En ny studie på paleo/stenålderkost

För några veckor sen skrev jag ett inlägg om en av Staffan Lindebergs studier på stenålderskost (Studier på stenålderskost – del 1) och jag lovade då att jag skulle skriva om alla de studier som gjorts på denna typ av kost. Dessa inlägg har blivit lite fördröjda då jag helt enkelt inte haft så värst mycket tid över till att skriva de där lite mer ingående inläggen här på sidan.

För fyra dagar sen släpptes dock en ny studie på stenålderskost och då det av någon anledning alltid känns lite roligare att skriva om ”den senaste studien” och det också verkar uppskattas av mina läsare så tänkte jag att jag skulle skriva om den här studien så fort som möjligt.

Orsaken till att jag gillar studierna på paleo eller stenålderskost är just för att de belyser vikten av kvalité på maten istället för mängden av fett, kolhydrater och protein. Den enligt mig mer eller mindre självklara slutsatsen att kvalitén på ett livsmedel är mer än mängden kolhydrater, fett eller protein är tyvärr något som i princip alltid ignoreras i viktnedgångsstudier.

Det är alltid råd i stil med ”ät mindre fett”, ”ät mindre kolhydrater”, ”ät mindre socker” eller ”ät mer protein” som gäller. I grunden är det ofta goda råd som ges men när fokus blir på mängder av någon viss makronutrient så försvinner fokus från det som är viktigt och konsumenter blir lurade. Det är ju bara att titta på all skitmat som säljs under täckmanteln ”light”, ”fettsnål”, ”low carb” osv för att se hur fel det lätt blir.

Abstraktet till den nya studien kan du läsa här under:

J Intern Med. 2013 Feb 15.
A Palaeolithic-type diet causes strong tissue-specific effects on ectopic fat deposition in obese postmenopausal women.
Ryberg M, Sandberg S, Mellberg C, Stegle O, Lindahl B, Larsson C, Hauksson J, Olsson T.

OBJECTIVES: Ectopic fat accumulation in liver and skeletal muscle may be an essential link between abdominal obesity, insulin resistance and increased risk of cardiovascular disease after menopause. We hypothesised that a diet containing a relatively high content of protein and unsaturated fat [mainly monounsaturated fatty acids (MUFAs)] but limited carbohydrates and saturated fat would reduce lipid content in liver and muscle and increase insulin sensitivity in postmenopausal women. SUBJECTS: Ten healthy, non-smoking postmenopausal women with a body mass index (BMI) >27 (28-35) kg/m(2) were included in the study. INTERVENTIONS: Participants were instructed to consume an ad libitum Palaeolithic-type diet intended to provide approximately 30 energy percentage (E%) protein, 40 E% fat (mainly MUFAs) and 30 E% carbohydrate. Intramyocellular lipid (IMCL) levels in calf muscles and liver triglyceride levels were quantified using proton magnetic resonance spectroscopy ((1) H-MRS) before and 5 weeks after dietary intervention. Insulin sensitivity was estimated by homeostasis model assessment (HOMA) indices and the euglycaemic hyperinsulinaemic clamp technique. RESULTS: Mean energy intake decreased by 25% with a weight loss of 4.5 kg. BMI, waist and hip circumference, waist/hip ratio and abdominal sagittal diameter also decreased significantly, as did diastolic blood pressure (mean -7 mmHg), levels of fasting serum glucose, cholesterol, triglycerides, LDL/HDL cholesterol, ApoB and ApoA1, urinary C-peptide and HOMA indices. Whole-body insulin sensitivity did not change. Liver triglyceride levels decreased by 49% whereas IMCL levels in skeletal muscle were not significantly altered. CONCLUSIONS: A modified Palaeolithic-type diet has strong and tissue-specific effects on ectopic lipid deposition in postmenopausal women.

Innan jag går in på resultatet så vill jag bara ta upp att den här studien är utförd i Umeå. Det finns som sagt väldigt få studier på stenålderkost och nästan alla är från Sverige vilket i alla fall jag tycker är coolt. Australien och några fler länder har de senaste tiden uppdaterat sina kostråd och hållit kvar vid att det ska vara mycket kolhydrater och lite fett i kosten medan Sverige och norden istället går mot i alla fall lite mer flexibilitet när det gäller fördelning samt ett större fokus på matkvalité. Så Sverige är i framkanta tycker jag.

Upplägget på den här studien är lite annorlunda än de tidigare studierna på stenålderskost då de faktiskt har en rekommenderad energifördelning i den här. Jag har mejlat författarna till studien och frågat varför de har med detta men ännu inte fått ett svar. Gissningvis kan det bero på att man ville minska både intaget av socker, mättat fett och kolhydrater överlag i studien. Detta känns rimligt med tanke på resonemang både i bakgrunden och diskussiondelen av artikeln.

En annan anledning till att de haft en bestämd energifördelning i den här studien kan dock vara för att deltagarna fick maten serverad i matlådor i den här studien. Varje vecka fick deltagarna mat från restaurangen på Umeås sjukhus och de blev sen tillsagda att äta fritt av maten efter hunger (dvs ad libitum). Här är dock ännu ett frågetecken eftersom det också står i metoden att deltagarna förutom maten de fick även fick med sig lappar med direktiv av vilken typ av livsmedel de i övrigt också fick äta av. Min fråga är därför hur mycket mat de verkligen fick? Varför detta är intressant återkommer jag till.

Kosten i övrigt var ganska klassisk stenålderskost. De fick äta, fettsnålt kött, fick, frukt, grönsaker som även inkluderade rotfrukter, ägg och nötter. Det som de inte fick äta av var mejeriprodukter, cerealier, bönor, raffinerat fett och socker, tillsatt salt, bakprodukter och sockersötade drycker. De fick lov att dricka alkohol under studietiden men endast motsvarande två glas vin per vecka.

Exempel på stenålderskost eller paleo som det också kallas
Exempel på råvaror som kvinnorna i studien fick lov att äta till vänster och matvaror som de inte fick äta till höger.

Deltagarna i studien var 10 överviktiga kvinnor med en BMI mellan 28-35. De var alla i övrigt friska. Hur gamla kvinnorna var går inte att utläsa ur studien. Det enda vi vet är att det var postmenupausala kvinnor så vi kan väl gissa oss till att medelåldern varit 50+ men mer än så vet vi inte. Det är för mig helt obegripligt hur en sådan sak inte kan finnas med men jag har läst igenom hela artikeln 3 gånger nu utan att hitta informationen. Artikeln är än så länge bara en så kallad ”accepted article” och redigering samt layout och lite annat kommer att komma till senare så förhoppningsvis kommer den här informationen med när artikeln verkligen ”går till tryckeriet”.

Studien pågick över endast 5 veckor. Det fanns ingen kontrollgrupp i den här studien utan man jämförde bara värdena före med efter vilket givetvis är en stor brist. Antalet deltagare var ju också lågt så den här studien ger inga säkra resultat.

Resultatet – minskat kaloriintag och förbättrad hälsa

Som du säkert redan kunnat utläsa av abstraktet var det ganska imponerande förbättringar på den korta tiden i den här studien. Nästan allting som mättes förbättrades jämfört med utgångsvärdena innan studien började.

Kaloriintaget minskade med i snitt 25 procent hos deltagarna i den här studien. Detta är alltså trots att deltagarna blev tillsagda att äta så mycket som de ville. Detta är helt i linje med de få tidigare studierna som är utförda på den här typen av kost. Här finns dock ett par varningslampor i den här studien enligt mig.

Den första och viktigaste punkten tycker jag är att deltagarna nu är med i en studie. Givetvis ökar då chanserna att kvinnorna i det här fallet ska sköta sig lite bättre och kanske till och med vara lite mer snåla med maten. Särskilt när studien endast är på 5 veckor så är detta ju inget som är svårt att upprätthålla.

Den andra punkten är det jag tog upp tidigare kring att deltagarna fick mat från restaurangen på sjukhuset. Ingenstans står det dock hur mycket mat de fick rent kalorimässigt. Det står dock att alla deltagare förutom denna mat fick direktiv om vilken mat de fick äta utöver den mat de fick och de fick även med sig recept i form av en 14 dagars meny. Min tanke här är att tänk om deltagarna fått mat från sjukhuset motsvarande säg omkring 70-80 procent av deras tidigare kaloriintag och sen bara inte orkat tillaga någon mer mat och börjat äta mindre på grund av detta? Jag har mejlat och frågat författaren till studien kring detta men inte fått något svar än så länge.

Så det finns alltså frågetecken kring minskningen i kaloriintag i den här studien. Men det finns som sagt tidigare studier där dessa frågetecken inte funnits där man funnit väldigt liknande resultat så kosten här säkerligen spelat in den med.

Då deltagarna fick mycket av sin mat färdig så förändrades deras intag av protein, fett och kolhydrater givetvis nästan precis enligt planen och här under kan du se hur deras intag förändrades från början av studien till slut av studien.

Förändring i intaget av protein, kolhydrater och fett.
Förändringen i intaget av protein, kolhydrater och fett samt olika typer av fett och kolhydrater hos deltagarna i den här studien

När det gäller förändringarna i intag så kan det ju vara värt att notera att den absoluta mängden fett som deltagarna åt förblev den samma. Mängden socker och kolhydrater mer än halverades och proteinintaget ökade något. Med tanke på vad som har plockats bort från kosten och lagts till så är detta inte särskilt förvånande.

Det minskade kaloriintaget ledde givetvis även till en viktnedgång. Totalt gick deltagarna ner 4,5 kg på 5 veckor vilket är väldigt bra resultat. Troligen finns det en del vätska inblandat i detta värde. Men det är ändå väldigt bra med tanke på att vi pratar om 5 veckor och deltagarna fick ju äta så mycket de ville hela tiden. .

Effekten av stenålderskost på hälsan
Förändringen i en rad testvärden hos kvinnorna efter 5 veckor med stenålderskost

Förutom viktnedgång så förbättrades som sagt en väldig massa andra riskmarkörer hos kvinnorna i den här studien. Mycket av det som testades i den här studien visade på förbättring som till exempel fasteglukos, fasteinsulin, insulinresistens, vilopuls och mindre fett inlagrat i levern. Jag har inkluderat hela listan här till höger och du får trycka för en större bild.

Det enda värt att anmärka var HDL som faktiskt sänktes något samt ApoA1 vilket hör ihop med HDL till viss del. Det får mig ännu mer att tro på mina spekulationer att blodfettsmarkörer mest fungerar när folk äter en kost ganska lik dagens västerländska kost vilket jag skrev om här, Apo-kvot och andra Blodfetter som riskmarkörer.

Lite korta tankar kring studien

Den här studien tycker jag är väldigt intressant. Men den är det endast för att jag tycker att det borde göras fler studier på den här typen av dieter eller kostupplägg och då blir jag glad när någon studie väl dyker upp. Resultaten i studien är ju också överlag väldigt positiva. Men alla de här hälsovärdena säger dock inte särskilt mycket med tanke på den ordentliga viktnedgången och avsaknaden av kontrollgrupp.

Få deltagare och de frågetecken som finns kring hur mycket mat deltagarna fick serverade och hur mycket de fick fixa själv är ju också en sådan sak som gör en lite tveksam till den här studiens resultat.

Men den här studien visar i utan tvekan att den här typen av kost är något som det verkligen behövs studier på. Det är egentligen nästan obegripligt att det inte har studerats redan med tanke på hur många studier det finns som i princip jämför dieter som blivit jämförda en väldig massa gånger redan.

* Jag mejlade författarna till studien för 2 dagar sen nu. Om man inte får svar inom den tiden på enkla frågor så brukar det innebär att ett svar aldrig kommer så jag publicerar det här inlägget nu. Förhoppningsvis kommer ett svar senare och då uppdaterar jag med den extra informationen.

Uppdatering 19/5-2013

Jag har till sist lyckats få fram lite mer information kring den här studien. Jag fick aldrig ett svar från det mejlet jag skickade ut men av en ren slump träffade jag på en annan av författarna, Caroline Mellberg, som gav mig svaret på några av frågorna här ovanför. Här under följer frågan samt Carolines svar.

Ålder på kvinnorna som var med i studien?

det enda kriterier vi hade för inkludering var att de levde upp till begreppet postmenopausal, dvs mer än 6 månader sedan sista mens. Orsaken till att vi valde denna grupp är många men en av dem är att det i samband med menopaus sker en omfördelning av fett från en mera gluteal ansamling till en mera central (kvinnorna börjar se ut som män) i samband med detta ökar insjuknandet i hjärt-kärlsjukdom samt diabetes. Håller dock med dig om att det vore bra att redovisa ålder

Hur mycket mat fick de tilldelat?

Vi valde att förse deltagarna med de dyra livsmedeln, då ffa proteinet, som mest bestod av magert (vilt) kött och fisk. De fick mängder motsvarande 40E% (av beräknat dagligt behov). Deltagarna fick äta adlibitum och lämnade tillbaka överbilvet protein (som vi vädge innan det kasserades). Deltagarna fick själva komplettera måltiden med frukt, grönsaker nötter mm.

Varför rekommenderad energifördelning?

När den här studien planerades var hypotesen att ökat proteinintag skulle öka mättnadskänsla och på så vis minska totala kaloriintaget. Detta är egentligen ingenting jag tror på längre, men studien designades så av den anledningen. det visades sig även vara svårt för deltagarna att komma upp i rekommenderat intag.

Deltagarna gick ner otroligt mycket i vikt, ekvationen stämmer inte överens med rapporterat kaloriintag. Vi misstänker att en del deltagare delade med sig av köttet till övriga i familjen eller behöll det till annan måltid istället för att returnera det. Det vanligaste i koststudier är att deltagare underrapporterar sitt dagliga intag, men i den här studien tror jag att det var tvärtom.

22 thoughts on “En ny studie på paleo/stenålderkost

  1. ”Men alla de här hälsovärdena säger dock inte särskilt mycket med tanke på den ordentliga viktnedgången och avsaknaden av kontrollgrupp.”

    Precis. Det skulle vara mer intressant att se eventuella förändringar vid oförändrad kroppssammansättning. Har du koll på om det finns studier där man aktivt försökt hålla försökspersonerna viktneutrala på olika typer av kost för att sedan jämföra förändringar i diverse hälsomarkörer?

  2. i andra stycket näst sista raden skriver du denna studier. Antar ett av orden är fel där.

  3. Fredrik: Precis. Det skulle vara mer intressant att se eventuella förändringar vid oförändrad kroppssammansättning. Har du koll på om det finns studier där man aktivt försökt hålla försökspersonerna viktneutrala på olika typer av kost för att sedan jämföra förändringar i diverse hälsomarkörer?

    De finns. Men de är nästan uteslutande kortsiktiga studier. Jag har skrivit väldigt kort om en studie av den typen där man tittat på stenålderskost här, http://tranastyrka.se/fastande-insulinnivaer-vs-insulin-efter-en-maltid/

    Ett annat sätt att undersöka det lite närmare är att man har en kontrollgrupp som också får gå på en diet men med annorlunda sammansättning. Det blir då inte lika bra eftersom viktnedgången troligen kommer skilja sig lite mellan grupperna men det blir en mer rättvis jämförelse som samtidigt också är mer relevant för frågan ”vad funkar generellt hos folk i praktiken”.

  4. Hej!
    Det var ju inte bara HDL som gick ner, utan även triglycerider och LDL, vilket är positivt. Sen står det även att fördelningen blev bättre, vilket jag tror sådan här kost kan åstadkomma.

    En efterlysning!
    Jag skulle vilja veta mer om vad som är fördelaktigt att äta för att få bästa effekt när man styrketräna anaerobt. Jag styrketränar och kör oftast mellan 1-6 reps per set. När jag gick på strikt LCHF så hade jag för lite ork, då ökade jag mitt kolhydratsintag något och upplevde att jag blev både lite starkare och lite uthålligare.
    Jag har börjat luska lite kring ATP och har förstått att man behöver få i sig kolisar för att få fram energi snabbt vid anaerobt muskelarbete. Min fundering är bara, HUR MYCKET kolisar behövs det egentligen för att få tillgång till dess goda ATP-effekt vid anaerobt muskelarbete?

  5. Cristoffer Edvinsson: Det var ju inte bara HDL som gick ner, utan även triglycerider och LDL, vilket är positivt.

    Jag nämnde just HDL för att den förändringen är negativ enligt de vi vet idag. Andra förändringar var ju positiva eller neutrala med en trend som ofta gick mot det positiva. Så HDL stack ut och därför nämnde jag det.

    Cristoffer Edvinsson: Jag skulle vilja veta mer om vad som är fördelaktigt att äta för att få bästa effekt när man styrketräna anaerobt. Jag styrketränar och kör oftast mellan 1-6 reps per set. När jag gick på strikt LCHF så hade jag för lite ork, då ökade jag mitt kolhydratsintag något och upplevde att jag blev både lite starkare och lite uthålligare.

    Du har ju redan löst det verkar det som 🙂 LCHF fungerar inte för många som tränar. Finns ingen anledning förutom ”lust” att äta det heller om man är frisk.

    Cristoffer Edvinsson: Min fundering är bara, HUR MYCKET kolisar behövs det egentligen för att få tillgång till dess goda ATP-effekt vid anaerobt muskelarbete?

    Så mycket så du känner att du kan träna bra. Min syn på det hela är att jag inte bryr mig hur mycket kolhydrater jag äter. Jag fokuserar på om det är bra mat eller inte. Men är det ren prestation du är ute efter är det fortfarande gott om kolhydrater inför tävling som gäller, finns egentligen inget som talar emot det mer än en massa anekdoter på internet. Talar vi träning så är det komplext, finns för och nackdelar med att äta mer eller mindre kolhydrater i olika perioder och även träna fastande eller direkt efter måltid osv.

  6. Det var inte meningen att hacka på dig angående det där med att du bara tog upp HDL, jag ville bara reflektera och dela med mig till andra som orkar läsa kommentarer och funderingar.. 🙂

    För de som tränar uthållighetsidrott och som jag har förstått det får mer tillgång till sina fettdepåer så kan nog en LCHF-diet passa ganska bra. Eller?
    Så har jag upplevt det, och om jag förstår det hela rätt så ger fett inte ATP till muskelcellerna lika snabbt som glukos gör. Men om man tränar lågintensivt så kanske man heller inte behöver den snabba ATP’n?

    Ja jag vill heller inte räkna gram, och har aldrig gjort, så jag är inne på ditt spår vad gäller kolhydrater. Jag är mer inne på stenålderskost än LCHF, eftersom jag tycker den fungerar bättre rent träningsmässigt. Dock äter jag mejeriprodukter, kan inte låta bli mjölk och/eller grädde i kaffet 😉

  7. Cristoffer Edvinsson: Det var inte meningen att hacka på dig angående det där med att du bara tog upp HDL, jag ville bara reflektera och dela med mig till andra som orkar läsa kommentarer och funderingar.. 🙂

    Ingen fara, jag tog inte det som något hackande. Jag förtydliga bara för alla som läser här och inte vet vad som skiljer HDL från LDL, vilket troligen är många. De hade efter att ha läst din kommentar kanske blivit lite förvirrade kring vad som är bra och dåligt när det gäller HDL och LDL.

    Cristoffer Edvinsson: För de som tränar uthållighetsidrott och som jag har förstått det får mer tillgång till sina fettdepåer så kan nog en LCHF-diet passa ganska bra. Eller?

    Möjligen ultramaraton och liknande. Men det finns inga belägg för att LCHF skulle vara bättre. Som bäst kan man väl säga inte lika negativt.

    Cristoffer Edvinsson: Så har jag upplevt det, och om jag förstår det hela rätt så ger fett inte ATP till muskelcellerna lika snabbt som glukos gör. Men om man tränar lågintensivt så kanske man heller inte behöver den snabba ATP’n?

    ATP kan inte bildas från fett utan syre. Och när det finns syra så krävs det lite mer syre för att göra ATP från fett än från glukos.

    När du tränar lågintensivt spelar det troligen ingen roll.

  8. Att det krävdes mer syre för att tillverka ATP från fett var nytt för mig.
    Vet du vart man kan läsa mer ingående om ATP och liknande?

    Tack för svaren!

  9. Ursäkta att du inte fått respons tidigare.
    Ska försöka svara på dina frågor angående studien:
    Ålder på kvinnorna:
    det enda kriterier vi hade för inkludering var att de levde upp till begreppet postmenopausal, dvs mer än 6 månader sedan sista mens. Orsaken till att vi valde denna grupp är många men en av dem är att det i samband med menopaus sker en omfördelning av fett från en mera glutealansamling till en mera central (kvinnorna börjar se ut som män) isamband med detta ökar insjuknandet i hjärt-kärlsjukdom samt diabetes. Håller dock med dig om att det vore bra att redovisa ålder (tar med mig det tills jag ska försvara artikeln på disputation)
    Hur mycket mat de fick:
    Vi valde att förse deltagarna med de dyra livsmedeln, då ffa proteinet, som mest bestod av magert (vilt) kött och fisk. De fick mängder motsvarande 40E%. Deltagarna fick äta adlibitum och lämnade tillbaka överbilvet protein (som vi vädge innan det kasserades). Deltagarna fick själva komplettera måltiden med frukt, grönsaker nötter mm.

    Varför rekommenderad energifördelning.
    När den här studien planerades var hypotesen att ökat proteinintag skulle öka mättnadskänsla och på så vis minska totala kaloriintaget. Detta är egentligen ingenting jag tror på längre, men studien designades så av den anledningen. det visades sig även vara svårt för deltagarna att komma upp i rekommenderat intag.

  10. kan tilllägga som kommentar till en kommentar ovan att vår studie inte i första hand var tänkt som en viktnedgångsstudie. Vi ville se om det fanns possitiva metabola effekter av att äta stenålderskost, då främst avseende leverfunktion och insulinkänslighet. Tyvärr eller hur man ska uttrycka det, gick deltagarna ner i vikt. Det var förväntat men inte i den grad som det faktiskt skedde. Det har visat sig vara svårt att vara viktstabil med stenålderskost. Man kommer helt enkelt inte upp i tillräckligt högt kaloriintag med de restriktioner som finns med kosten.
    Det är ett dilemma när man ska studera metabola effekter att man för att kunna se effekter (på relativt kort sikt) måste välja försökspersoner som har dåliga värden från början. Annars finns ingen förbättringspotential.

  11. ytterligare tilllägg
    denna studie var en sk pilot studie inför vår stora 2-års studie. I en pilotstudie testar man bla metoder som ska användas senare, man kan också använda resultaten för att beräkna power, dvs hur många deltagare man behöver i den stora studien för att få tillräckligt starka resultat.
    I stora studien är det 78 deltagare vid baseline. Studien har två armar, en ”kontroll”-grupp som äter enligt NNR (det är alltså också en intervention) och en stenåldersgrupp. Kommer finnas på pubmed inom en snar framtid.

    Ser fram emot dina granskande ögon då.

  12. Caroline Mellberg: I stora studien är det 78 deltagare vid baseline. Studien har två armar, en ”kontroll”-grupp som äter enligt NNR (det är alltså också en intervention) och en stenåldersgrupp. Kommer finnas på pubmed inom en snar framtid

    Grymt Caroline!
    Den kommer jag garanterat att läsa när den dyker upp. Blir säkert ett inlägg kring den med då jag redan nu vet ungefär hur resultatet kommer att bli 🙂

  13. Frågan återstår väl fortfarande, är det Paleo som är grejen eller är det positiva att de slutar äta skitmat?
    M.a.o, vad är det egentligen i högerspalten som är den största boven?
    Vänliga hälsningar
    Elin

  14. Om du frågar mig så gissar jag på att det är för att man slutar äta skitmat. Men det finns ingen som ännu testat den hypotesen vad jag vet. Vet att man i Lund planerar att genomföra en två veckors cross-over studie där båda grupperna ska äta enligt samma makronutrientfördelning men den enda gruppen äta likt SNR och andra likt Paleo. Om de låter kaloriintaget vara fritt i den studien så kanske vi får en liten hum om vad det verkligen är som spelar roll. Men som jag skrev tidigare skulle jag vilja se en studie där man verkligen jämför tex paleo med paleo+grahamsgröt eller liknande.

  15. Jacob Gudiol:
    Om du frågar mig så gissar jag på att det är för att man slutar äta skitmat. Men det finns ingen som ännu testat den hypotesen vad jag vet. Vet att man i Lund planerar att genomföra en två veckors cross-over studie där båda grupperna ska äta enligt samma makronutrientfördelning men den enda gruppen äta likt SNR och andra likt Paleo. Om de låter kaloriintaget vara fritt i den studien så kanske vi får en liten hum om vad det verkligen är som spelar roll. Men som jag skrev tidigare skulle jag vilja se en studie där man verkligen jämför tex paleo med paleo+grahamsgröt eller liknande.

    Jag tror också på hypotesen att det är den minskade mängden processad mat som ger många av de goda effekterna. Det i kombination med minskat kaloriintag. Jag tror att man kan få gynnsamma effekter på kortsikt med vilken diet som helt under förutsättning att man är i ett katabolt tillstånd, dvs går ner i vikt. Om man däremot är viktstabil eller gå upp i vikt tror jag att val av livsmedel är avgörande.

  16. Kul att du tar upp den studien. Väl sammanfattat och du du tar upp de punkter jag själv hade undringar kring när jag läste den studie.
    Ifall du har fler frågor kring denna studie eller andra studier på ämnet från Umeå , som du inte fått svar på, kan jag försöka vidarebefordra dom om du vill. Detta eftersom jag råkar vara verksam inom samma institution som Olsson och Co.

  17. Konstantin Papadopoulos: Ifall du har fler frågor kring denna studie eller andra studier på ämnet från Umeå , som du inte fått svar på, kan jag försöka vidarebefordra dom om du vill. Detta eftersom jag råkar vara verksam inom samma institution som Olsson och Co.

    Tack Konstantin. Alltid bra med lite kontakter här och där i den akademiska världen. I just det här fallet är jag däremot faktiskt redan lite ”bekant” med Caroline Mellberg som har hjälpt mig med mer information kring den här studien och lite annat. Men det är möjligt att jag hör av mig till dig angående något annat ändå 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *