Mental påfrestning och fysisk prestation

Jag läste precis en intressant studie om mental påfrestning och hur denna akut påverkar den fysiska ansträngningen. Fynden var inte särskilt förvånande i mina ögon men fortfarande intressanta och jag tycker det är bra med studier som undersöker sambandet mellan hur våra kroppar reagerar på olika mentala tillstånd.

Jag själv har en hel del erfarenheter av att prestera sämre under perioder då jag egentligen kanske ”borde” vara pigg och i bra form p.g.a. att min kropp fått vila tillräckligt, att jag käkat bra o.s.v. men då jag haft mycket press från annat håll. Vice versa finns perioder då jag tränat väldigt mycket och rimligen borde vara mer sliten i kroppen men tack vare att saker och ting runtomkring fungerat bra så har även kroppen svarat.

Mot bakgrund av mina egna erfarenheter tycker jag som sagt studien var intressant och jag tycker det finns fog för att dela med mig av resultaten från den då jag tror att många fler än jag upplever att träningsresultaten kan påverkas väldigt av sinnesstämningen för tillfället.

Studien

Studien i fråga publicerades 8 januari 2009 i den vetenskapliga tidsskriften Journal of Applied Physiology och heter  Mental fatigue impairs physical performance in humans (fulltext gratis), du kan även läsa det citerade abstraktet lite längre ner på sidan.

I denna studie ville man som sagt undersöka huruvida den fysiska prestationsförmågan påverkas av att samtidigt vara utsatt för mental påfrestning. Man ville även undersöka om dessa eventuella skillnader från den mentala påfrestningen beror på en direkt inverkan på skelettmuskulatur och hjärt- lungkapacitet eller om mer motivationsmässiga och upplevda känslotillstånd påverkar (1). Detta är något som tidigare undersökts ganska lite, dock är den kognitiva förmågan vid mental påfrestning betydligt mer välstuderad. Studier finns även för hur t.ex. bilkörning påverkas och hur piloter klarar av att sköta sina uppgifter när de utsatts för mentalt utmattande uppgifter (2, 3).

En grupp om 16 individer (10 män och 6 kvinnor) delades in i två gruppen, en försöksgrupp och en kontrollgrupp, och lät samtliga försökspersoner cykla sig utmattade på en belastning som motsvarade 80% av deras maximala förmåga. Cyklarna var självfallet standardiserade och inställda utifrån försökspersonernas storlek och vidare var försökspersonerna informerade för hur den självupplevda ansträngningsnivån skulle klassificeras, närmare bestämt genom Borgs 15-punktsskala (4).

Totalt genomfördes tre tester där man genomförde s.k. ”mood questionnaires” för att ange sinnesstämning, man tränades i att ange sin motivation och ansträngningsnivå korrekt (d.v.s. på ett standardiserat sätt som inte varierar för mycket mellan individer) samt genomförde fysiska tester för att se de olika individernas maximala kapacitet. En liten kul grej angående det sista var att man faktiskt gav ”vinnaren” 50 £ i pris, detta för att kunna åstadkomma så korrekta siffror som möjligt genom att motivera deltagarna till att verkligen göra sitt yttersta under sina fysiska tester.

Den mentalt påfrestande uppgiften gick ut på att försökspersonerna fick genomföra datauppgifter, s.k. AX-CPT, under 90 minuter. Även här delades 50 £ ut till bäst resultat. Kontrollgruppen å sin sida fick sitta framför samma datorer och titta på en dokumentär om tåg och en om bilar i totalt 90 minuter. Dokumentärerna var särskilt utvalda i syfte att upplevas helt känsloneutrala och varken nedstämmande eller ”taggande” etc.

Resultaten

Efter mental påfrestning såg man faktiskt en sänkning av prestationen jämfört med att bara se en lugn TV-dokumentär. Personerna angav en högre fysisk ansträngningsnivå och nådde utmattning tidigare, de orkade helt enkelt inte cykla lika bra och påstod sig vara mer trötta.

Ingen påverkan på direkta fysiska markörer, skelettmuskulatur och hjärt- lungkapacitet, men dock skillnader i hur man upplevde trötthet som sagt.

Abstraktet (sammanfattningen) från studien:

Mental fatigue is a psychobiological state caused by prolonged periods of demanding cognitive activity. Although the impact of mental fatigue on cognitive and skilled performance is well known, its effect on physical performance has not been thoroughly investigated. In this randomized crossover study, 16 subjects cycled to exhaustion at 80% of their peak power output after 90 min of a demanding cognitive task (mental fatigue) or 90 min of watching emotionally neutral documentaries (control). After experimental treatment, a mood questionnaire revealed a state of mental fatigue (P = 0.005) that significantly reduced time to exhaustion (640 ± 316 s) compared with the control condition (754 ± 339 s) (P = 0.003). This negative effect was not mediated by cardiorespiratory and musculoenergetic factors as physiological responses to intense exercise remained largely unaffected. Self-reported success and intrinsic motivation related to the physical task were also unaffected by prior cognitive activity. However, mentally fatigued subjects rated perception of effort during exercise to be significantly higher compared with the control condition (P = 0.007). As ratings of perceived exertion increased similarly over time in both conditions (P < 0.001), mentally fatigued subjects reached their maximal level of perceived exertion and disengaged from the physical task earlier than in the control condition. In conclusion, our study provides experimental evidence that mental fatigue limits exercise tolerance in humans through higher perception of effort rather than cardiorespiratory and musculoenergetic mechanisms. Future research in this area should investigate the common neurocognitive resources shared by physical and mental activity.

I grafen här ovan ser vi skillnader i upplevd ansträngning  hos de olika individerna och generellt sett är den högre hos de som utsatts för den mentala påfrestningen före cyklandet.
I grafen här ovan ser vi skillnader i upplevd ansträngning hos de olika individerna och generellt sett är den högre hos de som utsatts för den mentala påfrestningen före cyklandet.

Slutord

Att “ladda” med en rejält mentalt påfrestande dag förefaller uppenbarligen inte vara det bästa ur prestationssynpunkt. Denna studie mätte dessutom den akuta effekten och jag tror att längre perioder av mental påfrestning skulle ge ännu tydligare resultat.

Visserligen kan man kanske även resonera som så att du vänjer dig, d.v.s. att denna akut negativa effekt är något som minskar om du utsätts för det kontinuerligt. En anpassning helt enkelt. Utifrån egen erfarenhet (d.v.s. helt ovetenskapligt) så tror jag dock att längre tids stress påverkar negativt i högre grad än vad en anpassning sker.

Forskarna diskuterar även att dessa fynd kan vara till gagn för exempelvis personer inom sjukvården eller andra typer av fysiskt påfrestande arbeten. Helt enkelt värdet i att skaffa mer kunskap om samspelet mellan kropp och hjärna

Finally, our findings provide further evidence of an interaction between physical and cognitive effort (40, 78). Future research in this area should investigate the common neurocognitive resources shared by these supposedly different activities, and the effects of mental fatigue on other types of physical performance.

Jag kan bara hålla med författarna om ovastående. Studien är som sagt intressant i mina ögon. Inget resultat jag chockas över, det är ju knappast så att den mentala biten sällan påpekas inom idrott och många sysslar med olika typer av avslappning och rutiner för mental fokusering innan tävling/träning. Likaså är ju mental träning vanligt förekommande inom idrotten.

Alla studier behöver dock inte revolutionera och detta är ytterligare en studie som ger intressanta svar och ytterligare bekräftar kunskap. Hoppas ni som läste också fick ut något av den liksom jag.

/Nicklas

1. Marcora, Samuel M et al. Mental fatigue impairs physical performance in humans. J Appl Physiol 106: 857-864, 2009.
2. Lal SK, Craig A. A critical review of the psychophysiology of driver fatigue. Biol Psychol 55: 173–194, 2001.
3. Goode JH. Are pilots at risk of accidents due to fatigue? J Safety Res 34: 309–313, 2003.
4. Borg GA. Borg’s Perceived Exertion and Pain Scales. Champaign, IL: Human Kinetics, 1998.

4 thoughts on “Mental påfrestning och fysisk prestation

  1. Tvärtom, däremot, ger ju en finfin effekt!

    Borde vara ganska välstuderat vad för sorts dopaminer och andra trevliga substanser som utsöndras vid fysisk stress och ger den där perfekta mixen av utmattning och lugn.

    Kanske något att ta upp?

  2. Tvärtom, däremot, ger ju en finfin effekt!

    Borde vara ganska välstuderat vad för sorts dopaminer och andra trevliga substanser som utsöndras vid fysisk stress och ger den där perfekta mixen av utmattning och lugn.

    Kanske något att ta upp?

    En väldigt bra idé Mikael. Nu är det nog ingen av oss som är så insatt i endokrinologi men jag har en bok på det här hemma i bokhyllan som jag köpte förra bokrean, kanske är dags att verkligen lära igenom den nu 🙂

  3. En personlig anekdot, och ska inte ses som något annat än det.
    Jag jobbade som svetsare plåtslagare på byggen rätt hårt, ca 2300 timmar per år, cyklade 2 mil till och från jobbet varje dag, och blev till slut så pass bra på detta att det tog ca 35 minuter till jobbet. Jag gick senare även över till gymträning med 3 pass i veckan med neddragning av cyklingen till 3 ggr i veckan fick bra resultat i träningen även där.

    Allt detta med en familj med småbarn att sköta också blev ju tillslut ett evigt stressande. Hinna på gymmet från fritids, in med ungen på barnpassning, träna och byta om på 1 timme, iväg och handla och sedan hem och laga mat. Sedan den tiden det tog att göra sina matlådor preppa shakers och i övrigt se till att frukt och annat fanns lätt att få med sig på morgonen. Sedan den lugna stunden efter nattning av barn som gick åt till att skriva in sin mat på hälsovaktens hemsida.
    Fullt schema från 0530 till ca 21-2200 varje dag.
    Behöver jag säga att prestationen på alla områden uteblev efter ett tag? Det resulterade iaf för mig, och nej inte enbart pga dessa saker, att jag blev sjukskriven i ett helt år pga utbrändhet. Detta är något som jag nu försöker komma tillbaka ifrån, förhoppningsvis lite klokare om hur mycket hjärnan kontra kroppen klarar av, och hur prestationsmanisk man kan bli.

    Också en av anledningarna till att jag inte förrän dagsläget surfat in på denna sida och gör inlägg i gamla diskussioner 😀

    Toppenblogg tycker jag, diskuterar precis det jag är intresserad av, nu när jag har tid att sitta 🙂

  4. Just ja!

    poängen relaterat till artikeln…. 😛

    Kortvarig stress märkte jag inte så mycket av, iaf inte från dag till dag, men då är jag vardagsmotionär iofs.
    Men den långvariga gjorde sig som sagt påmind efter ett tag.

    Detta blev jag tillsagd att det berodde på att den akuta stressen, som tex stressa till gymet, innebar en utsöndring av adrenalin som är ett prestationshöjande hormon, medan den bakomliggande stressen tillslut höjde mina kortisolnivåer till en hög nivå som gav den slutgiltiga utbrändheten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *