Apo-kvot och andra Blodfetter som riskmarkörer

En man på KitavaBlodfetter är ett ämne där mina kunskaper är klart begränsade men det hindrar inte mig från att lägga upp lite intressant information kring det här på bloggen 🙂 Ärligt talat så tänkte jag faktiskt bara väldigt kort skriva lite om Kitavafolkets blodfetter. Första gången jag fick upp ögongen för dessa var i ett blogginlägg av Stephan Guyenet , Cardiovascular Risk Factors on Kitava, Part II: Blood Lipids. För er som inte läst Guyenets blogg Whole Health Source förr så rekommenderar jag den varmt. Den är verkligen tankeväckande. Går man tillbaka och läser han allra första blogginlägg ser man också att han har utvecklat och förändrat sin syn på mat lite de senaste åren och det är intressant att följa den utvecklingen med.

Studien i fråga är en av alla de studier som Staffan Lindebergs genomförde på Kitava där hans forskargrupp tittat specifikt på just blodfetter som riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom (1). Det som är intressant med dessa resultat är att resultaten inte direkt är övertygande i fördel för Kitava trots att människorna där var (är?) i stort sett fria från hjärt- och kärlbesvär. Här under har du till exempel tabellen för Apo-värden hos Kitava jämfört med Svenskar i samma ålder.

Apo-kvot värden för Kitavabor och deras motsvarande värden hos jämnåriga svenskar
Apo-kvot värden för Kitavabor och deras motsvarande värden hos jämnåriga svenskar. Apo-kvoten är sämre hos Kitavaborna trots att de inte har några problem med hjärt- och kärlsjukdom.

En apokvot över 0,9 anses vara förhöjd risk för män och för kvinnor är värdet 0,8. Detta innebär alltså att om man skulle tro blint på dessa värden så skulle Kitavaborna ha problem med hjärt- och kärlsjukdom. Den snygga bilder här under från en översiktsartikel med titeln The apoB/apoA-I ratio: a strong, new risk factor for cardiovascular disease and a target for lipid-lowering therapy–a review of the evidence säger en hel del. Enligt denna ligga Kitavaborna i den röda zonen och hjärt- och kärlsjukdom borde vara vanligt.

En illustration över hur risken för hjärt och kärsjukdom ökar med en högre Apo-kvot
En illustration över hur risken för hjärt och kärsjukdom ökar med en högre Apo-kvot. Som du kan se ligger Kitavaborna helt klart i det röda området.

Hur ska man då tolka det här? Jag har ärligt talat ingen aning men min teori är att Apo-kvoten bara ”fungerar” om man äter det som de flesta andra äter västvärlden. Alltså det som totalt dominerar när det gäller mat i våra varuhus idag. För det är väl klarlagt att Apo-kvoten är en bra riskmarkör hos västernariserade samhällen, aningen bättre än HDL, LDL och de andra mer vanliga testvärdena (2, 3, 4, 5).

Det är också möjligt att Kitavabornas låga vikt och blodtryck har varit nog för att de ska må bra ”trots” dålig apo-kvot. I diskussionsdelen till artikeln är Lindeberg och de andra forskarna inne på ungefär samma spår. Här under är ett citat där de diskuterar kring att ”bra” blodfetter kanske inte är ett måste för att man ska vara i låg risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Although serum cholesterol levels in males above 40 and in females above 60 years are lower than in Sweden, serum lipoproteins and apolipoproteins appear to be less important risk factors in this population. Highly beneficial lipoprotein levels may not be a prerequisite for very low incidence rates of ischaemic heart disease in human populations, a notion which finds support in observational studies among Polynesian horticulturalists, East African nomads, Eskimos and Cretans. In Kitava this would be most evident in the females

Det här får också mig att undra lite hur man ska tolka de värden som ges av folk på olika mer udda dieter. Kanske är det inte samma värden som är bra för en vegan, en person på LCHF, någon som följer Ornish eller någon av alla andra dieter som finns där ute?

7 thoughts on “Apo-kvot och andra Blodfetter som riskmarkörer

  1. Bra inlägg, jag håller helt med om att Guyenets blogg är värd guld. Och det är så härligt att han kan ändra uppfattning också!

    Men visst är det så att man nästan lockas att hålla med Annika Dahlqvist som inte tycker att man ska mäta kolesterolet, att man har de värden man behöver.

    Apo-kvoten kanske mer speglar hur mycket kolhydrater man äter, och i västerlandet så är det en massa näringslöst skräp på vete och socker, medan det på Kitava handlar om vettig mat. Det är förstås en gissning. Men det verkar hur som helst viktigare att leva ett vettigt liv med bra mat, fysisk aktivitet, sömn, utomhusvistelse, sociala kontakter osv än att ha bra värden på kolesterolprover.

  2. Kolesterolet har väl bara betydelse om man har Hypertoni då blodkärl skadas och gör det möjligt för LDL att fastna och skapa problem, Kitavafolket har kanske bättre blodtryck?

  3. Ojdoojdo:
    Kolesterolet har väl bara betydelse om man har Hypertoni då blodkärl skadas och gör det möjligt för LDL att fastna och skapa problem, Kitavafolket har kanske bättre blodtryck?

    Möjligt. Det är i alla fall garanterat sämre att dessutom ha hypertoni. Det finns som sagt många faktorer här som kanske gör att Kitavafolket mår väl trots dålig apo-kvot.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *