Korkade svenska forskare – om larmet kring köttdieter

Jag hade faktiskt tänkt lämna den här studien och tidningsrubrikerna som följde med den för sig själv men efter att jag fått en fråga kring den bland kommentarerna både här och på traningslara.se. Ett mejl i inboxen denna morgon och dessutom en väldig massa uppskrivande i pressen (DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenskan, SR, SVT) så beslöt jag mig för att i alla fall titta på studien. När jag väl hade tittat på studien så beslöt jag mig för rubriken här ovanför då detta är en totalt värdelös studie. Motiveringen är enkel och tydlig och jag kommer nu att ge den i korthet.

Studien som det gäller har titeln Low carbohydrate-high protein diet and incidence of cardiovascular diseases in Swedish women: prospective cohort study. Studien har alltså tittat på vad de själva kallar för lågkolhydratkost med mycket protein. Det handlar alltså inte om LCHF vilket ett antal tidningar ville få det till.

Det man har gjort i den här studien är att man endast en gång har frågat lite mer än 43 000 kvinnor mellan 30 och 46 år om deras kostvanor. Den här utfrågningen gick till som så att deltagarna fick fylla i ett frågeformulär där de skulle återge hur mycket de ätit av 80 stycken olika råvaror de senaste 6 månaderna. Sätt dig själv och fundera på detta en stund. Hur väl kommer du ihåg vad du åt för en vecka sen? Tror du att du skulle återge speciellt bra data om jag bad dig skriva ner hur mycket du ätit från 80 olika råvaror under det senaste halvåret? Detta fungerar givetvis inte och alla som håller på med epidemiologisk forskning vet att den här typen av data är väldigt otillförlitlig.

För att ta ett lysande exempel på hur fel datan är så uppgav de här kvinnorna i studien att de äter i snitt 1561 kcal per dag. Enligt jordbruksverkets statistik så åt svensken under samma tid ungefär 2900 kcal per dag(1). Nu är det här medelvärdet för alla män och kvinnor i olika åldrar men 1561 kcal per dag är givetvis en totalt felaktig siffra och det fattas minst 500 kcal. Troligen är det snarare 1000 kcal som inte är redogjorda för.

Inte nog med att datan säkerligen inte är särskilt korrekt. Man har inte gjort några som helst uppföljningar av personernas kost över tid för att se om den förändrats. Nu har jag precis fyllt 30 och kan inte sia om min kost i framtiden men det jag äter idag är verkligen inte det samma som jag åt för 10 år sen. Under de 15 åren som den här studien har pågått har kvinnorna som deltar i den här studien säkerligen förändrat sin kost efterhand. Det kanske inte gäller alla men flera av dem har troligen också gett sig på olika typer av dieter under olika tidpunkter och fått förändrade kostmönster därefter. I den här studien tar man inte hänsyn till det.

15 år senare har man sen tittat till dessa kvinnor för att se hur de mår och tagit reda på hur många som har drabbats av hjärt- och kärlsjukdom. För att sen försöka hitta ett samband mellan de som blev sjuka och deras kost har man alltså då endast svaren från ett frågeformulär ifyllt en gång för 15 år sen av deltagare som blev ombedda att försöka komma ihåg hur mycket de ätit av 80 olika råvaror det senaste 6 månaderna 🙄

Alla makronutrienter är inte lika!!

Låt oss för en stund bara leka med tanken att kvinnorna i Sverige är superbra. Det tycker jag faktiskt också att de är men inte när det gäller att återge vad det har ätit, där är vi alla lika dåliga. Men vi antar ändå att det här frågeformuläret blev helt korrekt ifyllt. Kvinnorna i Sverige i början på 90-talet hade stenkoll på vad de ätit de senaste halvåret och de åt väldigt lite kalorier.

Det forskarna till den här studien har gjort med den här ”fantastiska” datan är att de har klumpat ihop den i tre kategorier med två underkategorier till två av dessa.

  • Kolhydrater
  • Fett (mättat och icke mättat fett)
  • Protein (animaliska och vegetabiliska)
Enligt forskarna är en 33 cl Coca Cola samma sak som tre äpplen
Enligt forskarna är en 33 cl Coca Cola samma sak som tre äpplen

Det här är indelningen. Om sen kolhydraterna kommit från 2 liter Coca Cola eller ~2 kg frukt skiter forskarna i. De skiter också i om kolhydraterna kommit från grönsaker eller vitt bröd med sylt. Hur mycket transfett har deltagarna fått i sig? Hur mycket vitaminer och mineraler har de ätit? Det är det ingen som vet och allt det har forskarna till den här studien skitit att försöka räkna ut. De har endast delat in maten i kategorierna här ovanför. Att det kan vara olika kvalité på mat med i princip samma sammansättning när det gäller kolhydrater, fett och protein verkar inte vara något de har kunskap om.

Idiotin fortsätter

Man tycker ju att det borde vara tillräckligt med fel redan i forskarnas upplägg men det fortsätter lite till.

Nu när forskarna då har en totalt misshandlad datamängd där de vet vilka som har drabbats av hjärt och kärtsjukdom och hur mycket kolhydrater, fett och protein dessa har ätit. Det som forskarna sen har gjort är att de har delat in deltagarna i grupper efter hur stora mängden kolhydrater som de ätit. Först därefter har man sen tittat på om det finns något samband mellan intaget av kolhydrater och hjärt- och kärlsjukdom och då alltså funnit att de som äter mindre kolhydrater är i större risk.

Här kommer det ännu mer okunskap från både forskargruppen och tidningarna som rapporterat den. De tio procent som åt minst kolhydrater i den här studien åt fortfarande 30 E % kolhydrater. Det är inte lågkolhydratkost (även om Kostdoktorn tyckt det varit okej att kalla det för det några gånger när det passat honom). Enligt mig är en kost med 30 E % kolhydrater snarare moderat och detta är också vad den vanligen kallas i studier. Men oavsett vad man vill kalla det så är det inte lågkolhydratkost.

Är risken man hittat värd rubrikerna?

Men hur stor är då den verkliga ökningen i risk? Om vi nu för en stund tänker oss att vi totalt ignorerar de stora bristerna i metodiken i den här studien. Är då resultatet värda de rubriker som vi kunnat se i tidningarna? Antalet fall av hjärt och kärlsjukdom i gruppen som åt minst protein och mest kolhydrater var 14,4 per 10000 person. Antalet fall i gruppen som åt minst kolhydrater och mest protein var 23 per 10000 person. Vi snackar alltså om totalt 8-9 fler fall per år när vi jämför de två ”extremgrupperna”.

För att ha något att jämföra med så innebär rökning en riskökning på ungefär 500 procent.

Summering

Den här studien tillför precis ingen intressant information alls mer än att den bevisar att kass forskning kan bli publicerat i tidskriften BMJ och att den återigen bekräftar att rapporteringen i våra dagstidningar inte går att lita på.

11 thoughts on “Korkade svenska forskare – om larmet kring köttdieter

  1. Skrämmande men inte speciellt förvånande tyvärr. Du gör ett grymt jobb med bloggen, fortsätt med det! 🙂

  2. Det är fler som envisas med det där idiotiska ihopklumpandet av makronutrienter. Jag bläddrade i ”AktivTräning” (nej, jag vet inte varför) och förfasades över en artikel som hette ”Sex superbra bantningstips”(!)
    När jag trodde våndan var över kom en kolumn som hette ”Tre bantningstips som är ute” där man bland annat nämner just att ”förr trodde man att det gick att äta massor av frukt, nu vet man dock att frukt innehåller lika mycket socker som samma mängd Coca-Cola. Jo, så stod det. Fantastisk journalistik.

  3. Härlig slaktning!
    Synd att så pass dåligt material ska få så mycket utrymme, men tyvärr verkar det vara mer regel än undantag när det kommer till makronutrienter och Sverige för närvarande…

  4. …men Claude Marcus sa i tv att det var en mycket bra och intressant studie 🙂

    Tyckte det var kul att Ralf nämnde jäv från bla Mcdonalds där Claude Marcus får sin del av kakan.

  5. Du är så bra!

    Tänk en värld där man inte kan tjäna pengar på media… Då hade vi kunnat få läsa artiklar från personer som dig och aldrig behöva känna att man blir lurad!

    Keep up the good work! You’re making a difference!

    Åh så vackert! 🙂

  6. Oskar: “förr trodde man att det gick att äta massor av frukt, nu vet man dock att frukt innehåller lika mycket socker som samma mängd Coca-Cola. Jo, så stod det. Fantastisk journalistik.

    Hur långt tillbaka i tiden är det här ”förr” då man inte visste att det fanns kolhydrater i form av socker i frukt? 😉

  7. Spännande det där med vad som får publiceras. Jag gick på college några år, och min engelskalärare (som jag respekterade mycket) berättade att han hjälpt en student som skulle publicera en artikel men blev nekad. Läraren hjälpte studenten genom att ändra titeln till något som lät mer akademiskt, och precis som han förutspådde så gick den igenom granskningen utan problem. Så man undrar ju VAD som granskas egentligen?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *