Är rödvin bra för hjärtat?

För ett tag sedan fick vi en kommentar om förslag på ämne som gällde alla dessa rön om hur nyttigt det är med rödvin. Jag har läst lite sporadiskt hit och dit om både rödvinsstudier och studier på alkoholkonsumtion generellt och blev därför väldigt inspirerad av önskemålet från en av våra läsare.

Och så fick det bli! Så i det här inlägget tänker jag skriva lite om evidensen bakom konsumtion av rödvin och hjärt- kärlhälsa samt lite om kopplingen mellan etanol generellt. Söker man på studier i det här ämnet kommer det dels upp massor av olika sjukdomar (exempelvis olika cancerformer) och det är väldigt mycket djurstudier. Emellertid tänker jag begränsa mig till metabola effekter, alltså hjärta och kärl, blodtryck etc. och jag tänker inte ta med några djurexperiment. De kan förvisso ha ett litet värde som hypotesgenererande forskning men det är inget jag tänker titta på här.

Rödvinskonsumtion och hälsa

2005 testades akut effekt på centralt och perifert blodtryck vid intag av 250 ml vanligt, eller lika mycket alkoholfritt, rödvin (1). Centralt systoliskt blodtryck sjönk med båda dryckerna och perifert diastoliskt tryck sjönk av det alkoholfria. Endotelfunktion förbättrades också. Alltså små akuta förbättringar. Inte på alla mätvariabler men på några. Det indikerar ju en potentiell effekt men hur ser det ut på längre sikt? Och exakt vad är i så fall mekanismen?

I en senare randomiserad och placebokontrollerad cross-overstudie testades intag av rödvin med två olika doser av polyfenoler i mjölkdryck, 280 mg och 560 mg eller placebo, under fyra veckor på 61 deltagare för att se om detta sänkte deras blodtryck (2). För blodtrycket såg man här ingen effekt oavsett polyfenoldosering, alltså ingen blodtryckssänkning med enbart polyfenolerna i en mjölkdryck.

Är det då något annat i rödvinet eller finns det överhuvudtaget inget i rödvin som påverkar just blodtycket? Självklart måste man även ha i åtanke att effekter inte alltid måste hinna observeras på en fyraveckorsperiod. Det kan också vara så att effekt enbart ses på människor med ett väldigt förhöjt blodtryck och i den här studien vara det bara människor med normalt eller svagt förhöjt blodtryck (hypertoni grad 1). Men som vi sett så kunde man ju 2005 visa på en liten akut effekt direkt efter intag. Så kanske är det snarare det akuta skedet som påverkar men att det i längden är obetydligt?

En uppmärksammad svensk studie genomfördes under ledning av Fredrik Nyström (känd för ”Super size me”-studien) och där testades effekten på lever- och kolesterolvärden efter moderat vinkonsumtion hos 32 friska kvinnor och 12 friska män under 90 dagar (3). Konsumtionen var 150 ml rödvin per dag för kvinnor och dubbelt för män, motsvarande cirka 16 respektive 33 gram etanol. Man randomiserades till vingrupp eller total nykterhet under de här 90 dagarna och på förhand var det ingen statistsikt signifikant skillnad i alkoholkonsumtion mellan grupperna.

Apolipoproteiner skiljde inte mellan grupperna efter studien och inte heller triglycerider och HDL-kolesterol. Dock sjönk LDL-kolesterolet i vingrupperna. Den kanske viktigaste effekten, hepatiska triglycerider (leverfett helt enkelt), var högre i vingrupperna men fortfarande inte på en nivå som var nära leversteatos (fettlever).

Kort sagt såg man alltså ingen leverförfettning trots att man drack 150 ml eller 300 ml rödvin varje dag och LDL-kolesterol sjönk. Det var också så att hepatiska triglycerider var oberoende av alkoholkonsumtion före studien och mer korrelerat med BMI vilket antyder att andra saker kan tänkas på verka mer än den här mängden alkohol. En mängd som förvisso inte är extrem men ändå högre än var man i vissa sammanhang satt gränsen för vad som är säkert för levern att klara av. Den här svenska studien var etiskt problematisk men har gett oss en del intressant. Även om den mestadels testar om det är farligt för hälsan så såg man i alla fall en eventuell förbättring på blodfetter. Men fortfarande vet man alltså inte exakt vad i vinet som kan ha haft den effekten.

Några år före den svenska studien, 2005, publicerades en dansk interventionsstudie som även den tittade på konsumtion av rödvin och komponenter i rödvin och påverkan på hälsomarkörer (4). 69 personer deltog och delades in i en rödvinsgrupp, där männen fick 300 ml per dag (38.3 gram etanol) och kvinnorna 200 ml per dag (25.5 gram etanol), en grupp med vatten plus vindruvsextrakt motsvarande samma mängd antioxidanter som i vinet (polyfenoler, antocyaniner, delfinidin-3-glukosid och malvidin-3-glukosid), en grupp med vatten plus vindruvsextrakt motsvarande halva mängden antioxidanter i vinet samt en placebogrupp utan polyfenoler.

Detta intogs dagligen under fyra veckor och för de tre grupperna som inte drack vin var studien dubbelblindad. Det fanns även väldiga restriktioner i mat och dryck med en lång lista av frukter och bär som inte fick intas samt att man naturligtvis inte fick dricka några alkoholhaltiga drycker (bortsett från sitt vin om man nu var i rödvinsgruppen). Forskarna vägde deltagarna, för att ha koll på om eventuella hälsoeffekter kan vara en konsekvens av att deltagarna blir fetare eller smalare, och testade sedan massor av hälsomarkörer; diastoliskt och systoliskt blodtryck, total-, HDL- och LDL-kolesterol, kvoten melan HDL och LDL, VLDL-triglycerider samt blodkoagulationsmarkörerna (markörer för blodets ”förtjockning”) fibrinogen och factor VII coagulant activity (FVIIc).

Det finns många olika typer av druvor
Det finns många olika typer av druvor som ger olika typer av vin. Det är dock rödvin som främst tillskrivs hälsofördelar. Om olika typer av rödvin skiljer sig åt är oklart

Efter fyra veckor hade vingruppen ökat sitt HDL-kolesterol med 6 procent samtidigt som det minskade med 5-10 procent i de andra tre grupperna. Ingen annan förändring observerades med avseende på blodlipider. Rödvinsgruppen minskade även sina fibrinogennivåer med 5 procent samtidigt som de ökade i gruppen med maxdos av antioxidanter. Lägre fibrinogen är alltså något positivt då det indikerar mindre blodplättsbildning. Blodtrycket skiljde inte mellan grupper men i rödvinsgruppen såg man en trend mot lägre mindre viktnedgång, de tre andra gruppernas trend var alltså att gå ner lite mer i vikt.

Just kroppsvikten var ju som sagt inte statistiskt signifikant men mycket nära (ett p-värde på 0.054) men det är ändå ganska intressant med tanke på att det ändå var bättre resultat på två hälsomarkörer för vingruppen. Det här antyder att rödvin innehåller något som är nyttigt för oss men som inte kan tillskrivas just de här specifika antoixidativa ämnena; polyfenoler, antocyaniner, delfinidin-3-glukosid och malvidin-3-glukosid. Om det sedan är andra bioaktiva ämnen som står för effekten eller om den är ett resultat av etanol kan man inte slutgiltigt säga. Men man kan i alla fall ännu inte säga helt klart varför rödvin verkar kunna vara nyttigt i små mängder.

Men en viktig brasklapp är också att det i denna studien fanns en icke-signifikant skillnad på fibrinogen och HDL-kolesterol redan innan studien inleddes. Detta kan ha påverkat, men faktum kvarstår att man såg skillnader, så även om det bör diskuteras hur dessa värden kan tänkas påverkas om värdena är felfria så kan de ju inte helt viftas bort. Det kan vara en direkt alkoholeffekt, en effekt av andra bioaktiva ämnen som vi inte känner till, eller en kombination.

Etanolen eller antioxidanterna? Eller båda?

Ja som synes från de ovan nämnda studierna är det inte helt klart vad som kan tänkas vara nyttigt med att dricka rödvin. Flera stora översiktsartiklar har publicerats i frågan, exempelvis en från 2003 som tittat på både etanolens effekt och rödvinets specifika egenskaper (5), en från 2010 om ”Den franska paradoxen” – varför fransmän är så friska fastän de lever på ett sätt som enligt mycket evidens ”borde” vara dåligt för dem – där bland annat vinkonsumtion tros spela roll (6) men även en alldeles nypublicerad från tidskriften Nutrients (7).

I alla tre artiklarna går man igenom samma saker. Först en del om den väldigt stora epidemiologiska evidensen för att moderat alkoholkonsumtion generellt, och rödvinskonsumtion, korrelerar med god hälsa i flera avseenden. Mekanismerna som berörs är de som ovan nämnda interventionsstudier även pekat mot; fördelar för koaguleringsfaktorer, blodfetter och potentiellt antiinflammatoriska egenskaper i vinets olika bioaktiva ämnen.

I den allra färskaste av de tre (7) påpekas även det faktum som jag nämnde angående referens 4, nämligen att man inte kan dra slutsatsen att vinets antioxidanter är obetydliga bara för att det inte visar sig finnas fördelar när man separerar några enstaka som man tror är viktigast. Det kan som sagt vara så att det finns massor av ämnen i vinet som vi ännu inte känner till och att de i vinet förekommer i ett synergiförhållande som inte kan återskapas genom att ”klippa och klistra” en egen cocktail.

Slutsatsen som dras är att det finns tillräckligt stark evidens för vinets hälsofrämjande effekter för att faktiskt säga att det är nyttigt med rödvin, och det förefaller kunna vara nyttigare än samma konsumtionsmängd av öl- och spritdrycker (som dock tros kunna vara hälsosamma i moderata mängder även de).

Slutord

det här har varit lärorikt för mig och jag tackar vår läsare för tipset. En av de sakerna jag dock tycker att man med störst säkerhet kan påstå när det kommer till epidemiologisk evidens för konsumtion av ”normala saker” (vi utelämnar livsmedel som blivit utsatta för radioaktiv strålning, miljögifter, potenta naturgifter etc.) så är det att människor tar skada av hög alkoholkonsumtion.

Och vad som är ”hög” konsumtion ur en biologisk synpunkt är faktiskt rejält mycket lägre än vad man kanske anser vara lågt i allmänhet (typ att bara supa sig rejält full en gång per vecka;)) och brukar ofta ligga i krokarna av mer än två glas per dag. Alkoholintaget visar, precis som med rödvinet specifikt, en J-formad kurva där en moderat konsumtion verkar skyddande. Jag tror absolut inte att man ska rekommendera nykterister att börja dricka vin bara för drickandets skull. Men jag ser heller ingen anledning att ur ett folkhälsoperspektiv rekommendera fullständig absolutism.

Alkohol är ett enormt samhällsproblem men för den som kan hålla nere konsumtionen till exempelvis ett eller två småglas vin varje dag, och utan att bli tjockare av de extra kalorierna, finns nog fördelar för hälsan.

/Nicklas

1. Karatzi KN et al. Red wine acutely induces favorable effects on wave reflections and central pressures in coronary artery disease patients. Am J Hypertens. 2005 Sep;18(9 Pt 1):1161-7.
2. Botden IP et al. Red wine polyphenols do not lower peripheral or central blood pressure in high normal blood pressure and hypertension. Am J Hypertens. 2012 Jun;25(6):718-23.
3. Kechagias S et al. Effects of moderate red wine consumption on liver fat and blood lipids: a prospective randomized study. Ann Med. 2011 Nov;43(7):545-54.
4. Hansen AS et al. Effect of red wine and red grape extract on blood lipids, haemostatic factors, and other risk factors for cardiovascular disease. Eur J Clin Nutr. 2005 Mar;59(3):449-55.
5. de Gaetano G et al. The mediterranean lecture: wine and thrombosis–from epidemiology to physiology and back. Pathophysiol Haemost Thromb. 2003 Sep-2004 Dec;33(5-6):466-71.
6. Lippi G et al. Moderate red wine consumption and cardiovascular disease risk: beyond the ”French paradox”. Semin Thromb Hemost. 2010 Feb;36(1):59-70. Epub 2010 Apr 13.
7. Arranz S et al. Wine, beer, alcohol and polyphenols on cardiovascular disease and cancer. Nutrients. 2012 Jul;4(7):759-81.

6 thoughts on “Är rödvin bra för hjärtat?

  1. Tack för en bra artikel! Ett eller två glas vin då och då samt lite kakaorik choklad brukar jag unna mig. Jag är inte övertygad om att det är något väldigt nyttigt i det men helt klar bättre än många andra alternativ om man vill ha något njutbart då och då utöver en hälsosam kost. Forskningen verkar ju iaf peka lite i den riktningen. Det är min syn på den hela.

  2. Tack för att du tog dig tid! Det verkar som det blir till att fortsätta dricka 1 glas rött varje kväll. 🙂

  3. Vi gick igenom några artiklar i skolan som både visade på en negativ och positiv effekt av rödvin på hjärt- och kärlmarkörer. Och en intressant grej man sett i en studie var att de som drack rödvin och hade en bättre hjärt- och kärlhälsa även hade en hälsosammare livsstil i övrigt. Så då blir ju frågan återigen, vad har den största effekten egentligen… Kommer man se en bättre kärlhälsa hos befolkningen om de ökar sin rödvinskonsumtion? Kanske inte, om de i övrigt har dåliga kostvanor och obefintliga rörelsemönster. Men antioxidantinnehållet är mycket intressant!

  4. Det vi studenter på läkarprogrammet får lära oss i Göteborg är att ”ett glas vin om dagen är bra” är en myt och baseras på studier med ett eller flera problem; bl a definitionen av ett glas vin, och att populationerna inte varit jämförbara. ”Studierna har nu dragits tillbaka eftersom det a?r en myt. Dock a?r detta ej sa?rskilt ka?nt utan folk har bara uppma?rksammat att ett glas vin per dag a?r ba?ttre a?n att inte dricka alls”. Våra lärare är verksamma forskare i de ämnen de föreläser om.

    Jag tycker att det ger en liten vink om vad som egentligen gäller/kanske är sanningen kring denna frågan.

  5. Det största problemet åtmintone jag har med vin varje dag är just att det är ett helt gäng extra kalorier som inte tillför någon viktig makronutrient. Tycker helt enkelt det är svårt att få ihop en bra balans på så sätt. Kunde jag äta 3000 kcal per dygn utan att bli fet hade jag gärna tagit ett glas till middagen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *