För några veckor sen skrev jag ett inlägg kring NSAID efter en artikel i DN med titeln, Värktabletter ökar risken för muskelskador. NSAID är en förkortning för non-steroidal anti inflammatory drugs vilket innefattar de vanligaste antiinflammatoriska medicinerna som du kan köpa utan recept på apoteket. Vanliga märken på apoteket är Voltaren, Ipren, Eeze(neo), Diclofenac T, Ibuprofen, Brufen mm. De verksamma ämnena i dessa produkter är antingen Ibuprofen eller Diklofenak.
I mitt tidigare inlägg påpekade jag att även om NSAID troligen missbrukas av många idrottare är det inte alls är så att NSAID alltid är av ondo. Du kan läsa hela mitt förra inlägg här, NSAID efter muskelskada – Är det alltid dåligt?.
En annan sak som nämndes i artikeln i DN och som jag även försökte ge en lite mer nyanserad bild av var att det inte skulle gå att bygga muskler med NSAID. För några dagar sen publicerades en översiktsartikel som har tittat på just den frågan och jag tänkte att jag skulle dela med mig kort av vad den kom fram till.
Sports Med. 2012 Dec 1;42(12):1017-28.
The use of nonsteroidal anti-inflammatory drugs for exercise-induced muscle damage- implications for skeletal muscle development.
Schoenfeld BJ.
Exercise-induced muscle damage (EIMD) is a common condition resulting from a bout of vigorous exercise, particularly if the individual is unaccustomed to performance of the given movement. Symptoms of EIMD include delayed-onset muscle soreness (DOMS) and a loss of physical function. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) are routinely prescribed post-exercise to alleviate these symptoms and restore normal physical function. Of potential concern for those who use NSAIDs to treat EIMD is the possibility that they may impair the adaptive response to exercise. Specifically, there is emerging evidence that the action of cyclo-oxygenase (COX) enzymes, and COX-2 in particular, are important and even necessary to achieve maximal skeletal muscle hypertrophy in response to functional overload. Given that NSAIDs exert their actions by blocking COX and thus suppressing prostaglandin production, a theoretical rationale exists whereby these drugs may have detrimental effects on muscle regeneration and supercompensation. Therefore, the purpose of this article is to extensively review the literature and evaluate the effects of NSAIDs on muscle growth and development. Based on current evidence, there is little reason to believe that the occasional use of NSAIDs will negatively affect muscle growth, although the efficacy for their use in alleviating inflammatory symptoms remains questionable. Evidence on the hypertrophic effects of the chronic use of NSAIDs is less clear. In those who are untrained, it does not appear that regular NSAID use will impede growth in the short term, and at least one study indicates that it may in fact have a positive impact. Given their reported impairment of satellite cell activity, however, longer-term NSAID use may well be detrimental, particularly in those who possess greater growth potential.
Det framkommer egentligen inte så mycket mer i den här artikeln än det jag tog upp i mitt förra inlägg så det blir bara en kort resumé här. Som du kan läsa så finns det egentligen inga studier som visat att NSAID har en negativ inverkan på muskeltillväxten när vi pratar om faktiska träningsstudier.
Det som däremot finns är hypotetiska förklaringar till varför det eventuellt skulle kunna verka negativt. Det man ska vara medveten om när det gäller den typen av resonemang är dock att även om NSAID kan ha en negativ inverkan på en process så kan det ju vara så att den har en positiv inverkan på någon annan effekt och resultatet på slutresultatet kan då eventuellt bli både positivt och negativt.
Som de påpekar i sista delen av abstraktet och som de går in på djupare i artikeln så finns det dock ganska bra belägg för att NSAID kan ha en negativ effekt på aktiveringen av satellitceller. Satellitceller är en typ av stamcell som ligger i utkanten av musklerna och vid aktivering kan dessa bli till muskelceller som ”smälter ihop” men befintliga muskelfiber. Detta i sin tur ökar muskelns kapacitet att växa.
Så i längden är det alltså troligen ingen bra idé att använda NSAID. Men använder man medicinen på det sätt som den är tänkt att användas har den fortfarande sin funktion kvar. Som med i princip allt annat handlar det alltså lika mycket om dosering och duration i fall man ska avgöra om något är bra eller dåligt.
Hur ser det ut med andra NSAID som acetylsalisylsyra och paracetamol? Tar de bara upp de två verksamma substanserna som du nämner? Man måste faktisk titta på alla preparat och ta av sig skygglapparna!
Hej Rolle!
De ämnena som du nämner är inte NSAID, även om Asprin vid vissa tillfällen nämns som NSAID.
Aspirin är med 100 % säkerhet NSAID. http://en.wikipedia.org/wiki/NSAID Paracetamol kan klassas som NSAID, men har svag antiinflammatorisk verkan. http://en.wikipedia.org/wiki/Paracetamol
Aspirin är faktiskt inte med säkerhet NSAID. Många separerar på Asprin och NSAID även om/trots att Aspirin är antiinflammatorisk. Titta till exempel i FASS, där står inte Asprin med som NSAID. Läser du vetenskapliga artiklar likt den här och i princip allting annat kring NSAID så är inte Asprin med eller så skriver man uttryckligen med Asprin vid namn. Så jag skulle säga att Asprin sällan klassas med NSAID i det sammanhang som jag diskuterar här, nämligen idrott.
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19350131000010&DocTypeID=7&UserTypeID=2
Här är en artikel som går igenom skillnaden på Aspriin och andra NSAID,
http://content.onlinejacc.org/article.aspx?articleid=1135432
Jag förstår inte varför det skulle vara en annan terminologi runt farmaceutiska preparat inom idrott än inom medicin, farmakologi, kemi, epidemiologi. Den ”Editorial comment” du refererar till går tyvärr inte in på skillnaden mellan Aspirin och andra NSAIDs utan är bara ett exempel på en text där de använder begreppen åtskilt pga att Aspirin även är antiflogistiskt och används mot blodproppar. Att FASS inte skriver ut NSAID på Aspirin beror antagligen på att ASA är ett mycket gammalt läkemedel och började användas långt innan begreppet NSAID uppstod, men det förändrar inte det faktum att det fortfarande är av icke-steroid natur och är antiinflammatoriskt. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11735667 Här är däremot en artikel som går igenom likheterna på Aspirin och andra NSAIDs. (Se Tabell 1 och 2) Nämligen affinitet för COX-1 och COX-2.
Det är inte jag som har hittat på att de ska/ofta åtskiljs Rolle. Men urskiljningen upplever jag finns där och jag påpekar det. För jag hade när jag skrev detta aldrig sett någon studie där man tittar på något som kan kopplas till idrott där man använt sig av Aspirin. I både den här översiktsartikeln och den tidigare jag skrivit om nämns inte Aspirin eller acetylsalisylsyra en enda gång, inte ens i titeln till referenserna. Jag har sökt lite nu och endast hittat en studie på aspirin som är kopplat till idrott, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10896014
Det finns internationella studier där man sett ett ganska stort användande av Aspirin hos idrottare men i Sverige tror jag det är lågt. Rent praktiskt har jag inte stött på något idrottssammanhang där det diskuterats Aspirin utan det är ibuprofen och diclofenac som gäller, särskilt diclofenac. Om du försökt idrotta med smärta och försökt dämpa den med tabletter så lär du dig fort att Aspirin, alvedon, panodil osv sällan hjälper. Men med tex voltaren däremot fungerar det oftare. Dessutom har jag läst artiklar där man spekulerar till att Aspirins förmåga att hämmar trombocyter innebär en ökad risk för blödning vid eventuell skada. Det kan också vara en orsak till att det inte används så ofta praktiskt?
Men det är möjligt att effekt och bieffekt skulle bli annorlunda med Aspirin eller Paracetamol. Men gissningsvis tror jag det studeras mer sällan då de inte är så praktiskt intressanta som övriga smärtstillande.
Det beror INTE på vem man frågar vad gäller Paracetamol och antiinflammatoriska egenskaper!! Här råder det ingen som helst tvekan om att detta ämne INTE är antiinflammatoriskt!!
Jag är sjuksköterska och har läst ett antal poäng i farmakologi, så jag vet vad jag talar om! Annars en bra och läsvärd artikel!!!!
Hej Mona!
Läste du den del som du citera? Jag skriver klart och tydligt där att aspirin är antiinflammatoriskt. Så jag håller med dig till 100 procent. Men jag förstår inte varför du skrev din kommentar 🙂
Hej Jacob! Mycket bra artikel.
Jag har en fråga, kort om mitt case:
Har en inflammation i käken som inte är träningsrelaterad. Har fått diklofenak på recept och kommer att köra en kur enligt läkares anvisningar tills inflammationen lagt sig.
För mig går på gym 5-6 dagar i veckan och är ute efter att bygga muskler. Är det lönlöst att träna med mål att bygga muskler under medicineringen av Diklofenak?
Ser fram emot svar.
Hallå
Det är inte lönlöst nej. Du får resultat oavsett, fast något sämre.
Okej perfekt. Vet du om det går att kompensera upp något med ett högre proteinintag? Skulle Vassleprotein kunna vara ett komplement?
Nej, du kan inte kompenser upp något. Äter du tilräckligt med protein så äter du tillräckligt med protein. Om du inte äter tillräckligt med protein så är det inte tillräckligt med protein oavsett. Vassleprotein är mest bekvämt, praktiskt och ganska billigt. Det är inte så lätt att få i sig tillräckligt med protein i alla situationer.
Så ska man ta NSAID så borde rekommendationen vara att man tar det efter ett träningstillfälle, och en bra stund innan nästa träningstillfälle.