Köttätande på stenåldern

Den klassiska bilden av män på stenåldern
Den klassiska bilden av män på stenåldern

De flesta av oss tänker nog på stenåldersmänniskan som den du kan se i bilden här till höger. Starka jägare som fällde en massa stora djur och sen satt och åt en massa gott kött dagarna i ända.

Den här bilden har spätts på ännu mer de senaste åren då i princip alla dieter du kan läsa om påstår sig förespråka var ”ursprungliga föda” och ”naturliga kost”. I denna kost har då kött och animalier haft en givet del.

Att alla säger sig förespråka ”ursprunglig föda” samtidigt som de förespråkare olika upplägg på kosten är lite humoristiskt och jag summerade det lite i inlägget, Enligt vilken paleo äter du?.

Faktum är att vi egentligen vet väldigt lite om vad människan verkligen åt på den tiden. Det är också något som är väldigt svårt att ta reda på eftersom de spår som finns kvar inte direkt är lätta att tolka. Att hitta ben efter en fälld mammut och se spår efter knivar som skrapat av köttet är inte så svårt men hur hittar du spår efter en äten frukt eller en öppnad nöt?

De fynd man har gjort är i form av verktyg om används för att krossa/mosa frön, säd och rotfrukter (1). Dessa fynd är över 30 000 år gamla och visar att vegetabilier i alla fall varit en del av kosten på den tiden. Andra fynd i tänderna hos neandertalare har visat att de åt vegetabilier för 90 000 år sen och att de även tillagade dessa innan de åt dem (2). De här fynden visar ju dock bara att vegetabilier var en del av kosten. De säger däremot inte något om hur stor del av kosten de varit.

För att ändå försöka skapa en bild av kosten förr har vetenskapsmän använt sig av flera olika metoder. En vanlig är att man studerar naturfolk som lever just nu eller som levde för kanske 100 år sen men som inte anpassat sitt levende efter jordbruket. Det här upplägget ger lite information om hur det troligen kunde ha sett ut men variationen är ganska stor, Stenålderskost, paleo, jägarfolk osv. Att variationen är stor är ju väntat och så var det troligen även förr eftersom miljön och naturen skiljer sig i olika delar av världen och vid olika årstider.

Animaliskt eller vegetabiliskt protein?

En annan metod som utvecklats mer och mer de senaste 20-30 åren är att man använder sig av olika kväveisotoper för att uppskatta mängden animalisk föda i kosten. Protein är det enda ämne i vår kost som ger kväve. Kväve kommer i två olika isotoper vilket innebär att trots att båda är kväve så ser de lite olika ut sett till antalet neutroner.

Förhållandet mellan dessa två isotoper skiljer sig mellan kött och vegetabilier. Det innebär alltså att om du får i dig mestadels protein från kött kommer kvävet i dina kropp att ha ett annat förhållande mellan de två isotoperna jämfört om du får i dig mestadels protein från vegetabilier.

Om du därför gör mätningar på kvävemängden i människoben i arkeologiska fynd kan du få en liten inblick i hur fördelningen mellan animalier och vegetabilier i dieten hos den människan. Det är en grov teknik och förlitar sig på att de standardvärden man ha för animalier och vegetabilier stämmer samt att de nedbrytningskonstanter man använder sig av också stämmer osv.

Samtidigt ger den här tekniken inte heller någon information om hur det ser ut med andra energikällor. En råvara som ger mycket energi men bara några gram protein ger ju samma avtryck som en annan råvara som ger lite energi men lika mycket protein.

Fram tills nyligen har den här tekniken hur som helst visat att kosten på stenåldern varit tungt dominerad av protein från animaliska produkter. Uppskattningarna som finns har visat på att ungefär 60-80 procent av allt protein i kosten kommit från animaliska produkter. Detta är nästan dubbelt så högt som de värden som gäller för västvärlden idag.

Nytt fynd – den konstant man använt tidigare är troligen fel

För några dagar sedan publicerades dock en studie som ifrågasätter alla dessa värden (4). Det man har gjort är att man har noga kontrollerat dieten hos ett gäng försökspersoner och därefter undersökt hur den har påverkat kvoten mellan de två kväveisotoperna. Det man fann var att de värden som tidigare används som konstanter för att räkna ut förhållandet mellan animaliska och vegetabiliska protein troligen är felaktiga.

Om man använder de nya värden som forskarna kom fram till i den här studien och räknar om de tidigare resultat som finns på ben från människor som levde på stenåldern hamnar man istället på värden kring de som vi människor äter idag.

En intressant utveckling

Man åt inte bara kött på stenålder
Det är otroligt svårt att hitta coola bilder på stenåldersmän som äter något annat än kött. Så det fick bli en flicka som plockar äpple istället.
Jag tycker det här är en väldigt intressant utveckling. Från att vi har baserat vår förskönande bild av stenåldersmänniskan på grottmålningar och upphittade ben från fällda djur har tekniker utvecklats och förfinats.Olika tekniker för att se mikroskopiska förändringar på tänder, isotoper av kväve i ben mm har visat att människan troligen åt ganska gott om vegetabilier även förr. Om det var mer eller mindre än det är nu vet vi inte men det är i alla fall klart att människan åt en betydande del av det.Trots att vi är långt ifrån någon komplett bild av hur kosten såg ut har den ändå blivit bättre. Förhoppningsvis och troligen är det fler snillen som i framtiden kommer att hitta på nya sätt att införskaffa ännu mer information.

Övriga intressanta fynd med hjälpt av kväveisotoper

Förutom att den här typen av mätning av kväveisotoper kan vara intressant för att ta reda på hur kosten såg ut överlag kan man faktiskt svara på andra ganska intressanta frågor krig hur livet såg ut på den tiden.

Barn åt samma mat som vuxna

En sådan studie publicerades förra året (3). Det man tittade på i den studien var hur kosten förändrades för barn och ungdomar. Det man fann var att amningen pågick i upp emot 2-3 år men det fanns en hel del variation. När barnen väl blev 4 år åt de från precis samma proteinkällor som resten av befolkningen. Ingen barnmat här inte med andra ord 🙂

2 thoughts on “Köttätande på stenåldern

  1. Det verkar väl ganska rimligt om människorna förr åt det som de kom över och att födan var väldigt bunden till årstiderna. Jag är lite skeptisk till det här med att människor förr åt så mycket kött. Mest på grund av att det är både är svårt och extremt tidskrävande att jaga (även med dagens vapen och teknik) samt att det krävs väldigt mycket arbete för att kunna ta hand om köttet från det dödade djuret. Det är heller inte så lätt att lagra kött, eller fisk för den delen.

    Jag förstår inte riktigt hur de skulle ha kunnat få i sig så mycket animaliska produkter? Mindre djur kanske är lättare att fånga, men har å andra sidan mycket mindre kött och ätliga delar än ett större djur. Flyttade människorna med djuren när de förflyttade sig för säsongen? Eller hur skulle det förklaras?

    Jag förstår såklart om du inte har svar på det här, men det är något som jag tycker är intressant.
    Vad tror du själv?

    /L

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *