Proteinintag och ökad dödlighet

Ökar protein från kött risken för cancer och att du ska dö i förtid?

Ökar protein från kött risken för cancer och att du ska dö i förtid?I förrgår publicerades det en studie som föga oväntat fångade mediernas intresse på direkten. Svenska dagbladet var bland de snabbaste att lägga upp en artikel på sin sida med rubriken ”Kött fyrdubblar cancerrisk”. Även om rubriken skriker sensationsjournalistik så är själva inlägget ändå relativt nyanserat.

Jag hade inte tänkt nämna den här studien ens men efter att jag har fått typ 20 olika förfrågningar idag så tänkte jag snabbt gå igenom vad studien gått ut på och vad den visat. Här är abstraktet.

Low Protein Intake Is Associated with a Major Reduction in IGF-1, Cancer, and Overall Mortality in the 65 and Younger but Not Older Population
Cell Metabolism, Volume 19, Issue 3, 407-417, 4 March 2014
Morgan E. Levine et al

Mice and humans with growth hormone receptor/IGF-1 deficiencies display major reductions in age-related diseases. Because protein restriction reduces GHR-IGF-1 activity, we examined links between protein intake and mortality. Respondents aged 50–65 reporting high protein intake had a 75% increase in overall mortality and a 4-fold increase in cancer death risk during the following 18 years. These associations were either abolished or attenuated if the proteins were plant derived. Conversely, high protein intake was associated with reduced cancer and overall mortality in respondents over 65, but a 5-fold increase in diabetes mortality across all ages. Mouse studies confirmed the effect of high protein intake and GHR-IGF-1 signaling on the incidence and progression of breast and melanoma tumors, but also the detrimental effects of a low protein diet in the very old. These results suggest that low protein intake during middle age followed by moderate to high protein consumption in old adults may optimize healthspan and longevity.

Det här är en studie som i själva verket redovisar flera olika typer av resultat. Dels har man resultat från en studie på människor baserat på minst sagt tveksamma data. Samtidigt redovisar man dock också för flera mekanistiska studier samt egna studier på möss som alla visar på att deras hypotes har en vetenskaplig grund.

Forskarna menar att ett proteinintag som utgör 20% eller mer av det dagliga energiintaget, jämfört med 10% eller mindre, ökade den totala dödligheten med 75% och risken för cancer med fyra gånger inom de närmaste 18 åren hos individer i åldrarna mellan 50 och 65 år. Dessa skillnader försvann ifall proteinintaget främst kom från vegetabiliska källor. Det är alltså protein från alla former av kött som det handlar om i det här fallet, inte bara rött kött utan även fisk, fågel och mejeriprodukter.

När forskarna tittade på individer som är 65 år eller äldre så var det omvänt. De som åt mer protein hade en lägre dödlighet än de som åt väldigt lite.

Hur kom man då fram till dessa resultat?

Här har vi kanske studiens största svaghet. Forskarna samlade in information genom att be 6381 personer försöka komma ihåg vad de hade ätit under de senaste 24 timmarna. Sedan följde man upp hälsan på dessa personer och tittade på om de blev sjuka och eller dog de närmaste 18 åren. Utifrån dessa värden gjorde forskarna sedan prognoserna som de redovisade i denna studie.

Forskarna nämner själva att användningen den här metoden var en brist i deras metod, men anser samtidigt att det är en validerad metod för att uppskatta testpersoners vanliga kosthållning.

”There are some limitations to our study, which should be acknowledged. First, the use of a single 24 hr dietary recall followed by up to 18 years of mortality assessment has the potential of misclassifying dietary practice if the 24 hr period was not representative of a participant’s normal day. However, 93% of our sample reported that the 24 hr period represented a normal day. We also include this variable as a control in our analysis. Furthermore, the 24hr dietary recall has been shown to be a valid approach to identify the ‘‘usual diet’’ of subjects”

Här är jag och Jacob lite skeptiska. Jacob har tidigare redan förklarat att Vad folk säger att de ätit stämmer inte. Att då basera en dödlighetsprognos på detta är ganska vanskligt. I studien säger forskarna att testpersonerna, som alltså hade en medelålder på 65 år, åt i genomsnitt 1823kcal per dag. Detta kan mycket väl vara de rekommenderade kaloriintagen för personer i den åldern, men att 6000 amerikaner skulle bekräfta dessa rekommendationer med sin nuvarande kost låter lite som önsketänkande i mina öron.

Det ska tilläggas att värdena i studien alltid jämförs med låg-proteingruppen där proteinintaget utgjorde mindre än 10% av det totala energiintaget. Medelgruppen stod för ett intag mellan 10 – 19% och högproteingruppen låg alltså på 20% eller mer. Här ska tilläggas att låga gruppen bestod av 437 individer, medelgruppen 4798 individer och höga gruppen 1146 individer.

Den 75% ökade risken för total dödlighet och fyrfaldiga ökningen i cancerrisk gällde alltså när man jämförde de båda extremerna i studien med varandra. Jämför man istället det höga intaget med medelintaget, som är mer representativt för ett balanserad kost, så blir siffrorna en ökning på 30% för total dödlighet och 42% för ökning i cancerrisk.

En annan viktig sak att påpeka är att forskarna först och främst räknade på förhållandet mellan protein och ökad risk för dödlighet hos alla deltagarna i en grupp. Man fann då inget samband alls mellan proteinintag och dödlighet. När man fann det här resultatet så började man sen ”fiska” efter lite andra trender och då fann man att den yngre gruppen verkade ha ökad dödlighet om de åt mer protein. Så först då gjorde man indelningen som vi nu kan läsa om i alla tidningar. Det var alltså inget fynd man förutspådde och sen fann när man undersökte det utan det var ett fynd som man fann i efterhand. Det här brukar kallas för kass forskning…

Och det fyndet fann man med hjälp av en retrospektiv epidemiologisk studier som använt en notoriskt dålig metod för att undersöka matintag. Så själva datan från studien som undersökt människor är inte direkt stensäker i det här fallet.

Fyra gånger högre risk för cancer…kanske

En annan siffra som man verkligen trycker på i pressen är att risken var fyra gånger högre för cancer hos gruppen som åt mer än 20 E% protein jämfört med gruppen som åt mindre än 10 E%. Den här siffran är dock väldigt tveksam eftersom vi inte får veta hur många människor det verkligen är som dött av cancer.

Totalt var det omkring 40 procent av deltagarna som dog i den här studien och ungefär 30 procent där man vet att orsaken till dödsfallet var någon av de undersökta sjukdomarna. Cancer stod för 10 procent av alla dödsfallen vilket motsvarar ungefär 631 fall av dödlig cancer. Hur många det var i varje respektive grupp får vi dock inte veta.

Antalet dödsfall är säkerligen högre i åldern 66+ jämfört med tidigare så troligen var antalet dödsfall lägre i den yngre gruppen. Så det har troligen inte varit särskilt många fall av cancer man jämfört med. Och dessutom har man tagit bort gruppen ”i mitten” vilket gör att jämförelsen mellan lågprotein och högprotein kan ha varit en jämförelse med få verkliga dödsfall. Poängen är dock att vi inte vet, för den här informationen ges inte i studien. Det enda vi får veta är den relativa risken, inte den absoluta risken.

Men vi vet inte, för den här siffran får vi inte. Men det vi vet ändå är att det statistiska underlaget är väldigt lågt för den här typen av studie. Drygt 6000 deltagare är helt enkelt för lågt.

IGF-1 och studier på möss

Ingredienserna i mössens kost
Ingredienserna i mössens kost

För att ge mer stöd till sitt påstående så har forskarna även utfört några studier på möss. I den här studien har man get möss olika dieter med olika mycket protein i. Tyvärr får vi här bara veta innehållet i dieten när den gav mycket protein. Den dieten kan du se här till höger.

De andra grupperna som fick mindre protein i sin kost skriver man bara att man skapat den själv baserat på den andra kosten. Lite oklart vad den gruppen har ätit med andra ord men det är troligen ingen superkost det heller fast kanske var den nyttigare överlag?

Förutom studien på möss har man även tittar på jäst. Inte direkt relevant för stora däggdjur som oss kanske men man visar i alla fall att det man påstår sig finna i studien på människor har en möjlig förklaring via djurförsök.

Jag ska inte påstå att jag förstår allting kring de här delarna av studien. Det är knepiga saker och till exempel är jag inte riktigt haj på alla olika typer av möss man kan använda och olika former av tester osv. Men allt som allt verkar det vara ganska bra argument för att IGF-1 kan vara en faktor som påverkar tillväxten av cancer.

Det här är inte så förvånande egentligen. Det mesta som är anabolt för muskler och liknande likt animaliskt protein är troligen också anabolt för cancerceller. Det här stämmer ju också med de positiva resultat man sett i en väldig massa djurstudier när det gäller kalorirestriktion även om inte alla studier på större primater är positiva där.

Problemet är att uppskatta den verkliga risken

Problemet som jag ser det med den här nyheten/studien är inte att det här är orimligt, troligen fel eller liknande. Problemet ligger ju i att uppskatta hur stor risken verkligen är. För vi kommer ju alla dö av något liksom och de stora farorna kan det ju vara bra att undvika men att undvika alla eventuella mindre faror är troligen omöjligt och om inget annat så lämnar det nog inte mycket plats till hög livskvalité.

När det gäller den faktiska risken så skulle jag säga att den här studien säger i princip ingenting. Jag lägger inte mycket värde i den här typen av fynd baserad på så dålig data som den man har här på människorna.

Det här är inte första studien på kött och dödlighet/cancer

Det här är dock inte den första studien på kött och cancer och överlag är det faktiskt ett ganska vanligt fynd att mer köttätande ökar risken för cancer. Jag har sett att vissa LCHF-are redan har börjat slå ifrån sig det här resultatet med att påvisa att man ser det motsatt förhållandet mellan rött kött och cancer samt hjärt och kärlsjukdom i Asien men det du inte får reda på från samma person är att de som äter mest kött i Asien fortfarande äter långt mycket mindre kött än de i USA. I snitt äter faktiskt en amerikan mer än dubbelt så mycket kött som en person i Asien (2).

Det genomsnittliga intaget av kött i olika länder i Asien och USA
Det genomsnittliga intaget av kött i olika länder i Asien och USA

Så om det är så att risken för cancer ökar först vid ett högt intag av animaliskt protein så är det ganska meningslöst att titta på Asien. För där finns det ingen grupp som verkligen äter mycket protein i förhållande till USA och även till viss del Europa.

Sambandet mellan kött överlag och dödlighet är dock inte helt solklart även i länder där man äter mer kött. En meta-analys från tidigare i år fann till exempel att processat rött kött var associerat med ökad dödlighet men man fann inget samband mellan oprocessat rött kött (3). Den faktiska ökningen i risk var omkring 20-30 procent mellan gruppen som åt minst och gruppen som åt mest processat kött. Det här vittnar ju dels om att oprocessat rött kött inte verkar vara någon större fara för befolkningen i stort och att processat kött möjligen ökar risken men siffran är inte i närheten av 75 procent som man fann i studien vi nu kan läsa om.

Det finns även flera av andra meta-analyser som tittat på kött och cancer. Många gånger separerar man inte på oprocessat rött kött och processat kött och då finner man oftast en ökad risk med processat kött och ibland även en ökad risk för all typ av kött (4, 5, 6). I ingen av dessa meta-anlyser är man ens nära värdet 4 gånger så hög risk utan det handlar oftast om en riskökning på omkring 15-30 procent med 50-100 gram mer rött kött per dag.

I den här meta-analyserna har man dock inte tagit hänsyn till åldersindelningen som man lägger fram som hypotes i den här studien. Så det kan ju fortfarande vara så att mycket kött de närmsta 15 åren innan pensionen är en riskfaktor.

Så för att summera den här delen så finns det flera studier sen tidigare som kopplat ihop kött, och då främst processat rött kött, med cancer och ökad dödlighet. Så det man funnit i den här studien är inget nytt. Det som är nytt är de otroligt stora värdena som man funnit.

Protein från växter ingen fara

En annan intressant sak värd att diskutera lite är att man inte fann något statistiskt samband när man tittade på protein från växter. Så det man fann efter tre olika fisketurer med animaliskt protein fann man inte alls för växtprotein. Men grejen är den att när mängden protein från växter jämfört med protein från animalier är vanligen låg, i den här studien var det 5 procent av kalorierna. Så sannolikheten att du ska hitta något samband där känns som väldigt litet.

En liten notis värd att nämna här också är att den överseende författarna till den här studien också är skaparen av ett företag som säljer måltidsersättningar med lite protein där proteinet som finns i kommer från vegetabilier. Han är också själv vegan så det är kanske inte så konstigt att han inte försökte fiska mer här?

Med det sagt så tenderar de flesta kulturer som lever länge och som har mindre problem med västerländska sjukdomar att äta främst vegetabilier. Så det kanske ligger något i att de här proteinerna är mer skonsamma för kroppen med. Det ä i alla fall mindre anabola så på ett teoretiskt plan är det fullt möjligt.

Summering

Trots de stora rubrikerna är det här ingen studie att lägga någon vikt vid. Det är dålig/usel epidemiologi parat med lite intressanta experiment på möss och jäst. Som bäst ska en studie av den här typen få några uppföljningsstudier som försöker titta närmare på samma fråga. Nu fick vi istället en väldig massa rubriker i en väldig massa medier som är ganska grovt missvisande för vad studien verkligen visar. Den här nyheten påminner faktiskt en del om en tidigare lika dålig studie utförd här i Sverige som fick samma rubriker, Korkade svenska forskare – om larmet kring köttdieter.

Att håva i sig kött och andra former av protein så du hamnar väldigt högt i proteinintag finns det dock ingen anledning till heller. Är du idrottare eller intresserad av att bygga muskler behöver du äta lite mer protein än den generella befolkningen för bästa resultat, men det handlar inte om stora mängder ändå. Det mesta tyder på att 2 gram per kilo kroppsvikt räcker gott och väl.

Sen måste ju alltid det här vägas mot vad man ersätter eventuellt protein med. Blir det mer pulvermos istället för biff blir effekten av bytet troligen negativt. Ersätter du istället korv med bönor och linser så kommer du sannolikt att få en positiv effekt istället.

Här är några exempel på tidningar som skrivit om den här studien:

Notis: Vi, alltså Jacob och Marek, har skrivit det här inlägget ihop, men vi har ändå skrivit det i jag-form. lite förvirrande men det hade varit mer förvirrande om vi på något sätt skulle märkt ut vilka delar som är skriven av vem 🙂

36 thoughts on “Proteinintag och ökad dödlighet

  1. Jag misstänkte att studien var av bristande kvalitet. Tack för granskningen.

  2. Håller med föregående talare om studie och granskning.

    Det farliga är ju att media återigen basunerar ut detta som sanningar utan egen granskning alls!

    Såg också en intervju med någon från Karolinska som bekräftade och dessutom sa:
    -”Detta gäller alltså nöt samt gris, inte fågel och annat.” (med risk för felcitering)

  3. Shrinkin David: Såg också en intervju med någon från Karolinska som bekräftade och dessutom sa:
    -”Detta gäller alltså nöt samt gris, inte fågel och annat.” (med risk för felcitering)

    Vad jag har sett så är det två olika personer från karolinska som uttalat sig. Det verkar mest som att de valt att tro på resultatet eftersom de tycker att det passar med vad de tidigare försökt berätta för folk. De har ju också förvanskat budskapet till att gälla endast rött kött när studien i själva verket har tittat på alla former av animaliskt protein i en kategori. Så de har även inkluderat fisk, fågel och mejeriprodukter. Här i Sverige ska vi dock tydligen bara vara rädda för just rött kött 😉

    Ungefär som stolpskottet i nyhetsmorgon som sa att 23 av 24 kosttillskott innehåller doping och att inga kosttillskott fungerar. Troligen är det alltså personer som inte läst studien själva utan som bara fått nyheten berättat för sig av journalister och sen har de valt att börja uttala sig kring studien som om de hade läst den.

  4. Tack för en god analys!
    Här har vi en till.

    The study claims to have adjusted for protein in general vs. animal protein to conclude that animal protein is the harmful factor and not protein per se. Call me suspicious, but I always check for conflicts of interest and the lead researcher, Dr Longo, has declared interests in (actually, he’s the founder of) L-Nutra – a company that makes ProLon™ – an entirely plant based meal replacement product.

    http://www.zoeharcombe.com/2014/03/animal-protein-as-bad-as-smoking/

  5. Zoe Harcombe gör bra analyser när resultatet hon tittar på har gett hennes egna budskap dålig PR. Typ som Kostdoktorn 🙂

    Och L-Nutra delen påpekade jag ju i inlägget.

  6. Jag har en fundering gällande olika typer av protein. Jag har vid flera tillfällen stött på påståenden om att vassleprotein dämpar utveckling av vissa cancertyper medan kassein ökar risken. Jag ser i tabellen som är publicerad att det är kassein som är använt. Båda kommer ju från samma källa. Är det något som diskuteras i undersökningen?

  7. En annan analys av studien, utförd av Jason Cholewa: http://jasoncholewa.com/2014/03/05/high-protein-diets-cause-cancer-study-says/

    I denna står det följande:
    ”In the low protein cohort 10 people died of cancer. In the high protein diet 17 people died of cancer. This is around .1% and .17%. That is a difference of .7% increase in cancer mortality, not the 70% suggested by the authors.”

    Han påstår sig alltså ha uppgifter om hur många som dog i cancer under studiens gång, och med era uppgifter om gruppstorlekarna i de olika proteingrupperna (437 lågprotein och 1146 högprotein) så stämmer väl hans påstående (om jag nu inte helt missuppfattar uppgifterna vill säga)?

  8. Jag håller med om att det lilla urvalet (speciellt det låga antalet personer i lågproteingruppen) är en svaghet. Dock undrar jag över uppgiften att det var ”endast 113 personer” som dog i studien (ser att den ovan citerade Cholewa också nämner den). På s. 408 sägs att mortaliteten under uppföljningsperioden var 40 procent (vilket ter sig rimligt med tanke på periodens längd och deltagarnas ålder), vilket skulle ge mer än 2500 dödsfall av 6381 personer. Den enda referens till sifferuppgiften 113 jag hittar i studien är när de mot slutet talar om listan UCOD-113 över 113 dödsorsaksgrupper (som använts för indelningen i cancer-, cirkulations- och diabetesdödlighet).

  9. Tack för bra och intressant analys!

    Tänk om somliga journalister kunde vara lite mer restriktiva och sanningsenliga när de författar sina rubriker som har en förmåga att oroa och skrämma många människor i befolkningen i onödan :-/ Men det skulle så klart inte sälja lika bra…..

  10. Pär:
    Jag har en fundering gällande olika typer av protein. Jag har vid flera tillfällen stött på påståenden om att vassleprotein dämpar utveckling av vissa cancertyper medan kassein ökar risken. Jag ser i tabellen som är publicerad att det är kassein som är använt. Båda kommer ju från samma källa. Är det något som diskuteras i undersökningen?

    Nej, det är inget man diskuterar.

  11. Stefab: Han påstår sig alltså ha uppgifter om hur många som dog i cancer under studiens gång, och med era uppgifter om gruppstorlekarna i de olika proteingrupperna (437 lågprotein och 1146 högprotein) så stämmer väl hans påstående (om jag nu inte helt missuppfattar uppgifterna vill säga)?

    Han har inte datan. Stuart Phillips som forskar mycket kring protein la upp en text på facebook där han kritiserade studien lite och då hittade han på de där siffrorna för att visa på en poäng. Jason Cholewa verkar inte riktigt ha förstått att dessa värden var påhittade 🙂

  12. Karl: Den enda referens till sifferuppgiften 113 jag hittar i studien är när de mot slutet talar om listan UCOD-113 över 113 dödsorsaksgrupper (som använts för indelningen i cancer-, cirkulations- och diabetesdödlighet).

    Jag som var otydlig i inlägget kanske. När man har räknat med risken att dö i cancer så har man endast använt sig av några av de här 113 fallen. För det var endast i dessa fall som man kunde visa att det var någon av de nämna sjukdomarna som var orsaken till dödsfallet.

    Jag har formulerat om den meningen nu.

  13. Tack. Men jag hittar fortfarande inte någon uppgift om detta i studien. Kan du ge mig en sidhänvisning, eller hänvisning till nummer för supplementtabell, om det är därifrån uppgiften kommer? Det verkar strida mot de uppgifter jag hittar. I supplementtabellen S1 på webben anges t.ex. att av alla urvalet på 6381 personer var det 40,4 procent som dog av någon orsak, 18,7 procent av cirkulationssjukdom, 9,9 procent av cancer och 1,0 procent av diabetes. Nära 30 procent av deltagarna skulle alltså ha dött av någon av de tre nämnda sjukdomsgrupperna.

  14. Hej,
    Tack för analysen!
    Jag har några frågor som jag skulle bli tacksam om du ville svara på.
    Du skriver: ”Här har vi kanske studiens största svaghet. Forskarna samlade in information genom att be 6381 personer försöka komma ihåg vad de hade ätit under de senaste 24 timmarna. ”
    Ställdes frågan alltså bara en enda gång(alltså inte dagligen i 18 år), och sen kollade man vad som hänt 18 år senare?
    Har man tagit hänsyn till några andra livsstilsfaktorer?
    Stress, rökning, motion, övrig kost, vikt, utbildning, arbete etc.?

    Vad betyder: ”den överseende författarna”?

    MVH
    Mats

  15. Karl:
    Tack. Men jag hittar fortfarande inte någon uppgift om detta i studien. Kan du ge mig en sidhänvisning, eller hänvisning till nummer för supplementtabell, om det är därifrån uppgiften kommer? Det verkar strida mot de uppgifter jag hittar. I supplementtabellen S1 på webben anges t.ex. att av alla urvalet på 6381 personer var det 40,4 procent som dog av någon orsak, 18,7 procent av cirkulationssjukdom, 9,9 procent av cancer och 1,0 procent av diabetes. Nära 30 procent av deltagarna skulle alltså ha dött av någon av de tre nämnda sjukdomsgrupperna.

    Du har rätt Karl. Jag hade inte sett att de där procentsatserna fanns med i supplementet. Jag reviderar inlägget så det blir korrekt. Tack för påpekandet.

  16. Mats Åberg: Ställdes frågan alltså bara en enda gång(alltså inte dagligen i 18 år), och sen kollade man vad som hänt 18 år senare?

    Ja, detta är baserat på information om en dag som man frågade om en gång 18 år tidigare.

    Mats Åberg: Har man tagit hänsyn till några andra livsstilsfaktorer?

    Ja, man har korrigerat för vissa faktorer säger man.

    Mats Åberg: Vad betyder: ”den överseende författarna”?

    Det jag syftar på då är siste författaren i listan. Oftast är det ”chefen” eller professorn i den forskningsgruppen. Många gånger har de ingen större koll på själva studien utan de får med sitt namn eftersom de styr och ställer typ 🙂

  17. När man pratar om att stora mängder protein, hur mycket är mycket då? Jag har själv ökat min min kosumtion till 2 gr/kg vikt och tycker det är mycket.

  18. carin:
    När man pratar om att stora mängder protein, hur mycket är mycket då?Jag har själv ökat min min kosumtion till 2 gr/kg vikt och tycker det är mycket.

    Hej Carin!
    Gränsen i den här studien är som sagt mer än 20 E% på ett kaloriintag omkring 2000 kcal. Över det har man räknat som hög-proteingruppen.

    Vad jag tycker är onödigt högt står i summeringen.

  19. Författarna till artikeln anger inte uttryckligen hur många personer som dog av olika orsaker i de två åldersgrupperna, men om man kombinerar värdena i Tabellerna S1 och S5 i supplementet kan man komma fram till att av de 218 personer som ingick i den yngre lågproteingruppen var det endast 6 stycken som dog av cancer. Den statistiska osäkerheten i riskuppskattningen för denna grupp blir förstås oerhört stor med ett så litet antal identifierade fall, vilket i sin tur leder till att osäkerheten i riskökningen för de andra proteingrupperna – som baseras på en jämförelse med lågproteingruppen – naturligtvis också är stor. Författarna anger förvisso ett stort konfidensintervall för den i media så stort uppslagna fyrfaldiga riskökningen för högproteingruppen (1,96-9,56), men jag tror att det i själva verket är ännu större. Vid ett så litet antal identifierade fall är det tveksamt om de statistiska metoder författarna använt är giltiga.

  20. Len Renberg:
    Författarna till artikeln anger inte uttryckligen hur många personer som dog av olika orsaker i de två åldersgrupperna, men om man kombinerar värdena i Tabellerna S1 och S5 i supplementet kan man komma fram till att av de 218 personer som ingick i den yngre lågproteingruppen var det endast 6 stycken som dog av cancer.

    Hur bar du dig åt för att få fram detta? Tabell S5 innehåller ju modeller där de tagit fram hazardkvoter efter justering för en rad faktorer, och S1 innehåller inte ens något om antalet personår i de olika åldersgrupperna.

  21. Är det vanligt vid denna typ av studier att man som forskare offentliggör vissa av uppgifterna (såsom hur stora de olika grupperna är) medan man håller andra uppgifter för sig själv (såsom antalet avlidna i cancer i de olika grupperna)?
    Inser man inte då att detta ökar misstänksamheten mot själva resultatet? Går det att begära ut uppgifterna, eller är det helt upp till forskarna om de vill offentliggöra dessa eller ej?

  22. Hallå Stefan!
    All data finns aldrig med i någon studie. Men det är mer ovanligt att man utesluter värden så som dessa.

    Någon enstaka tidskrift har infört regler om att alla data ska göras tillgänglig för alla efter studien publicerats. Men det är så nytt så ingen riktigt vet hur det ska fungera rent praktiskt ännu 🙂 Sen finns det nuförtiden vanligen supplement till en studie där du hittar mer information. Det finns också ett supplement till den här studien men de har inte med informationen där heller tyvärr.

    Ofta kan man mejla och fråga om informationen bara. Forskarna har sällan något att dölja och då får du informationen i ett svar. Men ibland så är det svårt att få ut datan från forskare. Sen är det också meningen att peer review ska se till att all den här typen av relevant informationen är med i studien från början.

  23. Karl: Hur bar du dig åt för att få fram detta? Tabell S5 innehåller ju modeller där de tagit fram hazardkvoter efter justering för en rad faktorer, och S1 innehåller inte ens något om antalet personår i de olika åldersgrupperna.

    Högproteingruppen innehåller 1146 personer, varav vilka 9,0% (avrundat 103 personer) dog i cancer (Tabell S1). Hur många av dessa 103 personer som tillhörde medelåldersgruppen (50-65 år) framgår inte, men den subgruppen (d v s högproteintag, 50-65 år) innehöll 543 personer (Tabell S5). Andelen personer i subgruppen som dog i cancer var allså mellan 0 och 19,0%. Eftersom den relativa cancerrisken för denna subgrupp anges som 4,33 gånger risken för motsvarande lågproteingrupp (Tabell S5, Model 1 – det som i media rapporteras som den fyrfaldiga ökningen) var andelen personer som dog i lågproteingruppen (N=219, Tabell S5) mellan 0 och 4,4%, vilket motsvarar mellan 1 och 10 personer (0 personer är uteslutet, eftersom det inte hade gått att beräkna den relativa risken då).

    Cancerrisken för hela lågproteingruppen (N=437) anges till 9,8% (Tabell S1), vilket motsvarar 43 personer. Vi vet alltså enligt ovan att mellan 33 och 42 personer dog i cancer i den äldre lågproteingruppen (N=218, Tabell S5), vilket ger en risk på mellan 15,1% och 19,3%. Eftersom den relativa risken för den äldre högproteingruppen anges som 0.40 (Tabell S5) är cancerrisken för denna grupp mellan 6,1% och 7,7%, vilket motsvarar (N=603, Tabell S5) mellan 37 och 46 dödsfall. Vi vet alltså nu att antalet personer som dog i cancer i medelålders högproteingruppen var mellan 57 och 66 stycken, vilket motsvarar (här utnyttjas återigen att att den relativa cancerrisken för denna grupp anges som 4,33 gånger lågproteingruppen och att medelålders lågproteingruppen innehåller 219 personer medan högproteingruppen innehåller 543 personer) att antalet personer som dog i cancer i medelålders lågproteingruppen var mellan 5,3 och 6,1 st. Alltså var det 6 personer (eller möjligtvis 5 , data är presenterade i tabellerna med för få värdesiffror att härledningen ska kunna ge ett entydigt svar) som dog i cancer i den medelålders lågproteingruppen.

    Vad som är presenterat i media – t o m SVT:s Aktuellt tog ju upp detta – som att en stor befolkningsstudie har visat ett stort intag av protein leder till en så förhöjd cancerrisk att det motsvarar att vara storrökare är allså baserat på en jämförelse mellan två grupper, där det i den ena gruppen dog 5 eller 6 personer i cancer. Man behöver knappast vara statistikexpert för att inse att ett resultat baserat på ett så litet utfall är väldigt svajigt.

  24. Len RenbergMan behöver knappast vara statistikexpert för att inse att ett resultat baserat på ett så litet utfall är väldigt svajigt.

    Tack för förklaringen! Jag tror dock inte att det går att härleda på detta sätt, eftersom modell 1 i tabell S5 som sagt inte presenterar ”råa” relativa risker utan hazardkvoter (som handlar hur snabbt personerna dör under tidsperioden) som dessutom uppskattats i en modell där de justerat för en rad olika variabler. Jag håller ändå med om slutsatsen: att det är svajigt eftersom den yngre lågproteingruppen är så pass liten.

  25. Karl: Tack för förklaringen! Jag tror dock inte att det går att härleda på detta sätt, eftersom modell 1 i tabell S5 som sagt inte presenterar ”råa” relativa risker utan hazardkvoter(som handlar hur snabbt personerna dör under tidsperioden) som dessutom uppskattats i en modell där de justerat för en rad olika variabler.Jag håller ändå med om slutsatsen: att det är svajigt eftersom den yngre lågproteingruppen är så pass liten.

    Du har helt rätt i att en relativ risk (som jag använder i min härledning) inte är samma sak som en hazardkvot, vilket leder till en viss osäkerhet. I detta fall lär det dock inte ha någon större betydelse eftersom författarna redan har delat in sitt material i åldersgrupper och analyserar dessa var för sig.

  26. Angående forskning om animaliskt protein och ökad risk för cancer.
    Titta på dokumentären Fork over Knifes

  27. Patrik:
    Angående forskning om animaliskt protein och ökad risk för cancer.
    Titta på dokumentären Fork over Knifes

    Att rekommendera den som fakta om forskning är som att rekommendera LCHF.se som facklitteratur. Ingen bra idé

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *