Lågkolhydratkost vs lågfett – omgång femtioelva typ

För några dygn sen publicerades en studie där man jämfört effekten av lågkolhydratkost mot lågfettkost på viktnedgång och en rad olika hälsomarkörer (1). Jag tipsade om artikeln via twitter och facebook igår och hade egentligen inte tänkt göra mycket mer än så men efter att ha läst lite andra analyser och genomgångar av studien så tänkte jag att det skulle vara en bra idé att skriva lite kort om den här med.

Lite mindre fett eller mycket mindre kolhydrater

De två dieterna som jämfördes i den här studien skiljde sig lite från de som vanligen jämförs i studier där man tittat på lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost. Lågfettdieten som användes var inte framtagen för viktnedgång. Dieten följde istället rekommendationerna för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom som ges av en organisation kallad National Cholesterol Education Program.

Den största skillnaden mellan denna diet och den vanligare var att deltagarna inte blev tillsagda att äta en viss mängd kalorier eller ens mindre kalorier än normalt. Det som gavs vad med andra ord en diet där deltagarna fick äta efter hunger så länge som de åt mindre fett. I alla tidigare studier som har tittat på den här frågan har lågfettdieten varit kaloribegränsad. Den här studien har alltså gjort en liten annan form av jämförelse.

Lågfettkosten i övrigt skulle bestå av max 30 E% fett och högst 7 E% av dessa fick lov att vara mättat fett. Mängden kolhydrater skulle vara 55 E% . Det var alltså ingen så extrem lågfettdiet som det skulle kunna vara utan mer i linje med de äldre kostråden som gällde fram tills för några år sen.

Lågkolhydratkosten skiljde sig också från den variant som är lite vanligare. I den här studien sa man till deltagarna att de skulle hålla sig under 40 gram kolhydrater varje dag över hela studietiden. Det här rådet har man gett i några tidigare studier men det vanligare rådet har varit att följa ett Atkinsupplägg där mängden kolhydrater ska ökas på efterhand för att enligt tänket nå en viktstabil nivå.

Deltagarna i de två grupperna fick också en daglig måltidsersättningshake eller bar som då antingen var ”low carb” eller ”low fat” under studiens gång. Deltagarna i båda grupperna fick också rådet att äta gott om fiber (25 g/dag) och att de främst skulle äta av enkelomättade fetter samt försöka helt eliminera intaget av transfetter.

Deltagarna följdes upp efter tre, sex och tolv månader i den här studien. Man vägde dem, mätte deras kroppsfett med BIA-våg, man mätte blodtryck, tog urinprov och blodprov där man mätte en rad olika saker så som blodsocker, fasteinsulin, blodfetter, ketoner mm.

Resultatet – Fördel för lågkolhydratkost

Den delen av resultatet som det har skrivits mest om i media är skillnaden i viktnedgång. Gruppen som blev tilldelad lågkolhydratkost gick ner 5,3 kg på ett år medan lågfettgruppen gick ner 1,8 kg på samma tid. Den här skillnaden på 3,5 kg var statistiskt signifikant vilket är ovanligt att se i studier över ett år. Det är faktiskt bara 1 av 16 tidigare studier som gett detta resultat (2). De övriga 15 har alltså inte kunnat påvisa någon statistiskt signifikant skillnad.

Det kan finnas många möjliga orsaker till den här skillnaden och jag har tagit upp väldigt många i tidigare inlägg på Träningslära, särskilt i inlägget Varför vinner aldrig någon kost mot lågkolhydratsdieter i studier?. Men här är de två viktigare punkterna:

  • Skillnad i proteinintag: Gruppen som åt lågkolhydratkost åt i snitt ungefär 5 E% mer protein vid studiens slut. Under studietiden var skillnaden upp emot 7 E%.
  • Stora förändringar/restriktioner ger lägre kaloriintag: Ju mer du förändrar i en människas diet desto större blir generellt sett deras minskning i kaloriintag. Ett knep som används flitigt i tex detoxkurer. I det här fallet så gick lågfettgruppen från att äta ungefär 35 E% fett till 30 E% fett vilket är en minimal förändring. Lågkolhydratgruppen minskade istället sitt kolhydratintag från knappt 50 E% till 30 E% och då skulle de faktiskt sikta mot så lite som 15 E%

De faktiska förändringarna i vikt var, trots att de var statistiskt signifikanta, praktisk sett ganska ointressanta. Deltagarna gick från att ha en BMI på ungefär 35 till att ha en BMI på ungefär 32. Det är alltså ingen markant viktnedgång för någon av grupperna.

Man mätte ju även kroppsfett och fettfri massa i den här studien men metoden man valt är BIA vilket är notoriskt för att fungera dåligt överlag. De kraftigt förändrade vätskenivåerna som en stor förändring i intaget av makronutrienter innebär gör datan inte särskilt tillförlitlig. Siffrorna visar dock på en fördel för lågkolhydratgruppen vilket är rimligt med tanke på deras högre proteinintag och en icke signifikant större minskning i midjemått.

Övrig hälsomarkörer – liten fördel lågkolhydratkost

När man tittar på de här värdena är det viktigt att ha i åtanke skillnaden i viktnedgång mellan grupperna. För i princip alla hälsomarkörer som finns påverkas av din vikt. När förändringen i vikt skiljer sig är det ganska naturligt att förändringarna i hälsomarkörer också kan skilja sig. Så de här värdena ska, precis som hela studien egentligen, inte ses som ett test ”vad är bäst om det följs till punkt och pricka” utan istället som ett test för vilket råd som fungerar bäst i praktiken.

När det gäller hälsomarkörer i den här studien var det mycket som inte skiljde sig mellan deltagarna. Men när det gäller triglycerider och HDL, två blodfetter, så var värdena bättre för lågkolhydratgruppen. Man mätte även CRP vilket är en markör för inflammation i kroppen och den minskade också mer i lågkolhydratgruppen.

Ett resultat som inte var signifikant men som ändå är väldigt intressant att ta upp med tanke på att mycket missinformation som flödar runt i ämnet är att det inte var någon skillnad i fasteglukos eller fasteinsulin mellan grupperna någon gång i studien. Och ska man titta på trender så var det så att dessa två värden förbättrades mer i gruppen som åt lågfettkost. Båda P-värdena var 0,2 för denna jämförelse efter ett år.

Fastande blodsocker (fasteglukos) var det samma i grupperna före som efter medan båda grupperna minskade sina insulinnivåer. Så lågfettgruppen åt efter hunger samtidigt som de minskade på sitt procentuella intag av fett och ökade på sitt procentuella intag av kolhydrater. Detta gav dem viktnedgång och lägre insulinnivåer*. Så mycket för att kolhydrater oavsett typ skulle göra dig tjock och ge dig diabetes 🙂

Det ska också påpekas här att ingen av grupperna verkar ha ätit någon superdiet rent näringsmässigt. Ingen av grupperna följde rådet om att öka på sitt fiberintag och särskilt för lågfettgruppen är det något av en bedrift att lyckas hålla sig på ett intag om kring 16 gram fiber per dag när man äter en diet med mindre än 30 E% fett. Det här antyder att de har ätit en hel del ganska raffinerad stärkelse eller socker för att nå upp till sitt kolhydratintag.

Det mest positiva med studien

En av de mest positiva punkterna med den här studien är att man lyckades få till en ganska hög följsamhet. Omkring 80 procent av deltagarna i de två grupperna fullföljde hela studietiden vilket är klart högre än i tidigare studier. Det gör att vi faktiskt få lite bättre information om vad som händer när följsamheten förbättras.

Precis som i tidigare studier så planade viktnedgången av efter 3 månader men till skillnad från tidigare studier så bibehöll sen deltagarna sin nya vikt bra under de resterande månaderna.

Förändring i vikt hos de två grupperna i studien
Förändring i vikt hos de två grupperna i studien. Lågkolhydratkost röd linje och lågfett kosten lila linje. Båda grupperna bibehöll sin viktnedgång ganska bra i den här studien

Den här tre månaders platån kan bero på flera saker och det finns bland annat en del fysiologiska effekter som troligen kommer inverka vilket Marek har skrivit om här tidigare, Varför är det så svårt att hålla den nya vikten?. Det är ingen tvekan om att dessa effekter finns och det syns även i djurstudier. Effekten i djurstudier är dock inte alls lika uttalad som den är i studier på människor. Får du djur feta med skitmat och sen ger dem deras vanliga mat igen tenderar de oftast att gå ner till sin vanliga vikt eller möjligen några enstaka procent fetare än tidigare. I studier på människor sker istället den här platån efter bara några kilos viktnedgång även om det finns massor med kilon kvar att gå ner och jag tror därför att platån kommer av främst andra orsaker.

I det här fallet tror jag att det är en effekt av hur stor omställningen och restriktionerna var från början. Ju större omställning och förändring som personer måste gå igenom desto större blir viktnedgången och desto längre tid tar det att nå en ny platå. Efter tre månader tror jag helt enkelt att deltagarna har lärt sig att äta (skitmat) efter sina nya regler och då planar vikten av igen. Deltagarna blir givetvis också mycket mer givmilda mot sig själva när det gäller att följa reglerna vilket också visar sig i deras matintag. Lågkolhydratgruppen ökade på sitt kolhydratintag från ungefär 80 gram per dag vid 3 månader till 115 gram per dag vid 12 månader.

Så bättre följsamhet innebär inte bra följsamhet och problemet med att folk inte följer en diet utan återgår till sina tidigare vanor är fortfarande det stora problemet när det gäller dieter. I den här studien gav man dessutom deltagarna flera personliga besök hos dietist och de fick gå på gruppmöten vilket är en möjlighet som inte alltid finns inom vården.

Summering – mer av det samma

Den här studien visar i princip samma sak som flera tidigare studier på området. Om du bara ska ge folk enkla råd som ”ät mindre fett” eller ”ät mindre kolhydrater” så fungerar rådet ”ät mindre kolhydrater” generellt sett bättre. I alla fall på kortare sikt. På längre sikt är det fortfarande så att inget av råden ger en betydande effekt för sig själv.

För några dagar sen publicerades också (ytterligare) en meta-analys där man jämfört många dieter och deras slutsats var att alla dieter var lika bra (2). DN hade också en kort notis om den studien idag (Forskare: Alla dieter är lika bra). Bortsett från att man skriver ”alla dieter lika bra” när de uppenbarligen finns väldigt korkade dieter, detoxkurer osv som ingen någonsin skulle kunna följa över tid så summerar den titeln faktiskt situationen. Förutom att man nog skulle skrivit ”ingen diet fungerar bra”. Det räcker helt enkelt inte med att säga till folk hur de ska äta, vad som är nyttigt och vad som är onyttigt etc. Ett minst lika stort problem är den miljö som människor lever i och om du inte förändrar den eller lär människor hur de själva kan förändra den så händer det i princip ingenting med människors beteende heller.

En annan slutsats från den här studien, som inte heller var ny men som det här resultatet belyser bättre än många andra studier, är att mindre kolhydrater i kosten inte per automatik innebär att du kommer ha lägre fasteblodsocker eller fasteinsulin. Det som är viktigare då är kvalitén på maten du äter, att du inte har en massa onödigt fett lagrat och att du håller dig fysiskt aktiv.

* Jag har skrivit mer kring skillnaden på glukos/insulin efter en måltid och effekten på lång sikt här, Fastande insulinnivåer vs insulin efter en måltid.

28 thoughts on “Lågkolhydratkost vs lågfett – omgång femtioelva typ

  1. ”Den här studien visar i princip samma sak som flera tidigare studier på området. Om du bara ska ge folk enkla råd som ”ät mindre fett” eller ”ät mindre kolhydrater” så fungerar rådet ”ät mindre kolhydrater” generellt sett bättre. I alla fall på kortare sikt. På längre sikt är det fortfarande så att inget av råden ger en betydande effekt för sig själv.”

    Den här studien visar som de flesta andra moderna studier på lowcarb och lågcal att lowcarb fungerar bäst
    Sen är det ju en annan femma att nästan alla faller tillbaka till ursprungskosten efter ett par år men kan man skylla lc-kosten för det?

    Den funkar helt enkelt så länge man följer den..

  2. dufva:
    Den funkar helt enkelt så länge man följer den..

    Smart! Så är det med de flesta dieter, de funkar så länge du följer dem..

  3. dufva: Den här studien visar som de flesta andra moderna studier på lowcarb och lågcal att lowcarb fungerar bäst

    Jo, det är ju verkligen vad de flesta andra studier visar 🙄
    LCHF liknande dieter vs dieter mer lika nya NNR

  4. Ja, du Guddi!

    Det finns alltid problem när man jämför studier med varann
    Uppläggen varierar
    Definitionerna av kosterna varierar
    Längden på studierna är olika
    Stöd/bias från ansvariga i studien varierar
    Räknas resultat bara om de visar signifikant skillnad?

    Ska man tolka studier rätt måste man nog lägga samman resultat till metastudier för att se trender
    Enstaka studier kan spreta hur som helst beroende på en myriad av faktorer

    Här redovisar kostdoktorn 18 rct-studier som visar signifikanta resultat till lc-kostens fördel
    ”Ingen högklassig studie (RCT) har någonsin visat motsatsen dvs. signifikant sämre viktminskning med lågkolhydratkost. Ställningen är därmed 18 – 0.”

    http://www.kostdoktorn.se/vetenskap/studier-pa-viktnedgang-med-lagkolhydratkost

    Det är fantastiska resultat inte minst eftersom det går emot det mönster som de flesta som startar studier förväntar eller önskar sig

    Din tabell ger en mer splittrad bild
    Har du lagt till fler studier (dom i blått?)

    Idag är det politiskt korrekt att förvänta sig att mättat fett är farligt när man vill starta en studie
    Det är få studier som ens får klartecken att dra igång om inte det ligger i förväntningarna att hitta skulden i det mättade fettet eller kanske i animalier överhuvudtaget
    Forskare är i allmänhet medvetna om att det inte är bra att bita den hand som föder en 🙂

    Nej, jag har nog inte löst någon gåta avseende vilken kost som fungerar bäst
    Däremot är det en gåta att inte fler ser mönstren ser klarare om vilken kurs som är mer framgångsrik och är ärliga nog att dra rätt slutsatser av de studier som faktiskt finns

  5. dufva: Ska man tolka studier rätt måste man nog lägga samman resultat till metastudier för att se trender

    Här är en meta-analys på alla* studier som varat i över ett år där man jämfört en lågkolhydratkost mot en NNR-lik kost, https://traningslara.se/lagkolhydratkost-mot-fettsnal-kost-en-meta-analys/

    Blev ingen skillnad

    dufva: Räknas resultat bara om de visar signifikant skillnad?

    Beror på hur man vill se på det. Ska det användas praktiskt så räcker det inte med att ett resultat är statistiskt signifikant. https://traningslara.se/signifikant-skillnad-vad-betyder-det-rent-praktiskt/

    I den här frågan är det uppenbart så att valet av diet inte är i närheten av lika viktigt som följsamhet.

    dufva: Här redovisar kostdoktorn 18 rct-studier som visar signifikanta resultat till lc-kostens fördel

    Ett väldigt selektivt urval (givetvis) och bara kortsiktiga studier. På kort sikt är följsamhet inga större problem utan viktnedgången beror på kaloriunderskottet och det blir i princip alltid större om du jämför lågkolhydratkost mot -500 kcal med lågfett vilket alla studierna han har på den listan gör. https://traningslara.se/varfor-vinner-aldrig-nagon-kost-mot-lagkolhydratsdieter-i-studier/

    dufva: Idag är det politiskt korrekt att förvänta sig att mättat fett är farligt när man vill starta en studie
    Det är få studier som ens får klartecken att dra igång om inte det ligger i förväntningarna att hitta skulden i det mättade fettet eller kanske i animalier överhuvudtaget
    Forskare är i allmänhet medvetna om att det inte är bra att bita den hand som föder en 🙂

    Hela det här stycket är totalt bullshit…

    *Studien jag skriver om här är givetvis inte med i meta-analysen då den publicerades för någon vecka sen. Lågfettkosten var dock inte särskilt lik NNR och inte heller var denna diet för viktnedgång vilket dieterna varit i de andra studierna.

  6. På kort sikt är följsamhet inga större problem utan viktnedgången beror på kaloriunderskottet och det blir i princip alltid större om du jämför lågkolhydratkost mot -500 kcal med lågfett vilket alla studierna han har på den listan gör.

    Vad kan förklaringen vara att lowcarb dieterna ofta inte har någon kalori begränsning, medans snr dieterna har det och ändå så går folk på lowcarb ner mest under kortast tid?

  7. Lasse1
    Förklaringen (från kcal-troende) är väl normalt att man på lågkolhydratkost blir mättare och nöjdare och därför ”automatiskt” äter mindre än behov – 500 kcal. Vilket väl också är en rimlig förklaring, även om jag nu inte tror att kcal-hypotesen fungerar på det stelbenta sätt som kcal-troende tror.

  8. MJ:
    äter mindre än behov -500 kcal

    kroppens behov blir alltså inte tillfredsställda av ”felaktig” mat som vi inte designats för att äta.

  9. Jacob Gudiol: Hela det här stycket är totalt bullshit

    Tyvärr tyder det mesta på att det är så här det ligger till
    Citat av en forskare från karolinska som borde veta
    ”Vetenskapliga studier som inte utgår ifrån att fett är farligt får inga anslag punkt.”

    Det är när alla springer åt samma håll (fjäll-lämmelsyndromet) som det kan vara klokt att ställa sig lite på avstånd och försöka bli klar över vad som pågår egentligen..

    Människan är ett flockdjur som helst vill vara en i gruppen
    Ibland leder detta beteende tyvärr till att felaktiga teser får leva alldeles för jänge

  10. Jämförelsetabellen är ju totalt meningslös och säger absolut ingenting, varför fortsätter du att älta det här?
    Alla vet att man kan gå ner i vikt genom såväl smör, pasta som att tugga grus. Det är dags att släppa det här och gå vidare. För att tabellen ska tillföra något skulle den behöva visa minst två ytterligare kolumner: upplevd svårighet att följa dieten, samt uppmätta hälsokonsekvenser oavsett viktförändring. Den första är mycket enkel, den andra är mycket svår. Det finns en anledning till att det finns en enorm skillnad mellan Jacobs karta och verkligheten.

  11. gustaf: upplevd svårighet att följa dieten

    I princip alla dessa studier har följt upp deltagarna för att kolla följsamheten och den är inte ett dugg bättre i grupperna som äter lågkolhydratkost. Så uppenbarligen är det inte lättare att följa den dieten. Eller hur förklarar du att följsamheten inte blir bättre om du nu tycker att det är visat att allting är bättre med det ena alternativet?

    gustaf: samt uppmätta hälsokonsekvenser oavsett viktförändring

    När man diskuterar viktnedgång så är ju inte det direkt relevant. För det är inte viktnedgång 🙂

    Sen är det givetvis intressant ur andra aspekter. Men de uppmätta hälsokonsekvenserna är det ingen större skillnad på de heller. Särskilt inte om du jämför med de positiva effekter som kommer av en viktnedgång. Det här kan nog vara intressant för dig att läsa, http://wholehealthsource.blogspot.se/2014/09/thoughts-on-mcdougall-advanced-study.html

  12. Jacob Gudiol: I princip alla dessa studier har följt upp deltagarna för att kolla följsamheten och den är inte ett dugg bättre i grupperna som äter lågkolhydratkost. Så uppenbarligen är det inte lättare att följa den dieten.

    Av egen erfarenhet och LCHF , skulle jag kunna misstänka att man når sin målvikt relativt snabbt sedan ökar unnar man sig de kolhydrater man tål och söker en bealans på hur mycket av dessa man kan äta.
    Varför den andra inte fungerar vet vi ju redan 🙂

  13. Själv har jag tex ökat mitt intag av kolisar något, äter dock flera hundra procent färre än innan LCHF

  14. Lasse1:
    Själv har jag tex ökat mitt intag av kolisar något, äter dock flera hundra procent färre än innan LCHF

    Alltid underbart med egna anekdoter, det blir så trovärdigt när du dragit ner med ”flera hundra procent” 😛

  15. Lasse1: Av egen erfarenhet och LCHF , skulle jag kunna misstänka att man når sin målvikt relativt snabbt sedan ökar unnar man sig de kolhydrater man tål och söker en bealans på hur mycket av dessa man kan äta.

    Med tanke på att viktnedgången inte skiljer sig mellan grupperna (läs tabellen gustaf kallar meningslös) så innebär din förklaring att också de andra deltagarna på en annan diet också nått sin målvikt.

    Eller så stämmer inte din förklaring.

  16. ”Får du djur feta med skitmat och sen ger dem deras vanliga mat igen tenderar de oftast att gå ner till sin vanliga vikt eller möjligen några enstaka procent fetare än tidigare. ”

    Detta är så sant som det är skrivet, precis vad LCHF åstadkommer utan några som helst restriktioner 🙂
    Så ovan gäller människor också.

  17. @rnHomE: Alltid underbart med egna anekdoter, det blir så trovärdigt när du dragit ner med ”flera hundra procent”

    Vad blir det då om jag äter tex..
    2 smörgosar med pålägg, en talrik kellogsK flingor med lite socker, ett glas Färskpressad Jouce. = Frukost.
    Någon frukt/kaka vid 10 tiden.
    Lunch Husman med potatis/ris till, någon brödbit, typisk dagens lunch kost.
    14:00 fikat frukt/bulle.
    Middag pasta carbonara/lasagne/potatis/kött you name it.
    Kvällen något snacks vid TV eller en frukt.
    Nu är ju inte varken godis/läsk eller någon typ chocklad bit medräknad som ofta kunde slinka ner vid macken innan man var på väg hem pga hungern.

  18. Lasse1: Detta är så sant som det är skrivet, precis vad LCHF åstadkommer utan några som helst restriktioner 🙂
    Så ovan gäller människor också.

    Det gör det sannolikt ja. Finns många dieter som får människor att spontant minska på sitt matintag dock. LCHF är inte unikt på något sätt.

    Lasse1: Vad blir det då om jag äter tex..

    Det blir inte flera hundra i alla fall då det är helt omöjligt att minska sitt intag med något mer än 100 procent. Vid 100 procent är du nämligen nere på 0 🙂

    OM det nu inte var så att du började skita ut kolhydrater som du aldrig ätit 😉

  19. om jag äter 5 gram kolhydrater per dag och ökar det till 500 gram hur många % har jag då ökat?

  20. Jacob Gudiol: Det gör det sannolikt ja. Finns många dieter som får människor att spontant minska på sitt matintag dock. LCHF är inte unikt på något sätt.

    Du vet vad jag menar och spelar lite dum som vanligt, Visa mig en annan diet där du kan äta så mycket du vill hela tiden och utan träning gå ner till din idealvikt?
    nu är jag nyfiken.

  21. Lasse1:
    om jag äter 5 gram kolhydrater per dag och ökardet till 500 gram hur många % har jag då ökat?

    Om du vill veta svaret på den frågan kan till exempel du fråga din gamla mellanstadielärare. Eller om du hade någon klasskamrat som klarade av matten då. Här diskuterar vi dock en minskning (färre) i %, inte ökning.

    Lasse1: Du vet vad jag menar och spelar lite dum som vanligt

    Nej, jag ger dig helt ärliga svar. Konversationen kan nog verka lite dum men det beror på påståendena/frågorna som ställs.

    Lasse1: Visa mig en annan diet där du kan äta så mycket du vill hela tiden och utan träning gå ner till din idealvikt?
    nu är jag nyfiken.

    http://tranastyrka.se/tag/traditionell-livsstil/ (tre olika artiklar här)
    http://tranastyrka.se/studier-pa-stenalderskost-del-1/
    http://tranastyrka.se/paleo-vs-nnr-en-tva-ar-lang-studie/ (Till den här studien har jag pratat med en av forskarna till studien. Hon uppgav precis den anledningen som du också gjorde till varför personerna slutade gå ner i vikt)

    Gemensamt för alla de här dieterna är ingen skitmat.

  22. Jacob Gudiol: om jag äter 5 gram kolhydrater per dag och ökar det till 500 gram hur många % har jag då ökat?

    som vanligt svarar du aldrig på frågan?

  23. Jag svarar på i princip alla frågor som berör mina inlägg. Om någon kommer in och ställer en slumpmässig fråga kring mellanstadiematte så hänvisar jag dem vidare.

  24. Lasse1: som vanligt svarar du aldrig på frågan?

    Kanske för att du inte ställer en relevant fråga! Ingen bryr sig om hur många procent du ökat i din hypotetiska fråga, jag klankade ner på ditt första svar för att du sa att du minskade med flera 100%, vilket man inte kan! Så försök inte dra några som helst paralleller till din nya fråga om ökning! Det är helt enkelt inte relevant och det vet alla som klarade mellanstadiets matematik..

  25. Lasse1: Vad blir det då om jag äter tex..
    2 smörgosar med pålägg, en talrik kellogsK flingor med lite socker, ett glas Färskpressad Jouce.=Frukost.
    Någon frukt/kaka vid 10 tiden.
    Lunch Husman med potatis/ris till, någon brödbit, typisk dagens lunch kost.
    14:00 fikat frukt/bulle.
    Middag pasta carbonara/lasagne/potatis/kött you name it.
    Kvällen något snacks vid TV eller en frukt.
    Nu är ju inte varken godis/läsk eller någon typ chocklad bit medräknad som ofta kunde slinka ner vid macken innan man var på väg hem pga hungern.

    Vad är det du försöker säga med denna kommentar egentligen?! Är detta vad du äter innan eller före förändringen? Vad åt du innan/efter? Jag har ingen aning, äter mer eller mindre? Oavsett så är det inte särskilt hälsosamt, du har inte nämnt sallad och grönsak, och snacks varje dag?! Vart vill du komma?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *