Skitmat, astma, hösnuva och eksem

Korv med mos är inte nyttigt
Korv med mos är klassisk snabbmat och verkligen inte nyttigt

Igår började det dyka upp en nyhet lite varstans på internet kring en ny studie som publicerades online igår. Jag började läsa på studien igår och jag tyckte den var intressant men då det är epidemiologi och resultaten spretar lite åt olika håll enligt mig så tänkte jag att jag inte skulle skriva om den här.

Men som vanligt när det gäller uppseendeväckande rubriker på artiklar som handlar om ”studier och vetenskap” så verkar även den här artikeln bli väldigt viral och få stor spridning så jag tänker att det bara är en tidsfråga innan Aftonbladet, Expressen, DN eller liknande publicerar en liknande artikel.

Dessa tidningar och några andra verkar ha som tillvägagångssätt att mer eller mindre publicera om artiklar kring nyheter som blev stora i engelskspråkig press någon eller några dagar tidigare. En ”enkel” nyhet skulle jag tro. Som lite ros ska jag dock säga att de ofta då även har valt att inkludera lite kritik som allt som ofta har uppstått efter den allra första vågen av artiklar som kopierat pressklipp.

Artikeln i fråga den här gången har i de flesta tidningar gått under titeln – Fast-food ’linked to childhood asthma and eczema’. Du ser varför artikeln sprider sig. Den är lite skrämmande. Ger många föräldrar dåligt samvete i fall deras barn har något av dessa besvär och barnen då och då äter snabbmat.

Här är abstraktet till själva studien som tidningsartiklarna hänvisar till:

Background Certain foods may increase or decrease the risk of developing asthma, rhinoconjunctivitis and eczema. We explored the impact of the intake of types of food on these diseases in Phase Three of the International Study of Asthma and Allergies in Childhood.

Methods Written questionnaires on the symptom prevalence of asthma, rhinoconjunctivitis and eczema and types and frequency of food intake over the past 12 months were completed by 13–14-year-old adolescents and by the parents/guardians of 6–7-year-old children. Prevalence ORs were estimated using logistic regression, adjusting for confounders, and using a random (mixed) effects model.

Results For adolescents and children, a potential protective effect on severe asthma was associated with consumption of fruit =3 times per week (OR 0.89, 95% CI 0.82 to 0.97; OR 0.86, 95% CI 0.76 to 0.97, respectively). An increased risk of severe asthma in adolescents and children was associated with the consumption of fast food =3 times per week (OR 1.39, 95% CI 1.30 to 1.49; OR 1.27, 95% CI 1.13 to 1.42, respectively), as well as an increased risk of severe rhinoconjunctivitis and severe eczema. Similar patterns for both ages were observed for regional analyses, and were consistent with gender and affluence categories and with current symptoms of all three conditions.

Conclusions If the association between fast foods and the symptom prevalence of asthma, rhinoconjunctivitis and eczema is causal, then the findings have major public health significance owing to the rising consumption of fast foods globally.

Det här är en epidemiologisk studie som inte kan visa på något orsakssamband. Sambandet som man finner är dock väldigt tilltalande för många. Personligen känner jag nästan att jag vill tro på det som fakta. För detta är något som jag har trott redan innan, att kosten är en faktor som verkligen kan påverka när det gäller den här typen av ”milda västerländska sjukdomar”.

Det finns ju en drös sådana sjukdomar till förutom astma, hösnuva och eksem. Andra vanliga besvär av den typen som ofta dyker upp i diskussioner kring kost är finnar, ledvärk, närsynthet, psoriasis, förkylningar, allergi mm.

I flera av dessa fall finns det också all anledning att tro att kosten är en inverkande faktor. Alla dessa besvär har också ökat i frekvens de senaste 30-40 åren precis samtidigt som vi alltså har förändrat vår kost väldigt mycket, övervikten har ökat kraftigt mm. Allt verkar alltså hänga ihop så bra och demoniseringen av snabbmat är ju ännu bättre.

Personligen älskar jag dock snabbmat. Men jag gillar inte skitmat. Som tur är så e det inte samma sak 😉

Lite mer om studien

Efter det här långa introt så är det då dags att berätta lite mer om studien. Överlag så gillar jag hela upplägget på studien. Barnen och ungdomarna har själva eller med hjälp av sina föräldrar fått svara på frågor om hur ofta de äter olika livsmedel. Det var ingen korkad indelning av livsmedel alá ”SLV” publikationer utan allt är kategoriserat för sig själv förutom några få undantag där grupperingen känns rimlig. De redogör för konsumtion av ägg, fisk, kött, bönor och linser, potatis, pasta inklusive bröd, ris, smör, cerealier, frukt, margarin, mjölk, nötter och grönsaker.

En bra blandning av livsmedel som barn och vuxna ofta är allergiska/känsliga mot. Som en extra bonus hade man även inkluderat en fråga om hur ofta barnen äter snabbmat. Jag skriver bonus för det finns ingen motivering egentligen till varför man tar med en sådan kategori bland frågorna när de andra kategorierna är mer eller mindre rena livsmedel medan snabbmat egentligen kan vara precis vad som helst. Överlag är ju dock snabbmat oftast skitmat. Vilket är orsaken till varför den här studien ändå kanske säger något intressant.

När forskarna hade fått in alla den här datan så jämförde man den med barnens uppgivna problem med astma, hösnuva och eksem för att se om där fanns några samband.

Resultatet – mycket snabbmat ökar risken för att barnen har besvär

Resultatet i studien blev det du kan läsa i rubriken här ovanför. Barn som oftare åt snabbmat hade oftare problem med astma, hösnuva och eksem. Återigen ska det påpekas att detta endast är ett samband. Det är inte bevis för att snabbmat ger dessa besvär utan det kan vara precis tvärt om. Att dessa besvär till exempel gör att man oftare ”tröstas” med snabbmat?

Något som inte nämns i abstraktet däremot som står i själva studien är att där fanns fler livsmedel som verkade öka risken för alla tre symptomen. Det var inte lika starkt samband som med snabbmat men alla var signifikanta. Dessa livsmedel var smör, margarin och pasta där pasta alltså också inkluderade bröd.

Där var andra livsmedel med som gav signifikanta resultat i olika länder eller olika regioner men oregelbundna resultat. Tills det finns bättre studier tycker jag därför att vi håller dessa som slumpmässiga saker och jag tar inte ens upp dem.

Skyddande effekt från frukt

Fruktätande och risken för astma
Det faktiska resultatet när det gäller sambandet fruktkonsumtion och astma i de olika länderna som inkluderades i studien.

Det enda livsmedel som genomgående verkade vara skyddande var frukt. Grönsaker och mjölk hade också många positiva resultat men inte 100 procent rakt igenom utan ibland var det neutralt där.

Även här var det flera livsmedel som gav positiv effekt i någon ålder eller på vissa platser men tillsvidare tycker jag det ska hållas som slumpen. Det är en otrolig massa signifikanstest i den här studien och flera av dem är med säkerhet fel egentligen. Gör du så många test blir det helt enkelt så beroende på slumpen.

Här till höger har du som exempel en graf som visar hur sambandet var mellan frukt och astma i de olika länderna som var med. Det här blev alltså totalt en signifikant lägre risk men som du kan se är det ju verkligen inte så att bara du äter frukt så slipper du astma 🙂

Snabbmat och skitmat

Snabbmat och risken för astma
Förhållandet mellan snabbmat och astma i de olika länderna i studien. Här är sambandet klart tydligare.

Snabbmat var alltså det ”livsmedel” som visade sig mer sammanfalla med problem i form av astma, hösnuva och eksem. Att det blev ett starkast samband med just snabbmaten tycker jag inte är förvånande om vi antar att kosten har en betydande effekt på i alla fall mängden anfall och svårighetsgraden av dessa problem.

Snabbmat är nämligen allt som oftast skitmat. Tittar vi på de andra kategorierna som de frågade efter i den här studien är det egentligen ingen annan kategori som är dålig. Där finns några där innehållet kan vara blandat som tex pasta och bröd. Denna kategori visade också på ett svagt samband med ökade problem.

Förutom dessa var det också margarin och smör som visade på ett samband med mer problem. En möjligt förklaring här är att dessa två grupper i princip är ren energi och dessutom mycket energi. Eller så är det slumpen som gäller för både dessa två grupper. Vilket ju även är möjligt för pasta och bröd. Hela den här studien är som sagt svårtolkad med så många tester och värden som är angivna av barn eller föräldrar. Alla de andra sambanden som gav signifikant resultat hade värden som i själva verket gav grafer likt den för frukt och astma ovan.

Sist är det ju nästan lite kul att frukt visade sig ha ett störst samband med mindre besvär. Mest för att frukt fått ta en hel del skit de senaste åren.

I introduktionen och diskussionsdelen till studien tar de upp tidigare studier av liknande stuk som den här och de fynd man hittat då. Där fann man att mer fisk, frukt och grönsaker minskade risken. Mer socker som bäbis ökade risken för astma vid 6-7 år åldern. Ät äta hamburgare var associerat med en högre risk.

En longitudinell studie från Sverige fann att en hög BMI ökade risken för astma medan mer frukt och fisk minskade risken (2). Med longitudinell studier menas en studie där man följer folk över lång tid vilket gör att kvalitén på studien blir lite bättre än den jag tagit upp här.

Så jag hade väl summerat området som det är just nu med att man gör bäst i att undvika skitmaten. Alltså det mesta som klassas som snabbmat, godis, läsk, chips, saft, frukostbullar, kex, kakor, godis, färdigmat likt panpizza, piroger, pajer och all annan raffinerat kaloririkt skitmat. Det är dessa som är de uppenbara bovarna och det är också dessa som är det allra största problemet idag. Även om det inte är solklart i det här fallet så är det det när det gäller en väldig massa annat. Mindre besvär när det gäller astma, hösnuva och eksem kan man se som en eventuell bonus.

13 thoughts on “Skitmat, astma, hösnuva och eksem

  1. Det är ju svårt att dra så mycket slutsatser av en sådan här studie. När det gäller barn och skräpmat är det nog ganska stora klasskillnader, och det kan finnas en mängd faktorer som inverkar här. Sen går det ju att säga att skräp är skräp, och det finns gott om skäl att låta bli skräpmaten, även om det skulle visa sig att just astma etc beror på andra saker som korrelerar.

    Jag tror ju på utbildning av småbarnsföräldrar. Just när man har en bebis tror jag att man är extra mottaglig för information som rör deras välmående.

  2. Att dålig kost påverkar hälsan t.ex dålig hy, depression, allergier m.m tror jag absolut på och att man ska se kroppen som en helhet och att det mesta hänger ihop istället för att man ska ta ett piller för varje kroppsdel.

  3. Henrik:
    Att dålig kost påverkar hälsan t.ex dålig hy, depression, allergier m.m tror jag absolut på och att man ska se kroppen som en helhet och att det mesta hänger ihop istället för att man ska ta ett piller för varje kroppsdel.

    Att det påverkar är bevisat skulle jag säga. Det är ingen som ifrågasätter en sådan sak. Det som är intressant är ju om det är en direkt orsak till ett problem? Eller till hur stor mängd som det påverkar?

  4. Något som nästan bara nämns i förbifarten är att om man justerade resultaten för BMI så fann man inga samband överhuvud taget med kosten. Detta kan innebära att det egenligen handlar om andra saker än livsmedelsval, men de två (BMI och livsmedelsval) lär ju ha viss korrelation får man anta. Något som de också tar upp är att ”snabbmat” kan ha att göra med om man bor på landsbygd eller i stan, något de inte justerade för i denna studie.
    Jag förstår inte heller varför man inte presenterade en sammanslagning av analyserna för barn och ungdomar för att understryka sina slutsatser.

  5. Hej Jacob,
    Jag undrar lite om din definition på snabbmat och ”skitmat” (skräpmat). Skräpmaten anspelar ju endast på innehållet, ursprung, kemisk uppbyggnad, struktur, komposition, rheologi osv. Medan snabbmaten handlar ju endast om en tidsaspekt; hur lång tid det tar att tillaga och konsumera matvaran. Tar man en klassisk snabbmat/skräpmat som hamburgaren så är den som färdiglagad produkt från snabbmatsrestaurang inte så bra, inte så bra heller som halvfabrikat, men som hemlagad är den helt OK skulle jag vilja påstå. Men är det då fortfarande snabbmat om man ska köpa ett paket med 400g köttfärs, forma till biffar, hacka sallad, baka bröd osv.?

  6. Ola Wallengren: Något som nästan bara nämns i förbifarten är att om man justerade resultaten för BMI så fann man inga samband överhuvud taget med kosten. Detta kan innebära att det egenligen handlar om andra saker än livsmedelsval, men de två (BMI och livsmedelsval) lär ju ha viss korrelation får man anta

    Det var så jag tänkte. Skulle kanske nämnt det men skriver man fort blir det lite hastigt.

    Ola Wallengren: Något som de också tar upp är att ”snabbmat” kan ha att göra med om man bor på landsbygd eller i stan, något de inte justerade för i denna studie.

    Jag vet faktiskt inte hur statistiken är gällande ätande av snabbmat på landet vs staden. Snabbmat finns ju även i små byar på bara några få tusen invånare medan miljön runt omkring kan skilja sig markant när det gäller avgaser osv. Så det hade varit väldigt intressant om de försökt sig på en justering av den typen med.

  7. Nathalie Euezian: Jag undrar lite om din definition på snabbmat och ”skitmat” (skräpmat).

    Jag skrev precis samma sak gällande skillnaden på snabbmat och skitmat som du skriver i din kommentar här ovanför. Tycker det är ganska tydligt rakt igenom inlägget med.

  8. Jacob Gudiol: Jag skrev precis samma sak gällande skillnaden på snabbmat och skitmat som du skriver i din kommentar här ovanför. Tycker det är ganska tydligt rakt igenom inlägget med.

    Det jag reagerade på att du skrev att du älskar snabbmat men gillar inte skitmat och att det inte är samma sak. Här tycker jag att det behövs ett kompletterande förtydligande från dig. Vad är det du älskar? Är det pizza, hamburgare och korv med mos? Läser man dina tidigare inlägg så handlar det genomgående om att använda rena, färska råvaror, laga maten från grunden och undvika hel och halvfabrikat. Det här går hand i hand med slowfood-rörelsen som har viss anknytning till medelhavregionen och Italien. Och det är kanske det som Stefan Rössner pratar om med sin bespottade medelhavsdiet (vet inte). I alla fall kan alla sluta hacka på Stefan Rössner. Bara för att man fick dåliga betyg i småskolan så känns det löjligt att ge sig på dem med akademiska meriter.

  9. Oj, jag kom av mig lite. Det jag skulle skriva var att jag tycker att snabbmat är ett dåligt ord eftersom det tar längre tid att laga mat från grunden även om det är klassisk snabbmat som pizza, hamburgare och korv med mos. Alla dessa rätter kan man laga hemma med nyttiga, färska råvaror men det tar längre tid och då är det inte längre snabbmat utan ”slowfood”.

  10. Nathalie Euezian: Det jag reagerade på att du skrev att du älskar snabbmat men gillar inte skitmat och att det inte är samma sak

    ja, jag gillar när det går fort att fixa till maten men jag gillar inte när maten inte är bra för min mig.

    Nathalie Euezian: Här tycker jag att det behövs ett kompletterande förtydligande från dig. Vad är det du älskar?

    När det går fort att få mat. När jag inte behöver stå i köket särskilt länge. Eller ännu bättre. När jag kan köpa maten färdig och jag inte behöver fixa till den alls. Det är bekvämt och smidigt.

    Nathalie Euezian: Är det pizza, hamburgare och korv med mos?

    Det är skitmat jag inte gillar. Jag har länkat till en väldigt lång och ganska detaljerad definition i inlägget som du kan läsa om du vill. http://tranastyrka.se/en-valdigt-bra-definition-pa-skitmat/

    Att klumpa in rätter som bra eller dåligt är bara dumt. Du skriver ju det själv senare i kommentaren med. I princip allting kan tillagas på väldigt olika sätt. Så varför ska jag behöva sitta och skriva ner vilka rätter som är dåliga och bra när det blir fel att göra så?

    Nathalie Euezian: Det här går hand i hand med slowfood-rörelsen som har viss anknytning till medelhavregionen och Italien.

    Det går inte alls hand i hand med slowfood rörelsen. Jag struntar totalt i hur lång tid det tar att förbereda maten och hur lång tid det tar att äta den. Så länge som det är bra mat så tycker jag det är bra.

    Nathalie Euezian: I alla fall kan alla sluta hacka på Stefan Rössner. Bara för att man fick dåliga betyg i småskolan så känns det löjligt att ge sig på dem med akademiska meriter.

    Folk hackar på Rössner eftersom han slängt ur sig en väldig massa klumpiga och obegripliga saker. Inte ens i efterhand försöker han förklara eller motivera sina uttalanden.

    Nathalie Euezian: Det jag skulle skriva var att jag tycker att snabbmat är ett dåligt ord

    Jag håller med. Det var ju precis därför jag skrev den lilla meningen som du nu nämnt ett par gånger om. För att skilja på snabbmat och skitmat. För jag tror inte det har någonting alls med hur snabbt det går att få mat som är redo att ätas men väldigt mycket med vilken mat det är som blir klar, oavsett tiden det tagit.

  11. Jacob Gudiol: ja, jag gillar när det går fort att fixa till maten men jag gillar inte när maten inte är bra för min mig.

    När det går fort att få mat. När jag inte behöver stå i köket särskilt länge. Eller ännu bättre. När jag kan köpa maten färdig och jag inte behöver fixa till den alls. Det är bekvämt och smidigt.

    Det är skitmat jag inte gillar. Jag har länkat till en väldigt lång och ganska detaljerad definition i inlägget som du kan läsa om du vill. http://tranastyrka.se/en-valdigt-bra-definition-pa-skitmat/

    Att klumpa in rätter som bra eller dåligt är bara dumt. Du skriver ju det själv senare i kommentaren med. I princip allting kan tillagas på väldigt olika sätt. Så varför ska jag behöva sitta och skriva ner vilka rätter som är dåliga och bra när det blir fel att göra så?

    Det går inte alls hand i hand med slowfood rörelsen. Jag struntar totalt i hur lång tid det tar att förbereda maten och hur lång tid det tar att äta den. Så länge som det är bra mat så tycker jag det är bra.

    Folk hackar på Rössner eftersom han slängt ur sig en väldig massa klumpiga och obegripliga saker. Inte ens i efterhand försöker han förklara eller motivera sina uttalanden.

    Jag håller med. Det var ju precis därför jag skrev den lilla meningen som du nu nämnt ett par gånger om. För att skilja på snabbmat och skitmat. För jag tror inte det har någonting alls med hur snabbt det går att få mat som är redo att ätas men väldigt mycket med vilken mat det är som blir klar, oavsett tiden det tagit.

    Tack för ditt långa och utförliga svar. Du har nu förydligat vad du menar med snabbmat; mat som går snabbt att tillaga. Anledningen att jag skrev det i min tidigare kommentar var att det inte var glasklart från ditt inlägg om det var klassisk snabbmat (pizza, hamburgare, korv med mos) du syftade på lagad från grunden eller bra mat som går snabbt att laga. Det är alltså bra mat som går snabbt att laga. För många är snabbmat synonymt med skitmat och därför är det kanske lämpligare att skriva ut i klartext att det är ”bra mat som går snabbt att laga” som du älskar. För övrigt en ganska kompromisslös kombination, då bra mat ofta tar lite längre tid att tillaga. Anledningen att jag skriver det här är som konstruktiv kritik för att inte folk ska missförstå och då behöver du inte bli så defensiv.

    ”Att klumpa in rätter som bra eller dåligt är bara dumt. Du skriver ju det själv senare i kommentaren med. I princip allting kan tillagas på väldigt olika sätt. Så varför ska jag behöva sitta och skriva ner vilka rätter som är dåliga och bra när det blir fel att göra så? ”

    Antagligen av retoriska skäl. Du har faktiskt en lista i ditt inlägg:
    ”Så jag hade väl summerat området som det är just nu med att man gör bäst i att undvika skitmaten. Alltså det mesta som klassas som snabbmat, godis, läsk, chips, saft, frukostbullar, kex, kakor, godis, färdigmat likt panpizza, piroger, pajer och all annan raffinerat kaloririkt skitmat.”

  12. Nathalie Euezian: För många är snabbmat synonymt med skitmat och därför är det kanske lämpligare att skriva ut i klartext att det är ”bra mat som går snabbt att laga” som du älskar. För övrigt en ganska kompromisslös kombination, då bra mat ofta tar lite längre tid att tillaga. Anledningen att jag skriver det här är som konstruktiv kritik för att inte folk ska missförstå och då behöver du inte bli så defensiv.

    Det är väldigt mycket som borde förtydligas i mer eller mindre allting jag skriver. Men det går inte. Den här texten är redan på 1600 ord. Folk läser normalt inte så långa texter. Jag länkar därför till tidigare texter där jag gått djupare in på saker. Vill folk veta mer så läser de dessa. Vill de inte veta utan klaga eller hitta småfel skriver de kommentarer. Då får de korta svar tillbaka.

    Vi har fått detta som ”klagomål” flera gånger på traningslara.se där de allra flesta som läser börjar med rubriken och sen hoppar ner till summeringen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *