Vad är så fantastiskt med bröd??

Vad är så fantastiskt med bröd?

Igår gick Livsmedelsverket ut med en pressrelease där de upprepar den numera nästan tjatiga, men ack så sanna, informationen att folk överlag äter dåligt, Långt kvar till bra matvanor i de nordiska länderna.

Orsaken till den här pressreleasen är en ny nordisk studie där man med hjälp av enkla telefonintervjuer försökt få en bild av hur vi äter här i norden (1). Jag tänker inte gå in resultatet i studien då jag tycker det är ganska ointressant på grund av själva metoden. Det jag istället tänkt ta upp är kritik mot själva metoden i sig.

Det som forskarna har gjort för att summera resultatet är nämligen att de har skapat ett så kallat ”dietary index” där de försöker sätta siffror på olika typer av matvanor och ett högt totalt värde innebär i slutändan en bättre kost överlag. Hur detta index blev uträknat kan du se här under:

Så här räknade man ut dietary index i studien
Så här räknade man ut ”dietary index” i studien

Som du kan se är det alltså väldigt grova kategorier som har undersökts i den här studien. Jag skulle gå så långt som att säga att indelningen här är så grov så resultatet redan här är ganska meningslöst. I alla fall om du vill få en helhetsbild av folks kost. Du får ju dock intressant information så som hur ofta personerna äter grönsaker, kakor, läsk, fisk osv.

Det jag irriterade mig på när jag läste det här är dock rankingen av grovt bröd. Bara grejen att den har fått en egen kategori tycker jag är förvånande men ser du till poängräkningen är det ännu värre. Du ”måste” alltså äta minst 3 skivor grovt bröd per dag om du ska få högsta poäng enligt detta index. Detta ska jämföras med att du ”måste” äta frukt eller grönsaker minst 5 gånger om dagen.

Ett annat sätt att se på det som gör det hela ännu mer rubbat är att en brödskiva är ”mer värd” än att du äter en liten sallad. Det här är ju inte ett helt korrekt sätt då indexet faktiskt säger att frukt och grönt är nyttigt och du måste äta det fler gånger om dagen för att komma upp i full poäng. Så ur det perspektivet blir ju frukt och grönsaker lite högre rankat än bröd.

Men en person som bara äter 3 skivor bröd om dagen och ingen frukt och grönt kommer ju fortfarande att få samma poäng som någon som kanske äter 1 brödskiva och frukt eller grönsaker 4 gånger om dagen.

Vad är så fantastiskt med sädeslagen?

Att bröd får en så hög ranking i detta index tycker jag är en återspegling av den otroligt höga status som sädesslagen traditionellt haft inom kost och nutrition. Jag har inget emot att folk äter eller ens att sädeslag rekommenderas som en del av en kost men sädeslagen är inget fantastiskt. Även när de äts som fullkorn och all näring är kvar så är det fortfarande inte särskilt näringsrikt jämfört med andra råvaror vi kan äta.

Staffan Lindeberg, Loren Cordain, Boyd Eaton samt ett par till av de större förespråkarna för stenålderskost inom forskarvärlden publicerade en artikel 2005 som jag tycker belyser detta bra (2). Det dem gjorde var helt enkelt att de tog fram 7 kategorier av mat, fullkorn, mjölk, frukt, grönsaker, fisk och skaldjur, fettsnålt kött samt nötter och frön.

I varje kategori placerade de sen de vanligaste råvarorna som åts i USA på den tiden. Därefter tog de fram de 13 mikronutrienter (alltså vitaminer och mineraler) som människor i USA oftast får i sig för lite av och undersökte hur mycket av dessa som fanns i de olika kategorierna av mat. I tabellen har författarna räknat ut mängden näring per 100 kcal. Det är alltså inte det vanliga måttet näring per 100 gram som du kan hitta i näringstabeller. Resultatet kan du se här under.

Förekomsten av de vitaminer och mineraler som vi får i oss för lite av i olika kategorier av råvaror
Förekomsten av de vitaminer och mineraler som vi får i oss för lite av i olika kategorier av råvaror.

Längst ner i tabellen här ovanför kan du se en summering av resultatet där forskarna räknat ihop värdena till ett form av index. Siffran som du kan se inom parenteserna är den inbördes rankingen av grupperna. 7 innebär mest näringsrikt och 1 innebär minst.

Det finns många saker som kan ifrågasättas med den här studien. Bland annat varför man valt just 13 mikronutrienter, varför inte 12 eller 14 tex. Sen kan man ju fråga sig hur relevant en tabell av den här typen är för en kost i sin helhet. För en enskild person saknar säkerligen aldrig alla dessa mikronutrienter och den kategorin med högst total poäng är ju då inte säkert den som är mest lämplig att äta mer av för just den personen.

Kategoriseringen i sig är ganska solklar tycker jag och när de har valt råvaror till de olika kategorierna har man använt sig av de som amerikanerna äter mest av. Dock är det inte lika många varor i varje kategori. Fullkorn är totalt 7 olika typer, grönsaker är 18, fisk och skaldjur 20, frukter 20, fettsnålt kött 4 och nötter & frön 10. Varför indelningen blev just så framgår inte av studien.

En annan poäng är att bara för att det inte råder brist på en viss mikronutrient så innebär inte det nödvändigtvis att det finns gott om den mikronutrienten i alla kategorierna ovan. Det kan ju faktiskt vara så att fullkorn innehåller väldigt mycket av något som vi får i oss gott om just för att människor idag äter mycket fullkorn.

Slutligen ska det också sägas att kategoriseringen även här givetvis innebär en väldig förenkling. Det kan finnas en råvara inom en kategori som skiljer sig ganska markant från andra råvaror i samma kategori. Att därför kategoriskt säga att nötter och frön inte är lika nyttigt som kött eller att mjölk inte är lika nyttigt som frukt går liksom inte att säga.

Men oavsett så kan du se i tabellen att fullkorn inte ligger högst rankad på någon av dessa listor. Det innebär alltså att om du har brist på någon av de 13 mikronutrienter som folk vanligen har brist på så är fullkorn aldrig det bästa valet för att öka på intaget. Det behöver inte vara ett dåligt val, men det är inte bäst.

Dessutom finns det i sädeslag och framför allt fullkorn av sädeslag något som kallas fytinsyra. Fytinsyra är en så kallad antinutrient och ju mer fytinsyra det är i kosten desto svårare blir det för kroppen att ta upp näringen som äts samtidigt. Det innebär alltså att de värden du kan se i tabellen här ovanför för fullkorn inte motsvarar de mängder som din kropp faktiskt tar upp. Det ska sägas att detta inte bara gäller för kategorin fullkorn men effekten från fytinsyra är störs i den gruppen av råvaror. Nicklas har skrivit om detta i inlägget Fullkorn i alla lägen? på traningslara.se om du är intresserad.

Bröd är inte bara fullkorn

En annan väldigt viktig poäng är att bröd i sig inte är fullkorn. Det som inkluderades som fullkorn i tabellen här ovanför var vete, majs, hirs, brunt ris, korn, råg, havre, durra. Alla i sin naturliga råvaruform. Bröd är dock inte korn, det är mjöl samt andra ingredienser.

Bara för att ett bröd kallas för så betyder inte det att det mesta i brödet är fullkorn
Bara för att ett bröd kallas för fullkornsbröd så betyder inte det att det mesta i brödet är fullkorn

Tittar du bara på fullkornsmjöl jämfört med vitt mjöl så kan du räkna med att minst 50 % av näringen är borta, vanligen mer än det. Nu kanske någon tänker att det ju faktiskt är grovt bröd som räknas i indexet och det stämmer. Men enligt Svenska regler får du lov att kalla ett mjukt bröd för fullkornsbröd bara det innehåller 25 procent fullkornsmjöl (3). Det innebär alltså att när det står fullkorn på mjukt bröd i affären så kan det vara mer vitt mjöl än fullkorn i brödet. För hårda bröd är gränsen satt vid 50 procent fullkorn.

Sen finns det tillsatt socker i de flesta brödsorter som inte heller tillför någon näring. Jag har inget medelvärde på hur mycket socker det finns i bröd men min uppfattning är att det oftast är över 5 procent i alla fall.

Så bröd är alltså mer näringsfattigt än fullkorn och fullkorn är sett till vad vi människor behöver få i oss mer av ganska näringsfattigt jämfört med andra grupper av råvaror. Allt som allt är det alltså i princip obegripligt att mängden bröd per dag ses som ett viktigt index för en bra kost.

Bröd är inte supermat och ska inte klassas som det!

Min förrätt idag. Jag får full poäng för de tre brödskivorna men salladen gav mig tyvärr inga poäng alls än så länge.
Min förrätt idag. Jag får full poäng för de tre brödskivorna men salladen gav mig tyvärr inga poäng alls än så länge.

Det här inlägget är ingen sågning av bröd eller sädeslag i sig. Det är ett inlägg där jag försöker ge en mer rättvis bild av hur bröd ligger till rent näringsmässigt. Det är ingen näringbomb. I stort sett inga livsmedel baserade på de olika sädeslagen är det. Det innebär inte att du inte ska äta det eller att det är onyttigt.

Det finns flera studier som visat att om du säger till folk att äta mer fullkorn så förbättras deras hälsovärden (4). De här studierna används ofta som stöd för att vi borde äta fullkorn. Det som studierna i själva verket visar är dock bara att det är bättre att äta fullkorn än raffinerade korn.

För att summera så ska du INTE använda ett intag på minst tre brödskivor per dag som något slags krav för att en diet ska kallas optimal. Men det är precis så man har gjort i den nya studien, jag citerar rakt av från metoddelen.

The index has values from 0–12 points and scores from 1–4 indicates a poor diet, scores from 5–8 indicates a medium nutritional quality of the diet, whereas scores 9–12 indicates a “healthy diet”, although only 12 indicate an optimal diet

Just den sista biten här är väldigt talande. Det enda sättet för människor i norden att äta ”optimalt” är om de äter minst 3 brödskivor varje dag. De har inte heller någon övre gräns för när det blir för mycket bröd och för lite av allt annat som ofta ger mer näring.

20 thoughts on “Vad är så fantastiskt med bröd??

  1. Ett gott bröd och en bra macka är bland det godaste man kan äta 🙂

  2. haha, fin sågning. 😉

    Det vore ju en lite annan grej om man faktiskt försökte räkna ut om folk fick i sig det de behövde. Även om man säkert missar något viktigt näringsämne som vi inte känner till så mycket om ännu.

    Du ska nog ta bort ett ”k” i ”Bröd är inte bara fullkorn.

    ”Tittar du bara på fullkornsmjöl jämfört med vitt mjölk ”

  3. Utmärkt sågning.
    Det finns inget i grovt bröd som vi inte kan få av bra mat för övrigt.
    Ägg, grönsaker, potatis, kött, smör, räcker.
    Rena sådana råvaror anser jag är en bra kost men poängen blir liten.

    Varför skulle vi behöva äta fisk om vi äter ägg?
    Det är säkert bra med fisk men får vi alla näringsämnena från ägg, som exempelvis selen varför måste vi då äta fisk.
    Du har säkert bättre koll än jag på vad fisk kan ge oss, jag tror att ägg och kött kan ersätta fisk, har jag rätt?

    Det känns som att man gör studier som ska visa det man vill att studien ska visa.

  4. Man får full pott om man äter pommes två gånger i veckan, eller godis två gånger, absurt.
    Det kunde du haft med.

  5. Svenne: Det finns inget i grovt bröd som vi inte kan få av bra mat för övrigt.

    Det där gäller alla livsmedel. Det finns inget som vi måste äta.

    Svenne: jag tror att ägg och kött kan ersätta fisk, har jag rätt?

    EHA och DPA, alltså omega-3 fettsyror från fisk får du inte i dig från kött och ägg.

    Svenne: Det känns som att man gör studier som ska visa det man vill att studien ska visa

    Den här studien är utformad för att titta på kostmönster hos en befolkning. Att regelbundet äta fisk är bra. Det är därför man vill veta hur ofta folk gör det.

    Svenne: Man får full pott om man äter pommes två gånger i veckan, eller godis två gånger, absurt.
    Det kunde du haft med

    Jag kunde haft med mycket annat också. Som jag skrev i början är det här inlägget endast till för att titta på brödbiten. Inte hela studien eller hela metoden i sig.

  6. ”EHA och DPA, alltså omega-3 fettsyror ”
    Kan man få en brist eller blir kosten inte optimal utan fisk.

  7. Bra skrivet! Först lite kuriosa. Upprinnelsen till de ”moderna” svenska kostråden som kom 1971 var en artikel/larmrapport i tidningen ”Vår Föda” av forskaren Björn Isaksson, med rubriken ”Felnärd i välfärd – en kritik av den svenska husmanskosten” (finns även utgiven som bok). Björn Isaksson blev sedemera ordförande i den grupp som tog fram de första kostråden. Jag har artikeln någonstans i mina pappershögar men det intressanta var att även Björn Isaksson i den förde ett resonemang om att bröd var reletivt näringsfattigt per kalori räknat jämfört med andra livsmedelsgrupper.

    Att han i slutändan ändå landade på en rekommendation om ökad brödkonsuntion (som senare skulle kvantifieras till rådet om 6-8 brödskivor) berodde enbart på att brödet var ett enkelt sätt att fylla det kaloriunderskott i födan som skulle uppstå till följd av rådet om att minska fettintaget.

    Det var kuriosan. Du nämnde fytin-problematiken om varför näringsintag inte är samma sak som näringsupptag vad gäller mineraler. Liknande resonemang kan föras om den biologiska tillgängligheten av bl a vitamin B12 i mjöl som i stor utsträckning kan omvandlas till biologiskt värdelösa analoger till följd av uppvärmning och lagring. Det vore intressant att se studier som jämförde intaget med upptaget i kroppen av alla dessa mineraler och vitaminer. Skulle gissa att sådana studier inte skulle vara till brödets fördel jämfört med andra livsmedelsgrupper.

  8. Samtidigt kan den negativa effekten av fytinsyra upphävas om man äter c-vitamin. Det finns också studier som visat att fytinsyra har en positiv effekt på vissa cancer-former.

  9. Martin E:
    Samtidigt kan den negativa effekten av fytinsyra upphävas om man äter c-vitamin. Det finns också studier som visat att fytinsyra har en positiv effekt på vissa cancer-former.

    Jo, så är det. Och jag säger ju inte att man inte ska äta bröd eller att det är negativt. Bara att det inte går att motivera att det ska vara något slags riktmärke för en bra diet.

  10. Är det bara jag som har en skev syn som tycker att det är konstigt att man konstant klumpar ihop frukt och grönt i alla dessa undersökningar? Frukt för mig är mestadels kolhydrater med ett litet tillskott av vitaminer/mineraler emedan grönsaker har lågt kolhydratsinnehåll och högt innehåll av vitaminer/mineraler. Är det min syn som är felaktigt eller gör man denna uppdelning bara av gammal vana?

  11. Jag håller med dig, de borde nog separeras. Gissningsvis är de hopklumpade eftersom de är hopklumpade i de rekommendationer som finns. Men där finns ju överlag en tydlig skillnad vilket också går att se i tabellen i inlägget där grönsaker innehåller fler vitaminer och mineraler än frukt sett till 100 kcal. Sen samtidigt är det ju skillnad på frukt & frukt och grönsaker & grönsaker. Så all indelning blir kategorisk.

    Vill man veta hälsoeffekten av just frukt och grönsaker tycker jag emellertid att de alltid ska separeras. Jag har tex svårt för studier där man ska studera effekten av en kostomläggning och sen bara säger till folk att äta frukt och grönt utan att separera de två. Anders Tengblad har skrivit bra om det här, http://diabetesdoc.bloggsida.se/kost/frukt-eller-gront

    När det gäller den här typen av studie, där man endast ska studera kostmönster tycker jag ändå indelningen är acceptabel. Det är inget som gör mig upprörd i alla fall 🙂

  12. Jag är mer fascinerad av denna nedsabling av OST? Varför ska vi äta så lite ost som möjligt under veckan? Ost innehåller kalk och koncentrerat protein enligt väldigt många, exakt hur den skiljer sig från obearbetad mjölk har jag inte i huvudet … så jag undrar vad som är så dåligt. Ja om man inte är mjölkallergiker alltså? Eller så pass laktosintolerant att man reagerar på ost.

  13. Bröd å sånt kan ju inte vara helt dåligt, det ingår ju mycket vitt bröd och pasta också, i medelhavsdieten som är känd för att vara så bra.

    Jag försöker annars undvika större mängder bröd och pasta bara för att jag äter så jäkla mycket då det är så gott 🙂 Sen blir jag hungrig igen nån timme senare. Bröd är mer som mitt godis, något jag äter som en form av belöning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *