Antiinflammatorisk medicin och styrketräning

Jag har skrivit ett par gånger tidigare om antiinflammatorisk medicin här på bloggen, NSAID efter muskelskada – Är det alltid dåligt? och Mer om NSAID och muskelbygge. Om jag kort skulle summera dessa två inlägg så är det att NSAID används alldeles för mycket både inom träningsvärlden och samhället i stort. Det kan givetvis göra nytta men du behöver veta när så är fallet. Om du inte vet det så kan det till och med hindra dig istället för att hjälpa dig vilket jag främst gick igenom i den andra länken ovan.
Igår publicerades det en översiktsartikel i Journal of Applied Physiology som åter igen gör ämnet lite aktuellt och samtidigt tänkte jag att det kunde vara en bra ursäkt att skriva lite kort om satellitceller.

Journal of Applied Physiology May 16, 2013
Does an NSAID a Day Keep Satellite Cells at Bay?
Mackey AL
Non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) are widely consumed among athletes worldwide, despite growing evidence for a negative influence on the adaptation of skeletal muscle to exercise, at least in young healthy individuals. This review focuses on the potential of NSAIDs to alter the activity of satellite cells, the muscle stem cell responsible for repair and maintenance of skeletal muscle. The signaling pathways that are potentially modified by NSAID exposure are also considered. Growth factors as well as inflammatory cells and connective tissue appear to be key factors in the response of muscle under conditions where cyclooxygenase and prostaglandin activity are blocked through NSAID ingestion or infusion. Discrepancies in the literature regarding the response of young and old individuals are addressed, where it appears that the elderly may benefit from NSAID ingestion, although this clearly requires further study. The long-term implications for the muscle of the apparent inhibitory effect of NSAIDs on satellite cells in younger individuals are not clear and it is possible these may first become apparent with chronic use in athletes training at a high level or with advancing age. Reports of the potential for NSAIDs to alter prostaglandin and growth factor signalling provide a basis for further study of the mechanism of NSAID action on satellite cells.

Det här är som du säkert kan förstå av abstraktet en ganska detaljinriktad artikel och jag kommer bara att återge den i ganska breda drag här. Det som författaren främst tittat på är hur NSAID påverkar de så kallade satellitcellerna.

Aktivering av satellitceller är nödvändigt för stor muskelmassa

Dina muskelceller är ganska unika då de till skillnad från de flesta andra celler i kroppen innehåller flera cellkärnor. Ordet muskelcell är faktiskt synonymt med muskelfiber. Dock används också termen muskelfiber för att beskriva det som vi med blotta ögat kan se när vi till exempel förbereder en köttbit. Detta är dock egentligen buntar av muskelceller. Så det hela kan vara lite förvirrande oavsett vilken term man använder. Säger du muskelcell tänker folk oftast en rund sak med en kärna i mitten och säger du muskelfiber så börjar folk istället tänka på de fiber som du kan se med blotta ögat, och båda är fel 🙂
Hur som helst så försörjer alla dessa cellkärnor i varje muskelcell sen resten av cellen med mycket av det som behövs för att allt det som finns i cellen ska överleva.
En annan sak som skiljer muskelcellkärnorna från de flesta andra cellkärnorna i våra kroppar är att de inte dela sig själva, så kallad celldelning. Celldelning är det sett som andra celler i vår kropp förökar sig själv. Detta detta leder alltså till att dina muskelcellerkärnor inte kan föröka sig själv.
Och kapaciteten hos varje muskelcellkärna är dessutom begränsad till den mängd övrig cellvolym som den kan försörja. Detta kallas med ett fint ord för myonuclear domain, vilket på svenska översätts till muskelkärnedomän typ. En konsekvens av den här begränsningen i cellvolym som kan försörjas av varje kärna är att dina muskelceller bara kan växa till en begränsad volym.
Det är här som satellitceller kommer in i bilden. Dessa celler är en form av stamcell som ligger ”i utkanten” av dina muskler. När du styrketränar kommer dessa celler att aktiveras, de ombildas till muskelcellkärnor som sen slutligen ”absorberas” av dina muskelceller. Så trots att dina muskelcellkärnor inte kan föröka sig själva så kan du, med hjälpt av satellitceller, öka antalet muskelcellkärnor i en muskel och på så sätt även öka din totala myonuclear domain så dina muskler kan fortsätta växa.

NSAID och dess effekter på satellitceller

Efter den väldigt långa introduktionen av satellitceller är det då dags att titta närmare på själva artikeln jag refererade till ovan. Som jag går igenom kort i inlägget Styrketräning del I – Introduktion och lite fysiologi är inflammation i sig en viktig faktor som aktiverar dessa satellitceller. Precis hur det här går till vet man inte ännu, i alla fall inte på människor även om det är studerat i försöksdjur. Får vår del är det dock inte så värst viktigt utan det finns studier som testat ”hela paketet”.
Med hela paketet menar jag att man helt enkelt gett försökspersoner någon typ av NSAID och sen har de fått styrketränat och därefter har man undersökt om det har skett någon aktivering av satellitcellerna och om det har gjort det, hur stor den varit jämfört med placebo.
De studier som är gjorde på detta området ger lite blandade resultat men överlag är det ändå ganska tydligt att NSAID kan ha en negativ effekt. I vissa studier ser man dock ingen effekt medan det i andra verkar som att nästan all aktivering av satellitceller är stoppad. Exakt varför det skiljer sig hittar man inget mönster på vad jag kan utläsa.

Proteinsyntesen och NSAID

Förutom att NSAID alltså verkar hämma aktiveringen av satellitceller så har NSAID också en negativ effekt på proteinsyntesen. Återigen är resultaten lite blandade beroende på upplägg men det är ingen tvekan om att det är en negativ effekt i de allra flesta studierna.
Det som är intressant här är dock att vissa studier på gamla personer visat på en positiv effekt av att ta NSAID istället för den negativa effekt som ses hos yngre människor. Hypotesen som för närvarande gäller för att förklara detta är att NSAID tros sänka den kroniska inflammation som många äldre idag har i sina kroppar. Så när äldre tar NSAID ”återställs” inflammationen i deras kroppar till en bättre nivå och de får bättre träningssvar. När en yngre person tar NSAID hämmas dock inflammationen för mycket i kroppen och de reaktioner som är beroende av en liten inflammatorisk reaktion blir inte lika aktiverade och kroppen anpassar sig inte.
Detta är alltså ytterligare ett exempel på att tänket bra-dålig sällan fungerar när vi pratar om kroppen och hälsa. Bara för att väldigt mycket av något är dåligt så innebär inte det att lite av det är dåligt och att ingenting av det är väldigt bra. Ett tankesätt som är OTROLIGT vanligt när det gäller kost. Jag har skrivit om det här med dosförhållanden i inlägget Är mer alltid bättre? Hormesis och dosförhållanden.

Summering

Jag har egentligen inte tagit upp så mycket nytt i det här inlägget när det gäller NSAID jämfört med vad jag tog upp i Mer om NSAID och muskelbygge. NSAID kan både hjälpa och stjälpa och så som det används idag inom idrotten är det nog sannolikt så att det förstör mer än det hjälper för idrottare överlag. Så om du ska använda det så gäller det verkligen att veta när, varför och hur länge. Att bara använda det mer eller mindre konstant för att lindra smärta eller i förebyggande syfte är sannolikt ingen bra idé. Varför för din hälsa eller din prestationsförmåga.