Det här är en studie som publicerades drygt tre månader sen men jag har faktiskt inte sett någon nämna den på någon svensk sida och jag hittade inte heller någonting vid en sökning precis så jag tänkte att jag skulle lyfta fram den här lite kort.*
Det här är ännu en av många studier där man jämför lågfettkost med lågkolhydratkost. Abstraktet till den här studien är extremt långt så jag kommer inte att klistra in det som jag brukar utan det blir en länk, Comparison of low- and high-carbohydrate diets for type 2 diabetes management: a randomized trial.
Saker som skiljer den här studien från många tidigare studier
Det finns dock ett par saker som gör den här studien intressant trots att den verkar titta på samma saker som många tidigare studier. Här är några av dem.
Lågkolhydratsgruppen skulle äta lite kolhydrater hela tiden
Ett vanligt argument från lågkolhydratförespråkare, framför allt kommer jag att tänka på Ann Fernholm, till varför långtidsstudier på lågkolhydratkost inte har visat på några övertygande bättre resultat än lågfettkost när det gäller vikten är för att många av studierna på lågkolhydratkost följer ett Atkinsupplägg. I de klassiska Atkinsuppläggen ska man nämligen successivt öka på mängden kolhydrater i kosten efter några veckor eller månader med striktare lågkolhydratkost.
Om din förklaring till varför folk blir överviktig är för att de äter kolhydrater så är det här givetvis ett problem i designen. I den här studien så finns inte det problemet utan direktiven för hela året som studien pågick var att lågkolhydratkostgruppen fick äta max 50 gram kolhydrater varje dag.
Man mätte även ketoner hos deltagarna i den här studien och de var hela tiden högre hos deltagarna som åt lågkolhydratkost. När deltagarna själva fick rapportera sitt matintag så låg lågkolhydratkostgruppen på 50-60 gram kolhydrater per dag det första halvåret och 70-75 gram kolhydrater per dag det andra året.
Det som sticker ut lite för övrigt när det gäller kostråden för lågkolhydratkostgruppen var att man förespråkade främst enkelomättat och fleromättat fett. De blev alltså tillsagda att äta onödigt mycket mättat fett så det har alltså inte varit bacon och smör som de ätit.
Viktnedgången för alla deltagare var bra
En annan intressant faktor i den här studien är att alla deltagarna gick ner ganska mycket i vikt, omkring 10 kg. Som jag och Ola Wallengren påpekade i vår artikel kring det här på träningslära för några år sen så är det stor skillnad i viktnedgång mellan olika viktnedgångsstudier trots att de faktiska kostrekommendationerna i de olika studierna är de samma.
Det som förklarar den stora skillnaden är därför mer följsamhet och vilken hjälp som deltagarna i studien får. Här under kan du se en tabell med viktnedgången i tidigare studier fram tills 2012. Det har publicerats någon studie till sen dess som jag inte har adderat men viktnedgången har inte skiljt sig nämnvärt.
Ett bra viktnedgångsresultat är ju bra eftersom det vittnar om att deltagarna följt sin diet bättre och om vi vill veta om någon diet är märkbart bättre än någon annan så är det givetvis en förutsättning att folk har följt dieten.
Studien var på uteslutande typ 2 diabetiker
Det här gör inte studien unik i sitt slag men de flesta andra studier har antingen exkluderat typ 2 diabetiker eller så har man haft en blandad grupp med både typ 2 diabetiker och folk som inte har det.
Totalt var det drygt 100 typ 2 diabetiker med i den här studien med en BMI på runt 35.
Studiens resultat
Då det här var en ganska lång studie och pågick över ett år så var det givetvis folk som inte fullföljde. Där var ingen signifikant skillnad mellan grupperna på den här punkten dock utan 71 procent av deltagarna i lågkolhydratkostgruppen fullföljde hela studien medan motsvarade siffra för lågfett var 65 procent. Så de två dieterna verkar ha varit jämbördiga när det gäller hur lätta/svåra de var för deltagarna att följa. Man uppger dock specifikt hur många som påstod att de hoppade av studien på grund av de inte kunde följa sin diet och då var det en deltagare i lågkolhydratkostgruppen och fem deltagare i lågfettgruppen.
När det gäller vikten så gick lågkolhydratkostgruppen ner totalt 9,8 kg medan lågfettgruppen gick ner 10,1 kg. Den här skillnaden var inte signifikant. Det samma gäller mätningar för kroppssammansättning som man utförde med DEXA och midjemåttet hos deltagarna där inga skillnader var signifikanta. Det här är alltså ett resultat som bekräftar resultaten i tidigare studier men i den här studien så var alltså direktiven alltid mindre än 50 gram kolhydrater för lågkolhydratkostgruppen.
Fördel lågkolhydratkost i metabola förändringar
Utöver vikt så tittade man även givetvis på hur deltagarnas diabetes förändrades med kostförändringarna och här fanns det fördelar för lågkolhydratkosten. Alla grupperna såg givetvis stora förbättringar då de tappade en ordentlig mängd vikt över året men i jämförelsen mellan de två dieterna så var det fördel för lågkolhydratkost.
Det var fler personer som såg en större minskning i sitt bruk av mediciner och även tiden då deltagarna befann sig i ett stadie med för högt blodsocker (hyperglykemi) var i snitt lägre för gruppen som åt lågkolhydratkost. Däremot såg man ingen skillnad i fasteblodsocker, fasteinsulin eller långtidsblodsocker (HbA1c) mellan grupperna.
Även när det gäller blodfetterna såg båda grupperna stora förbättringar fast även har var det fördel för lågkolhydratkostgruppen som såg en större förbättring av sitt HDL samtidigt som de fick lägre triglycerider. Forskarna nämner här att tidigare studier på lågkolhydratkost oftast visat på sämre LDL för lågkolhydratkostgruppen och de spekulerar i att deras resultat kan ha berott på att de specifikt sagt till sina deltagare att ändå vara restriktiva med mättat fett.
Utöver det här mätte man även inflammation (CRP) och blodtryck där man inte såg någon skillnad mellan deltagarna. Inte heller såg man någon signifikant skillnad mellan grupperna när det gäller mängden fysisk aktivitet.
Den här studien i förhållande till tidigare studier
När det gäller blodfetter så har även tidigare studier visat på att HDL och triglycerider tenderar att bli bättre när rådet är lågkolhydratkost. Det som är nytt i den här studien är att man inte såg någon skillnad i LDL mellan grupperna vilket då annars brukar bli aningen sämre på lågkolhydratkost. Mycket möjligen beror det här på att kosten bestod av mindre mättat fett än de flesta andra lågkolhydratdieter som studerats tidigare.
Även när det gäller resultatet med förbättrad blodsockerkontroll och minskad användning av medicin så är det faktiskt också nytt. Tidigare studier på personer som alltså främst inkluderat personer som inte haft typ 2 diabetes har inte kunnat visa på samma effekt (5).
Det finns även längre studier på endast typ 2 diabetiker som inte heller de sett någon skillnad fast även den studien såg en större minskning i medicinbruk i lågkolhydratkostgruppen (1). Ytterligare någon studie har visat att effekten fanns där efter ett halvår men sen var den inte signifikant (4).
I subgruppsanalyser har även två andra studier visat på bättre blodsockerkontroll eller mindre medicin hos just typ 2 diabetiker efter ett år (2, 3).
Det är möjligt att jag har missat någon ytterligare studie här men jag tror det är alla på typ 2 diabetiker som har varat i över ett år.
Summering
Det här är en studie som på många sätt redan bekräftar det som flera tidigare studier har visat. När det gäller viktnedgång så verkar typen av råd inte spela någon större roll utan hur bra resultaten blir i en studie beror mer på hur bra stöd deltagarna får så de kan följa sina dieter på ett bra sätt. Det gäller alltså för alla överviktiga oavsett om de är typ 2 diabetiker eller inte.
Det som den här studien dock bekräftar och som tidigare studier också antytt är att för personer med typ 2 diabetes så blir resultatet antingen att de får en lite större förbättring i sitt blodsocker eller att de behöver nyttja mindre medicin för att kontrollera sitt blodsocker. Båda är givetvis positiva saker.
Så under förutsättningen att man endast ska rekommendera en enda typ av kost till typ 2 diabetiker och vi endast får välja mellan lågfettkost med <30 procent fett och >50 procent kolhydrater eller lågkolhydratkost med mindre än 50 gram kolhydrater så bör man välja lågkolhydratkost. Ett mer rimligare scenario är givetvis att man börjar med att försöka introducera en kost med mindre kolhydrater och trivs inte patienten med det så får man testa annat. För även om där är skillnad mellan grupperna så är de små, fortfarande är det följsamhet som i huvudsak avgör effekten även när det gäller metabola effekter.
* När jag i princip var klar med den här studien såg jag att samma forskargrupp verkar ha publicerat precis samma resultat tidigare förra året (10). Så det är möjligt att någon skrev om den då, fast jag hittade ingenting om det heller vid en snabbare sökning.
Synd att de inte körde strikt, 50 gram är ganska mycket 🙁
Resultaten skulle säkerligen bli mycket mer tydliga.
Max ca 10 gram kolhydrater om dagen = strikt LCHF
Max ca 25 gram kolhydrater om dagen (5 E%) = Normal LCHF
Max ca 50 gram kolhydrater om dagen (10 E%) = Övre gräns för LCHF
100 gram kolhydrater om dagen (ca 20 E%) = Kolhydratreducerad kost
30 E% kolhydrater om dagen, och däröver = Kolhydratbaserad kost
Jag skulle gissa på att följsamheten skulle bli så pass mycket sämre så att resultaten hade kunnat bli sämre. Du ser ju redan i den här att lågkolhydratkostgruppen haft svårare att hålla sin gräns efter ett halvår och deras vikt har även den börjat krypa uppåt.
Hade du väl kunnat få någon att följa en mer strikt variant så hade du nog kunnat se ytterligare en liten effekt dock. Men det får ju då vägas emot andra saker som också kan verka positivt som kanske är mycket lättare att göra i praktiken som kanske träning 3 gånger i veckan, kanske ytterligare viktnedgång eller en förbättring av råvarorna i kosten som äts utan att ändra makronutrienter.
Striktare LCHF är ju lättare att följa än moderat lågkolhydratkost, så jag skulle nog tro att följsamheten skulle bli bättre.
Jag är alltid fascinerad av att alla studier om lågkolhydratkost kör med så mycket kolhydrater. Vad man än vill visa (av om det är dåligt eller bra) så är det ju bättre att ha riktig lågkolhydratkost att jämföra med.
Sen vore det intressant med dieter med mer kalorier. Lågfettgruppen har ju förbränt 10 kg fett från sina egna kroppar också, vilket ju minskar deras lågfettighet.
Intressant artikel! Vill bara påpeka att avsaknaden av bindestreck i rubriken är en tämligen komisk liten miss 🙂
Skälet till att folk har svårare med strikt är för att de fortfarande är fett rädda 🙂
När väl fet rädslan släpper och man inser att man kan äta så mycket man vill är det lätt som en plätt.
Så länge folk är fet rädd så är det i princip omöjligt att följa dieten.
Att du taggat den här artikeln med ”LCHF” samtidigt som du i inledningen säger att studien uteslöt allt mättat fett säger en hel del om både dig och studien. Kosten har inget med LCHF att göra och att man uteslöt mättat fett tyder på förutfattade meningar om vad som fungerar och inte fungerar. Dålig start på en studie.
Att fokusera på själva viktnedgången är inte särskilt intressant, ur den aspekten hade det lika gärna kunnat handla om icke-diabetiker. Ja, man får hälsofördelar när man går ner i vikt, oavsett lågfett eller något annat. Oavsett om man är diabetiker eller ej. Vad studien säger är att man går ner i vikt om man är tjock och sen ser till att ta in mindre energi än vad man gör av med. Vad är nyheterna?
Vad som är intressant är vilken kost som fungerar på lång sikt för diabetiker som inte nödvändigtvis är feta. Många T2 numera är inte överviktiga och har aldrig varit. Till dom kan man inte säga ”se till att dra ner på kalorierna så ska du se att det ordnar sig”.
När man får sin diagnos så är det första som händer att man får följande:
– Ett paket med sprutor/statiner/andra dyra piller
– En folder som varnar för lax, avokado, kött, ägg mm, och uppmanar till att äta fettfritt skräp såsom nyckelhålsmärkt färdigmat
– Information att om blodsockret går upp för högt när man intar sitt fredagsmys med läsk och ostbågar, så kom förbi kliniken så ökar vi insulindosen
Jag undrar var problemet ligger…
Insulin och annan medicin är väldigt billig jämförd med mycket annat.
Ja de goda läkemedelsföretagen nästan ger bort den med förlust, bara för att folk ska vara glada.
Det är billiga doser men enorma vinster. Genom att äta sjukdomsalstrande och bota symtomen med medicin så får man kunde som lever länge men hela livet behöver köpa medicin. Det är den absolut bästa kunden, läkemedelsföretagen tjänar inga pengar på döda människor, de tjänar pengar på sjuka människor.
Är det någon som har läst studien och sett om det stod nåt om hur APO-kvoten blev?
Kevin Hall mfl har en färdig studie där man tittat på effekterna från lågkolhydratkost under extremt välkontrollerade former över 6 veckor. Det är alltså folk som bott på avdelning där de fått alla maten serverad, vägd, energiförbrukning mätt osv. Det är från pengarna från NuSi. Det finns dock ingen publiceringsdatum på den artikeln men det bör kunna bli när som helst.
Taggar är till för att läsare av sidan ska kunna hitta ämnen som berör saker de tycker är intressant. Det betyder inte att ämnet är berör direkt i artikeln. Artikeln igenom skriver jag lågkolhydratkost klart och tydligt. Men ska man hitta något att gnälla på när man egentligen inte kan det vilket är ditt signum så antar jag att man får ta det bästa man kan hitta oavsett hur patetiskt argumentet blir 🙂
Det finns normalviktiga personer som har typ 2 diabetes men de är få bland alla som har det, kanske 15-20 procent. Även dessa personer blir dock bättre om de förbättrar sin kroppssammansättning och slutar äta så mycket skitmat. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23520370
Det finns också flera orsaker till att man kan få typ 2 diabetes som inte direkt berör kosten.
Det mättes inte. Man nämner det som en brist i diskussionen där man också tar upp att kolhydrater och fett möjligen kan inverka olika på storleken på LDL-partiklarna.
Hade typ 2 fram till 2010 då jag började äta strikt LCHF i ett år. Mitt blodsocker blev normalt efter 3 veckor och vikten minskade marginellt.
Efter 1 år ökade jag till normal LCHF och bibehöll de normala blodsockervärdena. Blodtrycket blev bättre och jag kunde sluta medicinera (Enalapril).
Nu äter jag en måttlig LCHF och är fortfarande frisk. Självklart äter jag mättat fett och utesluter fortfarande bröd, potatis , ris och spagetti . När jag la av med spannmål blev min IBS-mage frisk.
En diabetiker har inget val om man vill bli frisk, det är nödvändigt att sluta äta det som gjorde en sjuk. Medicinering (Metformin) är inget alternativ, särskilt inte om något så enkelt som en kostförändring gör dig frisk.
Att utesluta mättat fett och lågkolhydratalternativet i ett test med diabetiker är tveksamt. Det ger inga användbara resultat. Mättat fett är hälsosamt, ett kroppseget fett som människan och de flesta däggdjur använt i sin metabolism i årmiljoner.
Att fettskräcken kommer sig av ett flagrant forskningsfusk är idag så välkänt att alla utom Socialstyrelsen accepterar det.
Kolesterolmyten är även den på väg att mönstras ut, visserligen under stort motstånd från Big pharma, men även inom läkarkåren börjar insikterna påverka förskrivningen neråt.
Av mycket större värde är forskningen om sockrets roll, där det är uppenbart att den tredubbling av intaget som västerlandets nutida kostmönster inneburit är till stor ska för folkhälsan och individen.
”Så under förutsättningen att man endast ska rekommendera en enda typ av kost till typ 2 diabetiker och vi endast får välja mellan lågfettkost med 50 procent kolhydrater eller lågkolhydratkost med mindre än 50 gram kolhydrater så bör man välja lågkolhydratkost.”
Är inte det konstigt att vid så kallad lågfettkost så anger man makronutrienterna i procent men man i lågkolhydrat anger dom eller åtminstone kolhydraterna i gram? 50 gram kan väl inte vara samma sak för en person som väger 55 kg som för en som väger 110?
Sedan kan man undra om det är lika lite fett i lågfettkosten som det är kolhydrater i lågkolhydratkosten.
Jag tycker inte att 30 % fett är lågfettkost. Det skulle vara intressant att få se vad man skulle få för resultat om man åt grönsaker, kött/fisk och 10 % fett.
Skall man få ett bra resultat på diabetes så bör man också optimera den konditions och styrketräning samtidigt som man ändrar kosten. Det ger också ett helt annat resultat.
Här var det ingen större fart på diskussionen. Innebär det att alla håller med om det jag skrev?