Människan åt vete för mer än 20 000 år sen

Människan har ätit vete mycket längre tid än vi haft jordbrukI mitt inlägg Stenålderskost, paleo, jägarfolk osv… på Traningslara.se som är lite mer än två år gammalt tog jag redan då upp två studier som visat at människan i alla fall ätit och behandlat vegetabilier under mycket längre tid än de ~10 000 år som människan faktiskt använt sig av jordbruk. Människan tillverkade sannolikt mjöl redan för 30 000 år sen (1) och både människor och neandertalare kokade och åt flera vegetabilier och sädeslag för kanske 90 000 – 100 000 år sen (2, 3).

Det finns även studier som visat på att man redan för 23 000 år sen åt både och ”processade” havre, korn och vete i Israel (4, 6). Fynd från ungefär 19 000 år sen från Israel har också visat på spår av ugnar som antyder att man även gjort deg från dessa spannmål (7). Och en ny studie precis kommen från Kina visar att man även där åt stärkelserika cerealier för ungefär 23 000 år sen (5).

Det här är inte jordbruk i sig. Det visar ju bara att människan sannolikt åt det som fanns om det var lätt tillgängligt. Eller så kan det också ha varit för att folk äntligen lärt sig att de kunde göra öl med vete 🙂 Några av artiklarna spekulerar också kring att övergången till att äta mer cerealier och andra vegatabilier som man tidigare inte ätit berodde på att det fanns en sämre tillgång än tidigare på deras tidigare föda. Om det stämmer så var övergången alltså inte självvald utan mer lite påtryckt.

Som vanligt finns det många hypoteser och möjliga förklaringar när det gäller det här. Beroende på vilken förklaring man väljer att tro på blir slutsatserna för oss som lever idag väldigt olika om man ska snacka evolutionärt synsätt. Och det är ju också det som är problemet med ett ensidigt evolutionärt synsätt. Du kan i princip ”hitta på” vilka saker som helst som passar det du vill förespråka.

Hade jag jobbat för brödinstitutet hade jag ju kunnat säga något i stil med

Vi är nu väl anpassade för vete eftersom människan ätit det i minst 20 000 år. När vi väl började äta det så märkte vi av väldigt stora hälsofördelar och därför började vi äta ännu mer av det. Från början skördade vi vilda sorter men efterhand lärde vi oss att odla själv och därmed få tillgång till ännu mer.

Hade jag istället velat sälja en LCHF-bok eller Paleo-bok så hade jag vänt på det hela och sagt något i stil med.

Vi började äta vete och andra spannmål för kanske 20 000 år sen för att vi var tvungna till det då det fanns dålig tillgång på annan mer näringsrik föda. Trots att det gjorde oss sjuka var det ett nödvändigt ont för att överleva.

Jag hade givetivis kunnat backa upp båda dessa ”historier” med referenser som egentligen inte bevisar den hypotes jag valt att lägga fram utan bara stödjer grundfaktan, att vi faktiskt troligen åt vete ganska regelbundet på denna tid 🙂

Vete åts redan för över 20 000 år sen i olika delar av världen
Vete kunde till exempel behandlas genom att man malde den med sten.

Men det visar att bara för att vi började med jordbruk för 10 000 år sen så innebär inte det att det var första gången som vi någonsin började äta dessa livsmedel regelbundet. Det finns faktiskt en studie med det väldigt tydliga namnet Large-scale cereal processing before domestication during the tenth millennium cal BC in northern Syria där man visat att redan innan det skedde en domesticering av dessa cerealier så kunde de ätas i ganska rikliga mängder.

Sen om det var frö att cerealierna fanns lätt tillgängliga eller för att människan var tvungen till det vet vi inte. Så du får välj vilken förklaring du vill tro på. Men oavsett vilket val du gör i den här frågan så står du på väldigt osäker mark om det sen är den ståndpunkten du därefter står på när du ska argumentera för en viss kost. Är premisserna fel spelar det nämligen ingen roll om de argumenten efter är fullt logiska.

Summering

Vad säger då det här om vete och andra spannmål eller människans övergång till jordbruk? Väldigt lite enligt mig. Det är intressant information om man gillar frågeställningarna kring människans ursprung, hur vi levde och åt förr eller bara gillar att argumentera med förespråkare för olika dieter.

Sen säger ju den här informationen också att om man äter paleo / stenålderskost och säger sig vilja efterlikna den kost som människan åt för mer än 10 000 år sen så kan man mycket väl addera vete till kosten. För det har vi ju ätit under mycket längre tid än så 😉

29 thoughts on “Människan åt vete för mer än 20 000 år sen

  1. Är inte en del av kritiken emot bröd nuförtiden att det vi äter är typ ”onaturligt” pga att det en glutenrik variant? Eller blandar jag ihop kritiker…?

  2. Phil:
    Är inte en del av kritiken emot bröd nuförtiden att det vi äter är typ ”onaturligt” pga att det en glutenrik variant? Eller blandar jag ihop kritiker…?

    Vad kritiken är varierar från gång till gång och person till person. Väldigt många håller på med någon slags ”moving the goal post” med. De säger en sak, sen får de veta att det är fel och då förändrar dem argumentet.

    Ungefär som att en lärare skulle säga till sin elev ”för att du ska bli godkänd så måste du ta 5 av 10 poäng.” och sen när eleven klarar det så säger läraren att det inte räcker, nu måste eleven ta 7 av 10 poäng och sen fortsätter det.

    Sen finns där ibland lite sanning i det hela. När det gäller just vetesorter finns det legitima hypoteser om att den ökade mängden gluteinkänslighet beror på nyare versioner av vete som har mer av ett visst ämne (inte gluten) som möjligen kan var en orsak. http://blogs.scientificamerican.com/guest-blog/2013/03/04/gluten-sensitivity-what-does-it-really-mean/

  3. Peppe:
    Var dock en helt annan vete vi åt på den tiden. Inte dagens dvärgvete. Här har ni en bra länk till en av världens ledande glutenexperter: Alltid intressant att träffa och lyssna på de som har kliniskt erfarenhet:
    http://www.blogtalkradio.com/undergroundwellness/2013/05/01/the-gluten-free-lie-with-dr-peter-osborne

    Hur blev han en av världens ledande glutenexperter? För att han kallar sig själv för det?

    Det där en kiropraktor som påstår sig kunna bota i princip allting, säljer en massa saker via internet och har vad jag kunnat finna inte en endaste studie publicerad kring gluten eller vete. Snarare mer en kvacksalvare än en expert/forskare skulle jag säga.

  4. Hur är det med surdeg och de mera ursprungliga vetesorterna (och andra sädeslag)? Att surdeg och långa jästider är bra då fetinsyra minskar är en sak tex.
    Har hört folk som säger att de blir bättre i magen av sådant bröd, finns några studier på det som visar någon skillnad?

  5. =) Visst han säljer saker och han tjänar pengar på det, vad är problemet med det? Han får folk att må bättre och att bli friskare. Har du nåt emot Kiropraktorer? Ta på dig lurarna lyssna på podcasten och ta en promenad och lär av en hälsosam person som jobbar med att lära ut hälsa till andra.

  6. Vill man kan man hitta nåt dåligt med alla livsmedel och hitta folk som mår bättre när de slutar med ett visst livsmedel. Många äter mycket vetemjölsmat som smörgåsar till frukost, pasta till lunch, kakor till eftermiddagsfikat, pizza till middag och smörgåsar till kvällsfika och då är ju inte problemet själva livsmedlet utan att det blir för mycket av det.

  7. Själv tänker jag osökt på rubriken i kvällspressen jag såg igår: ”Så blir du av med din vetemage”. Väldigt lik en annan rubrik jag såg förra året som var ”Så blir du av med din mjölkmage”.

  8. Peppe: =) Visst han säljer saker och han tjänar pengar på det, vad är problemet med det?

    Inget problem med det för sig själv. Men det är ju det enda som den killen gör. I övrigt hittar han ju bara på saker. Nästan precis som William Davies.

    Peppe: Har du nåt emot Kiropraktorer?

    Nej, men jag anser inte direkt att de är experter på vete och gluten.

    Peppe: Ta på dig lurarna lyssna på podcasten och ta en promenad och lär av en hälsosam person som jobbar med att lära ut hälsa till andra.

    Och slösa min tid på någon som bara sitter och hittar på saker. Nej tack. Jag föredrar faktabaserad information från verkliga experter eller de som återger information från verkliga experter.

  9. Henrik: Många äter mycket vetemjölsmat som smörgåsar till frukost, pasta till lunch, kakor till eftermiddagsfikat, pizza till middag och smörgåsar till kvällsfika och då är ju inte problemet själva livsmedlet utan att det blir för mycket av det.

    Jepp, och då är det ju dessutom vete i en raffinerad och väldigt näringsfattig form. Spannmål är ju från början inte det mest näringsrika. Addera till ordentlig raffinering och det blir nästinpå rena tomma kalorier.

  10. Anders:
    Själv tänker jag osökt på rubriken i kvällspressen jag såg igår: ”Så blir du av med din vetemage”. Väldigt lik en annan rubrik jag såg förra året somvar ”Så blir du av med din mjölkmage”.

    Det kommer säkerligen att komma mer om detta de närmsta åren. Efter 10 på TV4 har ju också haft inslag som de kallat för ”det vita giftet” där man fokuserat på socker, vete och mjölk.

  11. Vit mat är dåligt. Det förstår man ju. Vetemjöl, socker och mjölk är väldigt vita. Det måste vara väldigt dålig mat.

    Eller? 🙂

  12. Patrik Schwartzkopf:
    Någon som känner till något naturfolk som äter vete eller ”processade” spannmål idag?

    Numera finns det i princip inga folkgrupper som inte har influenser från västerländsk kost. Men i början på 1900-talet fanns det folkgrupper i Europa som levde på mest mejeriprodukter och spannmål. Dessa mådde av allt att döma väldigt väl. Står om det i Weston Price bok, http://journeytoforever.org/farm_library/price/price3.html

  13. Det var ju inget gamalt folkslag som åt det morderna vetet som finns idag iaf.

  14. Axel:
    Det var ju inget gamalt folkslag som åt det morderna vetet som finns idag iaf.

    så i linje med det uttalandet kan vi även dra slutsatsen att kycklingfilé och blåbär också är dåliga källor för energi, eftersom inget gammalt folkslag åt det? (i vart fall inte i samma kvantite som folk äter det idag)

  15. Axel:
    Det var ju inget gamalt folkslag som åt det morderna vetet som finns idag iaf.

    Säger du att djuravel och växtförädling är dåligt?
    Tillbaka till grottor och träd?

  16. Henrik Svedlund: Säger du att djuravel och växtförädling är dåligt?Tillbaka till grottor och träd?

    Inte tillbaka till grottor och träd men den djuravel och växtförädling vi har idag är inte bra. De djur som vi har klarar sig inte i många fall själva om dom skulle släppas fria. Ta kalkoner i USA t.ex. där (om jag kommer ihåg rätt) ca 75-80% av de kalkoner som föds upp tillhör en ras som inte längre kan reproducera sig utan människans hjälp. Det är fan inte sunt det. Samma problematik gäller för ris och vete. Vi avlar och modiferar map avkastning och inte på tålighet. Alltså får vi fram sorter som ger mycket men inte kan klara sig själva längre. Vi klarar oss givetvis inte heller utan dessa grödor och djur (och problematiken är inte enkel) men att säga att djurhållning och växtförädlingen vi har idag är bra tycker jag nog inte är rätt.

  17. Utifrån mitt perspektiv som arkeolog skulle jag vilja påstå att artiklarnas poäng är att det överhuvudtaget kan beläggas att människor åt vegetabilier under istiden. Det har lagts stor möda under de senaste 40 åren på att hitta sådana spår. Egentligen är det dock inte förvånande att människor åt vegetabilier, vi brukar i varierande grad äta det är runt oss när vi är hungriga.

    Vad som är mer eller mindre naturligt kan diskuteras. Enkelt uttryckt kan man säga att ju längre norrut man befunnit sig på jorden desto mer kött har man ätit. Miljöer där kött varit svåråtkomligt, ex djungel, har människor undvikit. Miljöer med mycket kött, ex istidstundran, har föredragits. Gräs i olika former finns mest i ett ganska smalt bälte på jorden och det är också sådana platser artiklarna handlar om. Jag tycker nog att det finns en väldigt tydlig tendens i det arkeologiska materialet från paleolitikum och det ligger definitivt inte åt det vegetabiliska hållet.

  18. Anders: Vi avlar och modiferar map avkastning och inte på tålighet. Alltså får vi fram sorter som ger mycket men inte kan klara sig själva längre.

    Fast vad spelar det för roll ur ett kostperspektiv? Man kan ifrågasätta det etiskt, möjligen, och på andra sätt också säkerligen men om du ska hävda att dessa kalkoner och spannmål är sämre mat så får du nog hitta argument för det också.

    En annan sak är att näringsvärdet sannolikt har minskat och artrikedomen likaså. Det spelar nog roll. Fast då jämför vi inte med stenåldern utan med tiden före industriellt storskaligt jordbruk dvs före världskrigen eller så.

  19. Axel:
    Hur är det med surdeg och de mera ursprungliga vetesorterna (och andra sädeslag)? Att surdeg och långa jästider är bra då fetinsyra minskar är en sak tex.
    Har hört folk som säger att de blir bättre i magen av sådant bröd, finns några studier på det som visar någon skillnad?

    Stephan Guyenet
    http://wholehealthsource.blogspot.com/2010/06/fermented-grain-recipes-from-around.html

    har tagit upp ett par studier som visar att surdegsjäsning minskar mängden av ämnen som glutenintoleranta reagerar på:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11823200

    och att man med en speciell laboratorieprocess kan framställa bröd som glutenintoleranta kan äta:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14766592

  20. Tillägg: Och så reagerar ju många på FODMAPs, exempelvis fruktaner i sädesslag som fermenteras i tarmen. Om de redan har fermenterats innan så får man ju mindre gaser då rimligtvis.

  21. Henrik: Fast vad spelar det för roll ur ett kostperspektiv? Man kan ifrågasätta det etiskt, möjligen, och på andra sätt också säkerligen men om du ska hävda att dessa kalkoner och spannmål är sämre mat så får du nog hitta argument för det också.

    En annan sak är att näringsvärdet sannolikt har minskat och artrikedomen likaså. Det spelar nog roll. Fast då jämför vi inte med stenåldern utan med tiden före industriellt storskaligt jordbruk dvs före världskrigen eller så.

    Man prioriterar helt enkelt stor prodution istället för hur mycket näring (och smak) det är i.

  22. Förressten, vad mycket ni kunde tolka mitt inlägg? Jag påpekade bara att det inte var samma sorter som åts förr i tiden…

  23. Henrik Svedlund: Säger du att djuravel och växtförädling är dåligt?
    Tillbaka till grottor och träd?

    Nej, det skrev jag inte. Inte per automatik iaf, det går ju givetvis att avla fram grödor som har bättre näring och smak osv.
    Djuravel… jag tycker det personligen är hemst med dagens djurhållning. Att tex kycklingar får växa upp så fort att de inte kan gå osv. Men detta är en annan sak, detta skrev jag inte någon om…

  24. Henrik: Fast vad spelar det för roll ur ett kostperspektiv? Man kan ifrågasätta det etiskt, möjligen, och på andra sätt också säkerligen men om du ska hävda att dessa kalkoner och spannmål är sämre mat så får du nog hitta argument för det också.

    Mitt inlägg handlande inte alls om kostperspektivet map näring utan precis det etiska och långsiktiga problemen i att ha en djuravel och spannmålsförädling som vi har idag. Ledsen om det var OT 🙂

  25. Jacob Gudiol: Jepp, och då är det ju dessutom vete i en raffinerad och väldigt näringsfattig form. Spannmål är ju från början inte det mest näringsrika. Addera till ordentlig raffinering och det blir nästinpå rena tomma kalorier.

    Hej, kan du definiera begreppet tomma kalorier? Vad är det och hur skiljer sig det från en bättre form av kalorier? Detta är något jag har undrat över.

  26. Tomma kalorier är kalorier du äter som inte ger någon extra näring. Om du till exempel adderar vitt socker till en måltid så lägger du till kalorier utan att lägga till näring. För mycket av det och du äter mycket kalorier men får inte i dig allt du behöver när det gäller micronutrienterna. Tomma kalorier är också ofta svårare för kroppen att ta hand om rent metabolt, de tas upp för fort och kan överbelasta kroppens kapacitet för stunden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *