den i Helsingborg) så tänkte jag att jag istället kommenterar föreläsningen med Bengmark som redan ligger på youtube. Materialet verkar som sagt vara väldigt likt.

Allmänt om kostråden från Bengmark (och Food Pharmacy)

Det är ganska svårt att ur ett hälsoperspektiv vara väldigt kritisk mot de kostråd som till sist ändå ges från Bengmark, och i förlängningen även från kvinnorna bakom Food Pharmacy. Det är ett uppenbart problem att människor äter för mycket ultraprocessad mat. De får i sig stora mängder tillsatt fett, raffinerat socker, vitt mjöl mm. Bengmark är kritisk mot detta och följer du hans råd så kommer du också äta väldigt lite av det.

Utöver den delen så har Bengmarkt lagt till mycket annat men det är oftast rena spekulationer och det går inte att säga att det är fel för det finns helt enkelt inte tillräckligt med kunskap för att säga varken bu eller bä. Men ändå står de här personerna och säger bu högljutt och då blir det ett problem. Att skrämma upp människor i onödan tycker jag inte är okej.

I fall du lyssnar på Tyngre Träningssnack eller Tyngre Rubriker så känner du säkert igen den här situationen. Den är väldigt vanligt inom kost. Du har en person som säger någonting väldigt alarmistiskt och högljutt om ett livsmedel eller ämne och sen har du någon som försöker vara mer evidensbaserad som står i andra hörnan och bara kan säga något i stil med ”nä, det där vet vi inte säkert”.

Det blir en ganska uppenbar obalans i de här debatterna.

För en åhörare, utan tidigare kunskap, som lyssnar på en sådan diskussion så blir lätt att man ändå blir lite rädd och väljer att ta ”det säkra före det osäkra”. Vilket då innebär att man lyssnar på den som skriker högst och verkar mest övertygad. En form av försiktighetsprincip vilket kan verkar vettigt eller sunt vid första anblicken.

Problemet med att ta den här ansatsen när det gäller kost är att du väldigt snabbt kommer att hamna i en situation där du inte vågar äta en väldig massa mat. För det finns helt enkelt alltid någon som varnar dig för i princip allting.

Lyssnar du på någon som förespråkar LCHF så får du inte äta kolhydrater och kommer det sedan en vegan så får du inte heller äta animaliska livsmedel och lyssnar du därefter på Bengmark så får du inte längre värma upp det lilla urvalet av mat som du har kvar samtidigt som du måste plocka bort vete. Jag har skrivit om det här i artikeln ”Men varför äta det då?” tidigare om du vill läsa ännu mer kring problemet.

Du kan inte lyssna på alla matlarm
Ett roligt meme som visar problemet med att lyssna på alla matlarm

Så det går att kritisera Bengmarks varningar för en massa olika saker rent allmänt i att det idag inte finns några bra belägg för varför du behöver vara så väldigt restriktiv. Men i varje enskild situation så står du där och bara försöker tona ner allt som sägs samtidigt som du försöker lyfta fram all den osäkerhet som finns men som inte förmedlas. En svår situation helt enkelt.

Men orkar du följa Bengmark råd blir nog utfallet helt okej för de flesta. Det är ganska snarligt Ornish och andra lågfettdieter med vegetarisk eller vegankost och där finns kortare interventionsstudier på dessa som visar på positiva effekter. Det är så klart jämfört med en vanlig diet och nästan allting är bättre än som genomsnittet äter idag.

Du ska ju även orka äta en vegankost med väldigt mycket grönsaker, utan animaliska livsmedel och lite av annat likt nötter och bönor där du dessutom inte får lov att värma upp maten. En livsstil som jag tror att få människor är beredda att följa.

Motiveringen till varför du skulle följa det här för bästa hälsa presenteras även på ett väldigt slarvigt sätt av Bengmark. Det är tydligt att han många gånger inte riktigt kollat upp sina egna påståenden och han verkar inte direkt bry sig. Det känns som att han tycker att hur han når till sina slutsatser inte är så viktigt så länge han har några argument för att säga det han vill tro på. Därför ser du också ganska ofta att Bengmark hänvisar till Dr Mercola och andra mer pseudovetenskapliga källor i sina föreläsningar.

För Bengmark verkar dessa påståenden ha lika stor evidens som någonting som det finns ett dussintal interventionsstudier som stöd för. Det är det jag tycker är det stora problemet. Du lyssnar på vad han säger och allting låter som att det är välbevisat men i själva verket är det en stor blandning av etablerad vetenskap, möjliga hypoteser och saker som verkar helt påhittat och där i alla fall jag skulle säga att sannolikheten att det påhittade påståendet stämmer är väldigt lågt.

Allmänt kring Bengmarks bilder och layout på dem

Det första jag vill ta upp kring det här är hur Bengmark bygger upp sina bilder. I fall du har tittat på några föreläsningar med Bengmark online eller kanske laddat ner någonting från hans sida tidigare så känner du säkert igen det här.

Hans bilder är fulla av en massa text och ofta verkar det som att målet är att du ska bli överväldigad av all text och övertygad från det istället för att han verkligen visar någonting som ger starkt stöd för vad han försöker säga.

Som exempel så kan du hitta två bilder från föreläsningen som ska vara i Helsingborg där Bengmark har fyllt slidsen med en massa text från två bokkapitel som han har skrivit (bilder 11 och 12). Som åhörare på en föreläsning kommer du aldrig någonsin kunna läsa det som står här utan det är bara en väldig massa information och sen så ska du då tro på honom kring det han säger på området eftersom han nu har visat att han har skrivit två kapitel om det.

Lite kul kuriosa här är att Bengmark inleder ett av sina bokkapitel med ett till synes falskt citat från Hippocrates som han skriver enligt följande:

Everything in excess is opposed to nature. All disease begins in the gut

Det här citatet hittar du i princip ingen annanstans alls förutom från just Bengmark. När du söker på det så finner du det i samband med några enstaka artiklar till, men då är det tillsammans med en annan mening som också tillskrivs Hippocrates:

Let food be thy medicine, and medicine be thy food. Everything in excess is opposed to nature. All disease begins in the gut

Meningen som jag har märkt ut här ovanför genom att feta är väldigt känd. Du stöter särskilt på den inom alternativa hälsokretsar likt där Bengmark florerar runt men den dyker också upp i mer legitima sammanhang.

Grejen med det citatet är att inte heller det är sant. Hippocrates har aldrig sagt så eller någonting liknande. I själva verket var Hippocrates tydlig med att skilja på medicin och mat (2)

Misquotation can lead to persistent misconceptions. “Let food be thy medicine” is a fabrication that was accepted worldwide based on the iconizing of Hippocrates, who appears to give moral and ethical sanction to the phrase. Yet, though food and medicine have been highly related since Antiquity, for Hippocrates, they were not conflated as scientists claim today.

Det här citatet som påstås vara Hippocrates verkar först ha börjat dyka upp som tidigast på 20-talet men det var ingen riktigt fart på det förrän i slutet av 70-talet (3).

Om vi går tillbaka till Bengmarks presentationer så är en annan vanlig sak att du får många bilder med väldigt stora påståenden där du som åhörare inte har någon möjlighet att smälta det som sägs för bara på nästa rad så kommer det ännu fler påståenden. Kolla till exempel in den här:

bild från Stig Bengmarks föreläsning

Det här är givetvis en enorm överkurs även för läkare/kirurger. Ännu mer överkurs för åhörarna i Falköping vilket verkar ha varit mestadels pensionärer. Du måste helt enkelt bara tro på Bengmark här då den enda referens som ges är till hans egen hemsida.

Ofta hittar du dock en eller flera referenser i Bengmarks bilder vilket så klart inger förtroende men som jag kommer att visa här under så är det många gånger så att referenserna som ges inte stödjer det som sägs eller som du leds att tro från texten i bilden.

Trender som Bengmark parar ihop som orsakssamband

Bengmark gillar verkligen korrelationer. Tittar du igenom han material på hans sida eller tittar på någon föreläsning så är detta väldigt uppenbart. Korrelationer kan vara helt okej i vissa situationer. Till exempel i fall man vill se utvecklingen av övervikt och fetma.

Däremot så använder Bengmark ofta två olika korrelationer och sen påstår han att där finns ett orsakssamband utan att han ger några starka belägg för varför det skulle vara så.

Det är ingen tvekan om att det finns många sjukdomar som ökar i förekomst allt eftersom ett land eller område blir rikare och börjar äta mer och mer ultraprocessad mat. Allt det här kommer dock tillsammans med en väldig massa andra förändringar i folks miljö. Att då bara peka ut en eller några saker som orsaken till någonting annat när det helt plötsligt är flera hundra faktorer som förändrats går inte.

Till exempel så tar Bengmark i en bild upp användandet av antibiotika i olika delstater i USA för att sen i nästa bild visa en bild på förekomsten av vad rubriken säger är metabola syndromet i USA. I själva verket visar kartan dock på övervikt i USA, inte metabola syndromet. Det här är samma grej som Bengmark körde med övervikt och vete i TV4 där det sen visade sig inte stämma när man tittar på vete istället.

Två på varandra efterföljande bilder i föreläsningen
Två på varandra efterföljande bilder i föreläsningen

I det här fallet är överlappet sannolikt bättre då metabola syndromet brukar följa övervikt ganska bra men det visar ändå på det där slarvet som jag tog upp tidigare. Om man har en graf som visar på övervikt så skriver man inte metabola syndromet som en stor rubrik ovanför för då är det det som folk tror att de får se. Du får som åhörare knappt ens tid att titta på de här bilderna så det är nog väldigt få som märker det här när man lyssnar live.

De här två bilderna får det så klart att verka som att antibiotika har en betydande inverkan på risken för metabola syndromet. Men det finns inga bra belägg för det. En översiktsartikel från 2016 fann till exempel att det endast finns tre interventionsstudier på antibiotika och blodsockerkontroll och dessa gav inget stöd för en effekt (1).

Det finns lite data på antibiotika hos väldigt små barn där man sett att en antibiotikakur före 6 månaders ålder ökar risken för övervikt och fetma. Fler kurerar ökar sen risken ännu mer. Men riskökningen i faktiska mått ganska liten och man fann ingen riskökning hos barn som fick antibiotika senare (4).

Så som bäst kan man idag säga att antibiotika möjligen ökar risken lite för övervikt. I vissa länder har man ju förr använt antibiotika för att göra djur fetare så det fungerar troligen på oss människor med. Men vi använder inte antibiotika på det viset och det har därför av allt att döma ingen större betydande effekt. Det är i alla fall ingen stor delförklaring till metabola syndromet som den här kombinationen av bilder lätt kan få en att tro.

Slarvigt kring tarmfloran vid övervikt och normalvikt

I föreläsningen från Falköping så säger Bengmark att den feta människan har helt andra bakterier än den smala. Det stämmer inte. Sammansättningen på bakterierna är annorlunda och ofta finns det fler typer av bakterier hos de smala men där finns också större överlapp i vilka bakterier du hittar. Detta står även i bilden som Bengmark visar att det handlar om förändringar i fördelning och att det inte är helt annan tarmflora. Visst kan man, om man vill vara snäll, säga att Bengmark också bara menar detta när han säger helt andra bakterier, men det är inte så det tolkas av den som lyssnar. Det är det jag menar kring slarvigt.

När det gäller länken mellan tarmbakterier och vikten så är stödet för att där finns något starkare orsakssamband faktiskt svagt överlag. Stephen Guyenets har skrivit en ganska bra summering kring det på sin sida, Microbiota and obesity: Is it all hype?.

Jag har även skrivit om den första studien som direkt försökte undersöka detta på människor på Tyngre, Kan feta bli smala med hjälp av bakterier?. Sen den studien publicerades har det även kommit en retrospektiv studie där man undersökt om personer som fått en överföring av andra personers bajs, för att behandla Clostridium difficile-infektion, inte fått någon betydande påverkan på sin vikt i riktning mot donatorns vikt (5). Eller med andra ord, tarmbakterier från feta personer gjorde inte andra människor feta.

Ekologiska studier är svag evidens men Bengmark älskar det

Något som är väldigt framträdande i Bengmarks föreläsningar är så kallade ekologiska studier. Med ekologisk menas att man jämför olika regioner, ofta handlar det om länder eller världsdelar.

Skillnaden på ekologiska studier och den mer vanliga nutritionsepidemiologin är att man i de ekologiska studierna inte har någon koll på exponeringen på individnivå. Det enda man vet är exponeringen för en hel grupp.

Till exempel kan man veta ungefär hur många kilo socker som äts i ett land jämfört med ett annat och sen kan man då jämföra mellan dessa länder. Bengmark tar upp många studier av den här typen där han tar fattigare länder som blivit riktare med åren. Och när ett land blir rikare så får befolkningen tillgång till mer mat överlag och mycket av den maten är ultraprocessad mat samt dyrare mat likt kött och andra animalier.

I alla de här samhällena där man får mer pengar, och tillgång till mer mat, så ökar även övervikten och den metabola hälsan blir sämre. Det blir fler personer med fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 och så vidare. Men som jag redan förklarat här ovanför så är det väldigt många förändringar som kommer på en och samma gång i dessa kulturer.

LCHF-are använder till exempel precis samma typ av data för att ”bevisa” att det är mer socker och processade kolhydrater som ska vara orsaken till ohälsa. Andra skyller istället utvecklingen på att vi äter mer oljor och tillsatt fett.

Ekologiska data är helt enkelt för dålig evidens för att ta på allvar om det bara är den. Som bäst kan man använda datan för att se trender och hitta områden som man kan studera vidare med andra typer av studier. Du kan också så klart använda dig av datan för att avfärda helt absurda påståenden likt att människor blir fetare ju mer kolhydrater de äter likt det har påståtts inom LCHF. Men utöver det så duger sällan ekologiska studier för sig själv utan det behövs även stöd från andra former av studier.

Trots detta så använder Bengmark sig av dessa frekvens i sina föreläsningar och han presenterar många gånger inte några andra bra stöd för sina påståenden.

Lite sanning, lite överdrifter och lite påhittat

Ett annat mönster som du ser igenom Bengmarks föreläsningar är att han konstant väljer ut de studierna som visar på störst effekt åt det hållet som han vill påstå.

Här är en bild från föreläsningen som Bengmark höll i Falköping med olika saker han tillskriver mjölk och här är vad jag hittade när jag försökte söka dels på vad det är som Bengmark refererar till och dels vad som mer finns på området.

Bengmark om mjölkAllergier:

Här hänvisar Bengmark till en studie på spädbarn med komjölksallergi där man visar att barn med komjölksallergi får reaktioner i fall de får i sig komjölk (8). Det är väldigt oklart för mig vilken relevans detta har för personer som inte har komjölksallergi

Bröstcancer:

Bengmark försöker tillskriva mjölk en ökad risk för bröstcancer i sin presentation men de senaste meta-analyserna över den epidemiologiska forskningen har inte funnit något sådant samband (7, 8). Här kan det också vara värt att nämna att ett högt intag av mejeriprodukter överlag verkar korrelera med en lägre risk för bröstcancer.

Koloncancer:

En systematisk översiktsartikel med meta-analys från 2012 fann en minskar risk för koloncancer hos de som drack mer mjölk (9). Någonting säger mig att det inte är detta som Bengmark vill få sina åhörare att tro. Bengmarks två referenser är dock lite udda. Den första handlar inte om mjölk eller mejeriprodukter  utan om hormonet IGF-1 (22) och den andra visar att ett ökat intag av lättmjölk korrelerar med en lägre risk för koloncancer (23).

Förstoppning:

Även den här studien är på spädbarn. Denna gången är det spädbarn med förstoppning där man fann att en betydande andel blev bättre i fall de fick en diet utan komjölk. Detta verkar också ha bekräftats i senare studier (10). Så för alla spädbarn som lyssnar på Bengmarks föreläsningar så kan det säkert bara bra att han har lagt till det här i sin lista. För vuxna människor är dock relevansen oklar.

Hjärt- och kärlsjukdom:

Här har Bengmark hänvisat till en studie från 1960 på en specifik grupp som på grund av sjukdom självbehandlat sig med att dricka en massa mjölk (11) och sen hänvisar han till en åsiktsartikel från 2000 som handlar om intaget av mättat fett och hur man ska kunna minska det (12). Artikeln handlar inte om mjölk i sig.

Det finns givetvis bättre information än så här att hänvisa till. Till exempel en systematisk översiktsartikel på epidemiologi från 2015 och en från 2017 som båda inte fann något samband mellan intaget av mjölk och risken för hjärt- och kärlsjukdom (13, 14).

Diabetes typ 1:

Att mjölk skulle kunna öka risken för typ 1 diabetes har varit en hypotes ett längre tag. Tidigare i år publicerades dock en större interventionsstudie (RCT) där man följt små barn i ökad risk för diabetes typ 1 i många år där de antingen fått mjölkersättning med komjölk eller inte som spädbarn och man fann ingen ökad risk (17). Här kan vi dock inte klandra Bengmark fullt ut då denna studien som sagt är från i år och hans föreläsning är från förra året. Så kanske tar han bort den punkten från sina bilder framöver?

Malabsorption:

Malabsorption betyder att man har någon typ av problem med näringsupptaget vilket kan ge olika bristsymptom i längden. Studien som Bengmark hänvisar till här är utförd på afrikaner med näringsbrist som fick mjölk via ett rör i näsan (15). Jag har ingen som helst aning om vad Bengmark tycker är relevant med den här studien.

Äggstockscancer:

Här hänvisar Bengmark till en studie som i alla fall är relevant då den första referensen är till en studie på kvinnor i Sverige där man fann en ökad risk med ökad konsumtion av mjölk (16). En meta-analys publicerad 2015 kunde däremot inte se några signifikanta samband även om där var en trend mot ökad risk vid intag av fullfet mjölk (17).

Parkinson:

Här verkar det faktiskt finnas ett samband i epidemiologiska studier. Bengmarks referens säger dock att risken ökar med 2,3 gånger från lägst intag av mjölk till högst (18) medan en meta-analys från 2014 fann att risken som högst låg på 1,6 gånger så hög (19).

Prostatacancer:

I bilden har Bengmark valt ut två epidemiologiska studier där man såg en riskökning med 3,2 gånger respektive 1.43 gånger.

Detta är en bra bit över resultatet från en meta-analys på ämnet från 2016 där man fann en riskökning på ungefär 7 procent (6).

En egen version på paleolitisk kost

Bengmark rekommenderar i princip en ren vegankost som till 80 procent ska bestå utav grönsaker och frukt. Samtidigt så snackar han mycket i sina föreläsningar kring evolution, vad vi är anpassade för att äta osv.

De argument som Bengmark kör med är precis de samma som de du får höra från de som förespråkar LCHF eller det som populärt kallas för paleo eller stenålderskost. Men dieten är så klart en helt annan.

Det Bengmark gör är precis samma fel som de andra gör. De har sin egen diet som de älskar och sen så gör de det till paleo genom att välja ut den information som passar och ignorera resten.

Precis som vi inte känner till någon enda traditionell folkgrupp eller kultur där man har ätit en kost lik LCHF så känner vi inte heller till någon traditionell folkgrupp eller kultur där man har ätit vegankost. Än mindre känner vi till någon kultur där man inte har värmt upp en del av maten med hjälp av eld.

Ett bra exempel på hur Bengmark förvrider data här kan du se i följande bild från föreläsningen i Falköping.

Bengmark om vad man åt på stenåldern

Jag känner väl till den här referensen som Bengmark ger nere till höger då jag har skrivit om den artikeln och ämnet flera gånger tidigare och när du känner till den så ser du direkt att det som Bengmark skriver om den inte stämmer. Här under kan du se den faktiska summeringen som Eaton och Konner gör i sin artikel.

Eaton och Konners uppskattning av paleokost
Eaton och Konners uppskattning av paleokost

Som du kan se är proteinintaget inte hälften så stort som Bengmark påstår utan det är i själva verket nästan 3 gånger så högt. Eaton och Konner uppskattar även proteintaget med andra fördelningar mellan kött och växter och de kommer då fram till ett intag mellan 25-61 gram där det lägsta värdet är med minst andel animaliska livsmedel och det högsta med högst andel. Så mellan 2-5 gånger så högt proteinintag.

Det uppskattade fiberintaget ligger på 45 gram vilket så klart inte är 4-10 gånger så högt som 19 gram vilket är det som Bengmark påstår. Ska vi vara snälla mot Bengmark här så uppskattar man idag intaget av fiber i USA kring 15 gram så då ligger det i alla fall 3 gånger så lågt som Eatons uppskattning.

När det gäller saltintaget så har Bengmark bara skrivit 10 gånger så lågt men om du tittar på den faktiska uppskattningen så ser du att det hade varit mer rättvist att skriva 4-10 gånger här.

Mängden mättat fett uppskattar Eaton och Konner till 6 E%. Den genomsnittlige amerikanen idag äter omkring 12 E% mättat fett. Det skiljer sig alltså med en faktor på 2, inte 4 som Bengmark skriver. Eaton och Konner publicerade även en ny artikel med, enligt dem, bättre uppskattningar år 2010 där de har höjt det uppskattade intaget av mättat fett något (20).

Tre av punkterna som Bengmark tar upp i sin bild nämns inte ens i Eaton och Konners artikel. Där står inget om antioxidanter, omega-3 och mjölksyrebakterier. Punkten där Bengmark skriver mineraler 2x är också underlig då man så klart inte klumpar ihop mineraler på det viset i artikeln och ingen borde göra det någon annanstans heller.

Det finns senare uppskattningar på intaget av omega-3 gjorda av Eaton och då ligger det intaget inte i närheten av 50 gånger så lågt. Deras uppskattning låg istället omkring 5-10 gånger högre jämfört med dagens intag (21). Bara siffran på 50 gånger är helt absurd i sig då människor idag faktiskt i genomsnitt ändå äter lite drygt ett gram omega-3 per dag. Så om du multiplicerar det med 50 så skulle det innebära att människor förr fick i sig över 50 gram omega-3 per dag, eller typ 500 kcal.

Här kan man med andra ord undra Bengmark ens har med referensen när ingenting som han visar på sin bild går att läsa i den referens som han ger?

Den här genomgången av de två senaste bilderna ovan tycker jag på ett väldigt bra sätt visar på det jag tog upp i början av den här texten. Det är så här som pseudovetenskap ser ut. Du blandar lite sanningar, lite överdrifter och lite påhittat och sen presenterar du allting som fakta och får det att låta eller se ut som vetenskap rakt igenom. Det är en livsfarlig blandning och du ser den överallt. Om det så är Sockerfilmen, What the health, en LCHF kostdokumentär eller ett viralt inlägg på facebook så är det här ingredienserna.

Debunkade påståenden kring lång livslängd hos viss folkgrupper

I nästa bild visar sen Bengmark följande bild som han verkar ha hittat på internet när han googlat. De här tre folkgrupperna verkar ha varit lite mytiska på 70-talet någon gång då det florerade många rykten kring att de levde väldigt länge. Senare kontroller har dock funnit att orsaken till att man trodde att de här folkgrupperna levde så otroligt länge helt enkelt var för att man inte hade några papper på när folk föddes och invånarna hade själv ingen koll på hur många år de var (22).

Bengmark om kulturer som lever längeJag hade själv inte hört talas om någon av de här grupperna sen tidigare men det tog mig ungefär 10 minuter att hitta de här studierna från 80-talet som visade att påståendena inte hade någon grund och sen någon minut senare hittade jag artikeln jag refererar ovan som går igenom dessa tre samt lite andra myter kring lång livslängd.

Lögnen kring kasein och gluten igen

Jag har som sagt skrivit om påståenden från Bengmark en gång tidigare i artikeln Stig Bengmark och mer påhitt om gluten och vete. Den här artikeln skrev jag i januari 2016 och jag vet att Bengmark har sett den eftersom flera har skrivit till mig för att berätta att de blivit blockade efter att de länkat min artikel i diskussioner på Facebook.

Min artikel handlar om hur Bengmark på ett väldigt missvisande sätt visar följande bild.

Bengmark ljuger om kasein och glutenSom jag förklarar tydligt i min förra artikel. Det här är ingen studie där man jämfört med kasein och gluten mot någonting utan kasein och gluten. Det man har jämfört är en högprocessad diet där rent gluten eller kasein varit enda proteinkälla mot dieter där man bland annat haft med mjölk och vete som proteinkällor. Mjölk och vete innehåller då kasein respektive gluten för den som inte känner till det.

Så det är högprocessad mat med isolerat kasein och gluten vs mindre processad mat med mjölk och vete och det visade sig vara bättre med mjölk och vete. Men alla dieterna innehöll gluten och/eller kasein.

Där fanns inget ”without” som Bengmark skriver. Han borde så klart förstått detta direkt när han läste studien första gången men om ingenting annat så har han fått det påpekat för sig av mig 2016. Men han körde ändå med den här bilden när han sen föreläste i Falköping under 2017.

Summering – jag slutar nu även om det finns mer

Det här blev en lång text. Sen är det också en föreläsning på drygt 3 timmar som jag har suttit och tittat igenom där Bengmark hade över 240 bilder (!). Jag har därför endast tagit upp en bråkdel av alla de påståenden som Bengmark gör i presentationen. Det jag har tagit upp är dock mer än tillräckligt för att belysa min poäng. Du kan inte lita på det som sägs utan du måste granska varje påståenden för sig själv om du vill veta hur någonting verkligen ligger till och det är ju en hopplös situation för i princip alla människor.

Jag orkade själv bara undersöka några av alla påståenden lite mer djupgående och då var det påståenden inom områden där jag redan är ganska bekant med forskningen. Bengmark pratar också väldigt mycket om probiotika och då så klart den probiotika som han säljer. Det är ett område där jag hade behövt lägga ner mycket mer tid för att granska men jag orkar inte. Det enda jag vet är att jag inte litar på det som Bengmark säger i frågan, utan jag väntar tills jag får höra liknande påståenden från en annan, mer trovärdig, källa. En källa som inte tycker att det är okej att hitta på saker inom andra områden.

13 thoughts on “Stig Bengmark föreläser om kost – en granskning

  1. Kul att de gamla hederliga kostråden om mindre fett och mindre salt i maten samt mer fibrer (frukt och grönsaker förståss) faktiskt tar oss närmare stenåldersdieten. (se tabellen Eaton och Konners uppskattning av paleokost).

      (Citera kommentar)

  2. Nils:
    Kul att de gamla hederliga kostråden om mindre fett och mindre salt i maten samtmer fibrer (frukt och grönsaker förståss) faktiskt tar oss närmare stenåldersdieten. (se tabellen Eaton och Konners uppskattning av paleokost).

    Det är faktiskt ett av deras argument i artikeln. Det används lite för att försöka få fram att kostråden är bra men att de kan göras ännu bättre. Sedan 80-talet har det dock kommer flera andra förslag på fördelningar som skulle vara mest paleo och de skiljer sig en del. Du kan läsa en genomgång här https://traningslara.se/stenalderskosten-som-forandras-hela-tiden/

      (Citera kommentar)

  3. Tack Jacob, jag följde Bengmark med största intresse men efter ett tag blev jag konfunderad, för det hans påståenden gick inte riktigt ihop, och tvärsäkra påståenden saknade hänvisningar. Plus att tonen i kommunikationen i Bengmarks Facebookgrupp blev som det var (och kanske fortfarande är?) bland LCHF:are, den som inte applåderar avfärdas som idiot… så jag går helt ovetenskapligt på magkänslan och lägger inte mer energi på vad Bengmark säger, det finns andra och bättre källor att söka kunskap hos… som t ex den här sidan (smicker, smicker..;-).

    Fast dessvärre inte innan jag investerat i en kur synbiotika… hur funkade det? För mig fungerade det så att jag blev förstoppad….

    Vilket leder till en fråga – vet du någonstans man kan läsa om avföringens betydelse ? Du skriver som svar på en fråga efter inlägget https://traningslara.se/fysiologins-abc-fettforbranning-ar-inte-det-samma-som-viktnedgang/ att kroppen förbränner 92-96% av de kalorier vi intar. Jag kan få en våldsam diarré efter att ha ätit en måltid med mycket fett och protein, nu ska ju inte maten kunna passera sådär fruktansvärt fort genom systemet, men det här händer ju inte ett dygn efter jag har ätit utan tio-tjugo minuter… och varar i ett par timmar. Nu söker jag forskning och kunskap som kan förklara varför maten ibland verkar gå rätt igenom, varför kommer det genast ut i andra ändan fast maten rimligen inte kan ha hunnit igenom systemet?

      (Citera kommentar)

  4. Det är stort av dig att ta dig tiden för den här typen av inlägg. Många behöver förstå att rent objektiva ”kostrådgivare” utan bias är riktigt sällsynt och viktigt är det att själv kunna skildra vetenskapligt uppbackad fakta i sammanhanget från ja, ren skit. Detta gör du riktigt bra och det har varit till stor nytta att läsa dina artiklar och därmed faktiskt kunna hjälpa familj eller vänner med mycket gällande kost och träning.

    En sak jag känner mig lite nedstämd över är att det tog mig flera år att börja läsa på själv istället för att lyssna på den lokala gymbiffen och all broscience som flödar i mängder.
    Efter att ha läst gamla artiklar verkar även som att det för några år sedan var enklare att få era synpunkter på ens upplägg. Nuförtiden verkar ni ha fullt upp och simpla råd tycks vara svårt att få tag på.

    Det blev en väldigt lång text nu, och jag kanske har fått det sistnämnda om bakfoten.
    Ni har minst sagt gjort er förtjänta av all framgång, mer sådant bör ni få.
    Jag förstår ifall du Jacob inte längre ger synpunkter på tränings- och kostupplägg efter att ha besvarat samma frågor år efter år. Ändå tänkte jag chansa och se ifall du fortfarande tar dig tiden att göra det, och hur man då enklast ställer sin fråga.

    Tack för allt du bidrar med via podcasts och diverse hemsidor för att hjälpa oss dödliga i våran jakt på gains!

      (Citera kommentar)

  5. Utmärkt genomgång! Men, på många ställen använder du termen ”ultraprocessad”. Vad har du för definition på det? Jag tycker överhuvudtaget det är knepigt med ordet processad – för en livsmedelstekonolog är mat processad så fort den inte är helt i sitt naturliga tillstånd. Ex. malen spannmål, fryst mat, skalad potatis. Jag förstår nog att du menar ”skitmaten” men…. Jämför Andras Håkanssons utmärkta bok ”det ängsliga matsamhället”.

      (Citera kommentar)

  6. Gabbe: Ändå tänkte jag chansa och se ifall du fortfarande tar dig tiden att göra det, och hur man då enklast ställer sin fråga.

    Hallå Gabbe!
    Jag har egentligen aldrig gett folk råd om deras egen träning förutom för kanske 10 år sedan då jag brukade hänga en hel del på olika träningsforum. Normalt sett svarar jag på kommentarer som jag tror på något vis är relevanta även för andra som läser frågan. Så om du ställer en fråga under en artikel som är relevant för det jag har skrivit i den artikeln så ger jag oftast ett svar eftersom det troligen också kan hjälpa andra som sen läser samma artikel och även ser kommentaren.

    I övrigt så tar det dock alldeles för mycket av min tid om jag ska svara individuellt på frågor. Särskilt när de skickas till mig i mejl eller liknande.

    Avslutningsvis så har vi då och då frågeavsnitt i podcasterna. Dessa annonserar vi på deras respektive instagram och där tar vi upp frågor som kan beröra en viss persons träning. Dock ska ju svaret på något vis ändå vara relevant för alla andra som sen lyssnar på podden. De instagram som gäller är http://instagram.com/tyngretraningssnack och http://instagram.com/tyngrerubriker

      (Citera kommentar)

  7. Anna Blücher: Utmärkt genomgång! Men, på många ställen använder du termen ”ultraprocessad”. Vad har du för definition på det?

    Med ultraprocessad menar jag den definition som används i NOVA klassificeringen. Du kan läsa lite mer om den här https://traningslara.se/varfor-det-finns-fler-overviktiga-an-normalviktiga/ och se den exakta definitionen här https://traningslara.se/wp-content/uploads/2015/04/matindelning.png

    Vi har för övrigt haft Anders som gäst i podden Tyngre Träningssnack, https://tyngre.se/Podcasts/Tyngre-Tr%C3%A4ningssnack/Processad-och-naturlig-mat/

      (Citera kommentar)

  8. Tack för den här artikeln. Jag impulsköpte Stig Bengmarks bok ”Välj hälsa” idag utan att ha hört talas om honom förut. Efter att ha läst en bit i boken började jag ana ugglor i mossen och googlade efter kritik av Stig Bengmark. Jag ville förgylla min lördag med en intressant och nyttig bok. Önskar att jag hade valt den andra boken jag funderade på istället (om djurs känslor av etologen Per Jensen). Nu känns det som pengar i sjön. Plåster på såren är väl att jag hittade den här bloggen.

      (Citera kommentar)

  9. Hej!
    Började läsa ditt inlägg men förstår inte varför du är så negativ. Det finns så många fler som ger ut böcker och ger råd, som är i mitt tycke oseriösa.
    Personer som genom tex att de är kända ger ut böcker om hälsa, men har egentligen inget annat än sitt kändisskap som merit.
    Men det ger försäljningssiffror! I mitt tycke bättre att kolla upp den kategorin av författare.

      (Citera kommentar)

  10. Ingela Öhlund:
    Hej!
    Började läsa ditt inlägg men förstår inte varför du är så negativ. Det finns så många fler som ger ut böcker och ger råd, som är i mitt tycke oseriösa.
    Personer som genom tex att de är kända ger ut böcker om hälsa, men har egentligen inget annat än sitt kändisskap som merit.
    Men det ger försäljningssiffror! I mitt tycke bättre att kolla upp den kategorin av författare.

    Hej Ingela!
    Du har inte läst mycket av det jag delar och lägger ut när du skriver så där. Jag ger mig på det mesta tramset jag kan hitta så fort jag bedömer att det får en tillräckligt stor spridning eller inverkan.

    Sen är det ingen som verkligen tror att de där kändisarna sitter och läser studier själv och förmedlar fakta. När det gäller Stig Bengmark däremot så ger han väldigt många det intrycket. Dessutom är han typ den enda källan till alla påståenden som görs i Food Pharmacy och de har nog snart sålt 100 000 ex av sin bok. De har också en podd som de själva säger har 100 000 nerladdningar varje och de skriver på SvDs site Perfect Guide.

    Har du ens något exempel på några med större impact kring kost i Sverige idag? Jag har det dock inte. Och de som möjligen skulle ligga i närheten och som sprider trams har jag också kritiserat flera gånger om.

      (Citera kommentar)

  11. Jag har inte läst Bengmsrks bok ännu. Men läser ofta hans inlägg. Jag kan inte påstå att jag är någon expert vilket jag förstår att du ör. Men om vi pratar om vad vanliga människor äter, så finns det mycket att vinna på om folk slutade med skräpmaten, ökade vattenintag, drar ner på socker osv
    Så trött på alla som gnäller över sina sjukdomar men vägrar förändra sina vanor.

      (Citera kommentar)

  12. Ingela Öhlund: Men om vi pratar om vad vanliga människor äter, så finns det mycket att vinna på om folk slutade med skräpmaten, ökade vattenintag, drar ner på socker osv
    Så trött på alla som gnäller över sina sjukdomar men vägrar förändra sina vanor.

    Vet du någon person någonstans med ens ett uns av inflytande som rekommenderar sina följare att göra någonting som är sämre än det som de flera gör idag med någon typ av hälsomotivering?

    Jag gör det då inte. Det spelar ingen roll vilken diet eller kokbok som du börjar följa så är det kostmönstret mer hälsosamt än vad de flesta äter idag.

    Att sätta ribban så lågt blir absurt. Bengmark sprider en massa saker som antingen inte stämmer eller är obevisade. Att får människor rädda för att äta vissa saker utan att det finns några bra vetenskapliga belägg för det. Det är ett problem.

      (Citera kommentar)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *