Transfettsyror och risk för diabetes typ 2 – en meta-analys

Jag har skrivit ganska mycket om fett på den här bloggen och de flesta som följer vet nog att jag inte är så värst orolig över intag av mättat fett även om jag inte på något vis utesluter att en kost med mer omättat, särskilt med fokus på enkelomättat, kanske är det bästa. Men i det stora hela så tror jag att kostens helhet vida överstiger små procentsatser upp och ner mer mättade och omättade fettsyror.

Det jag uppfattar som mest evidensbaserat idag, och vad som också kan tänkas ha varit en felkälla i äldre forskning där man inte separerat det helt från mättat fett, är att transfettsyror från industriellt delvis härdade fetter är negativt att äta i betydande mängder. Och vad som är ”betydande” kan jag tyvärr inte ge konkret svar på men ingen förlorar ju på att helt utesluta dem så det är nog klokt att minimera så mycket man bara kan.

Jag skrev bland annat om, ur ett hypotesgenererande perspektiv, intressant studie om koppling mellan intaget av transfettsyror och depression; Depression och transfettsyror – ny studie, ett inlägg om intaget av naturliga transfettsyror (såna som bildas i våmmen hos idisslande djur); Naturliga transfettsyror – en interventionsstudie, och jag har skrivit om det svenska beslutet att förbjuda transfettsyrorna i livsmedel i texten Förbudet mot transfettsyror – en kort kommentar.

Transfettsyror och effekten på diabetesrisk

Bortsett från att göra människor religiösa av upphetsning kanske sådan här mat även kan öka risken för diabetes typ 2?
Bortsett från att göra människor religiösa av upphetsning kanske sådan här mat även kan öka risken för diabetes typ 2?

Den inledande delen här ovan gäller, bortsett från depressionshypotesen (som ännu är väldigt svag bör jag tillägga), framför allt risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Det är där man sett den stora riskökningen vid intag av mycket delvis härdat fett.

Men epidemiologisk evidens finns även för att risken för att  utveckla diabetes typ 2 ökar (1, 2, 3). En möjlig förklaring till det är den ökade inflammationsgraden i kroppen vid intag av mycket transfettsyror och även på grund av ökad insulinresistens genom apoptos av Beta-celler; det vill säga att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln dör (1).

Emellertid är det mer oklart hur det här yttrar sig i kontrollerade studier och därför har en forskargrupp tittat på randomiserade kliniska prövningar där man fått äta transfettsyror i olika grad och därefter tittat på hur glukos- och insulinnivåer påverkats (4).

Man har även tittat på blodfetter, total-, LDL- och HDL-kolesterol samt triglycerider (TG), som sekundära utfallsmått. Studiens titel är ”Effects of trans fatty acids on glucose homeostasis: a meta-analysis of randomized, placebo-controlled clinical trials” och den är publicerad online (i skrivande stund ännu inte i skrift) i American Journal of Clinical Nutrition.

Vad har man gjort?

Det forskarna har gjort här är att först söka i Pubmed på följande sökord, och kombinationer av dessa:

trans fatty acids, TFAs, insulin resistance, insulin sensitivity, glucose tolerance, glucose, insulin, metabolic syndrome, and diabetes mellitus.

Man inkluderade enbart originalartiklar, alltså inga reviews eller andra typer av översikter (systematiska litteraturstudier, meta-analyser etc.), men däremot tittade man i dessa artiklars referenslistor för att hitta relevanta artiklar som den ursprungliga sökningen i PubMed skulle ha kunnat missa.

Enbart randomiserade studier med placebokontroll och/eller cross-over inkluderades och det fanns krav på att insulinnivåer, blodglukosnivåer, energiintag och intag av transfettsyror specifikt fanns beskriver. Både för kontrollgrupper och interventionsgrupper. Studier på människor var naturligtvis ett krav också.

Sist, men absolut inte minst, så bör jag också tillägga att den här litteratursökningen och artikelgranskningen genomfördes av två författare oberoende av varandra vilket ökar sannolikheten för att de studier som så småningom valdes ut, och valdes bort, var korrekta val.

Resultaten

Sökningen gav först 925 träffar och efter exkludering av alla artiklar som inte stämde överens med kriterierna återstod bara sju stycken för meta-analysen. Vidare information om studierna var att intaget av transfettsyror varierade från 2.59 till 7.8 energiprocent, durationen var mellan 4-6 veckor bortsett från en 16-veckorsstudie, genomsnittligt deltagarantal var 30 (från 14 till 63 personer) och totalt antal för alla studierna var 208 personer.

När det gäller insulin och blodglukos så såg man ingen statistiskt signifikant ökning i ”transfettgrupperna” (se bilden här nedan). Med ett konfidensintervall på 95 procent var resultaten på koncentrationerna av blodglukos 0.08 (-0.14, 0.29) och  -0.02 (-0.23, 0.19) för insulinkoncentrationer. Det betyder att genomsnittssiffrorna visar en åttaprocentig ökning för blodglukos och en tvåprocentig minskning i insulin men att de inte är statistiskt signifikanta eftersom siffrorna inom parenteserna passerar nollpunkten.

För att ett resultat skall vara statistiskt signifikant måste hela konfidensintervallet antingen ligga under 0 eller över 0. Och tittar du i parenteserna så ser du att i båda fallen går det från under 0 till över 0. De här resultaten förändrades inte av att den största och längsta studien plockades bort och inte heller när man tittade på enbart normalviktiga individer.

Den här bilden visar resultaten från de olika studierna och hur deras resultat placerar sig i förhållande till nollpunkten vad gäller blodglukos- och insulinkoncentrationer. Som synes visar det sammantagna resultatet att transfettsyrorna inte gav en statistiskt signifikant ökning av dessa nivåer (4).)
Den här bilden visar resultaten från de olika studierna och hur deras resultat placerar sig i förhållande till nollpunkten vad gäller blodglukos- och insulinkoncentrationer. Som synes visar det sammantagna resultatet att transfettsyrorna inte gav en statistiskt signifikant ökning av dessa nivåer (4).

Emellertid såg man statistiskt signifikanta ökningar i totalkolesterol och LDL-kolesterol, 0.28 (0.04, 0.51) för totalkolesterol och 0.36 (0.13, 0.60), för LDL-kolesterol, samt en statistiskt signifikant minskning av HDL-kolesterol med -0.25 (-0.48, -0.01).

Observera dock att konfidensintervallet för det sistnämnda är så nära icke-signifikant som det bara kan bli. Vad gäller TG så observerades ingen statistiskt signifikant ökning men man såg ändå en trend mot att det skulle kunna vara så.

Genom att göra en så kallad ”funnel plot” kan man också titta på om det finns risker för publication bias, det vill säga att studier som visar en skillnad publiceras i högre grad än de som inte hittar något, och den visade inget tydligt publication bias.

Kommentar

Min första tanke är att den här meta-analysen bidrar mestadels till den vetenskapliga diskursen men den är inte skit värd för den enskilde konsumenten ärligt talat. För det finns ju verkligen ingenting här som plötsligt ”friskriver” transfettsyror från att vara negativt för hälsan. Det enda man kan säga är att den direkta kopplingen till risk för diabetes typ 2 är mindre tydlig än densamma när det gäller hjärt- och kärlsjukdom.

Jag tycker det är bra att man i den här artikeln har valt att även ta med blodfetterna som utfallsmått för det ger en referenspunkt att ställa resultaten på blodglukos- och insulinkoncentrationerna mot. Annars är det lätt att dra slutsatsen att ingenting överhuvudtaget hinner inträffa med så här korta studier som testar så låga intag av transfettsyror.

Jag menar alltså att man i en vetenskaplig diskussion ska se upp med att uttala sig om oberoende diabetesrisk i samma andetag som oberoende hjärt- och kärlsjukdomsrisk även om den enskilde individen fortfarande gör klokt i att i mesta möjliga mån undvika mat med industriellt framställda transfettsyror.

När jag skriver oberoende risk så syftar jag alltså på den effekten som transfettsyrorna i sig har, och inte risken som finns genom att äta mycket av den maten som innehåller sådant fett. Det är nämligen det sistnämnda som är den stora komplicerade frågan. Att risken ökar om du käkar en massa friterad skräpmat, massa kex och kakor och snacks är ingen kioskvältare men det är ju många saker där som är negativa för hälsan. Särskilt med tanke på att det dessutom ”tar plats” från nyttig mat om man ska hålla vikten, och du blir fetare om du äter ”nyttig” mat plus en massa skräp av det slaget.

Med det sagt vill jag också kommentera att artikeln också visar hur väldigt lite kvalitetsforskning som finns för just den här forskningsfrågan. Och det är ju heller inget konstigt för man kan aldrig genomföra stora långtidsstudier med massa transfettsyror i kosten av rent etiska skäl. Då utsätter man ju deltagarna för hälsorisker som inte är acceptabla.

Vad jag undrar lite över är hur många studier de exkluderade som inte hade kontrollgrupp och/eller inte var en cross-over. I viss mån kan jag ju tycka att inklusionen av dem, om det nu fanns några, skulle ha gett mer till analysen än vad de hårda inklusionskraven gav. Man hade ju fått mer data i alla fall. Men jag vet som sagt inte hur många sådana som exkluderades. Man bör också ta hänsyn till vilka individer man pratar om.

Hos människor med hyperlipidemi såg man en ökning av HOMA-IR som är ett mått på insulinresistens. Man kan med andra ord också anta att den som redan fått metabola rubbningar också är mer känslig. Eller att den som är mer sensitiv för att få metabola rubbningar också är mer känslig för transfettsyrornas effekt på ens Beta-celler. Det är väldigt komplext och svårtolkat tycker jag. Emellertid bör man vara medveten om att intagen ligger över den nivå som man tror är den genomsnittlige amerikanens intag, cirka 2 procent, även om durationen är mycket kort. Tillräckligt långa studier för att påvisa effekt på blodfetter förvisso, men möjligen för korta för att kanske påvisa eventuella effekter på insulin- och blodglukosmetabolism.

Det är en intressant studie i alla fall. Men som jag ser det så ska transfettsyror i alla fall inte 1)

  1. friskrivas från möjlig ökad risk för diabetes typ 2 om man äter en viss mängd dagligen i år efter år efter år.
  2. Ätas i stora mängder av andra, mer evidensbaserade, anledningar (den nämnda hjärt- och kärlsjukdomsrisken).

Slutord

Som sagt: Att det kan finnas en oberoende koppling till försämrad glukos- och insulinmetabolism är inget som kan viftas bort. Men diskuterar man evidens för hälsorisker av transfettsyror bör man i alla fall, om man vill vara korrekt (och det vill man!:D), uttala sig lite mindre säkert om risken för diabetes typ 2 än risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det är viktigt att randomiserade kliniska studier görs samt att de då och då, som i det här fallet, även sammanställs och beräknas rent statistiskt.

Men några långtidsstudier och/eller studier med väldigt höga intag kommer vi som sagt aldrig få se av etiska skäl och därför får man hålla till godo med epidemiologin. Epidemiologi är, som jag tidigare varit inne på, det bästa man har att tillgå när man inte kan studera en viss sak experimentellt. Men hittills har alltså de randomiserade kliniska studierna inte kunnat visa någon klar riskökning för diabetes typ 2 om den som är metabolt frisk äter en kost med relativt hög andel transfettsyror under ett par veckor. Som individ gör man dock, som jag nu redan påpekat ett antal gånger, klokt i att hålla nere intaget oavsett.

/Nicklas

1. Cascio G et al. Dietary fatty acids in metabolic syndrome, diabetes and cardiovascular diseases. Curr Diabetes Rev. 2012 Jan;8(1):2-17.
2. Hu FB wt al. Diet and risk of Type II diabetes: the role of types of fat and carbohydrate. Diabetologia. 2001 Jul;44(7):805-17.
3. Salmerón J et al. Dietary fat intake and risk of type 2 diabetes in women. Am J Clin Nutr. 2001 Jun;73(6):1019-26.
4. Aronis KN et al. Effects of trans fatty acids on glucose homeostasis: a meta-analysis of randomized, placebo-controlled clinical trials. Am J Clin Nutr. 2012 Oct 10. [Epub ahead of print]

3 thoughts on “Transfettsyror och risk för diabetes typ 2 – en meta-analys

  1. Hur ska man göra kvalitativa studier på transfetters påverkan på insulin och glukosmetabolism? Det ger inte särskilt mycket att intervju studiedeltagarna om de känner insulinsvaret eller blodglukosnivåerna ändras. Kan man känna det så har man redan diabetes.
    Ledsen för den dryga kommentaren, men jag var tvungen.

  2. Simon:
    Hur ska man göra kvalitativa studier på transfetters påverkan på insulin och glukosmetabolism? Det ger inte särskilt mycket att intervju studiedeltagarna om de känner insulinsvaret eller blodglukosnivåerna ändras. Kan man känna det så har man redan diabetes.
    Ledsen för den dryga kommentaren, men jag var tvungen.

    Haha. Jag tänkte precis på den formuleringen och vet ju att den är fel. Jag är ju själv en forskare som ennbart använder kvalitativ metod till och med. 😀 Men jag tänkte att ”Ingen mer än jag bryr sig väl om det” och tji fick jag. 😀

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *