Ja nu verkar det stå klart att vi i Sverige går i Danmarks fotspår och reglerar hårdare mot förekomsten av industriellt framställda transfettsyror i våra livsmedel. Transfettsyror är en grupp fettsyror som är omättade men där strukturen på fettsyran omvandlats till att mer likna en mättad fettsyra och då blir mer stabil och får längre hållbarhet. Detta kan delvis ske via industriell härdning eller i våmmen hos idisslande djur. Jag tänker inte gå in mer på vad som karaktäriserar transfettsyror rent kemiskt (dock kan du läsa på engelska Wikipedia här) men vi kan konstatera att de skiljer sig åt och att detta förefaller påverka kroppen på ett annorlunda (och sämre) sätt.
Transfettsyror och hälsa
Huruvida dessa naturliga kontra industriellt framställda transfettsyror skiljer sig åt hälsomässigt är inte helt klarlagt, dock är evidensen mycket stark för att de industriellt framställda ÄR skadliga för oss. Jag skrev om en studie som såg ett samband mellan transfettsyror och depression häromveckan (”Depression och transfettsyror – ny studie”) men den primära riskfaktorn som man observerat är ökningen av risken för hjärt- kärlsjukdom (1, 2, 3). Något som alltså inte alls är lika tydligt för de naturliga transfettsyrorna från idisslande djur (1, 4, 5, 6).
Mot bakgrund av detta har förekomsten av transfettsyror skapat en het debatt om huruvida det ska förekomma i våra livsmedel. Är det individens egna ansvar att helt utesluta vad han/hon inte vill äta och får man annars skylla sig själv? Eller har industrin ett ansvar att inte utsätta konsumenter för hälsorisker om man nu kan erbjuda alternativ? Transfettsyrorna gör ju livsmedlen stabila och ger längre hållbarhet samtidigt som vegetabilisk olja är billigare än exempelvis smör. Klart att det då ger en ekonomisk vinst i att tillverka kakor, godis, kex och glass med den billigare och mer hållbara råvaran än den dyrare och mindre hållbara.
Beslutet som nu tagits kan du läsa om på Aftonbladet här och på DN här och DN’s vetenskapsjournalist Karin Bojs har skrivit mer om det här.
Transfettet i svenskars kost
Hur mycket transfettsyror från industriell härdat fett som svenskar egentligen konsumerat sedan debatten tog fart är inte helt lätt att svara på. 2008 genomfördes en undersökning med data från 2005 där det framkom att det kunde tänkas ligga runt 0,6 energiprocent (7). En siffra som sannolikt minskat ännu mer sedan dess då fler och fler livsmedelsproducenter frångått sina delvis härdade fettkällor som svar på konsumenters och sakkunniga experters krav.
Nu kan alltså kraven komma att bli ännu hårdare och dessa fettsyror kommer förekomma i allt mindre utsträckning, kanske helt förbjudas.
Min kommentar
Min uppfattning är att evidensen idag är stark nog för att faktiskt klassa industriellt härdade fettsyror som negativt ur hälsosynpunkt. En uppfattning jag inte delar när det gäller mättat fett, vilket de som läser den här bloggen frekvent förmodligen inte har kunnat undgå att märka.
Att det dessutom faktiskt är något som kan undvikas eftersom det inte förekommer i livsmedlen från början gör det ju enkelt att kunna ta ett sånt här beslut. Man kan inte förbjuda potatis och nötter för att det kan innehålla olika gifter (solanin respektive de extremt potenta aflatoxinerna) utan där kan man bara informera konsumenter och affärer samt ha bra gränskontroller. Men transfettsyrorna kan man byta ut mot andra råvaror och således få bättre kvalité på maten även om den inte kommer kunna ligga på hyllan år efter år utan att bli sämre.
Jag är positiv till själva beslutet men jag är samtidigt lite orolig för att risken kan föreligga att detta blir en gränsförskjutning där man börjar reglera mer och mer om vad som anses ”onyttigt”. Godisskatt har ju diskuterats också och det är samma sak där. Börjar man reglera och förbjuda hit och dit baserat på vad vissa anser onyttigt kanske snart mättat fett går samma öde till mötes. Danmark var långt före Sverige med transfettförbudet och nyligen har de gått steget längre och nu verkar det bli högre priser för produkter med hög andel mättat fett också. Läs lagförslaget här.
Slutord
Men är det så att de svenska beslutsfattarna nöjer sig med detta så är jag som sagt positiv. Jag hoppas inte att vi i framtiden mer och mer börjar förbjuda och höja priser utan snarare ökar kunskaperna om matlagning och bra råvaror. Det vore trevligt med mindre pekpinnar och rekommendationer och istället mer medvetenhet och kanske lite hårdare tag mot marknadsföringen av skräpmat och lite reglering mot att ha godiset precis vid kassan i affärer etc. Det ska bli intressant att se om det här får några effekter på sikt dock.
/Nicklas
1. Mozaffarian D et al. Health effects of trans-fatty acids: experimental and observational evidence. Eur J Clin Nutr. 2009 May;63 Suppl 2:S5-21.
2. Micha R and Mozafarian D. Trans fatty acids: effects on cardiometabolic health and implications for policy. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids . 2008 Sep-Nov;79(3-5):147-52.
3. Mente A et al. A systematic review of the evidence supporting a causal link between dietary factors and coronary heart disease. Arch Intern Med. 2009 Apr 13;169(7):659-69.
4. Jakobsen MU et al. Intake of ruminant trans fatty acids and risk of coronary heart disease. Int J Epidemiol. 2008 Feb;37(1):173-82.
5. Jakobsen MU et al. Intake of ruminant trans fatty acids and risk of coronary heart disease-an overview. Atheroscler Suppl. 2006 May;7(2):9-11. Epub 2006 May 18.
6. Stender S et al. Ruminant and industrially produced trans fatty acids: health aspects. Food Nutr Res. 2008; 52: 10.3402/fnr.v52i0.1651.
7. Becker W et al. Fett och fettsyror i den svenska kosten – Analyser av Matkorgar inköpta 2005. Livsmedelsverket, Rapport 17/2008.
Bra sverige! 🙂
Men jag blir förvirrad, för när du talar om att man har det för att det är billigare och har längre hållbarhet känns det som att du talar om härdat fett i allmänhet?
Som jag har förstått det härdas omättade fetter just för att få de egenskaperna, medan transfettet bara är en potentiell biprodukt av härdningen, som kan undvikas (genom fullhärdning eller omestring). Och alltså är företagens argumenten för transfett du beskriver inte ens riktiga! (fast det antagligen är billigare med delvis härdat fett).
Men det jag i alla fall undrar är om ni anser att fullhärdade fetter (utan transfett) borde unvikas? Och hur är det med omestrade fetter?
Tack på förhand!
Bara inte dom naturliga transfetterna åker med i farten, såg ett inslag på svt-play där Mai-Lis Hellenius nämnde det naturliga transfettet i negativ mening.
Hej Anton!
Jag pratar om det härdade fettet i allmänhet men extra slarv via delvis härdning i synnerhet. Fullhärdning är naturligtvis bättre men jag hoppas att man överhuvudtaget väljer bättre råvaror.
Omestringens effekter är inte särskilt klarlagda. Förvånsansvärt lite skulle jag säga med tanke på hur utbrett det ändå är i vardagslivsmedel. Jag har ingen anledning att tro att det är farligt men jag kan heller aldrig se någon som helst anledning till varför någon någonsin skulle välja margarin före smör eller Bregott.
Jo precis, det var lite den tanken jag också har angående en möjlig gränsförflyttning som jag inte vill ska ske.
Du vill alltså inte ha fler pekpinnar men samtidigt vill du att vi ska ha hårdare tag mot hur man får marknadsföra en produkt? Du tycker inte det är en aning…motsägelsefullt?
Angående att förbjuda transfettsyrorna så ställer jag mig tveksam. Det var väl det man grillade chipsen i förut och sedan bytte till rapsolja? Chipsen blev aldrig lika bra efter det. Nej jag tycker nog beslutet ska ligga hos konsumenten. Finns många saker som borde förbjudas om man bara ser till hälsorisken.
Nej det är inte motsägelsefullt. Att sluta säga till folk ”ät x antal procent av det och x antal procent av det” så minskar man tillgängligheten och då tror jag spontant att det ökar chansen för förbättrade matvanor. Jag tycker man borde ha självkritik nog från SLV:s sida att fråga sig om strategin (som jag tror är välmenande) inte lyckats ett dugg för folkhälsan.
Sedan är jag tveksam till om du märkt skillnad i smak sedan det delvis härdade fettet togs bort. I ett sensoriskt blindtest kan jag lova dig att du inte skulle peka ut vilken fettkälla som använts.
Att man antingen säger till konsumenten ”Sluta ät A” eller att man säger till säljaren ”Sluta gör reklam för A” låter rätt så lika i min värld men det är en debatt vi kan lämna med att vi har olika åsikter.
När övergången skedde, då alla märken helt plötsligt marknadsförde sig med den nya oljan så kan jag lova dig att jag kände skillnad. Även i ett okontrollerat blindtest (dvs jag kunde hos kompisar peka ut om det var nya eller gamla chips) och det var jag inte ensam om. Även du måste känt skillnaden, i dagsläget så kanske det blivit bättre.
Tack för bra svar!
Jag skulle också helst fortsätta äta smör och bregott utan att bry mig, men de befogade argumenten med kossors miljöpåverkan och världssvält tvingar mig att vilja reda ut om det finns handfasta argument mot omestrade/fullhärdade fetter. Livsmedelsverket verkar ju t ex anse motsatsen.
Nej SLV hävdar inte motsatsen.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Fakta-om-fett/Omestrat-fett/
Bregott och världssvält var dock obegripligt för mig. Svensk mjölk och svensk rapsolja.
De industriellt framställda transfettsyrorna är ju annorlunda de naturliga rent kemiskt. Det gemnsamma är att de är trans-fett men de skiljer åt sig på andra sätt. Därför har det för mig alltid varit mycket märkligt att man drar alla transfettsyror över samma kam.