9+ Screening Batteri – tillför det något nytt?

9+ screening batteri

För några veckor sen lanserade SISU idrottsböcker en bok med titeln 9+ Screening Batteri som de kallar för ”en funktionell rörelseanalys”. Syftet med denna ”funktionella rörelseanalys” är inte direkt tydlig men du kan läsa följande citat om boken på SISUs hemsida:

Det som ofta symboliserar en framgångsrik idrottare är kvaliteten och timingen i en utförd rörelse. Om en idrottare har begränsningar i rörlighet eller nedsatt stabilitet finns det en risk att han eller hon per automatik utvecklar kompensatoriska mönster för att klara vissa idrottsprestationer. Det är därför viktigt att fokusera på idrottarens utförande, det vill säga hur han eller hon rör sig.

9+ screening batteri är en metod att upptäcka en nedsatt funktion innan skadan är framme; att skapa goda förutsättningar att kunna tillgodogöra sig idrottens hårda och kravfyllda träning. Testbatteriet kan också vara ett verktyg för att hitta svaga länkar under en rehabiliteringsperiod, så att den aktive kan återvända mer vältränad och välbalanserad än innan skadan uppstod

Ovanstående är ett lite kryptiskt sätt att säga att testet syftar till att finna problem som kan ge skador eller försämra prestationen. Varför det inte skrivs riktigt rakt ut kan man fråga sig men möjligen är det för att det finns precis inga belägg alls för att de här testerna gör något av det. SISU har dock med ett youtubeklipp där man säger rakt ut att testet kan användas för att minska risken för vissa skador.

En kopia/utveckling av Functional Movement Screen (FMS)

Om du är en person som letar upp mycket information kring träning på internet har du säkert stött på Functional Movement Screen, FMS, tidigare. jag har ju också skrivit om FMS ett par gånger här på Traningslara.se. I korthet kan man säga att FMS är 7 olika test där utövaren bedöms av en testledare som sätter poäng på rörelsen kvalité.

3 poäng ges om rörelsen är perfekt. Om rörelsen genomförs men med någon form av kompensation blir det 2 poäng. Om testpersonen inte klarar av att genomföra testet får han eller hon 1 poäng och om det smärtar under rörelsen blir det 0 poäng. Maxpoängen för ett test är alltså 21 poäng och minimum är 0 poäng vilket sker om alla rörelserna smärtar.

De sju testerna som används inom FMS
De sju testerna som används inom FMS

Den här poängbedömningen är identiskt i SISUs nya 9+ screening batteri. Det som är nytt är att man har adderat flera nya tester till programmet och tagit bort något test från FMS.

Får du någon vettig information?

Att göra tester är ju idag väldigt populärt. Problemet med alla dessa tester är att ingen vet om de fungerar. Det allra mesta bygger mer eller mindre på gissningar baserat på vad man tror är faktorer som inverkar på skaderisk. Man försöker resonerar sig fram på ett rationellt sett till vad som borde kunna tänkas vara negativt och sen testar efter dessa saker. Man antar helt enkelt att man då testar för brister som kan ge skador eller prestationsförsämring.

Den här typen av resonemang är ju inte fel i sig. Det är så man borde arbete när det inte finns några bättre verktyg. Problemet är istället när människor använt sig av den här typen av resonerande och sen inte är fullt ärliga med att det de gör är en kvalificerad gissning.

När FMS togs fram i slutet på 90-talet var allting i princip en kvalificerad gissning. Men det var uppbyggt på ett ganska sunt resonemang och det fick snabbt många utövare. Jag själv minns att jag läste böcker kring det hela och tyckte det verkade väldigt intressant. Samtidigt som populariteten ökade har också naturligtvis forskning på själva testet ökat och tyvärr har resultaten inte varit positiva.

Jag har skrivit om flera av studierna i tre olika inlägg här på Traningslara.se och är du intresserad så hittar du mer ingående information där, Functional Movement Screen – Fungerar det?, Fler studier på Functional Movement Screen och Sista nya studien på Functional Movement Screen. För att kort summera så är testerna inte direkt praktiskt användbara för att varken förutspå skaderisk eller prestation. Studierna med sämst resultat har faktiskt visat att du lika väl kan singla slant för att försöka få reda på vem som kommer skada sig (1).

Testet är beroende av utövarens kunskap

För några dagar sen publicerades också ytterligare en studie som ifrågasätter användandet av den här typen av test där bedömningen görs på en skala från noll till tre (3). I den studien fann man att endast kunskapen om vad som bedömdes i testet var tillräckligt för att deltagarna skulle förbättra sina resultat markant.

Det går alltså starkt att ifrågasätta om du testar idrottarnas verkliga ”naturliga” rörelsemönster eller om du testar om idrottaren, för att få bra poäng, kan göra rörelserna som han eller hon normalt aldrig gör. Det här är ett stort problem då vi givetvis vill veta hur idrottaren rör sig vid träning eller under match, för det är ju där skadorna sker. Att en person kan röra sig på ett bra sätt hjälper ju inte om personen inte verkligen använder det rörelsemönstret i praktiken.

I samma studie fann man också att deltagare som hade väldigt bra resultat i testerna ändå visade på just de rörelsemönster som anses vara just ett felaktigt rörelsemönster när de gjorde rörelser som verkligen krävde kraft och fysisk ansträngning. Du kan se ett exempel i bilden här under. Jag har skrivit mer om den studien här, Functional Movement Screen – ett lättpåverkat test.

Långsamma eller mer statiska test återspeglar inte alltid rörelser med mer kraft
Den här bilden visar väldigt tydligt skillnaderna mellan hur en person kan röra sig vid ett av testen inom FMS och hur den personen rör sig vid en verklig kraftansträngning. I bilden uppe till vänster och bilden uppe i mitten ser du hur brandmannen rörde sig under FMS-testerna. Uppe till höger ser du en rörelse mer lik den brandmannen utför i vardagen med större krafter. I bilden under ser du en skeletrekonstruktion av hur hans höft, knä och fotled rör sig under den rörelsen.

Inflation på ordet funktionellt

För det syfte som FMS togs fram så fungerar alltså inte FMS. Det är inte precist nog. Det testar av allt att döma inte det som vi verkligen vill testa eller får information om, det har alltså en låg validitet om vi ska prata statistikspråk. Vad som testas utöver en persons förmåga att utföra lite akrobatliknande rörelser är det faktiskt ingen som vet. Det finns många som kan sätta väldigt fina ord på det där funktionellt kommer höras så ofta så du kanske börjar må lite illa, men det är ingen som verkligen kan säga vad som testas och hur det överförs till något användbart för en idrottare eller motionär.

En annan sak värd att fråga sig är hur funktionellt det verkligen är att sitta med en pinne och utföra långsamma rörelser som endast tas ut i ett par leder? Eller att i lugn och ro få utföra ett utfallssteg där målet inte är att skapa kraft eller förflytta kroppen snabbt? Överlag så har jag väldigt svårt för att se vad som verkligen är funktionellt med alla de här funktionella testerna?

Så låt dig inte luras av de fina orden och flashiga påståendena. När du verkligen använder FMS i praktiken ger det ingen bra information. Det finns faktiskt till och med evidens för att ett enkelt frågeformulär som du lämnar ut till idrottarna och låter dem fylla i helt på egen hand ger bättre information om eventuell skaderisk än FMS (2).

Det enkla frågeformuläret lyckades identifiera spelare i dubbelt så hög risk för skada jämfört med andra idrottare. Det här testet utför du dessutom på ett helt lag på kanske 30 minuter plus lite efterarbete medan FMS tar omkring 30 minuter för en idrottare. Vad 9+ Screening Batteri tar i tid vet jag inte men då det innehåller fler test får du nog räkna med minst samma tid.

9+ Screening batteri – Blir det bättre med fler test?

Jag anser inte på något sätt att frågeformulär är den bästa metoden som går att ta fram för att förutspå skaderisk. Men det är den bästa kända metoden just nu och huvudprincipen i frågeformuläret, är i princip, att om du haft en tidigare skada de senaste 12 månaderna är risken för skada nu högre. Så även om det är den bästa metoden känns det ju verkligen inte som tillräckligt. Det måste ju gå att göra bättre tycker jag.

Det som SISU då har gjort tillsammans med några sjukgymnaster på Bosön är att ta fram 9+ Screening Batteri. Som jag nämnt tidigare har det många likheter med FMS. Vissa övningar är de samma och poängsättningen likaså. Och precis som FMS är 9+ Screening Batteri baserat nästan uteslutande på kvalificerade gissningar eller ”klinisk erfarenhet”.

Frågan är ju då vad som säger att den här kvalificerade gissningen skulle vara bättre än den tidigare? Svaret på den frågan är, enligt mig, att det inte finns någonting som säger att det borde bli bättre med 9+ Screening Batteri och de ytterligare test man hittat på.

Typen av test som adderas är ju av samma karaktär som tidigare test. Det är långsamma rörelser utan större krafter. Undantaget är testet nedhopp som utförs med lite krafter inblandat och detta test har även visat sig kunna finna personer i ökad risk för korsbandsskada (5). Man har även inkluderat djupa enbens knäböj vilket kräver kraft och jag tycker det är en bra övning och det är intressant att den är med men jag är tveksam till dess förmåga att förutspå skada.

Testerna i 9+ screening batteri
Testerna i 9+ screening batteri.

En nyligen publicerad studie på FMS med ett av de värsta abstrakt jag någonsin läst belyser även ett annat problem med flera tester som är ganska olika (4). Slutsatsen i den studien var helt enkelt att de olika testerna inom FMS alla testar olika egenskaper och deras resultat ska därför inte summeras till ett. Och när det gäller de olika testerna var för sig så är det väldigt tveksamt om de är tillräckliga för att få en adekvat utvärdering av den egenskapen som dessa testar då eventuellt undersöker.

Based on results from the present study, the meaning of the FMS summary score is unclear because the items are not inter-related…….If the FMS is truly measuring seven unique, complicated constructs, then it is unlikely that each movement is adequately measuring its respective, specific construct

I diskussionsdelen till den här studien tar man också upp att de individuella rörelserna sannolikt säger mer för sig själv än vad en total poäng gör. Den slutsatsen håller jag med i till 100 procent men frågan är ju då vad en screening tillför? Varför inte bara ta fram enskilda test, utföra studier där man ser om de kan förutspå någon risk, och sen bara lansera det testet för idrotter där det testet kan vara relevant.

Till exempel då hopptestet. Här vet vi i alla fall att det troligen visar på en ökad risk för knäskador. Då kan det lanseras för idrotter där knäskador är vanligt. Sen kommer ju nästa problem i ”vad gör man åt ett dåligt testresultat?” vilket är en fråga som inte heller har något svar. Vi vet ju att knäkontroll och liknande upplägg minskar antalet skador men vi vet inte om den effekten kommer av att det påverkar det vi testar med hopptestet. Men med hopptestet kan vi i alla fall identifiera en faktor som vi vet troligen spelar roll. Vilket vad jag vet gör hopptestet unikt bland alla de andra testen i 9+ Screening Batteri.

Sen är ju frågan också varför det är så många tester? Behöver man verkligen göra allihop? Behöver du till exempel testa axlarna på en fotbollsspelare? Har du all tid i världen så kan du ju testa det men vad gör du då med ett eventuellt sämre resultat? Ska du då säga till fotbollsspelaren att han eller hon behöver förbättra sin funktion kring axlarna? Är det verkligen motiverat att lägga tid på det med allt annat du vill träna upp hos en idrottare? Särskilt när vi då inte ens vet om det vi hittat är relevant eller om det vi väljer att göra som åtgärd har någon effekt?

Summering – fel ordning på allting

Som jag skrev innan är det ju egentligen inget fel i att försöka sig på en kvalificerad gissning när det inte finns någon säkert svar i en fråga. Det är ju faktiskt så som vetenskap fungerar. Du har en massa observationer och från det gör du en kvalificerad gissning där du tar fram en modell eller en hypotes och därefter testar du denna hypotesen för att se om den stämmer.

Det finns dock ett problem med hela 9+ Screening Batteri konceptet och det är ju att det nu marknadsförs till i princip hela Idrottssverige med ett budskap i stil med ”det här borde ni göra med alla era idrottare”. Detta görs alltså innan man vet om testet fungerar och när det finns liknande tester på marknaden med studieresultat som inte direkt talar till dessa testers fördel. Skulle det visa sig att testet är lika dåligt som FMS på att ge användbar information så kommer det att innebära att många idrottsföreningar, terapeuter och idrottare lagt ner pengar och tid på något som inte tillfört något betydande.

Innan saker som det här lanseras ska de givetvis testas så man vet att de verkligen fungerar. I en ideal värld hade jag ju önskat att detta gäller alla koncept men att något kommersiellt så som FMS inte går den vägen kan jag förstå. Deras mål är ju först och främst inkomst. Men enligt mig bör inte detta vara målet för Riksidrottsförbundet och personer anställda där. Deras mål bör väl rimligen vara att främja svensk idrott. Jag är säker på att man också har uppfattningen att man nu gör detta men som jag ser det är det mest en vild chansning som i slutändan kan ge både negativa och positiva resultat. Rätt väg att gå hade givetvis varit att testa att det verkligen fungerar och sen lansera det.

Men istället för att testa om 9+ screening batteri verkligen fungerar har man nu istället gått direkt till idrotten med det här. I samband med detta ger man inte heller ut någon information om hur tveksamt det verkligen är att det här fungerar. Istället lyfter man bara fram att testet är reliabilitetstestat vilket säger precis ingenting om hurvida det gör någon nytta. Men nu kommer gemene man tro att detta är något man vet fungerar och som alla borde göra.

Även om studier om kanske 4-5 år visar att testet är lika intetsägande som FMS så kommer det att kanske ta ytterligare 10 år innan detta nått ut till idrotten. För givetvis kommer inte negativa resultat att marknadsföras på samma effektiva sätt som boken nu marknadsförs.

14 thoughts on “9+ Screening Batteri – tillför det något nytt?

  1. Intressant inlägg.
    Har precis läst både FMS och 9+ och har från första början tyckt att det låter ganska vettigt. Det är helt klart en intressant tanke att kunna screena för att upptäcka dåliga rörelsemönster och kompensatoriska rörelser. Men om inte testerna ger något så kan det ju kvitta…

    Min fråga till dig blir; hur gör du för att ”screena” de som du tränar? Eller är det något du ser när de rör sig och utför rörelser?
    För innan man ger någon ett träningsprogram så borde det vara bra att kunna testa fram brister etc.

    Du skriver att en anledning till att testerna inte säger något är att de sker i ett lugnt tempo utan hastighet eller belastning. Skulle samma rörelser visa mer om de utfördes i högre hastighet och med belastning?

    Tack för en bra blogg!

  2. Är det här nåt man skulle ha tid att göra med alla? Skulle det få ta tid och plats i ett träningsprogram?

  3. Niklas Bohman: Min fråga till dig blir; hur gör du för att ”screena” de som du tränar?

    Jag pratar med dem och när det inte är något som de inte klarar av att utföra så försöker jag ta reda på varför.

    Niklas Bohman: För innan man ger någon ett träningsprogram så borde det vara bra att kunna testa fram brister etc.

    Om du vill veta om en person kan göra knäböj så testar du knäböj. Vill du veta om personen kan springa så låt personen springa. Vill du veta om en person har bra teknik i marklyft så han eller hon testa marklyft. Det du vill veta om personen klarar av när du ska ge ett program så låter du helt enkelt personen prova på det.

    Själva tanken med FMS och liknande är baserat på en abstrakt bild av att vissa människor rör sig fel och att du hittar dessa fel med hjälp av några tester som i sig själv inte direkt liknar något inom idrotten. Sen har man gjort ännu ett antagande i att andra lika dåligt undersökta övningar som gör dig bättre på dessa test också tränar upp egenskaper som sen då ska föra över till annan idrott. Det är en massa antaganden och väldigt lite som faktiskt är visat.

    Niklas Bohman: Skulle samma rörelser visa mer om de utfördes i högre hastighet och med belastning?

    Möjligt..

  4. Henrik Svedlund: Är det här nåt man skulle ha tid att göra med alla?

    Det tycker uppenbarligen det. Och det är säkert något du kan sälja in till lagidrotten om du är en säljande tränare/terapeut. Du behöver ju bara övertyga en tränare om att det här måste killarna göra för då kan du hitta massa brister och minska antalet skador så helt plötsligt har du fått en 5000-10 000 kr för att göra en 20 tester. Därefter lämnar du ett papper till tränaren på saker som varje spelare då enligt testet ska behöva åtgärda. Tränaren berättar för spelarna som sen inte gör någonting åt det 🙂

    Det låter löjligt men jag har varit med om det här flera säsonger inom fotbollen. Alla spelare ska ”testas” inför säsongen men sen görs det ingenting med testresultaten efter det. I det här fallet är det ju ännu mer tveksamt då själva testet inte verkar säga någonting.

  5. Jag använder testerna som ett verktyg för att ge hjärna/nervsystem bio-feedback och på så sätt ändra rörelse mönster. Det är rehab situation för träna om hjärnan efter en skada.

    Det som jag vill lyfta är att det finns andra situationer än idrotts screning.

  6. Per Sjöholm:
    Jag använder testerna som ett verktyg för att ge hjärna/nervsystem bio-feedback och på så sätt ändra rörelse mönster. Det är rehab situation för träna om hjärnan efter en skada.

    Det som jag vill lyfta är att det finns andra situationer än idrotts screning.

    Tillägas är att grunden till att jag behöver göra rehaben är rörelse mönster som en screening kan fånga upp. Det räcker inte att enbart screena utan jag som individ måste ta upp stafett pinen och följa upp med åtgärder.

  7. F*n, köpte boken och blev inte heller imponerad. Verkar bara vara en annan variant av MAQ-en.
    Det verkar som att man måste spendera pengarna på något sätt, och vipps, låt oss göra ett screeningbatteri.
    Anledningen kan ju vara att tränaren ”Berra” med snusprillan finns för mycket av inom idrotten som ger utrymme till just denna typ av böcker.

    Vad tycker ni om Fysprofilen?

    Nikola

  8. Nikola: Vad tycker ni om Fysprofilen?

    Fystester tycker jag kan vara bra att göra. Själva testerna är väl inte alltid så specifika och ofta tycker jag att man gör testerna utan att göra något med resultaten. Men överlag måste man ju testa och följa upp om man vill veta i fall man gör något vettigt i sin träning. Så tester är väldigt bra. Men man ska välja tester som man vet verkligen testar något som är relevant för idrottaren. Det är ju det som är problemet med FMS och 9+ screening batteri

  9. Hej Jacob,

    Ska hålla en föreläsning angående screening om ca 2 veckor, fick reda på det igår och har läst dina inlägg förr så tänkte använda artiklarna som du styrker din kritik på. Problemet är att jag kommer inte åt en av dom: Factor Structure of the Functional Movement Screen in Marine Officer Candidates.

    Skulle det vara ok för dig om du kunde maila artikeln till mig? kan bara läsa abstraktet och skulle gärna se bilderna också för att ytterligare få styrka i min kritik/utlägg till hypen av screening.

    Mvh: Kalle

  10. Hejsan,
    Tack för ingående kritisk skrivning 🙂
    Jag brukar till vardags coacha i löpning och jag är rätt imponerad om du får utrett svaga och starka länkar genom att endast se testpersonen löpa och fråga, ibland kan det fungera men långt ifrån alltid, det är svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget om en rörelse inte är 100 %. Jag upplever att FMS ger ett bra stöd till löpanalysen och får ännu starkare grund till frågorna, och i en mer komplex gren som t.ex. fotboll är det givetvis till ännu större nytta. Om man dock har en medveten idrottare så kan man reda ut en hel del genom frågor och gren utförande, men erfarenhet är att merparten av idrottarna (speciellt unga) inte känner sin kropp tillräckligt bra för det. I min verksamhet har verktyget gett en hel del. Vill tillägga att jag inte använder testet helt enligt anvisningarna alla gånger och brukar kompletera med bl.a. Thomas test.

  11. Hallå Finnen!
    Det finns ett par studier på ren löpning och FMS. De visar överlag att de med högre värden på FMS om något åker på fler skador än de med lägre värden.
    http://gradworks.umi.com/15/24/1524807.html
    http://journals.lww.com/acsm-msse/Citation/2008/05001/Predictive_Validity_of_the_Functional_Movement.1642.aspx
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25203695

    Så visst hittar du saker med FMS men du har ingen nytta av det du hittar mer än att du kommer lägga ner tid på saker som ingen någonsin visat spelar någon roll.

  12. ”Integration of the Functional Movement ScreenTM into the National Hockey LeagueTM Combine”
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25719918

    ”Although statistically significant correlations were observed, the implications of the FMS assessment outcomes remain difficult to quantify until ongoing assessment of FMS patterns, tracking of injuries and hockey performance are available.”

    Med andra ord, svårt att tolka och bevisa nåt. Den som tjänar mest på detta är testledaren eller företaget hehe

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *