Livsstilfaktorer som får dig att äta mer

Att äta framför TVn ökar risken för att du ska äta för mycketFör några dagar sedan publicerades den här studien som faktiskt är utförd på Uppsala Universitet. Det man har gjort är att man har genomfört en meta-analys för att försöka identifiera livsstilsfaktorer som leder till att folk i allmänhet äter mer. Den här studien har alltså inte tittat på hur olika typer av mat påverkar hur mycket vi äter utan hur andra livsstillsval istället påverkar. Det man har fokuserat på är antalet sömntimmar varje dag, antalet timmar framför TVn varje dag och alkoholkonsumtion.

Am J Clin Nutr. 2012 Sep;96(3):492-7.
Lifestyle determinants of the drive to eat: a meta-analysis.
Chapman CD, Benedict C, Brooks SJ, Birgir Schiöth H.

BACKGROUND: Obesity is emerging as the most significant health concern of the 21st century. Although this is attributable in part to changes in our environment-including the increased prevalence of energy-dense food-it also appears that several lifestyle factors may increase our vulnerability to this calorie-rich landscape. Epidemiologic studies have begun to show links between adiposity and behaviors such as television watching, alcohol intake, and sleep deprivation. However, these studies leave unclear the direction of this association. In addition, studies that investigated the acute impact of these factors on food intake have reported a wide variety of effect sizes, from highly positive to slightly negative. Objective: The purpose of this article was to provide a meta-analysis of the relation between lifestyle choices and increases in acute food intake. DESIGN: An initial search was performed on PubMed to collect articles relating television watching, sleep deprivation, and alcohol consumption to food intake. Only articles published before February 2012 were considered. Studies that took place in a controlled, laboratory setting with healthy individuals were included. Studies were analyzed by using 3 meta-analyses with random-effects models. In addition, a 1-factor ANOVA was run to discover any main effect of lifestyle. RESULTS: The 3 most prominent lifestyle factors-television watching, alcohol intake, and sleep deprivation-had significant short-term effects on food intake, with alcohol being more significant (Cohen’s d = 1.03) than sleep deprivation (Cohen’s d = 0.49) and television watching (Cohen’s d = 0.2). CONCLUSIONS: Our results suggest that television watching, alcohol intake, and sleep deprivation are not merely correlated with obesity but likely contribute to it by encouraging excessive eating. Because these behaviors are all known to affect cognitive functions involved in reward saliency and inhibitory control, it may be that they represent common mechanisms through which this eating is facilitated.

I den här studien har man alltså inte tittat på epidemiologiska studier där man frågat folk hur mycket de till exempel sover och sen tittat på övervikt. Det man istället har gjort är att man har endast har inkluderat studier där man kontrollerat förutsättningarna och till exempel låtit folk titta på TV medan de äter sin måltid och sen mätt hur det påverkar deras mattintag.

Resultatet visar alltså att alkoholintag, mindre sömn och TV-tittande alla är faktorer som ökar människors kaloriintag. Effekten var störst för alkolholintag, därefter följde mindre sömn och till sist TV-tittande.

Det man ska ha i åttanke här är att dessa studier inte heller inkluderat valet av livsmedel. Jag kan ju bara tala för mig själv men när jag har druckit alkohol så brukar jag inte göra världens bästa val av livsmedel på vägen hem. Många gånger gör jag inte heller de bästa valen när det gäller livsmedel en dag då jag mest tänkt sitta hemma och slappa framför TVn. Detta är faktorer som i sig också garanterat påverkar kaloriintaget ytterligare men det är alltså inget man tittat på här. Det enda man tittat på här är att folk äter mer av en viss typ av mat om de samtidigt dricker alkohol, tittar på TV eller sovit dåligt (<5,5 timmar per dygn).

Studierna som inkluderats i den här meta-analysen är alla kortsiktiga. Det betyder att man endast tittat på vad som händer vid ett tillfälle. Vi vet alltså inte om till exempel att den extra mat som deltagarna åt samtidigt som de tittade på TV kompenserades i en senare måltid. Troligen har det skett en viss kompensation då våra kroppar trots allt är väldigt väldigt bra på att hålla energibalans.

Med det sagt så tror jag dock att detta är faktorer som säkert har en inverkan hos många. Särskilt om du har i åtanke att det ofta blir sämre val av livsmedel i de här situationerna med. Sämre livsmedel och dessutom mer av dessa leder till att en större andel av den totala kosten består av ”skitmat” och då kommer övervikten efterhand. Även om man skulle äta endast bra livsmedel i de situationer som den här studien tittat på så tror jag ändå det kan inverka, omedvetet ätande när man egentligen inte är hungrig tror jag helt enkelt är ett problem. Även om jag tror att det skulle vara en väldigt liten faktor om det alltid varit bra livsmedel.

Varför äter vi mer i dessa situationer?

En möjlig förklaring till resultat och en hypotes om långtidskonsekvenserna
En möjlig förklaring till resultat och en hypotes om långtidskonsekvenserna

Forskarna tar upp främst två faktorer som kan tänkas ligga bakom resultatet i den här meta-analysen. Den första är en ökad belöning från maten. I stöd för detta refererar man till ett antal studier där man sett att alla dessa tre livsstillsfaktorer troligen kan påverka och ökad belöningen.

Här nämner man också att i de studier där deltagarna fått mer energität mat mer mer fett och socker så har effekten blivit ännu större. Det verkar alltså som att dessa tre faktorer för sig själv höjer belöningen och när de sker tillsammans med mer belönande mat så blir effekten ännu större.

Den andra faktorn man tar upp är att de tre faktorerna minskar ens förmåga att aktivt begränsa sig själv. Att alkohol kan minska ens hämningar vet nog de flesta. TV-tittande samtidigt som man äter innebär att man har ett delat fokus och man kanske helt enkelt ”glömmer bort” att kontrollera hur mycket man ätit. Det kan kanske låta lite löjligt med att säga att man skulle kontrollera hur mycket man äter men det finns faktiskt mycket evidens för att människor använder sig av många yttre mått och markörer för att avgöra hur mycket de borde äta. Dessa yttre markörer påverkar sen också den faktiska upplevda mättnadskänslan av måltiden.

Dålig sömn påverkar de flesta av ens kognitiva förmåga och att de skulle ha en negativ inverkan på ens förmåga att begränsa sitt energiintag skulle ju inte direkt vara förvånande det heller.

Illustrationerna här till höger visar hur det eventuellt skulle kunna fungera. I den övre bilden är belöningen från maten ”normal” och situationen runt omkring stimulerar inte till ökat ätande. Fokuset och därmed den inhibitoriska kontrollen finns där och resultatet blir ett normalt driv till att äta.

I den andra rutan har du situationen som den ser ut i de tre fall som studerats i den här studien. Belöningen från maten blir extra stor vid den akuta situationen samtidigt som den inhibitoriska kontrollen är försämrad. Konsekvensen av detta blir ett större driv att äta och ett större kaloriintag.

Hypotesen när det gäller de kroniska effekterna av det här är att den ökade belöningen vid måltiderna leder till att hjärnan lär sig att detta är en belönande situation. Detta i sig leder då till att belöningen från maten blir ännu större. Om livsstillsfaktorerna dessutom inte förbättrats fortsätter den inhibitoriska kontrollen att vara låg och resultatet blir ett stort driv till att äta mer.

Varför står det inget i pressen om den här studien?

Den här studien ger ganska begränsat med information egentligen. Det enda vi verkligen får veta är ju att tre olika livsstillsfaktorer kan gör att du äter mer kalorier vid en måltid eller under en dag. Vi vet inte säkert hur effekten blir på längre tid av just de här tre faktorerna även om det finns mycket som tyder på att effekten är bestående och kanske är det även så att det blir värre efterhand.

Samtidigt belyser studien ju livsstilsfaktorer som förutom att de stimulerar till ett ökat kaloriintag även för med sig andra negativa effekter där sömnbrist troligen är värst. Det finns alltså gott om orsaker att redan nu försöka arbeta emot dessa beteenden. Trots detta och trots att den här studien alltså är utförd på Uppsala Universitet här i Sverige så har jag inte lyckats hitta någonting alls publicerat kring den i svensk media. Jag kan inte ens hitta en pressrelease på Uppsala Universitets egna hemsida.

Detta kan då till exempel jämföras med ”larmet kring köttdieter” som vi kunde läsa om i de flesta tidningar för några veckor sen (DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenskan, SR, SVT, GP)som jag skrev om i inlägget, Korkade svenska forskare – om larmet kring köttdieter. Det här var en totalt värdelös studie och trots det fick den enormt mycket uppmärksamhet. Det här är istället en bra studier som ger en översyn i ett område med begränsad forskning där allmänheten troligen också saknar kunskap och den får ingen uppmärksamhet alls.

Hela den här meta-analysen finns tillgänglig för alla att läsa. Diskussionsdelen är väldig intressant och tar upp de mer kring de troliga förklaringarna än jag har gjort här. Så är du intresserad om ämnet hittar du mer information där.

8 thoughts on “Livsstilfaktorer som får dig att äta mer

  1. Resultatet från den här studien kändes ju ganska uppenbart… Tycker dom borde ha lagt ner tid och energi på någon annan inriktning kanske… 😉 Men hur som helst, all alkohol, allt tv-tittande och lite sömn är ett stort problem!

  2. Johannes Edholm:
    Resultatet från den här studien kändes ju ganska uppenbart… Tycker dom borde ha lagt ner tid och energi på någon annan inriktning kanske… ;)Men hur som helst, all alkohol, allt tv-tittande och lite sömn är ett stort problem!

    Ser man till de individuella studierna så är det blandad kompott där visa visat på en negativ effekt, vissa ingen effekt och till och med vissa som visat på en positiv effekt. Det var därför man genomförde en meta-analys, för att få en något bättre helhetsbild av det hela.

    Med det sagt så känns ju inte resultatet som faktiskt blev särskilt förvånande. Men nog tycker jag att det är välinvesterad tid ändå. I alla fall jämfört med väldigt mycket annat som studeras och publiceras.

  3. Jag får hoppas jag kan få hjälp med mina sömnproblem nu då. Kanske jag kan få lättare att säga nej till sockersuget! Fast dina texter har fått miag att äta godis och sånt framför dricka.

  4. Beholder:
    Jag får hoppas jag kan få hjälp med mina sömnproblem nu då. Kanske jag kan få lättare att säga nej till sockersuget! Fast dina texter har fått miag att äta godis och sånt framför dricka.

    Det är med stor sannolikhet bättre att äta det istället för att dricka det. Men det är ju fortfarande inte bra som du säkert förstår. Men man få ta det i mindre steg. Jag brukar jämföra det med att kicka. Det är ingen som klarar av att kicka till 100 vid första försöket. Första gången blir det kanske 5, sen jobbar man upp sig till 10 och man blir bättre och bättre. Men då och då får man en kass omgång och missar vid 5 igen. Men efterhand blir man bättre och säkrare och då klarar man hundra vid nästan varje försök.

    Det är det samma när det gäller att lägga om livsstil och kostvanor. Man blir bättre efterhand om man fortsätter att försöka. Ger man upp första gången man missar på 5 eller den gången då man hamnar på 5 efter att legat kring 10 en längre tid så kommer man aldrig att lyckas.

  5. Tjena Åke!
    Det där är ”Lustigts hypotes”. Det är dessa personer som har en överdriven utsöndring av insulin som han alltid tar upp som exempel i sina föreläsningar. I en pilotstudie som Lustig genomförde såg man en viktnedgång hos dessa personer när de fick en medicin som minskade insulinutsöndringen där medicin har gett viktnedgång. Det han inte nämner är att han senare har gjort en större studie med fler deltagare där man inte såg samma effekt.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16158082

    Kanske inte så konstigt att han inte nämner den större studien med tanke på att han tagit patent på behandlingsmetoden http://www.google.com/patents/US20020156010 😉

    Hur som helst så kan det väl vara en möjlig hypotes som kanske kan förklara övervikten hos några få. De allra flesta har dock inte den typen av överdriven insulinutsöndring som det talas om.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *