Högt proteinintag och hälsoeffekter – en systematisk litteraturöversikt

För ett par år sedan skrev jag om en meta-analys som tittat på proteinintaget och människors benhälsa, ”Proteinintag och benhälsa – En metastudie”. Det finns nämligen vissa hypoteser om att högproteindieter är negativt för skelettet då pH sjunker och mer kalcium cirkulerar i serum. Alltså en hypotes om att högproteindieter skulle urkalka och försura skelettet. Det finns även en viss osäkerhet för i vilken grad njurarna påverkas av en högproteindiet. Naturligtvis kan man säga direkt att det inte är jättefarligt för friska njurar eftersom vi inte ser varenda styrketränande person gå i dialys. 🙂 Men bara för att man inte är extremt sjuk innebär det ju inte att man påverkas mer negativt än om proteinintaget vore lägre.

Tidigare i år publicerades en systematisk litteraturstudie som tittade på dels kalciumbalans, men även andra hälsoeffekter av högt proteinintag. Jag tänkte redovisa den här eftersom den sannolikt är av intresse för våra läsare.

Studien

Finns det risker med stort intag av protein. Och om så är fallet, för vilka?
Finns det risker med stort intag av protein? Och om så är fallet, för vilka?

Det här är som sagt en stor litteratursammanställning med forskning om proteinintag och hälsokonsekvenser och titeln är ”Protein intake, calcium balance and health consequences” (1). Den är publicerad i European Journal of Clinical nutrition och är indelad i flera ämnen som jag tänkte redogöra för i ordning. I en sådan här studie samlar man in data systematiskt utifrån vissa kriterier så den har alltså ett större evidensvärde än en vanlig reviewartikel. Dock har man inte genomfört någon meta-analys så resultaten är enbart presenterade men inte beräknade.

Kalcium i urinen

Vad man såg här var att kalcium i urinen ökade, och pH sjönk, i takt med att proteinintaget ökade. Särskilt när proteinökningen i studier kom från tillskott av ”rena” proteinkällor. Det ska dock inte rakt av tolkas som att proteintillskott är mer riskabelt, det kan ju helt enkelt vara så att det blir mer standardiserat då och därför mer mätbart. För i proteinrika livsmedel som exempelvis mjölkprodukter och kött innehåller även mycket fosfor som minskar kalciumutsöndring i urinen. Dessutom kommer en allmänt proteinrik kost även vara rik på vegetabiliskt protein som inte förefaller ha samma effekter som de animaliska proteinkällorna, de vegetabiliska proteinkällorna tros kunna vara gynnsammare än de animaliska.

Kalciumbalans

Om utsöndringen av kalcium i urinen ökar kan man ju lockas att dra slutsatsen att den totala kalciumbalansen (absorption – utsöndring) blir negativ. Där har man emellertid inte sett några konsekventa resultat, ibland verkar det bli så och ibland inte. När kalciumutsöndring mäts i avföring kan mätfel snedvrida resultaten kraftigt vilket bland annat gör studierna svårtolkade. Och som redan påpekats ökar fosforintaget när intaget av vissa livsmedel ökar vilket är positivt för kalciumbalansen. Kortfattat finns alltså idag inget stöd för att högproteindieter orsakar negativ kalciumbalans även om utsöndringen ökar.

Kalciummetabolism i njurarna

Proteinintaget påverkar njurarnas filtrering av kalcium och det kan sannolikt vara orsaken, eller en av orsakerna, till att kalcium i urinen ökar vid höga proteinintag. Men det kan också vara en konsekvens av en syrabildande kosthållning som i viss mån får effekt på njurarnas kalciumutsöndring samt att vissa hormoner så som insulin och IGF-1 är högre.

Kalciumabsorption i tarmarna

Det här är en gammal hypotes. Att den ökade utsöndringen helt enkelt är en konsekvens av ökad absorption av kalcium från proteinrika livsmedel. Alltså en konsekvens av att mer tas upp. Den forskningen bygger dock på balansstudier med analys av avföringen vilket som sagt är svårtolkat då felkällorna är stora. Med nyare och bättre metoder är resultaten mindre konsekventa men hypotesen kvarstår och kan också vara en effekt av specifika aminosyror och proteiner. Exempelvis förefaller kasein kunna öka upptaget av kalcium.

Kalciumabsorption och retention i skelettet

Det här bygger helt enkelt på idén om acidogen och alkalogen kost. Teorin går ut på att kost med för mycket råvaror med lågt pH skulle urkalka skelettet och vara allmänt dåligt för hälsan. Hypotesen har aldrig fått något egentligt fäste i litteraturen då det helt enkelt verkar vara mekanismer som aldrig spelat någon roll i praktiken vad man sett hittills. Den syrabildande kosten verkar alltså inte innebära att skelettet förlorar mer kalcium än det tar upp.

Benhälsa och proteinintag

Den tidigare länkade texten om meta-analysen för benhälsa och proteinintag gav inget stöd för sämre benhälsa av högproteinkost och det finns ingen konsekvent evidens för det idag heller. Tvärtom verkar sambandet ofta vara det motsatta i observationsstudier. Det är alltså oftast så att populationer med högre proteinintag har starkare ben. Men det är förstås svårtolkat i jämförelse med grupper som äter lite protein, har de överhuvudtaget en taskig kosthållning kanske? Och detsamma gäller i de få fall där proteinintaget korrelerade med ökad frakturrisk det finns många faktorer här och inget konsekvent samband kan ses.

Men i dessa typer av kohortstudier bör man vara medveten om att ”högt” intag är vad många av våra läsare skulle kalla lågt. På befolkningsnivå äts det mycket mycket sällan uppemot 2 gram per kg kroppsvikt och därför fångas heller inte de grupperna in i större populationsstudier. Vidare tror man även att den eventuella risken först inträder vid lågt intag av kalcium och/eller D-vitamin och att ett högt proteinintag med adekvat intag av dessa då snarare är positivt.

Att ett högt proteinintag skulle vara positivt för benhälsan bedömer forskarna som en konsekvens av bevarad muskelmassa som helt enkelt gör en mindre benägen att ramla och skada sig och det är ju av yttersta vikt framför allt för äldre. Kapaciteten att öka och/eller bibehålla sin muskelmassa och få resultat av träning kan alltså aldrig bortses ifrån här. Man tror även att högre nivåer av IGF-1, vilket en högproteindiet tenderar att ge, är positivt för att stärka upp skelettet. Jag skrev en hel del om IGF-1 i min text ”Mjölk och prostatacancer – vad vet man?” och där beskrev jag hur höga nivåer av IGF-1 tros kunna öka risken för prostatacancer. Den hypotesen gäller för fler cancerformer och som vi här kan se finns det alltså inget som enkelt kan ses som 100 procent negativt eller 100 procent positivt.

Njurfunktion och njursten

Att filtrationen i njurarna påskyndas vid högt proteinintag visades ju redan tidigare i artikeln och hos råttor har man sett en hypertrofi i njurarna av högproteinkost. Men i vilken mån friska människonjurar tar skada är ännu oklart. Interventionsstudier med höga proteinintag hinner aldrig ge några påvisbara skador på friska njurar och den enda negativa effekten man sett är hos de som redan har nedsatt njurfunktion. Då kan högproteindieter förvärra det.

Går vi bortom den här artikeln kan vi även fråga oss om inte njurskador även borde vara vanligare än vad det är bland idrottare och framför allt då kraftsportare/byggare. Jag menar absolut inte att dessa alla personers kosthållning skall ses som bevis och ingen kan ju någonsin veta om deras njurar hade mått bättre utan det här höga proteinintaget. Men om det vore direkt skadligt med 2 gram protein per kg kroppsvikt för de allra flesta då borde vi ha sett det i högre utsträckning. Så stor är ändå gruppen att en direkt fara borde ha visat sig i njurskadestatistik känner jag.

Återgår vi till artikeln så tar de även upp frågan om njursten. Och även där är det svårtolkat. Det finns positiva och det finns negativa samband. Det finns samband med ökad risk vid intag av kalciumtillskott men inte kalciumrik kost. Kalcium hämmar absorption av oxalsyra och minskar kanske risken för att stenarna skall bildas.

Konklusion

För benhälsan och njurfunktionen finns så mycket mer att ta hänsyn till än enbart ens proteinintag. Kanske kan en kost med massor av protein, men i övrigt väldigt näringsfattig, vara negativt men att detta inte spelar någon roll i en hälsosam kosthållning? Men idag finns alltså väldigt lite som ger stöd för att friska människor riskerar benskörhet och njurskador vid högproteinkost.

Slutord

Min reaktion på artikeln var i princip att den bekräftade vad jag redan trodde. Men det är väldigt bra att de här systematiska sammanställningarna görs och jag tror som sagt att våra läsare intresserar sig i frågan. Det ska inte ses som en hyllning till extrema proteinintag och inte ett ”go nuts!” till alla som äter jättemängder. Dels är det, som jag så många gånger påpekat, aldrig så att obevisat betyder motbevisat. Det kan med andra ord vara en enkel fråga om att tillräckligt höga intag aldrig studerats länge nog. Det finns inga väldigt långa interventionsstudier och det finns inte en tillräckligt stor grupp av extremkonsumenter för att ge utslag i de epidemiologiska studierna. Men samtidigt vet vi som sagt att enormt många dopingfria personer äter mycket protein och att de inte frekventerar njuravdelningarna på sjukhuset är inte obetydligt ur klinisk synpunkt. Man bör också vara medveten om att nedsatt njurfunktion inte är något man behöver ha koll på så vissa kan ju trilla dit på ”byggarnivåer” av protein just för att de dras med svaga njurar utan att veta det.

Någon direkt fara med 2 gram per kg kroppsvikt tror jag helt enkelt inte att det finns för friska. Och man kan troligtvis ligga ännu högre under lång tid. Det finns fler saker i livet som påverkar benhälsan och njurarna positivt och negativt och man får helt enkelt göra ett val. Vad vill man riskera och hur tror man att ens totala livssituation påverkar olika hälsofaktorer?

/Nicklas

1. Calvez J et al. Protein intake, calcium balance and health consequences. Eur J Clin Nutr 2012 66: 281-295

36 thoughts on “Högt proteinintag och hälsoeffekter – en systematisk litteraturöversikt

  1. Absolut eller relativt?
    För någon som jobbar eller tränar hårt och äter kanske 5-6 000 kcal per dag borde det vara väldigt vanligt att man kommer upp i 2 g/kg och dag, eller mer. Kan man gissa att det spelar någon roll om man äter en proteinrik kost, eller bara väldigt mycket av en ganska proteinfattig kost? Räknat på 1500 g torrvikt i mat på en dag blir ju även bara 15% protein sådär 2,5 g per kg av min kropp.

  2. Anders:
    Absolut eller relativt?
    För någon som jobbar eller tränar hårt och äter kanske 5-6 000 kcal per dag borde det vara väldigt vanligt att man kommer upp i 2 g/kg och dag, eller mer. Kan man gissa att det spelar någon roll om man äter en proteinrik kost, eller bara väldigt mycket av en ganska proteinfattig kost? Räknat på 1500 g torrvikt i mat på en dag blir ju även bara 15% protein sådär 2,5 g per kg av min kropp.

    Det enda jag vet om det där är att det i sin allra mest extrema form finns risk för ”rabbit Starvation” när leverns enzymsystem för metabolisering av urea är otillräcklig. Vi pratar om nära nog 100 procent protein vilket ju är helt irrelevant. Om det sedan finns olika risker med 200 gram protein i en daglig kost på 2000 kcal jämfört med 5000 kcal (båda personerna i kaloribalans) känner jag inte till.

    Och angående ”rabbit starvation” är det så vitt jag vet något som bygger på antropologiska observationer. Om det påvisats rent vetenskapligt eller dokumenterats i klinisk (västerländsk) verksamhet vet jag inte.

    Här är en artikel om det. Om du har tillgång via ett universitet kan du läsa den:

    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0278416583900065

    Speth JD, Spielmann KA. Energy source, protein metabolism, and hunter-gatherer subsistence strategies. J Anthropol Archaeol 1983; 2:1–31.

  3. ”Min reaktion på artikeln var i princip att den bekräftade vad jag redan trodde.”

    Hela din (ganska illa skrivna) text andas att ”du redan trodde”. Det är inte vetenskapligt eller heller speciellt trovärdigt.
    Gör en egen, förutsättningslös, litteraturstudie – utan tunnelseende om du vill veta sanningen.

  4. Tristan:
    ”Min reaktion på artikeln var i princip att den bekräftade vad jag redan trodde.”

    Hela din (ganska illa skrivna) text andas att ”du redan trodde”. Det är inte vetenskapligt eller heller speciellt trovärdigt.
    Gör en egen, förutsättningslös, litteraturstudie – utan tunnelseende om du vill veta sanningen.

    Vill man klaga för klagandets skulle är det populärt att angripa specifika formuleringar och förstora upp dem. Jag kunde ha skrivit att det jag redan läst in mig på i ämnet även visades sig vara gällande här. Det är vetenskapligt eftersom jag återger en litteraturstudie och inte vrider eller omtolkar den. Jag är också väldigt noga med att påpeka att det är just det som forskningen kunnat visa som man kan säga något om men att det är långt ifrån en sanning och klara bevis för att skyhöga proteinintag är helt oprpblematiskt.

    Du som uppenbarligen vet sanningen får ju gärna upplysa oss förtappade. Hur lyder denna sanning?

  5. Din formulering jag citerade är ju din egen sammanfattning av vad du skrivit – alltså central i sammanhanget. Vill du att den inte ska vara det får du uttrycka dig noggrannare.

    Att du därpå tolkar kritik mot din text som kritik mot din person visar sedan ganska tydligt hur svårt du förefaller ha att tänka förutsättningslöst – ett villkor för att närma sig verkligheten på ett vetenskapligt sätt.
    Och nej, jag ”vet inte sanningen”, och har heller aldrig påstått det. Därför kommer jag inte att besvara din ironiska formulering.
    Näringslära är inte mitt yrkesområde. Det är däremot ditt, varför man borde kunna vänta sig bättre.

  6. Tristan:
    Din formulering jag citerade är ju din egen sammanfattning av vad du skrivit – alltså central i sammanhanget. Vill du att den inte ska vara det får du uttrycka dig noggrannare.

    Att du därpå tolkar kritik mot din text som kritik mot din person visar sedan ganska tydligt hur svårt du förefaller ha att tänka förutsättningslöst – ett villkor för att närma sig verkligheten på ett vetenskapligt sätt.
    Och nej, jag ”vet inte sanningen”, och har heller aldrig påstått det. Därför kommer jag inte att besvara din ironiska formulering.
    Näringslära är inte mitt yrkesområde. Det är däremot ditt, varför man borde kunna vänta sig bättre.

    Du verkar i alla fall vara den enda som tolkar formuleringen på det sättet. Och nej jag tar inget personligen, jag svarar om din kritik mot texten och inget annat. Och jag håller inte med om att den är ovetenskaplig. Jag håller heller inte med dig om att slutsatsen skulle bli annorlunda om jag genomförde en egen litteraturstudie på samma sätt som de här forskarna. Du implicerar ju att de skulle ha gjort helt fel om det nu finns en ”sanning” som de missat så fatalt.

  7. Nicklas: Du verkar i alla fall vara den enda som tolkar formuleringen på det sättet. Och nej jag tar inget personligen, jag svarar om din kritik mot texten och inget annat. Och jag håller inte med om att den är ovetenskaplig. Jag håller heller inte med dig om att slutsatsen skulle bli annorlunda om jag genomförde en egen litteraturstudie på samma sätt som de här forskarna. Du implicerar ju att de skulle ha gjort helt fel om det nu finns en ”sanning” som de missat så fatalt.

    Av det fåtal personer som här kommenterat din text anmäler jag avvikande åsikt. Om du anser det vara tillräckligt statistiskt underlag för att dra några slutsatser angående dess riktighet visar det bara på ytterligare ovetskap om vetenskaplig metod. Om du utöver det menar att det bör råda majoritetsbeslut i vetenskapliga eller språkliga sammanhang vet du verkligen inte vad du talar om.

    Sen skriver du att du inte ”håller med mig”. Men du lämnar inte några argument som stödjer dina påståenden. Skulle du argumentera analogt i en vetenskaplig uppsats vore din handledare fullständigt inkompetent om den blev godkänd.

    Slutligen talar du om implicit innebörd i min kritik mot ditt ovetenskapliga sätt att skriva. Jag implicerar i n g e n t i n g. I synnerhet inte att slutsatserna från studien du försöker beskriva skulle vara motsatta.
    Jag kritiserar däremot öppet din ovetenskapliga metod. Märker du inte att du förutsätter vad som skulle bevisas? Så arbetar eller skriver man inte om man vill bli trodd av andra personer än tonåringar på Kolozzeum.

  8. Du trollar väl bara Tristan?

    Nicklas har skrivit ett blogginlägg och du pratar om metodik. I hans formuleringar.

    Läs igenom konversationen igen och njut!

  9. Haha! ”Inga argument som stöder mina påståenden” om att jag inte håller med? 😀 Jaja. Du har naturligtvis all rätt att döma ut vad jag skriver. Men jag har annat att syssla med än att bråka med dig.

  10. Nicklas:
    Haha! ”Inga argument som stöder mina påståenden” om att jag inte håller med? Jaja. Du har naturligtvis all rätt att döma ut vad jag skriver. Men jag har annat att syssla med än att bråka med dig.

    Gör så, om du nu väljer att avstå kritisk diskussion.
    Tyvärr sänker det din trovärdighet och försämrar intrycket av din sakkunskap.

  11. Tristan: Gör så, om du nu väljer att avstå kritisk diskussion.
    Tyvärr sänker det din trovärdighet och försämrar intrycket av din sakkunskap.

    Det är ju ingen diskussion. Du konstaterar att min text är kass och att jag borde göra min egen litteraturöversikt för att hitta ”sanningen”. Och jag svarar att jag inte alls tror att det skulle leda till en annan slutsats. Forskarna har gjort en genomgång, jag redogör för den och adderar en del saker som jag tycker är relevanta för de som läser här. Sen kommer du och klagar på en formulering som du förstorar upp och snedvrider. Du säger alltså att jag är okritiskt och okunnig och att jag borde göra en egen stor studie istället för att redogöra en befintlig.

    Men inget annat än hur dålig och ovetenskaplig jag är har du kommit med. Bara ATT det är så. När jag frågar om vad det är som är fel rent faktamässigt svarar du att det inte är ditt ämne. Och då kan man ju undra hur du drar slutsatsen att det är så fel.

    Jag förklarade redan i mitt första svar till dig vad syftet med texten är och inget i den säger att ”så här är det”. Bara det man känner till hittills och hittills kan uttala sig om.

  12. Förstår du inte skillnaden mellan metodologi och faktainnehåll?

    Min kritik gäller din metod. Nämligen den brist på objektivitet du visar när du går in i textmaterialen med förutfattade meningar. På så sätt är det svårt att närma sig några sanningar som är relevanta ur vetenskaplig synpunkt. Snarare blir faktasökandet ett sätt att bekräfta vad man tror sig veta.

    Sedan kritiserar jag ditt språk, som på många ställen saknar precision och ofta innehåller en skärande blandning av höga och låga formuleringssätt som för tankarna till någon som kopierat alltför stora textsjok utan att egentligen ägna dem närmare egna tankar.
    Språklig kritik kan vara svårt att ta emot, och kan ibland missuppfattas som personlig – speciellt om man inte är van vid kritisk diskussion. Men vill man uppfattas som seriös måste man lägga sådant åt sidan.

  13. Tristan, kan du inte länka till något av dina egna ofelbara mästerverk så vi enklare varelser kan lära oss av din oändliga visdom?

  14. tristen:
    Tristan, kan du inte länka till något av dina egna ofelbara mästerverk så vi enklare varelser kan lära oss av din oändliga visdom?

    Om du menar att jag skulle länka till något jag skrivit är det inte relevant. Jag arbetar inte med näringslära. Av personer som gör det bör man dock kunna förvänta sig osaklighet och vetenskaplighet. Det är bristen på sådant min kritik mot texten ovan går ut på.

    Poängen är att när man som yrkesperson närmar sig nya kunskapsområden eller teoribildningar bör det ske så förutsättningslöst som möjligt. Annars är risken för att accelererande dominoeffekter som skapar felaktiga paradigmssystem mycket stor.
    ldas stor.

  15. Men lägg av nu Tristan! Alla har en åsikt om ett område även innan de börjar undersöka det djupare. Och om man då finner att slutsatsen i slutet av den djupdykningen blir det samma som den åsikten man hade tidigare får man givetvis säga det.

    Det som du ”gnäller” över är något helt annat och handlar om att man har förutfattade meningar som man sen försöker bekräfta genom att man selektivt väljer ut vad man finner när man fördjupare sig inom ett område. Det är givetvis usel metodik. Men då du helt klart inte har några som helst belägg för att det har hänt här och inte heller verkar ha något att säga emot själva slutsatsen så kan du gott lägga ner nu.

  16. 1) Jag har inget som helst problem med kritik mot mitt språk. Jag skrev tydligt att du har all rätt att döma ut mitt sätt att skriva.
    2) Att jag är så subjektiv och ovetenskaplig baserar du på en enda mening som du valt att förstora upp och jag har förklarat den meningen för dig; Jag var redan inläst på det här området och den här översikten kunde inte visa något nytt.
    3) Jag har enbart redogjort för vad de kom fram till.
    4) Du påstår att du ingenting insinuerar men ändå sa du från början att jag skulle hitta ”sanningen” genom att göra samma litteraturstudie själv. De två går inte ihop. Det finns ingen slutgiltig ”sanning” i det här ämnet och jag påpekar det på flera håll. Det finns vissa saker som visat sig och andra som inte gjort det, man vet alltså inte. JAG vet inte. Och jag påstår det inte heller.

  17. Var skrev jag att det måste gälla näringslära?? Upp till bevis nu!

  18. Wtf? Bör man alltså aldrig skriva om forskning i populärmedia? Det blir ju följden, om man inte kan redovisa andras forskning (t.ex. en sammanställning) eftersom man måste göra egna studier för att komma fram till sanningen osv. osv. i evighet, amen.

    Jag ser absolut inget problem med att man i ett personbundet medium redovisar sina egna åsikter om forskningsresultat så länge man är tydlig med vad som är ens egna åsikter och vad som är andras åsikter, alternativt resultat. Det görs ju f.ö. dagligdags även i forskningssammanhang; oändligt är t.ex. det antal studier där första meningen i diskussionen är någon variant på temat ”resultaten bekräftar vår hypotes att yada yada ya” eller ”vår hypotes att yada yada ya kunde inte bekräftas i den här studien”.

  19. Edit: Den freudianska felsägningen ”osaklighet” i inlägg 15 är ju underhållande. Jag antar att det är saklighet och/eller opartiskhet som förväntas? Om vi nu skall vara sådana att vi anmärker på språk.

  20. Tolkia:
    Det blir inte en ”freudiansk” felskrivning för att du skriver så. Det påverkar inte heller, som du säkert inser, min kritik mot artikelns metodologi.
    För övrigt driver jag inte en blogg med anspråk på att på ett sanningsenligt sätt förklara näringsvetenskapliga sammanhang. Det gör däremot Nicklas och Guddi.

    Nicklas:
    Vill man komma närmare sanningen är det klokare att själv läsa in sig på de studier som finns, i hög grad medveten om vilka förutfattade meningar man har (och också skapa en dialog i texten där man för ett resonemang med sig själv och kanske läsaren kring det hela) – än att snabbt gå igenom en översiktsstudie för att bekräfta vad man redan tror sig veta.

    Ovanstående betyder varken att jag insinuerar eller säger att jag sitter på någon ”sanning” i det här ämnet. Det betyder däremot precis vad jag skriver. Förstår du nu skillnaden mellan metodologi och faktainnehåll?

  21. Tristan:
    …än att snabbt gå igenom en översiktsstudie för att bekräfta vad man redan tror sig veta.

    Och hela den här icke-diskussionen står och trampar på grund av det faktum att det där enbart existerar i din fantasi. Jag har inte gjort det där vad du än tror. Jag har gått igenom vad den kom fram till. Inget annat. Det finns ingen agenda i att ”bekräfta vad jag tror mig veta”. Men om du nu så gärna vill hänga upp dig på en formulering (du verkar ju inte släppa den hur mycket jag än förklarar mig) tänker jag inte lägga mer tid på dig.

  22. Tristan: sammanfattning

    Om du vill att någon ska ta ditt försök till att kritisera på allvar. Så borde du åtminstone veta skillnaden på slutord och sammanfattning. Slutord är en del där författaren får skriva sina tankar. Om de är samma som innan man gav sig in på ämnet eller om ens forskning har gett en annan syn på saken.

  23. För att kunna göra en ananlys av högt proteinintag med rimlig vetenskaplig kvalitet så måste man ju ha en grupp som har just det höga proteinintaget som ända alternering i sin kosthållning. Om det inte går att få fram en sådan grupp så kommer studerna att handla om hur högt proteinintag med samexisterande faktorer samverkar till en viss effekt.

    Med Whey vassleprotein så förefaller en hel del av biverkningarna att vara relaterade till andra ämnen i proteintillskottet än proteinerna dvs Laktos/Mjölksocker men också immunoglobuliner och andra ämnen som i grunden är aktiva signaler för utveckling och styrning av immunsystemet. Att immunoglobuliner kan påverka njurfunktionen och calcium homeostasen är känt sedan tidigare, har dock inte studerat ämnet närmare men det torde vara en rimlig punkt att titta vidare på när det gäller att utröna vad som är effekten av ett högt proteinintag och vad som är effekten av faktorer som sammanhänger med ett högt proteinintag. Misstänker att detta inte är helt lätt…

    Immunoglobulin light chain alters mesangial cell calcium homeostasis. Am J Physiol. 1997 Mar;272(3 Pt 2):F319-24.

  24. Om man ökar andelen protein i kosten så kommer oundvikligen något annat ändras, så en sådan studie går inte att genomföra och är inte heller nödvändigt för att uppnå ”rimlig vetenskaplig kvalité”.

    Man bör skilja på immunoglobuliner i kroppen och tillfört utifrån via födan när man undersöker olika proteinkällors biologiska effekter.

  25. Självfallet bör man rent vetenskaplig skilja immunoglobuliner från proteinets effekter, men i och med att immunoglobuliner samexisterar med proteiner i födan är det inte helt lätt. Vilket blir uppenbart tex när det gäller whey
    http://scialert.net/fulltext/?doi=ijds.2007.268.274
    Då immunoglobiner i födan rimligen påverkar immunoglobiner i kroppen

  26. Immunoglobuliner är proteiner. Om matspjälkningen fungerar som det är tänkt bryts alla proteiner i födan ner till aminosyror eller di- och tripeprider som inte ahr någon biologisk effekt i kroppen annat som en källa för de specifika aminosyrorna. Det är därför inte alls rimligt att anta att immunoglobuliner i födan påverkar processer inne i kroppen. Mest sannolikt är att vissa korta peptider möjligtvis kan absorberas i liten omfattning och då ha viss biologisk effekt.
    Så här sammanfattas det i en ganska försk review

    ”Although bioactive peptides have been the subject of several studies in vitro and in vivo, their health potential is still under investigation. Up to now, the Commission of European Communities has not (yet) authorized any health claims for bioactive proteins and peptides from food.”

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22139569

  27. Nicklas:..tänker jag inte lägga mer tid på dig.

    Din oförmåga att förstå eller respondera saklig kritik påverkar därmed din trovärdighet.

  28. Tristan: Du har hängt upp dig på EN mening och ältar den i oändlighet. du duckade för att publicera dina egna fantastiska storverk, med en lam ursäkt som dessutom byggde på att du tolkade in saker som jag inte skrivit (alternativt saknar du läsförståelse). Jag väntar fortfarande på en länk och den behöver inte handla om träning eller kost – det är metodik och upplägg jag vill se. Hur stor är din egen trovärdighet tycker du?

  29. Tristan: Din oförmåga att förstå eller respondera saklig kritik påverkar därmed din trovärdighet.

    Jag har svarat på din kritik. Om och om igen. Men du verkar ointresserad av att läsa den och vill bara fortsätta tjata om hur dåligt allt är. Även om jag förklarar (upprepade gånger). Och det är som sagt okej, du får tycka att texten är dålig och dåligt skriven. Men ljug inte och säg att jag inte bemött dig.

  30. Nicklas: Jag har svarat på din kritik. Om och om igen. Men du verkar ointresserad av att läsa den och vill bara fortsätta tjata om hur dåligt allt är. Även om jag förklarar (upprepade gånger). Och det är som sagt okej, du får tycka att texten är dålig och dåligt skriven. Men ljug inte och säg att jag inte bemött dig.

    Du bemöter eller förstår inte kritiken – som ju i huvudsak går ut på att din text förbiser att ta ställning till dina egna förutfattade meningar. Synpunkterna på språket i din artikel tycks du över huvud taget inte vara intresserad av att diskutera. De är emellertid underordnade det(ganska allvarliga) metodologiska misstag du gör.

    Därmed förblir dina svar personliga, du far ut i beskyllningar om att jag ”ljuger” eller ”tjata/r/ om hur dåligt allting är”. Sådant man upplever när man känner sig personligen kränkt. I stället för att försöka se till kärnpunkten.

    Det kanske känns ovant för dig att få negativ kritik, men det är sådant man måste vänja sig vid om man vill tas på allvar i större sammanhang. Det handlar om en form av intellektuell hederlighet – kanske inte helt vanlig i sammanhang där fysisk träning diskuteras.

    Som diskussionen ser ut just nu saknar dock den ytterligare relevans. Så: ha det bra nu och lycka till med framtida texter.

  31. Tristan: Du bemöter eller förstår inte kritiken – som ju i huvudsak går ut på att din text förbiser att ta ställning till dina egna förutfattade meningar. Synpunkterna på språket i din artikel tycks du över huvud taget inte vara intresserad av att diskutera. De är emellertid underordnade det(ganska allvarliga) metodologiska misstag du gör.

    Därmed förblir dina svar personliga, du far ut i beskyllningar om att jag “ljuger” eller “tjata/r/ om hur dåligt allting är”. Sådant man upplever när man känner sig personligen kränkt. I stället för att försöka se till kärnpunkten.

    Det kanske känns ovant för dig att få negativ kritik, men det är sådant man måste vänja sig vid om man vill tas på allvar i större sammanhang. Det handlar om en form av intellektuell hederlighet – kanske inte helt vanlig i sammanhang där fysisk träning diskuteras.

    Som diskussionen ser ut just nu saknar dock den ytterligare relevans. Så: ha det bra nu och lycka till med framtida texter.

    Men lägg av nu Tristan! Textförfattaren har svarat på dina funderingar, om och om igen. Jag vet inte om du lider av någon åkomma men du verkar inte kunna läsa ordentligt. Förmodligen har du läst ett antal kurser på universitet och tror att du har kläm på allt som har med forskning, vetenskapliga artiklar, förutfattade meningar, hur texten minsann ska skrivas osv osv. Tycker du inte något är bra, ja men se till att göra det bättre. Det här är en blogg där författaren har all rätt att skriva vad fasiken han vill. Tycker du inte om det, fortsätt leta vidare, webben är stor. Personligen tycker jag att det är kanon där alla de vanligaste frågor kring träning och kost förklaras på ett bra sätt underbyggt med relevant forskning.

    Släpp det du har hakat upp dig på och njut av livet

  32. Tristan: Därmed förblir dina svar personliga, du far ut i beskyllningar om att jag “ljuger” eller “tjata/r/ om hur dåligt allting är”. Sådant man upplever när man känner sig personligen kränkt. I stället för att försöka se till kärnpunkten.

    Du menar stället där du inte vet skillnad mellan sammanfattning och slut ord? För du har inte visat vart mer i texten det är fel. Du har bara sagt saker som.

    Tristan: Hela din (ganska illa skrivna) text andas att “du redan trodde”.

    Istället för att visa vart mer än i hans SLUT ORD. Som detta sker.

    Han förklarar vad han trodde innan han läste litteratursammanställningen.
    Det är inte något fel i att tro något innan man börjar studera ett ämne så länge man inte ändrar resultatet för att få det till det man trodde. Man kan ju läsa litteratursammanställningen själv om man inte tror på det Niklas skriver för att där hitta brister från att Niklas hade en tro om resultatet.

    Du lossas att du försöker föra en kritisk diskussion men den närmsta liknelsen jag kan komma på är. Om jag kommer till ditt jobb och säger att det du gör är värdelöst. Sen om du frågar vad det är som är dåligt så får du svaret. Din brist på kompetens och de vise andra brister. Det är ganska svårt att ta till sig och göra något med.

    Det är inte så konstigt att man inte tar till sig av sådan kritik. Sen att ingen annan verkar tolka din förövrigt feltolkade tolkning på samma sätt som dig kanske borde vara en hint till att du är ute och cyklar.

    Ska jag vara helt ärlig så känns det mer som att du bara vill försöka leka översittare över internet.

  33. Precis vad jag satt och funderade på…Ena dagen är det bra med mycket protein och nästa är det ”farligt”. Surfade runt och hittade hit 😉 Intressant läsning.

  34. Jag är offshore och jobbar! Har ätit massor m protein och grönsaker. Under ett dyk för några dagar sedan blev jag ordentligt dehydrerad. Kände mig sliten och med en lätt huvudvärk, drack massor och tog resorb och kände mig sedan bättre. 2 dagar senare på förmiddagen efter ett gympass fick jag kraftiga smärtor i njurtrakten. De var molande och tilltagande och min första tanke var njursten! Som tur var hade jag Tramadol till hands som tog udden av smärtorna. De har nu 2 dagar senare i stort sett försvunnit men jag får ett hugg i njurtrakten om jag tar ett djupt andetag. Efter att läst här och på andra sidor på nätet så är jag inte lika övertygad längre om njursten. Kan mitt höga protein intag i samband m kraftig dehydrering ha överansträngt min njure och därmed orsakat smärtan/obehaget?
    En teori!

  35. Hej Niklas!
    Har en fråga (som kan förefalla svårbesvarad med tanke på ovan) ang njurpåverkan.
    Jag har donerat en njure men vill ändå fortsätta hålla ett högre proteinintag (1,5-2,0g per kg kroppsvikt/dag) eftersom att jag tror att det ger effekt för min styrketräning (3-4 d/v med fokus på styrkelyft).

    Jag övervägen nu att införa daglig dos av Kreatin i dieten också eftersom många hävdar att det tillför bra resultat och ökat hypertrofi. Dock läste jag på styrkelabbet.se att ett ökat intag av Kreatin kan ha en skadlig effekt på njurarna (tror att Daniel refererade till ett inlägg av Gudiol).

    ”Mina” njurläkare hävdar att man ska ta det lugnt med högt proteinintag men ingen verkar vara helt säker på vart gränserna går (alltså gram per kg kroppsvikt/dag) men ingen har nämnt Kreatin.

    Jag känner mig förvirrad och det är sjukt svårt att hitta en vettig källa för denna kunskap.
    Känner du dig manad att försöka svara så blir jag glad 🙂
    Och Ja, jag vet knappt själv vad jag vill ha svar på men enkelt uttryckt: Kan man känna sig någorlunda trygg med de proteinnivåerna i min situation OCH ska jag dra igång lite Kreatin-intag?
    Om du känner att detta är svårt så är nästa fråga, känner du någon idrottsläkare som ligger nära detta ämne som specialitet?

    Mvh Andreas

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *