NSAID efter muskelskada – Är det alltid dåligt?

Jag började skriva på det här inlägget för flera veckor sen men blev aldrig riktigt klar med det. Nu när de varnar för smärtstillande mediciner i DN och även i Sveriges Radio så tänkte jag att det passade bra med att jag skrev färdigt den här texten.

NSAID är en förkortning för non-steroidal anti inflammatory drugs vilket innefattar de vanligaste antiinflammatoriska medicinerna som du kan köpa utan recept på apoteket. Vanliga märken på apoteket är Voltaren, Ipren, Eeze(neo), Diclofenac T, Ibuprofen, Brufen mm. De verksamma ämnena i dessa produkter är antingen Ibuprofen eller Diklofenak.

Folk förväxlar ofta NSAID produkter med Alvedon och Panodil och andra produkter baserade på ämnet Paracetamol eller Aspirin som har det verksamma ämnet Acetylsalicylsyra. Dessa två ämnen är också antiinflammatoriska men fungerar främst som smärtlindrande. Särskilt Acetylsalicylsyra nämns ofta som NSAID men används sällan som det i praktiken och det är också dåligt studerat inom idrottsfysiologin och idrottsmedicinen. Med andra ord är produkter som innehåller Paracetamol eller Acetylsalicylsyra något du främst bör ta vid huvudvärk. NSAID kan även hjälpa då men ser man till biverkningar är NSAID mer aktivt och det ställer framför allt till det med magen för många. Så det är oftast bättre att hålla sig borta från dessa då.

Det finns många olika typer av besvär där de olika produkterna i alla fall påstås fungera olika bra. NSAID sägs till exempel vara bättre vid nervsmärta men ärligt talat så har jag aldrig kollat upp om det faktiskt stämmer. Det är också skillnad i verkan mellan Ibuprofen och Diklofenak så bara för att båda tillhör kategorin NSAID innebär inte det att de är likvärdiga. Personligen tycker jag att Ibuprofen inte alls är lika bra som Diklofenak när det gäller inflammation men det är bättre när det gäller värk så som tandproblem. Helt subjektiv uppfattning förstås men jag vill bara belysa att de inte är det samma.

Det där var bara en kort liten introduktion för att särskilja de olika namnen. Det jag tänkte skriva om här är faktiskt tre olika studier. Två är publicerade ganska nyligen medan den tredje har några år på nacken men den var en av studierna som belyste problemet med NSAID inom idrotten och startade upp en debatt som fortfarande pågår.

Smärtstillande och dess effekt på muskelskador

Den här artikeln publicerades online i slutet på Juli och kom sen hemskickad till mig i förrgår i senaste numret av Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. Detta är den enda tidning jag får i brevlådan i pappersformat och den skickas ut till alla som är med i Svensk Förening För Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin. Det är också garanterat den här artikeln som har inspirerat artikeln i DN och sett till de citat som fysiologen Mikael Mattsson ger är den här artikeln troligen hans källa.

Scand J Med Sci Sports. 2012 Aug;22(4):e8-e14.
Rehabilitation of muscle after injury – the role of anti-inflammatory drugs.
Mackey AL, Mikkelsen UR, Magnusson SP, Kjaer M.

Non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) are widely consumed among athletes worldwide in relation to muscle injury and soreness. This review aims to provide an overview of studies investigating their effects on skeletal muscle, in particular the repair processes in injured muscle. Muscle injury occurs in diverse situations and the nature of muscle injuries varies significantly, complicating extrapolations between experimental models and ”real life.” Classical muscle strain injuries occur at the interphase between the muscle fibers and connective tissue, most often in the myotendinuous junction, whereas contusion or overload injury can damage both myofibers and intramuscular connective tissue. The role of NSAIDs in muscle repair is complicated by differences in injury models used, variables evaluated, and time point(s) selected for evaluations. While the temporal pattern of the influence of NSAIDs on muscle repair is difficult to settle on, it appears that a potential beneficial effect of NSAIDs in the early phase after injury is not maintained in the long term, or is even negated by a long-term repair deficit. At the cellular level, evidence exists for a negative influence of NSAIDs on the muscle stem cell population (satellite cells). At a structural level, it is known that muscle connective tissue undergoes significant remodeling during muscle regeneration, but the potential of NSAID exposure to alter this response in humans needs investigation.

Bara det här abstraktet ger en liten mer nyanserad bild än tidningsartikeln i DN. Det är faktiskt så att NSAID inte bara är av ondo. Hos någon som kraftigt överbelastat en sena och har en akut smärta i den är faktiskt någon medicin innehållandes ibuprofen troligen den bästa akuta behandlingsmetoden.

Voltaren tabletter - en av idrottsvärldens mest missbrukade tablett?
Voltaren – en av idrottsvärldens mest missbrukade tablett?

Men NSAID är överlag något som missbrukas kopiöst och det skapar troligen många problem. Undersökningar på italienska fotbollsspelare har visat att över 90 procent av alla elitfotbollsspelare tar någon form av NSAID under ett år och över 80 procent använde det för närvarande eller nyligen (5). Studier från två fotbolls-VM har visat att över 50 procent av spelarna använde NSAID under någon del av denna cup och över 10 procent tog det innan varje match (6).

NSAID och styrketräning

I artikeln får vi också veta att smärtstillande mediciner leder till att man varken får ”varken muskeltillväxt eller ökad styrka”. Detta är ett alldeles för kategoriskt uttalande och jag tycker det är tråkigt att man bara slänger ur sig saker som det. Här är till exempel ett citat från artikeln som ger en liten annan syn på det hela.

NSAID treatment was observed to have no effect on gains in muscle size in elderly patients with osteoarthritis (Petersen et al., 2011), although maximal muscle strength increased slightly, but significantly, more in the NSAID group compared with the placebo group (Petersen et al., 2011). Another human study demonstrated a clear positive influence of NSAID consumption on hypertrophy in healthy elderly individuals, with the ibuprofen group demonstrating a significantly greater increase in quadriceps muscle volume, combined with superior increases in strength, when compared with the placebo group (Trappe et al., 2011).

Äldre som styrketränar samtidigt som de får NSAID har alltså i de studier som är utförda på området fått bättre resultat än de som fått placebo. Ett resultat som knappast går ihop med uttalandet i DN där det påstås att ingen får några resultat alls. En annan studie på kvinnor i 50-70 år ålder såg ingen effekt av ibuprofen dagligen i samband med styrketräning i 9 veckor (6)

Den hypotes som finns för att förklara det här resultatet är att det troligen handlar om att kontrollera kroppens inflammatoriska signaler. Inflammation är en del av kroppens svar på flera olika typer av stress och skada. Tar man bort det helt försämrar man kroppens förmåga att reparera och återhämta sig men om inflammationen är överdriven sker också en försämring. Hos äldre i dagens samhälle är det väldigt många som går runt med en kronisk inflammation i kroppen och det är troligen därför som NSAID ger en positiv istället för en negativ effekt i samband med träning hos dessa personer.

Hos unga friska däremot verkar NSAID ge en negativ effekt på träningen. Här kan kroppens annars väl fungerade inflammatoriska svar hämmas vilket gör att återhämtningen och läkningen efter träning blir sämre. När man jämfört NSAID med placebo i akuta studier där man tittat på proteinsyntesen har man sett en klar försämring. Studier på djur brukar visa en nedsättning med 50-75 % efter ett träningspass. NSAID har också visat sig kunna motverka kroppens funktion av satellitceller som är viktiga både för att reparera skada och för att muskler ska kunna fortsätta växa. Detta är givetvis något som borde vara väldigt negativt för en person som vill bli starkare, större eller mer explosiv.

Mig veterligen finns det dock bara en studie där man verkligen tittat på effekten hos yngre personer av NSAID under längre tid samtidigt med styrketräning (4). I den här studien såg man ingen negativ effekt alls av 400 mg ibuprofen under 6 veckor. Av någon underlig anledning nämns inte den här studien i översiktsartikeln ovan. Sex veckor är dock en relativt kort tid ur styrketräningssynpunkt och det är möjligt att man ser en negativ effekt på längre sikt, särskilt med tanke på att NSAID alltså också verkar inverka negativt på satellitceller.

Men att NSAID helt skulle hindra möjligheten för muskeltillväxt och styrka som det påstås i DNs artikel är en grov överdrift, oavsett hur man vrider och vänder på det.

De flesta skador innebär inte inflammation

NSAID är främst inflammationshämmande och ska därför givetvis användas främst i dessa situationer. Problemet här är att de flesta tror de har inflammation i senor och muskler så fort de har ont. I själva verket är det väldigt ovanligt med en verklig inflammation i smärtande muskler och leder. Förr trodde man att de flesta skador berodde på inflammation och slår du upp en gammal bok om idrottsskador kommer du hitta en väldig massa diagnoser som slutar på ordet -it vilket betyder inflammation. Numera har man dock slutat kalla de flesta skador för detta och det som förr kallades för tendinit (inflammation i sena) kallas nu för antingen

  • Tendinopati vilket betyder smärta i sena
  • Tendinos som betyder att man kan se degenerativa förändringar i sena

Problemet här är ganska uppenbart. De flesta tror att de har någon form av inflammation i sin sena och deras egna lösning blir därför att gå till apoteket och köpa antiinflammatoriska mediciner (NSAID). Men problemet är ju att dessa mediciner inte behandlar deras problem eftersom de inte har en verklig inflammation. Det som istället behandlas är bara smärtan och personen fortsätter att slita på en smärtande skada samtidigt som då alltså läkningen av skadan troligen blir försämrad av medicinen.

Tricket ligger alltså i att veta när NSAID verkligen kan hjälpa. Som det är nu är NSAID grovt missbrukat och folk tar det för i princip alla skador och inom idrotten har jag stött på en del som faktiskt tar det för att ”förebygga” smärta.

Så när kan NSAID vara lämpligt? Det är ingen fråga som är lätt att svara på men generellt kan man säga att NSAID inte är lämpligt vid kroniska skador. Ett klassiskt och bra exempel här är smärta i hälsenan vilket är väldigt vanligt i befolkningen. Ofta gör det ont precis på morgonen och i början på ens träning. En annan situation då det också fota gör ont är när man går nedför i en trappa. Den här typen av problem är oftast en form av tendinos och NSAID kommer här troligen att göra skadan sämre på längre sikt.

Ipren gel kan hjälpa mot smärta
Ipren gel har fått väldigt negativ PR idag men i vissa situationer kan den verkligen hjälpa

En person som däremot normalt är inaktiv får akut smärta i hälsenan efter att han/hon spelat badminton i två timmar kan ha en form av skada där som sagt främst ibuprofen kan göra nytta som akut behandling under kanske 1-2 veckor (1). I det här fallet är det alltså en akut smärta som kommit av en överbelastning. För er som gillar att veta detaljer kan jag berätta att det inte är inflammation du behandlar i detta fallet heller, det är en form av ökad sensitisering i senan man försöker motverka (2).

Vid den akuta typen av smärta är salva troligen att föredra då NSAID inte bara kan ha negativa effekter på muskler och senor. Det är också väldigt negativt för magen.

NSAID har en negativ effekt på din maghälsa

Att NSAID i tablettform ofta ger negativa effekter på maghälsan är välkänt inom den vanliga medicinen. Det är en av de vanligaste orsakerna till att äldre slutar tar NSAID och även många yngre människor får problem med lös mage, magknip mm. Många idrottare upplever dock inga direkta problem av att äta någon form av NSAID regelbundet och många tror då att det innebär att de inte har några negativa biverkningar.

En nyligen utförd studie som för närvarande endast finns publicerad online tittade på effekten av intensiv träning på tunntarmen där deltagarna antingen fick placebo eller NSAID innan. Resultatet visade en försämring av tunntarmens funktion i båda grupperna men försämringen var klart sämre hos gruppen som fick NSAID (3). Det som är intressant här är att endast 2 av 9 deltagare uppgav att de kände av någon form av magbesvär när det fick medicinen. Det innebär alltså att 7 av 9 inte kände av något men trots det kunde man se en ökad skada i deras tunntarm efter träningen.

Summering

Bara för att tabletter är receptfria så innebär inte det att de är ofarliga. En klyscha men ack så sann. Det är viktigt att folk börjar förstå att bara för att något gör ont så innebär inte det att det pågår en inflammation. Verkliga inflammationer när det gäller idrottsskador är väldigt ovanligt. NSAID kan vara lämpligt även vid annan smärta som inte är inflammatorisk som tex akut sensmärta men det gäller att man har kunskap att avgöra när så är fallet. Att använda NSAID på allt innebär troligen bara att man får en sämre hälsa och längre läkningstid.

12 thoughts on “NSAID efter muskelskada – Är det alltid dåligt?

  1. Tack för en mycket bra genomgång!
    Jag sprider detta vidare och hoppas att många läser!

  2. cod:
    Acetylsalicylsyra brukar räknas till gruppen av NSAID. Se t.ex här:
    http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Lakemedel/Vad-ar-ett-lakemedel/Lakemedelssubstanser/Acetylsalicylsyra-ASA/

    Acetylsalicylsyra verkar ligga lite i gränslandet ja. Jag körde på det som står i FASS och där verkar men inte räkna in det till NSAID. Ser man till sportvärlden så har jag inte heller varit med om att man använder någon medicin med acitylsalicylsyra.

    http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19350131000010&DocTypeID=7&UserTypeID=2

  3. Hallå Marcus!
    Jag har fått det där på mejlen också. Jag känner inte till någon i Sverige som använder sig av is på en skada när den inte längre är akut. Och när den är akut så är det tryck som är absolut viktigast. https://traningslara.se/rice-basta-sattet-att-behandla-en-akut-skada/

    Hans argumentation är i övrigt ganska lam även om man skulle använt sig av is/kyla mer. Hur starkt är till exempel argumentet ”hur ofta la man på is på stenåldern” 🙂

    Sen en massa snack om att man blockerar inflammation är överdrivet. Det kommer oavsett om man vill det eller inte. Som bäst kan man minska inflammation och i ibland är det en bra idé. Den här artikeln la jag upp på facebook för någon dag sen. NSAID gel direkt efter en stukning ger bättre utfall än samma behandling utan NSAID gel.
    http://journals.lww.com/acsm-msse/Abstract/2012/09000/Efficacy_and_Safety_of_Diclofenac_Diethylamine.2.aspx

  4. Hej Jacob

    Is verkar ha en endast grundlig effekt på akuta skador och mer en smärtstillande effekt på en icke akut skada. Man vill ju ha cirkulation och rörelse till en viss del efter svullnaden lagt sig på en skada så den läker, is verkar logiskt sett hindra till-strömningen.
    Den äldre mannen säger att is blockerar nerv-muskel signalen för att få tillräcklig kompression av muskelkontraktionen runt skadan. Så is gör ett backflow av lymfsystemets tömning och ökar tilltäppningen av svullnaden.

    Så musklerna kring en skada, ”pumpar” vid kontraktion lymfsystemet och därigenom kan tömma skadan på dålig vätska och syrefattigt blod.
    Partiklarna är för stora att tömmas genom det vanliga blodsystemet.

    Varför till-strömmar lymfvätska till det akuta skadeområdet, och vad har det för egenskap för läkningen? Prostaglandiner?

    Ibuprofen säger han också förhindrar inflammatoriska responsen.
    Inflammation läker skadan och om man tar bort den skulle då förhindra läkningen. NSAID säger dem blockera nerv-muskel signalen också.
    Kanske tar bort smärtan, men smärtan kommer från ökat uppbyggt tryck i vävnadsskadan.

    Om vi rundar upp det dem pratat om, att ta bort is och efter den akuta svullnaden blivit reducerad, använda sig av kompression av muskler runt det passiva lymfsystemet för att ”pumpa” bort dålig vätska och blod + värme och rörelse i form av ex. varma bad.
    NSAID är mer ett kommersiellt läkemedel som vi inte behöver och som vi klarat oss ifrån innan det fanns. Det hindrar läkeprocessen.
    Dem pratar också om att använda en EMS maskin för att få den önskvärda muskelkontraktionen.

    Fokus bör alltså ligga på tömma vätskan med hjälp av kontraktion i musklen i form av rörelse och ev. EMS-maskin och värme stimulans. Inte Ibuprofen och is.

    Mannen säger sig ha källor på denna fakta, du har din studie på gelen som visar sig ha effekt visserligen.

    Tycker det är en intressant diskussion vid behandling av skador. För att förstå behövs det källor, men det låter logiskt det dem pratar om.

    Finns lite urklipp här på källor: http://www.mobilitywod.com/2012/08/people-weve-got-to-stop-icing-we-were-wrong-sooo-wrong.html

    Vad säger du om detta mer in på djupet? Vad är dina vinklar på dessa fenomen?

    /Marcus

  5. Marcus!
    Det är många internetkändisar från USA inom träning och kost som gillar att snacka om studier och forskning men hur ofta ser du dem verkligen ange referenser?

    I artikeln tillhörande videon du länkade till finns två referenser. En är från 1986 och den andra från 2008 har som slutsats att det inte finns så många studier. De studier de tar upp är dock positiva eller neutrala. Inte negativa som det påstås i videon.

    British Journal of Sports Medicine hade ett nummer som fokuserade väldigt mycket på just akut skadebehandling som släppes i år och där hade man en översiktsartikel med titeln ”Cooling an acute muscle injury: can basic scientific theory translate into the clinical setting?” där man skriver att studier på djur ger stort stöd för akut användande av kyla för att minska en skadas storlek. Hur väl det överförs till människor beror på skadans storlek och var det sitter. Men det finns inget, verkligen inget, som talar för att det skulle vara negativt. Inga mekanismer heller, oavsett vad någon säger på youtube.
    http://bjsm.bmj.com/content/46/4/296.abstract

    När vi snackar om kylning efter det akuta skedet kan jag som sagt inte återminnas någon jag träffat som antingen rekommenderat eller använt sig av det.

  6. Hej!

    Ja det gäller att ha klara källor på det man bevisar, i detta fall kan dem velat få ut sin bakomliggande produkt i resonemanget också, vem vet.
    Det finns mycket skepticism i staterna med många påstående man sett, alltid kul att analysera nya tankesätt kring saker oavsett.

    Som du säger, det gäller att vara källkritisk helt klart!

    Tack för ditt svar, ha en bra dag

    /M

  7. Vill bara påpeka att paracetamol INTE är antiinflammatoriskt som det står i början på artikeln. Acetylsalicylsyra är däremot antiinflammatoriskt precis som det står.

  8. Hej!
    Bra artikel med många bra sägningar , bla om det utbredda bruket av NSAID. Bra att det gamla överanvända -it begreppet fortsätter redas ut!
    Några saker jag funderar runt.

    1. ”Alla skador leder inte till inflamation”. Två saker runt det påståendet som jag skulle vilja lägga till. Det ena är en enkel uppdelning av skador i två kategorier, akut skada och ”över”belastningsskador. Akuta skador kommer i normalfallet alltid trigga en inflamation som ju är en förutsättning, startpunkten för läkning. Utan inflamation, ingen bra läkning (se degeneration).
    Här skulle jag säga att det inte finns något riktigt konsensus runt huruvida NSAID skall användas eller inte, om det inverkar menligt på läkningsprocessen eller inte. Enl min erfarenhet används det ofta i smärtstillande syfte för att snabbt komma igång med viktig rörlighetsträning etc.
    Skador i andra kategorin alltid mer svårbedömda, säkert ofta initialt inflamationer, ex upprepade småskador som kroppen försöker läka ut, utan att lyckas ex tendinos i hälsenans senskida. Här mycket tveksamt om man ska använda NSAID, bättre lyssna på kroppen, analysera träningsmängd, blastning mm, justera till smärtfri nivå, rehaba sig åter.

    Men jag håller med om att allt som gör ont är inte inflamation och rent allmänt är det intressant att NSAID används i smärtstillande syfte så ofta som det gör. Tablettens primära uppgift är att minska det inflamatoriska påslaget och en sekundär effekt av det är minskad smärta. De sorterar ju inte under analgetika(smärtillande) primärt.

    /Peter

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *