Fler studier på Functional Movement Screen

Functional Movement Screen

Vi fortsätter på temat att undersöka vilken ny information som har kommit inom olika ämnen som jag skrivit om tidigare här på sidan. För nästan precis ett halvt år sen skrev jag en liten sammanfattande artikel om Functional Movement Screen, eller FMS som det också ofta kallas. Titeln var ”Functional Movement Screen – Fungerar det?” och slutsatsen i artikeln var att FMS lämnar en hel del att önska. Den bästa studien som då hade genomförts visade till exempel att även om personer under 14 poäng på testerna oftare åkte på en skada än personer med 15-17 poäng så var skaderisken också högre för personer med mer än 17 poäng.  Här under kan du se det resultat i tabellform och du finner ännu mer från den studien och flera andra studier i det tidigare inlägget som jag länkade till ovan.

Functional Movement Screen hos militärofficerare
Resultatet i studien på militärofficerare. Personer som fick under 14 poäng var i ökad risk för skada men även de som fick 18 poäng och fler var i ökad skaderisk.

Sen jag publicerade den artikeln har det kommit fyra nya artiklar på Functional Movement Screen och det är dessa artiklar som jag tänker gå igenom i detta inlägg.

De nytillkomna studierna

Fler reliabilitetsstudier och normalvärden för unga aktiva personer

En av styrkorna som jag tog upp med FMS i mitt tidigare inlägg var att det är väldigt standardiserat. Fördelarna med detta är att det gör det lättare för olika personer att utföra samma test och komma fram till samma resultat. Ett litet finare mer akademiskt sätt att säga detta på är att testet borde ha hög interbedömarreliabilitet. Redan när jag skrev mitt första inlägg hade det publicerats tre studier som tittade på reliabiliteten och resultatet i dessa var att FMS har en bra reliabilitet även om resultatet varierade något mellan studierna (1, 2, 3). Av studierna som publicerats de senaste månaderna är resultaten också varierande (4, 5).

I den första studien tittade man dels på reliabiliteten i testerna och dels tog man fram normalvärden för unga aktiva personer (4). En kul notis i den här studien är att två svenska sjukgymnaster,  då studenter, är med som författare till studien. Det är också dessa två som utfört själva bedömningen i studien. Studien i sig är dock utförd i Australien. Totalt testade man 209 personer med en jämn fördelning mellan män och kvinnor.

Ryckböj med bara en pinne är ett av testerna i FMS
Ryckböj utförd med bara en pinne är ett av testerna i FMS. I övrigt är det en övning som är väldigt bra och rolig när man kan utföra den. En pina och tråkig när man inte kan det.

I de tidigare studierna som jag tog upp i mitt förra inlägg använde man sig av video när man lät bedömarna sätta poäng. Fördelen med det är att bedömarna får se precis samma sak. Nackdelen är ju uppenbarligen att det inte direkt återspeglar verkligheten. I den här studien använde man sig inte av video men tyvärr får vi inte veta precis hur det har gått till när de två bedömarna poängsatt samma person. Har de stått bredvid varandra eller har samma person fått utföra alla testerna två gånger? Det framgår av studien att bedömarna fick sin utbildning samtidigt och även tidigare gjort bedömningar ihop vilket givetvis säger att de troligen dömde efter väldigt lika kriterier oavsett hur själva testningen genomfördes. Hur som helst visade resultat på en väldigt bra interbedömarreliabilitet för FMS vilket är bra.

När det gäller normalvärden för unga aktiva tjejer och killar så hamnade dessa kring 15,4-15,9 poäng. Det fanns ingen skillnad mellan tjejer och killar i detta medelvärde men det fanns skillnader mellan de olika testerna. Generellt kan man säga att männen var bättre på testerna som kräver mer styrka och stabilitet medan kvinnorna var bättre på rörlighetstesterna. För den som är intresserad är hela den här studien fri för alla och ni hittar mer specifik informationen där.

Innan man genomförde testerna frågade man också deltagarna om de haft besvär av någon skada under de närmsta sex månaderna innan testet. Man såg inget samband mellan resultaten i FMS-testerna och tidigare skada. Då tidigare skada är en en av de största riskfaktorerna för en ny skada så får det här resultatet också en att ifrågasätta hur väl FMS verkligen kan fånga in personer i risk för skada.

Ännu en reliabilitetsstudie

I den här studien tittade man på både interbedömarreliabilitet och hur väl samma person bedömer samma person igen en vecka senare (5). När man tittar på hur väl bedömningen hos samma bedömare är från gång till gång kallar man det intrabedömarreliabilitet. Så det är inter när man talar om mellan två olika bedömare och intra när man syftar på mellan två olika omgångar med samma bedömmare.

Resultatet i den här studien blev i enlighet med tidigare studier. Olika bedömare ger i princip samma poäng till en viss person som utför testet. Det som var nytt i den här studien var hur väl man bedömer samma person med en veckas mellanrum. Även här gick det bra för FMS och resultatet från det första testtillfället överensstämde väl med resultatet från det andra tillfället.

Finns det ett samband mellan FMS och prestationsförmåga?

Förhållandet mellan FMS och prestation samt knäböjsstyrka och prestation
Graferna visar hur Functional Movement Screen och knäböjsstyrka korrelerar med prestationsförmågan i en rad tester. Observerar att knäböjsstyrkan är angiven i relation till kroppsvikt. FMS korrelerade inte med något prestationstest medan det fanns klar korrelation, alla signifikanta, mellan knäböjstestet och resultatet i testerna.

Då var det dags att gå igenom de två studierna som verkligen är intressanta. 😉 I den första tittade man på förhållandet mellan resultatet på FMS och prestationsförmågan (6). Försökspersonerna i den här studien var 25 stycken golfspelare och med prestationsförmåga menade man 10 och 20 meter sprint, vertikalhopp, kvickhetstest (agility test) samt förmågan att svinga en klubba snabbt.

För att göra det hela mer intressant för oss så valde forskarna även att genomföra maxtester i knäböj med alla deltagarna. Detta gjorde man för att det sedan tidigare finns ett antal studier som visat att det många gånger finns ett samband mellan en persons 1RM i knäböj och dennes prestationsförmåga. Forskarna ville alltså se om resultatet i FMS eller ett 1RM-test i knäböj korrelerar med prestationstesterna.

Resultatet från testerna kan ni se här till höger. Functional Movement Screen korrelerade inte signifikant med något test.Maxstyrkan i knäböj i förhållande till kroppsvikt visade dock på klara och tydliga samband vid alla testerna, även förmågan att snabb kunna svinga en klubba.

De här resultaten bekräftar alltså det som de mer preliminära studierna jag tog upp i mitt första inlägg redan hade börjat antyda. Functional Movement Screen är inget bra test om man vill veta hur bra en person är på olika prestationstester så som att springa snabbt, hoppa högt eller röra sig kvickt i sidled. Det som denna artikeln adderar är att FMS inte heller verkar kunna urskilja prestationsförmågan vid lite mer tekniskt krävande rörelser så som en golfsving.

I diskussionsdelen till den här studien nämner man också en studie från i Januari 2011 på FMS som jag inte varit medveten om fanns (7). I den här studien tittade man på om det fanns något samband mellan resultaten i FMS och prestationen vid kast med medicinboll, enbensknäböj och en annan form av kvickhetstest. Resultaten i den här studien är väldigt blandade. Man såg ett svag samband mellan bättre resultat i vissa av testerna i FMS och bättre prestationsförmåg men flera av resultaten visade också på motsatsen av det man vill se. Alltså att ett bra resultat i FMS korrelerade med en sämre prestationsförmåga.

Så om du vill veta om du har en högpresterande idrottare framför dig gör du bättre i att fråga honom om hans max i knäböj än att börja utföra en massa tester enligt FMS.

Nu påstår jag inte att benträning med knäböj kommer att leda till att någon börjar slå längre i golf. Mer troligt är ju att de högre testresultaten i knäböj sammanfaller med att personerna var bättre tränade överlag och det är detta som lett till snabbare golfsving.

Kan FMS användas för att utvärdera effekterna av ett träningsprogram?

Den sista studien som jag hade tänkt gå igenom i det här inlägget är den som jag tycker är mest intressant.  Efter att jag hade börjat skriva några rader så insåg jag faktiskt att den är så intressant så jag tänker tillägna den ett helt eget inlägg som bör vara klart om några dagar 🙂

11 thoughts on “Fler studier på Functional Movement Screen

  1. Kul att se att du skriver om FMS. Något jag precis fått lära mig och precis som du ser så är poängsystemet så idiotsäkert att det är lätt för flera personer att utföra testen.

    FMS är inget prestationstest utan handlar mer om att hitta asymmetrier jobba bort dem. Resultatet är att få en person med dålig FMS test att röra sig bättre, och energisnålare.

    Sen kan jag hålla med dig att man ska inte bara gå efter FMS, utan tycker det är ett lätt verktyg att göra en första screening med. Vad använder du själv när du screenar?

  2. Simon:
    Kul att se att du skriver om FMS. Något jag precis fått lära mig och precis som du ser så är poängsystemet så idiotsäkert att det är lätt för flera personer att utföra testen.

    FMS är inget prestationstest utan handlar mer om att hitta asymmetrier jobba bort dem. Resultatet är att få en person med dålig FMS test att röra sig bättre, och energisnålare.

    Sen kan jag hålla med dig att man ska inte bara gå efter FMS, utan tycker det är ett lätt verktyg att göra en första screening med. Vad använder du själv när du screenar?

    Hej Simon!
    Det kommer mycket mer kring just det du kommenterar här i nästa inlägg.

    Jag använder ingen typ av screening om personen i fråga klarar av övningarna som jag ber honom/henne utföra på det vis som jag tycker att övningen ska utföras. Klarar personen inte av att utföra övningarna så går jag vidare med att försöka ta reda på varför eller så försöker jag korrigera utförandet genom guidning så det blir rätt.

    Om jag väljer att utföra några tester så är valet av av tester helt beroende på vilken övning som var ett problem från början.

  3. Hej!

    Kul att du är tillbaka och skriver igen. Det här var ett intressant inlägg.
    En liten tanke om korrelation. Du skriver på slutet att negativ korrelation skulle innebära bra på FMS men dåligt på prestation. Ska det inte vara att det var låg korrelation? eftersom negativ korrelation hade inneburit att lågt på FMS har samband med låg prestation.

    Ser fram emot fler intressanta inlägg.

    / Magnus

  4. Hallå Magnus!
    Negativ korrelation innebär att när en variabel ökar i styrka så minskar den andra variabeln. Eller som jag menade i detta fallet, de med bättre FMS-poäng presterade sämre. Sen kan det bli lite rörigt ibland så som när man jämför knäböj och tid på en sprint. Där innebär ju en negativ korrelation ett bra resultat eftersom ett bättre knäböjsresultat innebär en kortare sprinttid, alltså att man sprungit snabbare.

    Så en negativ korrelation kan vara både ett bra eller dåligt resultat. Det beror helt på vilka variabler man tittar på.

    Jag har uttryckt mig väldigt slarvigt i texten då jag använt mig av termen negativ för att mena ”inte bra” eller ”motsatt det man vill se” trots att det troligen mer tolkas som en negativ korrelation. Och en negativ korrelation behöver ju som sagt inte vara ett dåligt resultat 🙂

    Jag redigerar texten så det blir tydligare och mer korrekt. Tack för påpekandet.

  5. Magnus: Tittar du på sprintgraferna så ser du ju en starkt negativ korrelation för 1RM/BM och en svag dito för FMS. Ju närma 1 eller -1 som korrelationskoffecienten ligger desto starkare. Så båda pekar ju mot förbättring men FMS är ju supersvagt och kanske (troligtvis?) bara av en slump. Jag har inte p-värdena så jag vet inte om det är en statistiskt signifikant korrelation heller. För 1RM/BM lär den vara det.

  6. Som alltid intressant läsning på din sida! FMS är ju så mycket mer än bara screeningen, har du tittat i en FMS manual?

  7. Det har ni ju rätt i. Fel från mig (ska sluta kommentera sent på kvällen 😉 )
    Jag blandade till det för mycket.

    Tack för bra svar!

  8. Andreas:
    Som alltid intressant läsning på din sida! FMS är ju så mycket mer än bara screeningen, har du tittat i en FMS manual?

    Hallå Andreas!
    Jag har ganska mycket FMS relaterat hemma:

  9. Har inte killen på bilden som utför en ryckböj lite väl mycket svank?

  10. jonatan:
    Har inte killen på bilden som utför en ryckböj lite väl mycket svank?

    Om du menar på bilden jag lagt in i min artikel så tycker jag mest det ser ut som att han har en stor rörlighet i nedre bröstryggen. Men lite på gränsen är det kanske, svårt att se. Överlag ser det dock bra ut.

    Vill du se en usel form på ryckböj så titta på en marknadsföringsbild för FMS. Till exempel:
    http://functionalmovement.com/files/articles/102p_dssideview3.130×130.jpg
    http://www.tenacity.se/wp-content/uploads/2009/09/FMSPB-117×300.jpg

    Han på första bilden kommer tappa vikten framåt om man lägger på belastning och den andra killen överkompenserar en dålig rörlighet överlag med extra rörlighet i axlarna. Gör man en googlesökning på bilder på funtionalmovement.com hittar man faktiskt inte en enda bra bild på en ryckböj på deras hemsida.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *