Nya NNR – precis samma råd som de gamla?

För nästan precis ett år sen skrev jag ett kort inlägg om att det var nya rekommendationer på gång när det gäller näringsintag i norden, Snart äter jag kanske nästan enligt NNR. Dessa förkortast NNR och står helt enkelt för nordiska näringsrekommendationer.
Det som påstods vara nytt med dessa rekommendationer var att man sa att man skulle slopa de flesta riktmärkena när det gäller intag av kolhydrater, fett och protein. istället skulle fokus ligga på matens kvalité. Man skulle dock ha kvar rekommendationer för enkelomättade, fleromättade och mättade fetter samt transfetter, kostfiber och tillsatt socker. Fokus skulle hur som helst vara på matens kvalité och framför allt så nämnde man inga bestämda gränser för kolhydrater vilket ju är intressant med tanken på de senaste årens kostdebatt i Sverige.
Hur som helst så har nu de allra senaste förslagen för NNR kommit ut och tyvärr så verkar påståendena från pressreleasen för ett år sen inte direkt falla igenom. För läser du texten så finns där återigen gränser för alla möjliga intag.
Kolhydraterna ska ligga mellan 45-60 E% och när man ska planerar kost så rekommenderas då att man lägger sig någonstans i mitten, det vill säga omkring 52-53 E%.
För fett har man satt gränserna 25-40 E% procent och för protein är det 10-20 E%. Det som är nytt för protein är att man även har adderat en nivå där man anger intaget i gram per kilo kroppsvikt.

I övrigt inga större ändringar

Så egentligen finns det inga större ändringar i förslaget jämfört med de äldre rekommendationerna. De gränser som fanns för tillsatt socker, fiber och så vidare är fortfarande de samma så det är egentligen bara gränsen för kolhydrater som minskats lite och gränsen för fett som ökats lite.
Så pressreleasen för ett år sen verkar med andra ord vara ganska överdriven sett till vad som verkligen förändrats. Nu sa man ju även att fokus skulle ligga på bra livsmedel och det vet vi ju faktiskt inte hur det blir på den punkten förrän de mer praktiska bitarna riktade till gemene man kommer ut. Men läser man rapporten nu så är den precis som vilken rapport som helst av den här typen. Det är snack om procent och gram av fett, kolhydrater, protein, vitaminer, mineraler osv och inget snack om verkliga livsmedel. Förutom att de tar upp sockersötad läsk.
Visst är där snack om kategorier så som cerealier, grönsaker, kött, frukt och så vidare men det har enligt mig alltid funnits där. Jag tycker också att fokuset på cerealier överlag är överdrivet stort. Till exempel kan man läsa följande kring risken för diabetes och fiber:

The NNR review by Överby et al (2013) concluded that there is moderate evidence that high intake of dietary fibre is associated with a lower risk of type-2 diabetes. This was mainly based on the EFSA opinion (EFSA 2010) and results from a Finnish prospective cohort study (Montonen et al. 2003). Intake of wholegrain and cereal fibre has been associated with reduced risk of type-2 diabetes (Psaltopoulou et al. 2010). A meta-analysis by Schulze et al. (2007), which was evaluated in the EFSA report, comprising nine prospective cohort studies and 393 385 subjects, showed a reduced risk for type 2 diabetes with higher cereal fibre intake (RR for extreme categories: 0.67, 95% CI: 0.62-0.72).
In summary there is probable evidence that dietary fibre intake is inversely associated with 680 type-2 diabetes. This may partly be mediated by wholegrain intake.

Det är just den allra sista biten som jag fetmarkerat som jag tycker är intressant. Visst skriver man may här i texten vilket är en form av säkring men när man sitter och skriver näringsrekommendationer för en hel befolkning tycker jag inte att man ska sitta och spekulera. För det här är inte bara vetenskaplig schargong där man medvetet underbetonar samband. Det är verkligen spekulationer. Här är till exempel en cochrane review på just denna fråga:

Cochrane Database Syst Rev. 2008 Jan 23;(1):CD006061
Whole grain foods for the prevention of type 2 diabetes mellitus.
Priebe MG, van Binsbergen JJ, de Vos R, Vonk RJ.
BACKGROUND: Diet as one aspect of lifestyle is thought to be one of the modifiable risk factors for the development of type 2 diabetes mellitus (T2DM). Information is needed as to which components of the diet could be protective for this disease. OBJECTIVES: To asses the effects of whole-grain foods for the prevention of T2DM. SEARCH STRATEGY: We searched CENTRAL, MEDLINE, EMBASE, CINAHL and AMED. SELECTION CRITERIA: We selected cohort studies with a minimum duration of five years that assessed the association between intake of whole-grain foods or cereal fibre and incidence of T2DM. Randomised controlled trials lasting at least six weeks were selected that assessed the effect of a diet rich in whole-grain foods compared to a diet rich in refined grain foods on T2DM and its major risk factors. DATA COLLECTION AND ANALYSIS: Two authors independently selected the studies, assessed study quality and extracted data. Data of studies were not pooled because of methodological diversity. MAIN RESULTS: One randomised controlled trial and eleven prospective cohort studies were identified. The randomised controlled trial, which was of low methodological quality, reported the change in insulin sensitivity in 12 obese hyperinsulinemic participants after six-week long interventions. Intake of whole grain foods resulted in a slight improvement of insulin sensitivity and no adverse effects. Patient satisfaction, health related quality of life, total mortality and morbidity was not reported. Four of the eleven cohort studies measured cereal fibre intake, three studies whole grain intake and two studies both. Two studies measured the change in whole grain food intake and one of them also change in cereal fibre intake. The incidence of T2DM was assessed in nine studies and changes in weight gain in two studies. The prospective studies consistently showed a reduced risk for high intake of whole grain foods (27% to 30%) or cereal fibre (28% to 37%) on the development of T2DM. AUTHORS’ CONCLUSIONS: The evidence from only prospective cohort trials is considered to be too weak to be able to draw a definite conclusion about the preventive effect of whole grain foods on the development of T2DM. Properly designed long-term randomised controlled trials are needed. To facilitate this, further mechanistic research should focus on finding a set of relevant intermediate endpoints for T2DM and on identifying genetic subgroups of the population at risk that are most susceptible to dietary intervention.

Med andra ord är bevisen för att fullkorn verkligen minska risken för diabetes dåligt. Det enda man någonsin har jämfört är intag av fullkornsvarianter av spannmål med de processade varianten. Då är möjligen fullkornsvarianterna nyttigare men det säger ju ingenting om en kost helt utan dessa fullkorn eller en kost med mindre av dem. Det kan givetvis vara så att fullkorn är väldigt nyttigt men då får man se till att man verkligen visar det innan man går ut med det som rekommendationer till hela Norden.
Staffan Lindebergs gäng i Lund vet jag har påbörjat en RCT (En randomiserad kontrollerad studie) där de jämför två olika dieter med samma fördelning på makronutrienterna (dvs kolhydrater, fett och protein) fast den ena innehåller inget spannmål eller mejeriprodukter. Det är ju, sett ur den här frågan, tyvärr inte bara inget spannmål men den typen av studie kan ju ändå ge en liten hint om svaret.
Här ovanför har jag ju bara nämnt risken för diabetes typ 2 och det finns givetvis en väldig massa annat som också ska in i ekvationen när man tar fram rekommendationer men frågan är ju varför man ens klämmer in den där sista meningen i stycket om diabetes och fiber i nya NNR? Just nu är enligt mig fullkorn i princip på samma ranking som grönsaker och frukt i det nya förslaget och som jag skrev i inlägget Vad är så fantastiskt med bröd? så finns det enligt mig ingen bra motivering till varför det är så.

Summering

Jag tycker personligen att man tagit ett steg tillbaka från de första uttalanden man gjorde angående NNR för ett år sen. Just nu ser jag väldigt få skillnader i de rekommendationer som är på gång och de man tog fram för nästan 10 år sen. Nu ska man ju inte heller förvänta sig några stora revolutionerande ändringar i den här typen av dokument men att först gå ut med att säga att det kommer ske en hel del för att sen i princip gå tillbaka till de gamla råden är ju lite….tveksamt.
En sak värd att notera med är att i varje kapitel tar medelvärdet i sina rekommendationer som ett ”appropiate target”, alltså ett bra mål. Men då de inte tagit bort den ena gränsen för sina rekommendationer utan bara flyttat en av gränserna med 5 procent blir den faktiska skillnaden minimal.
Tittar vi till exempel på kolhydrater så blir rekommenderat mål ändrat från 55 procent till 52-53 procent. För fett har man gjort precis samma sak. De tidigare rekommendationerna har förändrats från 25-35 E% till 25-40 E% och när man ger sitt mål så är skillnaden bara från 30 E% till 32-33 E%. Det rekommenderade intaget av de olika fettsyrorna så som mättat fett, enkelomättat, omega-6 och omega-3 har inte förändrats någonting. För protein är där inte heller någon förändring.
Så i praktiken kommer de här nya rekommendationerna inte att förändra någonting tycker jag. Den enda positiva saken jag kunnat hitta är att man nu rekommenderar ett lite högre proteinintag för äldre. Nu vet man ju inte hur de här rekommendationerna kommer att marknadsföras och kanske blir det ett större fokus på kvalité på livsmedlen som man talade om för ett år sen? Men frågan är ju då varför man inte kunnat ha detta fokus redan med tanke på att dokumentet som ligger som grund är i princip det samma?