Juicen som används för saltgurka kan lindra kramp

Den här artikeln tillhör en artikelserie på 3. Det här är del 4. Du hittar alla artiklarna i serien här: Kramp

Ibland dyker det upp studier som man verkligen inte är beredd på och man undrar var författarna fått tanken ifrån att studera just det ämnet. Det här är en sån studie och heter Reflex Inhibition of Electrically Induced Muscle Cramps in Hypohydrated Humans. Precis som titeln antyder så har man tittat på om den juice som används för saltgurka (jag kommer att kalla den för S-juice hädanefter, hysteriskt roligt namnval, jag vet :)) har någon effekt på muskelkramp i samband med aktivitet.

Jag har tidigare skrivit två inlägg om kramp här på sidan, med början i inlägget Varför får man kramp – Del I, som jag rekommenderar alla att läsa då jag inte kommer att upprepa informationen här.

Den aktuella studien

I enlighet med det jag tar upp i mina inlägg kring kramp så skriver författarna i bakgrunden till denna studie att det inte finns några stöd för att salt eller vätskebrist (i rimliga mängder) är orsaken till kramp. De tar upp saker som att:

  • det inte finns några skillnad i vätske och saltförlust mellan personer som får kramp och personer som inte får kramp
  • kramp kan lindras eller stoppas genom stretching som inte har någon inverkan på varken salt eller vätskebalans
  • aktivering av golgis senorgan stoppar kramp

Detta är några av de punkter som jag tog upp i mina tidigare inlägg som talar emot hypotesen att kramp orsakas av salt eller vätskebrist.

Författarna går sen vidare med att berätta att eftersom det är oklart varför kramp uppstår så finns det många behandlingar som baseras på anekdotiska bevis. Som regelbundna läsare här på traningslara.se säkert vet så är det också på de här områdena som många skojar huserar med produkter som de påstår ska lösa alla problem. Hur som helst så är S-juice tydligen en väldigt vanlig form av behandling av tränare i USA och i en studie visade att upp mot 25 % av alla tillfrågade tränare rekommenderade S-juice till sina atleter när de får kramp. Likaså är det inte ovanligt att saltgurka serveras vid vätskestationer på olika former av lopp, t.ex. på Lidingöloppet.

S-juice är som de flesta kan gissa väldigt saltrik och en tidigare analys har visat att koncentrationen av salt är så hög att man som idrottare bör se till att även få i sig vätska samtidigt eller spä ut juicen (1). Den höga koncentrationen av salt förespråkas av många som orsaken till att S-juicen är effektiv men samtidigt så leder den höga koncentrationen (vätskan är hyperton) att osmolariteten i kroppen blir ännu högre och vätskebristen därmed större (mer om vätska och osmolaritet kan ni läsa i mina inlägg kring vätskeintag vid träning). Mängen S-juice som brukar användas/rekommenderas är dock endast ungefär 3-6 dl vilket antagligen inte är tillräckligt för återställa vätskebalans eller saltbalans (2). Man måste även ta hänsyn till tiden det tar från det att man dricker juicen tills det att den är upptagen av magsäcken börjar påverka vätskebalans och saltbalans i blodet.

Författarna till studien la därför upp följande hypotes inför studiens början:

We hypothesized that pickle juice would alleviate an electrically induced muscle cramp but that this effect would not occur within 35 s of ingestion. In addition, we did not expect any appreciable changes in plasma constituents within 5 min after ingestion.

Studiens upplägg

Flexor Hallucis Brevis
Muskeln Flexor Hallucis Brevis

Tolv friska universitetsstudenter fick vara försöksobjekt i studien. Innan man framkallade kramp hos deltagarna fick de cykla med ett ben i ett varmt rum tills de förlorat ungefär 3 % av sin vikt i vätska. Efter detta tog man prover på deltagarnas blod, urin och svett. Man påbörjade sen själva försöken som jag kommer till lite längre ner.

För att framkalla kramp så använde man sig utav lågfrekventa elektriska impulser (LEI) i flexor hallicus brevis. Detta är en av musklerna som böjer stortån och utan att ha någon statistik på det så upplever jag själv att det är en av de muskler som lättast krampar när man är trött efter hård träning.

Metoden att framkalla kramp med hjälp av LEI är ganska ny och den har visat sig fungera ganska bra i en laboratoriemiljö. Att framkalla kramp utan att påverka en mängd variabler är annars väldigt svårt och frågan är om den typ av kramp som framkallas av LEI är den samma som folk upplever i slutet på ett maraton. Hur som helst så har man sett att folk som ofta får kramp vid träning/tävling lättare får kramp vid LEI (3).

När deltagarna väl var urvätskade och man tagit prover så framkallade man den första krampen och tog tid på hur länge den varade. När musklerna väl krampade hos deltagarna fick de inte lov att göra någonting för att krampen skulle släppa utan de fick ligga helt stilla tills den slutade. För att det skulle räknas som kramp så skulle den vara i minst 90 sekunder. Hos två av deltagarna lyckades man inte framkalla någon kramp och dessa blev därför uteslutna ur studien.

Efter första krampen fick deltagarna vila i 30 minuter och sen var det dags för nästa försök. Deltagarna fick denna gång antingen dricka S-juice eller vatten samtidigt som krampen pågick. För att försöka öka på blindningen mellan försöken så fick både försökpersonerna och forskaren som var med försökspersonen och mätte tiden på krampen ha täppta näsor så de inte kunde urskilja om det var vatten eller juice som användes i det aktuella försöket. Deltagarna blev också tillsagda att inte göra några miner som kunde avslöja för forskaren vad det var i flaskan (deltagarna visste givetvis att det inte var vatten när de väl började dricka).

Alla försöken upprepades vid ett senare tillfälle med enda skillnaden att de som fick vatten nu fick S-juice och vice versa.

Resultatet

Resultatet i studien blev att när deltagarna fick dricka S-juice så varade deras kramptid i snitt 49 sekunder kortare än vid vattenförsöken. 85 sekunder istället för 134 sekunder. Att dricka vatten hade ingen effekt på kramptiden. Intensiteten (eg styrkan eller kraften) på krampen var den samma vid de två försöken och alla andra prover kunde inte påvisa någon skillnad mellan grupperna.

Tankar kring studien

Det här är den typen av studie som verkligen får en att reagera. Vad är det som händer? Studien är väldigt bra utförd och metoddelen är väldigt genomgående väldokumenterad. Blindningen är inte 100 % men samtidigt är det omöjligt att uppnå i detta fall. Samtidigt undrar man hur en placeboeffekt skulle kunna minska kramptiden med 49 sekunder. När det gäller allmän kramp (inte bara den i samband med aktivitet) har man observerat en tydlig placeboeffekt (4) och om deltagarna sen tidigare varit bekanta med påståendet att juice från saltgurka lindrar kramp så finns kanske svaret där.

Författarna går i diskussionsdelen igenom en del olika möjliga förklaringar men de skjuter själv ner dem en efter en. Att den höga saltmängden skulle återställa balansen i kroppen fungerar inte som argument då mängden S-juice var så liten så den inte hade någon större effekt på osmolatiteten (förhållandet salter-vätska) och denna effekt är dessutom inte tillräckligt snabb även om mängderna salt och vätska skulle vara tillräckliga. Man gjorde faktiska mätningar på detta i studien och de kunde inte påvisa någon effekt även 5 minuter efter det att deltagarna druckit vätskan. Som om inte det var nog så har samma författar även publicerat en annan studie i år där de visade att graden av vätske- och saltbrist inte påverkar hur lätt man får kramp av LEI (5).

I USA (var annars) kan man köpa S-juice på flaska som är riktad till idrottare
I USA (var annars) kan man köpa S-juice på flaska som är riktad till idrottare

Författarna till studien lägger i slutet på diskussionen fram en hypotes om att reflexer i munnen och halsen får de överstimulerade nerverna i det krampande benet att lugna ner sig (det står mer om överstimulerade nerver i mina tidigare inlägg om kramp).

Det är sen tidigare känt att känselorgan i mun och hals kan aktivera samma typ av nerver i magsäcken och luftvägarna och att ett ämne i S-juice har just den effekten (ättiksyra). Den här förklaring är ännu obevisad men den skulle kunna förklara fenomenet och den stämmer även överens med gällande teorier kring kramp. Författarna påpekar också att de tror att det är ättiksyran i juicen som utför effekten och inte de olika salterna.

Om vi återgår till Lidingöloppet och andra lopp där man serverar saltgurka så är alltid motiveringen att de är saltrika och därför motverkar kramp och hjälper till att återställa vätskebalansen. I själva verket kan det alltså vara så att man tar bort mycket av det som står för själva effekten.

Personligen hade jag gärna sett att de inkluderat en sportdryck i försöken tillsammans med juicen och vattnet. Jag tror inte alls på argumentet att salterna i sportdrycken skulle minska på kramp redan nu men om man inkluderat en sportdrycksgrupp så hade vi fått ännu en spik till kistan. Tills vidare finns dock möjligheten att salterna kan ha en effekt även om teorin om överstimulerade nerver (alpha-neuron) är mycket mer trolig.

För de som är sugna på att testa S-juice men inte är sugna på att gå och köpa en massa saltgurka så kan man blanda sin egen. S-juice är en blandning av vatten, salt och vinäger/ättika. Eller så kanske du väljer att ta en bit saltgurka istället för banan eller bulle vid nästa Lidingölopp? 😉 Förhållandet mellan vatten, salt och ättika/vinäger vet jag tyvärr inget om men någon läsare kanske kan hjälpa oss där?

Fortsätt läsa artikelserien

6 thoughts on “Juicen som används för saltgurka kan lindra kramp

  1. ”För att det skulle räknas som kramp så skulle den vara i minst 90 sekunder”

    ”Resultatet i studien blev att när deltagarna fick dricka S-juice så varade deras kramptid i snitt 49 sekunder kortare än vid vattenförsöken. 85 sekunder istället för 134 sekunder.”

    Möjligen aningen petigt, men ”kramperna”som försökspersonerna som ätit S-juice fick borde väl inte räknas som kramper på grund av tiden.

    Vill också tacka för en riktigt bra blogg! Gillar att ni förklarar varför allt händer och inte bara att det händer!

  2. Så sant så 🙂 Jag tänkte samma sak. Men de gjorde som så att de använde samma inställningar på LEI när de skapade den andra krampen som de använde vid den första. Att det sen blev för kort tid var inget de kunde veta i förtid och de kunde ju knappast höja ”styrkan” vid det andra försöket 🙂

  3. Stötte på denna gamla artikel. Självklart är personliga erfarenheter inte detsamma som vetenskap men ändå; Jag har haft min beskärda andel av kramper och vet att just saltgurka har haft en avgörande effekt på att lösa kramp i mina vader. När sportdryck, gel och cola var verkningslöst kunde saltgurkan lösa krampen på bara några minuter. Jag är själv förvånad över effekten. Tydligast var när jag körde min första IM 2000 i Kalmar. Sedan dess så har jag använt det preventivt och sluppit kramp.
    Mvh
    /mats

  4. Hej,

    Kanonbra artikel, gillar inläggen starkt. Men jag har en fundering:
    – Hur kommer det sig då att vissa personer får kramp just när de utför stretching? Även om de inte tränat innan. Alltså musklerna är inte trötta?

    Hälsningar Elina

  5. Om du sätter en muskel i ett väldigt förkortat läge och kontraherar den så kan många framkalla kramp i många olika muskler. Varför är det nog ingen som vet.

  6. Grymt intressant arbete… sammanställt utan färdigtuggade slutsatser…prestigelös kunskapsförmedlande…hatten av!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *