Bokrecension – LCHF & Träning av Jonas Bergqvist

  • Mejla till en vän

För några dagar sedan släpptes boken LCHF & Träning av Jonas Bergqvist och med hjälp av stark marknadsföring från Bonnier och LCHFs popularitet så har boken blivit en storsäljare och den gick upp på säljtoppen på Bokus innan någon egentligen hade hunnit läsa den. Jag la upp en kort notis om mina första intryck av boken förra veckan på min egen blogg och på mindre än en vecka så har det inlägget gått in på de tio mest lästa på den sidan där de flesta hittat inlägget via Google. Inlägget har också fått en hel del kommentarer så jag bestämde mig för att skriva en lite längre och mer ingående recension av boken här.

Bokens upplägg

Den här boken börjar precis som mer eller mindre alla böcker som släpps nuförtiden. Alltså med en historia om människans utveckling och hur dagens samhälle är orsaken till all ohälsa. Som jag påpekade i min recension av Kostdoktorns bok så är den här delen av böcker ganska tröttsamma då resonemanget är helt uppbyggt för att författaren i fråga ska få fram sin poäng.

För 20 år sen handlade det om hur vi förr i tiden inte hade tillgång till mat och dagens överflöd av fet mat gjorde oss feta. För 10 år sen var det om hur vi motionerande så mycket mer förr i tiden och numera sitter vi bara still. Nuförtiden handlar det om mejeriprodukter, socker eller det mesta från jordbruket som vi inte hade tillgång till innan jordbruket och som vi nu är orsaken till alla problem. Du kan hitta liknande argument från vegetarianer också, de väljer då bara att gå ännu längre tillbaka i tiden tills när de som var människans föregångare troligen levde på mest frukt. Hur man än vill förklara dagens ohälsa kan man alltså vrida till en historia om vår evolution som passar.

Att tänka på evolutionen när man resonerar är inte fel i sig men det missbrukas något helt kopiöst i populärvetenskapliga böcker för att få fram just författarens åsikter. Den här boken är lite annorlunda då vi får en liten ovanlig spinn på det hela som jag kommer tillbaka till senare under rubriken definition på LCHF.

LCHF och träning av Jonas BergqvistBoken fortsätter sen med ett kapitel som har rubriken ”Bli frisk med LCHF” som är det kapitel som innehåller flest överdrifter och felaktigheter i hela boken. I inledningen av boken får vi veta att den ska vara baserad på vetenskap men jag kan säga redan här att den här delen av boken verkligen inte är det.

Det verkar inte ens finnas någon ambition att göra den här delen vetenskaplig då det inte finns en enda referens trots att hela boken i sig innehåller 45 referenser. Ett antal exempel kommer jag ta upp under rubriken ”Felaktiga och tveksamma påståenden” längre ner i den här recensionen. Vad budskapet är i den här delen av boken behöver jag nog knappast berätta. LCHF gör dig frisk, allt annat gör dig sjuk.

Efter detta kommer två kapitel kring träning. Ett som tar upp konditionsträning och ett som tar upp styrketräning. Deassa två kapitel är helt okej. Det är inget revolutionerande direkt och har man tränat konditionsträning och läst på lite sen tidigare kommer man nog inte att lära sig så värst mycket. Inte heller kommer man lära sig så mycket nytt av styrketräningsdelen om man tidigare styrketränat och läst några artiklar eller någon bok kring det.

Men det är sunda råd som ges och de är baserade på vetenskap och vi får referenser till de större påståendena. Där finns ett par mindre felaktigheter kring fysiologin men det hittar man i de flesta böcker av den här typen. Dessa fel är inte heller något som har någon större inverkan på själva huvudbudskapet.

Undantagen från de här goda råden och faktan kommer när Jonas Bergqvist skriver om LCHFs inverkar på träningen. Här får vi återigen mycket påhittad fakta utan referenser. Åter igen så kommer jag ta upp några exempel på det här senare.

Efter dessa två kapitel kring konditionsträning och styrketräning kommer ett kapitel kring hur du anpassar din kost efter hur du konditionstränar och styrketränar. Efter det kommer sen ett kortare kapitel kring LCHF vid bollsporter och annan träning. Det här är den bästa delen av boken och de resonemang som förs får ses som rimliga då det inte direkt finns så mycket forskning på träning och mer strikt LCHF.

Slutligen kommer det sen ett antal sidor med LCHF-recept.

Jonas definition på LCHF

Det här är nog den delen av boken som jag har mest problem med. Som jag nämnde tidigare så börjar den här boken med en diskussion kring vår ursprungliga kost. Det som är intressant här är att Jonas Bergqvist faktiskt skriver att människan är anpassad för en kost med stor variation i kolhydratintag. Hans resonemang är i princip det man kan läsa i en bok kring stenålderskost där mjölk och sädesslag (cerealier) är något vi inte är anpassade för.

Från detta resonemang kommer dock Jonas Bergqvist fram till att LCHF är det som är bäst och att för mycket kolhydrater är farligt för hälsan. Som jag skrev tidigare så finns det inga referenser i denna delen av boken så hur tankegången gick här får man inte riktigt veta. Jonas för ett ganska intressant resonemang kring epigenetik och han påstår att denna typ av anpassning skulle göra att vi redan har metabola syndromet i våra gener. Detta skulle då motivera att vi hellre bör äta feta mjölkprodukter istället för frukt.

Den här delen har jag väldigt svårt för att köpa då jag aldrig läst något som ens skulle kunna antyda det här. Inte heller ger ju Jonas några motiveringar i form av referenser så för mig känns denna lilla twist mest som ett sätt för honom att få skriva en bok om det heta ämnet LCHF istället för att skriva en bok om en kost utan cerealier och med lite mindre kolhydrater än normalt.

För Jonas Bergqvist skriver inte bara att LCHF är den kost vi är anpassade till. Han har dessutom infört en del nya definitioner på LCHF som skiljer sig markant från de som funnits sen tidigare. LCHF-magasinet gick ut med en definition på LCHF 2010 som är enligt följande:

  • Max ca 10 gram kolhydrater om dagen = strikt LCHF
  • Max ca 25 gram kolhydrater om dagen (5 E%) = Normal LCHF
  • Max ca 50 gram kolhydrater om dagen (10 E%) = Övre gräns för LCHF
  • 100 gram kolhydrater om dagen (ca 20 E%) = Kolhydratreducerad kost
  • 30 E% kolhydrater om dagen, och däröver = Kolhydratbaserad kost

Dessa rekommendationer är också återgivna i Expressen. Kostdoktorn har gett förslaget på gränsen 10 E % kolhydrater i ett inlägg på hans blogg. Det finns en rad andra definitioner också men den som är överlägset mest liberal när det gäller kolhydrater är Jonas Bergqvist. I boken tar han upp två olika definitioner:

  • Liberal LCHF – Det här innebär 50-100 gram kolhydrater per dag och Jonas Bergqvist rekommenderar denna till personer som tränar regelbundet för hälsa och inte prestation.
  • Träningsliberal LCHF – Den här kosten innebär ingen specifik kolhydratmängd. När definitionen först tas upp står det endast >100 gram kolhydrater per dag. Senare i boken ställs kriteriet upp att fett ska ge mer energi än kolhydrater.

Jonas Bergqvists träningsliberala LCHF är ju inte en kost som liknar de officiella rekommendationerna för idrottare men är de verkligen LCHF? Jag har tidigare skrivit om en studie här på sidan som handlade om träning med mycket eller mindre kolhydrater, Konditionsträning med 37 E % eller 60 E % kolhydrater. Enligt Jonas definition av träningsliberal LCHF så var kosten med 37 E % träningsliberal LCHF. Då innehöll den kosten ~380 gram kolhydrater per dag.

Det är inte bara mängden kolhydrater som Jonas har varit generös med. Det är också flera livsmedel som blir tillåtna som normalt inte är LCHF kost. De främsta är ris och potatis som jag aldrig tidigare stött på som okej livsmedel i en LCHF-bok. I själva verket var den negativa synen på just potatis en av sakerna som jag blev irriterad på i Kostdoktorns bok Matrevolutionen. Jag har personligen inget emot att man rekommenderar potatis och ris för idrottare men är det LCHF? Som jag skrev tidigare tycker jag mest att den här boken handlar om en kost utan sädesslag och med lite mindre kolhydrater, inte LCHF.

Felaktiga och tveksamma påståenden

Den här listan kommer inte på något sätt att vara genomgående. Det jag tänker ta upp här är de större sakerna som Jonas Bergqvist tar upp som helt enkelt inte stämmer eller som han inte på något sätt kan backa upp och som ändå berör ämnet LCHF & Träning.

Hormoner med LCHF-kost

Hormonförändringar efter 8 veckor med LCHF

Resultatet från referens 1 när det gäller förändring av totala mängden testosteron (TT), mängden fritt testosteron (FT), insulin och kortisol efter 8 veckor med lågkolhydratkost

Det finns flera påståenden kring hormoner i den här boken som är värda att beröra. Den huvudsakliga punkten är kring en ökad mängd testosteron vilket Jonas påstår att man får med LCHF. Jag vet att jag kanske börjar bli tjatig på den här punkten men som vanligt finns det inga referenser till det här påståendet.

Jag har sökt efter studier i det här ämnet tidigare när Frank Nilsson påstod samma sak och det finns verkligen inget som stödjer det påståendet. Det som finns är två studier där man tittat på förändringen av hormoner vid övergång till en lågkolhydratkost och ingen av dessa har sett någon förändring i testosteron (1, 2).

I båda de här studierna som varade i 8 respektive 6 veckor tittade man också på kortisolnivåerna och det sågs ingen skillnad där heller. Detta hindrar givetvis inte Jonas Bergqvist från att påstå att kortisolet blir lägre med lägre blodsocker och mindre insulin. Studien här uppe visar i och för sig på en trend till lägre kortisol efter hand men i så fall är ju trenden den motsatta när det gäller testosteron.

Vad som gör det hela ännu mer intressant är att man i referens 1 även tittat på effekten av en måltid med mycket fett på testosteronproduktionen direkt efter måltiden. Hos folk som äter en blandkost har man nämligen sett att måltider med mycket fett minskar testosteronproduktionen tillfälligt efter måltiden. Detta såg man också hos personerna som ätit lågkolhydratkost i 8 veckor. Minskningen låg kvar i ungefär 8 timmar.

Är det negativt att äta för mycket kolhydrater för en konditionsidrottare?

På sidan 57 i boken påstår Jonas Bergqvist att det är en självklarhet att det är en nackdel att äta mycket kolhydrater vid träning då det innebär att vår förmåga att använda fett blir försämrad. Så här formulerar han sig i ett stycke i boken:

Med kolhydratrik mat smörjs därför glukosmotorn på bekostnad av fettmotorn. Detta gäller under träning såväl som i vila. Är detta en nackdel? Ja, självklart. Du lär din kropp att ständigt arbeta med sin raketmotor och att använde de begränsade glykogenlagren. Tanken är ju att raketmotorn bara ska användas när den verkligen behövs. Äter du kolhydratrik mat resulterar detta därför i att du behöver äta med jämna mellanrum för att reglera blodsockeret och du behöver konstant med energi när du tränar eller tävlar, eftersom du har en dålig kapacitet att använda fettmotorn.

Den smått löjliga terminologin med glukosmotor, fettmotor, smörja, raketmotor osv kommer jag till senare. Men är själva påståendet en självklarhet? Givetvis inte. Till skillnad mot Jonas så kommer jag däremot backa upp mitt påstående med referenser. Vad finns det då för studier på området? Studien som jag redan skrivit om här och som jag tog upp tidigare är en bra studie i den här frågan då den använder Jonas egna definition på träningsliberal LCHF. I den här studien såg man ingen effekt på fettoxidationen mellan de två grupperna men man såg däremot en lite förbättrad användning av exogent glukos i gruppen som åt mer kolhydrater (exogent = utanför cellen). Mer om den här studien kan ni läsa i länken.

Tarahumara springer långt på en diet med väldigt mycket kolhydrater

Tarahumara springer långt på en diet med väldigt mycket kolhydrater

Det finns flera andra studier som har tittat på en kost som mer skulle liknas vid vanlig LCHF där mängden energi från fett legat upp emot 60-70 E %. I dessa studier har man kunnat se en ökad fettoxidation, alltså en ökad förmåga att använda fett som energi.

När det gäller prestationsförmågan är dock resultatet oftast ingen förändring i prestation (7). Vid låg intensitet har dock vissa studier visat på en förbättring (7) medan det vid hög intensitet snarare verkar innebära en försämring (7).

Hur är det då med påståendet att man behöver konstant med energi när man tränar eller tävlar om man regelbundet äter mycket kolhydrater? Det är givetvis rent påhitt. Och Jonas har gett oss beviset för det själv i sin bok. På flera ställen nämner nämligen Jonas med glädje Tarahumara och deras fantastiska uthållighet. Detta folkslag är kända för att springa väldigt långa sträckor under flera dagar. Siffrorna varierar men det finns siffror på upp emot 19 mils löpning på en dag.

Hur ser då detta folkets kost ut? I slutet på 70-talet publicerades en studie som uppger deras energifördelning till 12 E % fett, 12 E % protein och 75 E % kolhydrater (3). Så om inte Jonas vill påstå att detta folk hade tillgång till regelbundna hållplatser med sportdryck längst med vägen så tycker jag att vi kan lägga ner den diskussionen.

Är det ”den kolhydratrika maten som framför allt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom”?

Det här påstår Jonas Bergqvist direkt och indirekt på flera ställen i sin bok. Rubriken här ovanför är ett direkt citat från sidan 47 där Jonas precis har skrivit att konditionsträning i sig själv inte gör en immun mot hjärt-kärlsjukdom och att kosten också är väldigt viktigt. Nicklas har skrivit om det här, Konditionsidrott och hjärt- kärlsjukdom och han använder precis samma referenser som Jonas. I den här frågan håller jag med, kosten spelar troligen stor roll. Det som är intressant är dock hur Jonas kommer till slutsatsen att det är kolhydraternas fel.

För er som är övertygade om att kolhydrater i alla dess former är roten till alla västerländska sjukdomar, titta återigen på Tarahumara där hjärt-kärlsjukdom var i princip frånvarande hos folket i slutet på 70-talet när de åt nästan uteslutande kolhydrater (4, 5). Detta är precis samma resultat som hos en mängd andra folkgrupper som regelbundet ätit väldigt stora mängder kolhydrater men det har inte varit dagens västerländska kost. Tarahumara är dessutom kända för att både supa till det och röka regelbundet så deras livsstil i övrigt är nog inte den bästa.

Kroppsbyggare äter alla en kost med mycket kolhydrater och lite fett

Jag antar att alla som på något sätt är insatta i byggarvärlden redan skakar på huvudet när de läser rubriken här ovanför. Men faktum är att Jonas Bergqvist faktisk påstår just detta i sin bok. Den precisa formuleringen är:

Ändå är det så att större mängder kolhydrater som ger förhöjda insulinnivåer minskar muskelnedbrytningen över tid. Kroppsbyggarna tar regelbundet stora mängder kolhydrater och det bidrar säkerligen till en nettoeffekt på muskelbyggandet.

Det här är raka motsatsen mot många framgångsrika byggares erfarenhet. Det finns givetvis de som äter mycket kolhydrater. Men de flesta äter nog något i stil med 30-40 E % kolhydrater och många äter en regelrätt lågkolhydratkost, särskilt när de ska gå på diet.

Även om påståendet att det behövs kolhydrater för att bygga en stor muskelmassa inte direkt kan ses som ett påstående med fördel LCHF så saknas det även referenser till detta påstående.

Sen är ju själva påståendet att större mängder kolhydrater ger förhöjda insulinnivåer också tveksamt. En kroppsbyggare med normala mängder kroppsfett har garanterat väldigt bra blodsockerkontroll och inga förhöjda insulinnivåer. Jag tycker också att Jonas motsäger sig själv här. Tidigare i boken har han ju påstått att LCHF leder till högre testosteron. Nu finns det ju ingen fakta som understödjer det påståendet heller men om det varit rätt så hade ju det med största sannolikhet varit viktigare än lite högre insulin.

Färre sjukdomar med LCHF

Det finns egentligen inte mycket att säga om den här punkten. Jonas Bergqvist påstår att man som idrottare blir mindre sjuk om man äter LCHF. Jonas påstår att detta påvisas av vetenskapliga studier men som jag redan påpekat ges det inga som helst referenser till detta påstående. Allt detta är istället baserat på anekdoter som Jonas verkar ha samlat in på egen hand.

Mig veterligen finns det inte en enda studie som tittat på sjukdom och lågkolhydratkost, ännu mindre hos idrottare. Det finns studier som visat att för lite fett (~15 E %) i kosten innebär effekter som troligen är negativa för immunförsvaret (6). Dessa effekter syns inte längre vid ~30 E % fett. Och det är ju inte LCHF när man äter 30 E % fett, inte ens enligt Jonas nya definitioner.

Ris och potatis är onaturliga livsmedel

Så står det i bokens inledning på sidan 11. Den exakta formuleringen är:

Det är inte onaturlig mat som pasta, bröd, ris och potatis som bygger en stark idrottskropp

Hur man får ris och potatis till att vara onaturlig mat vet jag faktiskt inte. Jag kan inte ange någon referens som säger att ris och potatis är naturlig mat utan jag förlitar mig på läsarens sunda förnuft här. Det ska även nämnas att Jonas Bergqvist senare i boken dock rekommenderar just ris och pasta vid träningsliberal LCHF.

Vem är boken riktad till?

Slutligen tycker jag också att frågan om till vem den här boken riktar sig är värd att ta upp. För jag blir då inte klok på det. Som jag redan tagit upp så är inte direkt träningsdelarna så värst faktaspäckande. Informationen är grundläggande och alla referenser som Jonas använder sig av hittar du i inlägg här på bloggen. Anders Tengblad skriver på sin blogg att han tycker att den här boken påminner om min och Nicklas bok förutom på vissa punkter, framför allt när det gäller referenser och LCHF:

Det finns flera likheter, men också avgörande skillnader mellan dessa böcker. Bägge böckerna innehåller grundläggande begrepp om träningens mekanismer och i ex beskrivningen av varför intervallträning är mer effektivt än mängdträning så liknar böckerna varandra ganska mycket. Jonas säger sig dock fokusera på både god hälsa och god prestation, ex tar Jonas avstånd från kroppsbyggarnas periodiseringar med deff och bulk som han anser inte är förenligt med god hälsa, i Gudiols bok får dessa begrepp istället stort utrymme och praktiska råd. Den största skillnaden mellan dessa böcker är dock användandet av referenser. Jonas är övertygad att LCHF ger god hälsa, tyvärr kanske lite för övertygad, det vore klädsamt om han kunde refererat till några av de ganska bestämda påståenden han gör om LCHF:s kostens stora fördelar.

Jag kan ju först kommentera delen kring bulk och deff. Jag och Nicklas är väldigt tydliga i vår bok att bulk inte är hälsosamt. Vi har till och med en egen rubrik, ”hur påverkar en bulk din hälsa” där vi går igenom de eventuella faror som finns. Men vår målgrupp är personer som vill forma sin kropp genom att antingen lägga på sig muskler eller gå ner i vikt. Då är en bra genomförd bulk ett bra verktyg och därför tar vi upp det.

Det som är gemensamt med böckerna är referenserna till de grundläggande råden. Alltså att mer intensiv konditionsträning ger större träningseffekt än kortare intensiv träning, Tidseffektiv konditionsträning – samma effekt på kortare tid. Att du vid styrketräning tränar mer styrka med tunga vikter som du endast klarar lyfta några få gånger medan du tränar muskelvolym med lite fler repetitioner än så, Styrketräning del IV – Intensitet och repetitioner. Att konditionsträning påverkar effekten från styrketräning, Muskelbyggning med konditionsträning – funkar det?. Sen när det gäller att böckerna skulle vara lika i övrigt så håller ja inte med, jag anser att vår bok är mycket med djupgående och tar upp mer information.

Jonas lägger också ner en ganska stor del på att introducera en ny terminologi och förklara väldigt grundläggande saker. Istället för fettoxidation blir det fettmotor, glukosoxidation och glykolys blir glukosmotor och raketmotor. När vi tränar eller äter en viss kost för att träna ett system så kallas det smörja osv. Det kanske bara är jag men jag upplever den typen av omskrivningar som otroligt fördummande. Kan man inget om träning sen tidigare så kanske det är praktiskt men är det verkligen så svårt att lära sig rätt terminologi? Nu blir det en felaktig terminologi som dessutom ger en sån förenklad bild så om någon senare vill lära sig mer i ämnet kommer den personen att behöva lära om. Den här terminologin får mig att uppleva att boken är riktad till nybörjare.

I boken finns det också flera hänvisningar till metabolt sjuka personer. I boken skriver till exempel Jonas att en fri mängd frukt kan få blodsockret att stiga väldigt högt. Detta händer aldrig hos en normalviktig person som tränar regelbundet. Jonas kommenterade detta på min blogg och skrev då att det var uppenbart att den biten var riktad till metabolt sjuka.

I en intervju med Kostdoktorn säger dock Jonas att boken är riktad främst till personer som redan tränar och att han har antagit att man redan har träning som livsstil. I inledningen av boken skriver Jonas också att han utgår från att läsaren av boken tycker om att träna. Min fråga är då hur många med metabola syndromet som passar in på den beskrivningen?

Just den här biten om frukt kommer när Jonas ska motivera varför människor ska äta LCHF istället för stenålderskost. Som jag nämnde tidigare så skriver ju Jonas i början av boken i princip att vi är bäst anpassade för stenålderskost men han rekommenderar ändå LCHF och det baserar han på antaganden han gör kring epigenetik. Därför föreslår Jonas mejeriprodukter istället för frukt med motiveringen att frukt kan höja blodsockret väldigt högt hos människor. Men detta sker inte hos den målgrupp som Jonas påstår sig ha. Så varför rekommenderas då LCHF istället för stenålderskost? Särskilt när Jonas också skriver att vi inte är fullt anpassade för mejeriprodukter.

Summering

Björn Ferry lyckades ta OS-guld

Björn Ferry lyckades ta OS-guld med en kost med klar t mindre kolhydrater än vad uthållighetsidrottare normalt äter

De råd som ges i den här boken är det egentligen inget fel på. Personligen så ser jag ingen som helst poäng i att äta LCHF om man tränar men vill man göra det så kan säkert Jonas Begqvist råd fungera. Men frågan är ju då om det verkligen är LCHF?

Hur som helst så är detta en LCHF-bok som är väldigt liberal med kolhydraterna och jag tycker upplägget liknar den kost som Colting säger att han äter. Även Björn Ferry verkar äta något liknande med omkring 30 E % kolhydrater vilket för dessa två herrar troligen innebär en 300-400 gram kolhydrater varje dag.

Problemet med boken är dock den otroligt vinklade informationen. Jonas har mer eller mindre hittat på en massa fakta för att kunna påstå att LCHF är bäst för personer som tränar. Precis som när det gäller Frank Nilssons bok ”Istället för Doping” så kommer den här boken säkert att tilltala de som redan äter LCHF och tror att det är bäst. För boken säger ju då precis det som de vill höra.

För alla andra tror jag nog mest att boken antingen kommer lura dem eller göra dem irriterade. Personligen blev jag ordentligt irriterad under vissa passager av boken. Särskilt när man kan läsa följande i inledningen av boken och sen följs det av det jag tagit upp mm:

Boken du håller i din hand är fylld av vetenskap, erfarenhet och teoretiska förklaringsmodeller Så det finns att plocka av om Idrotts-Sverige vill ta upp frågan på dagordningen.

Jonas har rätt i att frågan kring kost behöver behöver få mycket mer plats. De flesta människor, idrottare eller inte, äter mest skitmat. Men den här boken är inte lösningen. Den skulle kunnat vara ett steg på vägen om det inte vore för alla de självsäkra påståenden som görs utan någon som helst fakta att backa upp dem med. Nu blir det istället någon form av LCHF-propaganda trots att det då är tveksamt om kosten som rekommenderas för verkliga idrottare ens ska kallas för LCHF.

Jacob Gudiol
Om Författaren:
Jacob Gudiol är leg. fysioterapeut och civilingenjör utbildad i Lund (- en omtenta). Han håller regelbundet föreläsningar om träningsfysiologi för olika grupper, föreningar och utbildningar, bland annat på sjukgymnastutbildningen i Lund. Han sitter med i styrelsen för idrottsmedicin syd och han skriver även artiklar till olika träningsmagasin, främst BODY Magazine. Jacob har även en personlig blogg på tranastyrka.se och Twitter där du kan få veta mer om hans egna syn på träning,kost och hälsa. Mer om Jacob..
Copyright © traningslara.se (Jacob Gudiol och Nicklas Neuman)
Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk och i skolundervisning i grundskola och gymnasiet. Användning i andra syfte är ej tillåten utan tillstånd från författaren

36 kommentarer till “Bokrecension – LCHF & Träning av Jonas Bergqvist

  1. 1
    Mikael Q skrev:   Citera och svara

    Trevlig recension. Precis mina tankar när jag såg hans föreläsning på Youtube. Idag ska tydligen allt vara LCHF, oberoende av hur man äter. :-P

    Sedan tycker mitt språksinne inte om ordet ”Summering”. Heter det inte ”Sammanfattning” på svenska? ;-)

  2. 2
    Daniel skrev:   Citera och svara

    Gediget arbete du har lagt ned; Bra jobbat! Blir inget köp av den här boken för min del.

    Du säger i slutet att många idrottare äter mest skitmat. Jag är nyfiken på vilka kolhydratskällor du anser är de bästa? Potatis och ris? Vilket ris?

  3. 3
    Daniel skrev:   Citera och svara

    Mikael Q:
    Trevlig recension. Precis mina tankar när jag såg hans föreläsning på Youtube. Idag ska tydligen allt vara LCHF, oberoende av hur man äter.

    Sedan tycker mitt språksinne inte om ordet “Summering”. Heter det inte “Sammanfattning” på svenska?

    Nä, ”summering” funkar också. ”Sammanfattning” är å andra sidan kanske mer vedertaget, men whatev. ;)

  4. 4
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Mikael Q: Trevlig recension. Precis mina tankar när jag såg hans föreläsning på Youtube. Idag ska tydligen allt vara LCHF, oberoende av hur man äter. :-P

    Nänä, det är bara LCHF när man äter bra mat och mår bra. Allt annat är enligt SLV/SNR och är ju orsaken till att vi alla är sjuka ;)

    Mikael Q: Sedan tycker mitt språksinne inte om ordet “Summering”. Heter det inte “Sammanfattning” på svenska? ;-)

    Jag anser mer att jag summerar mina tankar och mina åsikter. Hör jag sammanfattning så tänker jag mest på en kort text om det jag redan skrivit.

  5. 5
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Daniel:
    Gediget arbete du har lagt ned; Bra jobbat! Blir inget köp av den här boken för min del.

    Du säger i slutet att många idrottare äter mest skitmat. Jag är nyfiken på vilka kolhydratskällor du anser är de bästa? Potatis och ris? Vilket ris?

    Med skitmat menar jag inte kolhydrater/fett/protein utan mat som ger dålig näring. Som jag tagit upp här, http://traningslara.se/vad-ar-skitmat-och-vad-ar-bra-mat/

    När det gäller kolhydratkällor så är det svårt att kategorisera i bra och dåligt. Det handlar ju om hur kosten ser ut i sin helhet. Men potatis och ris har de flesta plats till, garanterat om man tränar. Sen ser jag ingen anledning att utesluta cerealier (havre, vete, bulgor, coscos, majs, ris etc) även om de flesta troligen äter för mycket av det. Det finns de som upplever att de mår dåligt av dessa oavsett mängd och då kan de ju bara utesluta dem, de är ju inget måste. Men de flesta klarar av att äta cerialier hur bra som helst.

  6. 6
    Anders skrev:   Citera och svara

    Bra recension, och även jag avstår att köpa denna bok. Jag köpte (tyvärr) Frank Nilssons bok, som var en ”intressant” upplevelse, maken till rappakalja har jag aldrig varit med om…

    Faran med en sådan här bok är att vissa idrottare på högre nivå får för sig att gå över till LCHF och därigenom missar värdefull effektiv träning då det inte kommer kunna tränar lika hårt. Sen är jag även lite orolig för hur de kommer reagera på att ständigt träna med lägre glykogennivåer vilket blir resultatet om de äter för lite kolhydrater. Här tycker jag rent ut sagt det är oansvarigt av Jonas att rekommendera en sådan kost till hårt tränande idrottare..och detta gör han tydligen med glädje..

  7. 9
    Xet skrev:   Citera och svara

    Turahumara har tillgång till ”sportdryck”, de bär med sig majskakor (Pinole) på långlopp och äter dem med jämna mellanrum.

    Anders:
    För förmågan att träna hårt spelar det ingen roll vilken energikälla man käkar. Det är helt andra effekter som gör att man måste fördela mellan dem (t.ex förgiftning av protein eller alkohol).

  8. 10
    Anders skrev:   Citera och svara

    Xet: Jo det spelar verkligen roll. Äter du inga kolhydrater kan du glömma intensiv träning eftersom kroppen behöver kolhydrater för att producera mjölksyra.

  9. 12
    Michel Blomgren skrev:   Citera och svara

    Grym recension Jacob! Får vem som helst att vilja satsa på LCHF igen – NOT!

    Men, råkar Jonas nämna Phinney’s studie på tävlingscyklister? Den där de presterade lika bra på mellanintensitet, men helt förlorade spurtförmågan.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC524027/

    Även något för Xet ovan att titta på och Anders har ju helt rätt – du måste pressa kroppen hårt regelbundet för att anpassa musklerna till det (även utanför tävling) och då är det inget bra att ha försämrad explosiv förmåga.

    Vid tävlingstillfället är det förstås ingen tvekan om vad som gäller – ingen ligger och såsar runt 62-64% av VO2max (intensiteten i Phinney’s studie).

  10. 13
    Xet skrev:   Citera och svara

    Michael Blomgren:
    Vilken baklänges slutsats. Du ska inte satsa på LCHF för att en person som inte förespråkar LCHF påstår saker utan att källhänvisa??
    Jag har redan hoppat boken och hans diet liksom blogginnehavarens bok eftersom jag inte läser träningsböcker av klena personer. Även om man säkert kan lära sig en hel del i dem så är det klart att den kunskapen inte har kunnat omsättas till praktik av författarna själva.

    När jag läste din länk hittade jag inget om spurtförmågan. Under slutsatser står det ju ”Both observational and prospectively designed studies support the conclusion that submaximal endurance performance can be sustained despite the virtual exclusion of carbohydrate from the human diet”, inget om spurtförmågan.

  11. Sidor som länkar hit: LCHF & Träning –

  12. 14
    Michel Blomgren skrev:   Citera och svara

    Xet: OK, då måste man citera allting nu också…

    The bicyclist subjects of this study noted a modest decline in their energy level while on training rides during the first week of the Inuit diet, after which subjective performance was reasonably restored except for their sprint capability, which remained constrained during the period of carbohydrate restriction.

    Det finns en intervju med Phinney (mp3) där han också säger att både han och cyklisterna själva märkte ordentlig försämring när det skulle stötas. De hängde helt enkelt inte med sina kolhydratknaprande klubbkompisar.

    Tyvärr mätte inte Phinney spurtförmågan i själva studien, det gör hans studie ganska värdelös ur prestationshänseende för övrigt (och alla andra studier på relativt sett låg intensitet). Av någon konstig anledning tycker man att ”fysisk prestationsförmåga” i flera av dessa studier är att se hur långt/länge man kan cykla på en testcykel *fastande* innan man inte orkar längre. Intressant nog orkade de lika mycket fastande på LCHF som fastande på högkolhydratkost. Den som dyker upp till ett cykellopp totalt tom får det *lite* svårt att hänga med kan man säga.

    En bättre studie på högre intensitet…

    Resting muscle glycogen and endurance, during cycle exercise at approximately 75% VO2max, were maintained during a 36% carbohydrate, 830-kcal/d diet. In contrast, significant decreases, occurred in resting muscle glycogen and endurance, during similar exercise, after 6 wk of a 1% carbohydrate, 830-kcal/d diet.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC370811/

    Verkar som att lite över 70 gram kolhydrater verkar vara vad som behövs för att köra på lite högre intensitet, men glöm strikt LCHF. Prestationssänkningen var dessutom ganska ordentlig.

    Huruvida personer är klena eller ej har mindre med saken att göra. Klenhet är relativt. Förresten, Scott Abel då, han ser åtminstone inte klen ut – du vet väl vad han tycker om kolhydrater?

    Jag är dock inte klen och har en ganska respektabel watt/kg. Jag har dessutom möjlighet att mäta min watteffekt under en timme (functional threshold power) och mycket riktigt är den signifikant högre när man kolhydratladdat. Jag har för övrigt ätit strikt LCHF under ett år och vet mycket väl att det går att träna ganska bra… något som är skitsamma när du kan pressa ut 40 watt mer under en timme med kolhydrater istället. Klenhet är relativt. Intressant nog är det vetenskapliga stödet ganska stort för högre effekt på kolhydrater än utan.

  13. 16
    Xet skrev:   Citera och svara

    Michael Blomgren:
    Blanda inte in mig i religionskriget mellan LCHF och antiLCHF. Alla som har kunskap eller åsikter om kost är inte LCHF eller antiLCHF.

    Det finns grova människor som tycker nästan vad som helst om kost. Jag har lärt mig framförallt från äldre tiders atleter (före dopingen), och då har jag lärt mig att man bör testa en massa olika upplägg på både kost och träning samt aldrig låsa sig till något.

  14. 17
    Michel Blomgren skrev:   Citera och svara

    Xet: Ja det gillar jag, håller helt med. Variation är dessutom väldigt bra för att utvecklas vidare, man måste ur sin ”komfortzon” för att det ska hända något.

  15. 18
    Anton skrev:   Citera och svara

    Kanske lite tjatit ämne, men Klockren kommentar:

    ”För 20 år sen handlade det om hur vi förr i tiden inte hade tillgång till mat och dagens överflöd av fet mat gjorde oss feta. För 10 år sen var det om hur vi motionerande så mycket mer förr i tiden och numera sitter vi bara still. Nuförtiden handlar det om mejeriprodukter, socker eller det mesta från jordbruket” :)

  16. 19
    Jonas Bergqvist skrev:   Citera och svara

    Hej Jacob,
    Intressant att få ta del av din relativt långa och ingående recension av boken. Som så många recensioner tenderar det att bli svepande med ibland omotiverad uppmärksamhet kring vissa detaljer eller ämnesområden, som inte speglar helheten.

    Visst är vetenskap viktigt. Men ambitionen har aldrig varit att skriva boken utifrån 100% vetenskaplighet. Du vet, liksom jag, att man kommer en bit på vägen med vetenskap, men inte alltid ända fram. När det gäller livsstilsvanor och deras effekter på hälsa och träningsrespons, finns det ju en drös av observationella studier utan några som helst kausala samband. Så ofta kommer man till en punkt när man får prova sig fram till det som passar en själv.

    Som jag skriver i boken bygger innehållet på vetenskap, evolution, biologi och praktiska erfarenheter tillsammans. Detta för att skapa en logik och ett ramverk att resonera utifrån. Till sist handlar det inte sällan om vad man tror på eller inte tror på. Att bedöma en populärvetenskaplig bok utifrån 100% vetenskaplighet ser jag därför inte som relevant. Men jag vet att du har andra glasögon och inte håller med mig i detta . Att däremot påstå att det som inte backas upp vetenskapligt är påhitt är helt klart olämpligt. Det tyder egentligen bara på att man mer eller mindre omedvetet faller in i tron att det som inte har visats vetenskaåligt inte är sant. Så är det naturligtvis inte. Jag har under många år arbetat med många olika slags kundkategorier där jag ser vad som händer. Ibland hämtar man kunskap från evolutionen, biologin och fysiologin. Tillsammans med vetenskapen blir det intressant.
    Inte oväntat blir det en diskussion kring olika definitioner av LCHF. Du hänvisar till LCHF-magasinets definitioner, men det finns och har alltid funnits förespråkare, inklusive mig själv, som har arbetat med liberalare varianter av LCHF. Flera förespråkare i Norge som Sofie Hexeberg och Kenn Hallstensen arbetar efter liknande syn. Inget nytt, möjligtvis exponeringen av det hela.

    På sidan 8: Träningsliberal LCHF är en variant som innehåller mer än 100 gram kolhydrater per dag och som passar dem som tränar hårt och mycket, kanske varje dag, men även elitidrottare som ibland tränar flera pass per dag. Dessa idrottare äter mycket mat. Därigenom kan andelen kolhydrater fortfarande vara låg, men mängden i gram ändå relativt stor i förhållande till traditionell LCHF. Till exempel kan ett dagligt energiintag på 5000 kilokalorier utgöras av en låg kolhydratandel på 10 E%, men i mängd räknat uppgår det till 125 gram kolhydrater.

    När du påstår att jag öppnar upp för kolhydratintag uppåt 30 E% och intag på 3-400 gram så är det fel. Jag menar att det sällan behöver krypa över 20-25E%. Ska LCHF definieras i gram eller E%. Behöver det definieras? Ja, det kan verkligen diskuteras. Fortfarande förespråkar jag inte ens hälften av kolhydratintaget jämfört med traditionella rekommendationer. Maten är fortfarande fettbaserad och i min definition ryms detta i det som kallas lågkolhydratkost (LCHF). Och detta skriver jag om i boken. Men som sagt, det blir en diskusison kring etiketter och definitioner, men jag hade nog förväntat mig att du skulle se djupare bakom dessa.

    I en populärvetenskaplig bok är definitioner, etiketter och klassificeringar viktigt. Visst är innehållet i boken vinklat, men jag hade säkert också kunnat skriva en paleobok för idrottare som mer drar sig mot LCHF för de som inte tränar så mycket. Det handlar helt enkelt om olika infallsvinklar som mynnar ut i samma ända. Allt är helt enkelt inte svart eller vitt. För visst håller jag med om att om man tränar hårt och mycket kan det gå åt det mer glutenfria GI- eller paleohållet.

    Du behöver nog bredda din världsbild en aning när det gäller gruppen ”de som tränar”. Blicka ut från byggargymmets avdelning för fria vikter och se alla de människor som tränar 1-2 gånger i veckan på Friskis & Svettis, kör sina baspass, tränar på gym, kanske joggar i skogen. Flera av de åldersstigna motionärerna har metabola rubbningar – kanske deras stora motivation att träna då de förmodligen just fått det rådet – och de vet med all sannolikhet inte vad glykolys och beta-oxidation är. Det vet med all sanolikhet inte heller majoriteten av alla som tränar på gym, och inte heller majoriteten av alla elitidrottare. Men visst kan det vara en utmaning att vända sig till både de som tränar på låg motionsnivå och de som tränar på hög nivå – och det är möjligt att det finns otydligheter i boken även om jag försökt vara så tydlig som möjligt.

    Tarahumaraindianerna har jag med som exempel på deras fysiska förmåga att springa långt. På sidan 46 skriver jag ”…de kan betraktas som ett exempel på vad människan faktiskt är kapabel till.” Deras övriga livsstil ska inte utgöra en norm eller referens. Jag är fullt medveten om deras högkolhydratkost och att det också finns andra folkslag som äter stor andel kolhydrater. Eskimåer i ursprunglig miljö äter däremot i princip animalisk mat och detta tillsammans vittnar bara om människans – som biologisk varelse – flexibilitet när det gäller intag av olika naturliga energikällor. Men lika lite som vi kan dra paraleller mellan eskimåernas livsmiljö och genetiska uttryck till oss moderna västerlänningar, lika lite kan vi göra det med Tarahumaraindianernas. Delvis har olika folkgrupper i världen anpassat sig till regionala förutsättningar,men västerlänningar har också i generationer påverkats av den moderna livsstilen vilket präglar vårt genom, och våra avkommors genom. Däremot är det uppenbart att många västerlänningar mår bättre av en mer eskimåpräglad kost är en Tarahumarapräglad kost.

    Meningen ” Det är inte onaturlig mat som pasta, bröd, ris och potatis som bygger en stark idrottskropp” må vara luddigt uttryckt. Definitionen av naturlig mat kontra onaturlig mat kan man fortsätta med i evighet. Med uttrycket menas att vi inte har en fullständig genetisk anpassning till någotdera livsmedel i större mängder eftersom samtliga dessa livsmedel har tillkommit sent i vår utveckling. Därmed inte sagt att vissa tål en viss mängd av respektive livsmedel. Och som jag skriver i boken – de glutenfria alternativen kan ha sin plats vid träning och tävling.

    Det du inte tagit upp i din recension är ju min uppdelning i vardagsmat och prestationsmat. Att det går utmärkt att ha en LCHF-variant som vardagsmat, men att man ringar in ett träningspass eller tävling med kolhydrater. Jag ser inget konstigt med att betrakta sin kosthållning på det sättet och att kalla vardagsmaten för LCHF, även om prestatoonsmaten består av mer kolhydrater.

    För övrigt har du en riktigt bra blogg som jag regelbundet följer!

    Jonas

  17. 20
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Hallå Jonas!
    Det var ett långt svar utan att du egentligen bemöta särskilt mycket.

    Jonas Bergqvist: Visst är vetenskap viktigt. Men ambitionen har aldrig varit att skriva boken utifrån 100% vetenskaplighet. Du vet, liksom jag, att man kommer en bit på vägen med vetenskap, men inte alltid ända fram.

    Visst är det så. Men man börjar med vetenskapen som grund och går vidare därifrån. Vetenskapen blir då en bas som gör att man minskar risken för att hamna helt fel. Det du har gjort är att du hittat på din egna bas och sen gått vidare därifrån.

    Jonas Bergqvist: Att däremot påstå att det som inte backas upp vetenskapligt är påhitt är helt klart olämpligt. Att däremot påstå att det som inte backas upp vetenskapligt är påhitt är helt klart olämpligt. Det tyder egentligen bara på att man mer eller mindre omedvetet faller in i tron att det som inte har visats vetenskaåligt inte är sant. Så är det naturligtvis inte.

    Man skriver inte ”ja, självklart” när man i själva verket inte vet och det mesta tyder på precis tvärt om. Då hittar man på saker. Sen är där många andra exempel i boken som jag inte tagit upp här.

    Jonas Bergqvist: Jag har under många år arbetat med många olika slags kundkategorier där jag ser vad som händer. Ibland hämtar man kunskap från evolutionen, biologin och fysiologin. Tillsammans med vetenskapen blir det intressant

    Varför skriver du att man får mer testosteron av LCHF när de studier som finns inte visat på den effekten? När du skriver i början av boken att du baserar boken på bla vetenskap så antar läsaren ju givetvis att det är därifrån du fått ”mer testosteron biten”. Ingen tror att det är din egna erfarenhet eller ”evolutionärt” tänk som fått dig till den slutsatsen.

    Jonas Bergqvist: Inte oväntat blir det en diskussion kring olika definitioner av LCHF. Du hänvisar till LCHF-magasinets definitioner, men det finns och har alltid funnits förespråkare, inklusive mig själv, som har arbetat med liberalare varianter av LCHF. Flera förespråkare i Norge som Sofie Hexeberg och Kenn Hallstensen arbetar efter liknande syn. Inget nytt, möjligtvis exponeringen av det hela.

    Att du har en annan åsikt än de flesta om vad som ska räknas som LCHF står klart. Och då det inte finns bestämd definition som är accepterad och de flesta LCHF-förespråkare mest verkar vilja att de aldrig kommer till någon enhetlig definition så kan jag inte säga att du har fel. Men det du kallar för LCHF i din bok är verkligen inte LCHF enligt många andra. Det är givetvis något som då är värt att ta upp i en recension.

    Jonas Bergqvist: När du påstår att jag öppnar upp för kolhydratintag uppåt 30 E% och intag på 3-400 gram så är det fel.

    Okej, berätta för mig var i boken du skriver att en kost med 30 E % kolhydrater inte kan räknas som din träningsliberala LCHF. Alltså någon del där du skriver något som utesluter den kosten. Skriv gärna in ett helt citat med sidhänvisning här så alla kan läsa det.

    Jonas Bergqvist: Du behöver nog bredda din världsbild en aning när det gäller gruppen ”de som tränar”. Blicka ut från byggargymmets avdelning för fria vikter och se alla de människor som tränar 1-2 gånger i veckan på Friskis & Svettis, kör sina baspass, tränar på gym, kanske joggar i skogen.

    Och relevansen med den här biten i din kommentar är…..ingen alls :) I övrigt tror jag inte det finns en enda byggare på mitt gym.

    Jonas Bergqvist: Det du inte tagit upp i din recension är ju min uppdelning i vardagsmat och prestationsmat. Att det går utmärkt att ha en LCHF-variant som vardagsmat, men att man ringar in ett träningspass eller tävling med kolhydrater. Jag ser inget konstigt med att betrakta sin kosthållning på det sättet och att kalla vardagsmaten för LCHF, även om prestatoonsmaten består av mer kolhydrater.

    Där är väldigt mycket som jag inte tagit upp. Det är ju en bok jag försök återge lite av på 3000 ord ungefär, då kommer inte allt in. Att man troligen får nytta av att äta kolhydrater inför träning/tävling är inget jag säger något emot. Den typ av cykliska dieter är inte heller ovanligt inom styrkeidrotter.

  18. 21
    KNJ skrev:   Citera och svara

    Guddi: Att du har en annan åsikt än de flesta om vad som ska räknas som LCHF står klart. Och då det inte finns bestämd definition som är accepterad och de flesta LCHF-förespråkare mest verkar vilja att de aldrig kommer till någon enhetlig definition så kan jag inte säga att du har fel. Men det du kallar för LCHF i din bok är verkligen inte LCHF enligt många andra. Det är givetvis något som då är värt att ta upp i en recension.

    Jag säger som Jonas säger på sin föreläsning, det händer inget magiskt om man råkar äta 21 g istället för definitionens 20 g. Jag tror inte att LCHF:arna inte vill att det skall finnas klarlagda definitioner. Jag tror istället att vi skiter i eventuella definitioner. De jag känner som går på LCHF och har gjort det över ett år räknar inte ett enda gram och har knappt koll på hur många gram de äter. Förutom den där makrillburken som många äter på frukostfikat på jobbet så äter vi relativt olika för övrigt. Alla säger sig dock äta LCHF förutom en vegetarian som menar att hon äter paleo. Vi baserar mer och mer av vår kost på mikronutrienter och det blir därmed svårt att definiera världen sett ur mängden på en makronutrient vi inte räknar. Vi (de jag känner) har absolut inga problem med att någon skulle ta någon potatis då och så och fortfarande kallar sin kost LCHF. Jag har absolut inga problem med Jonas definitioner. Definitioner kan vara bra för nybörjare eller för de som knappt vet vad LCHF är men när man väl äter LCHF, sett ur många år, så äter man utefter sina egna förutsättningar och hormoner oberoende av gramberäkningar.

  19. 22
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    KNJ: Jag säger som Jonas säger på sin föreläsning, det händer inget magiskt om man råkar äta 21 g istället för definitionens 20 g.

    Det där är ett argumentationsfel kallat continiuum fallacy. Var går gränsen mellan att vara lång och kort? Tjock och smal? Rolig och tråkig?

    Givetvis finns det ingen magisk gräns. Precis som det inte finns någon magisk gräns mellan styrketräning och konditionsträning. I båda fallen är det ju bara en muskel som kontraherar olika hårt och olika många gånger.

    Till exempel så är löpning 10 km konditionsträning, där är alla överens. Likaså är ett maxförsök i knäböj styrketräning, ingen som säger emot det. Men hur kategoriserar man roddträning med kanske 100 repetitioner? Är det styrketräning eller konditionsträning? Där blir gränsen svår men det betyder ju inte att vi ska skrota benämningarna styrketräning och konditionsträning inte sant?

    Bara för att det inte finns någon klar gräns så betyder inte det att man inte kan kategorisera. Om jag ska rekommendera styrketräning till dig så kommer jag säga att vikten ska vara så tung så du klarar 1-12 repetitioner. Sen om du kör 13 eller 14 repetitioner i något set är det givetvis ingen större konsekvens av det och jag hade inte börjat klaga på dig på gymmet. Men om du gjort det regelbundet så har du inte längre kört enligt mina instruktioner. Du kommer givetvis fortfarande att få lite styrkeökningar och andra fördelar av träningen men det är inte ren styrketräning enligt mig.

    Exakt det samma kan man göra med LCHF. Man sätter en gräns. Sen kan man skriva att det är okej att ignorera gränsen ibland för det hjälper ens prestation. Precis som det är okej för en vegetarian att ibland äta kött, men det är ett avsteg över gränsen.

    KNJ: De jag känner som går på LCHF och har gjort det över ett år räknar inte ett enda gram och har knappt koll på hur många gram de äter

    Om jag hade satt mig vid ert fikabord och tagit upp en måltid bestående av 70 E % kolhydrater och kallat det för LCHF med motiveringen att det inte finns någon magisk gräns. Hur hade du då svarat?

  20. 23
    KNJ skrev:   Citera och svara

    Guddi: Om jag hade satt mig vid ert fikabord och tagit upp en måltid bestående av 70 E % kolhydrater och kallat det för LCHF med motiveringen att det inte finns någon magisk gräns. Hur hade du då svarat?

    Självklart har de flesta börjat med att äta efter vissa förenklade regler. Ofta börjar man dock bearbeta dem och äta utefter vad man själv tycker passar sin person. Det kommer alltid vara mindre kolhydrater och mer fett. Men sedan vet man inte om man kanske ligger på 20 g kolisar ena dagen, 50 dag två eller kanske 100 dag tre. Med andra ord springer i alla fall inte vi runt och menar att vi har koll på om vi är extremt strikta någon dag eller om vi råkade bli liberala en dag vi tränade eller om såsen på restaurangen under lunchen innehöll mer socker/vetemjöl än vad man kunde gissa. Så länge man känner att det funkar rullar det på. Om någon skulle råka äta 200 g än träningsdag skulle inte jag (om jag av någon anledning skulle veta det) säga till att personen inte åt LCHF bara för att några personer på LCHF-magasinet hittat på en definition.

    Guddi: Exakt det samma kan man göra med LCHF. Man sätter en gräns. Sen kan man skriva att det är okej att ignorera gränsen ibland för det hjälper ens prestation. Precis som det är okej för en vegetarian att ibland äta kött, men det är ett avsteg över gränsen.

    Helt klart går det att göra så. Visst kan det vara så att Jonas vill ha in sin kost under LCHF och därmed hittar på en egen definition för att lyckas göra detta. Sedan kan man förstås fundera på om LCHF-Sweden eller någon annan LCHF-organisationen skall anses vara normerande. Och sedan kan man undra hur mycket träning och vetenskap som de har lagt in under sitt begrepp. Kanske är det som du säger (se citat nedan). Vi får se hur det blir i framtiden…

    Guddi: Och då det inte finns bestämd definition som är accepterad och de flesta LCHF-förespråkare mest verkar vilja att de aldrig kommer till någon enhetlig definition så kan jag inte säga att du har fel.

  21. 24
    Rebecca skrev:   Citera och svara

    Toppen med en rejäl genomgång av boken! Var nyfiken på att köpa den bara för att men nu blev jag besparad det. Tack!

  22. 25
    Simon skrev:   Citera och svara

    Har inte läst boken men utifrån vad jag sett från klippen om boken från Kostdoktorn så känns vissa bitar lite motsägelsefulla.
    Ett exempel är att man tydligen visst kan få en vältränad och stark kropp på LCHF men tydligen inte när det gäller kroppsbyggning som då enligt Jonas kräver mycket kolhydrater.

    Det mest logiska borde väl då vara att man inte ens kan träna sig till en stark och vältränad kropp då heller??.

    På något sätt lyfter man ur bodybuilding och lägger det i något speciellt fack där muskelvolym och muskelbyggnad kräver något extra än vad som krävs för att bli riktigt vältränad.

  23. 26
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Simon: Ett exempel är att man tydligen visst kan få en vältränad och stark kropp på LCHF men tydligen inte när det gäller kroppsbyggning som då enligt Jonas kräver mycket kolhydrater.

    Det mest logiska borde väl då vara att man inte ens kan träna sig till en stark och vältränad kropp då heller??.

    På något sätt lyfter man ur bodybuilding och lägger det i något speciellt fack där muskelvolym och muskelbyggnad kräver något extra än vad som krävs för att bli riktigt vältränad.

    Inom bodybuilding finns det en väldig massa erfarenhet, expertis och anekdoter som går precis rakt emot nästan allting som påstås inom LCHF. Samtidigt är bodybuilding något som de flesta svenskar har en väldigt negativ bild av.

    Så Jonas kanske har sett det lite som en win win att utesluta bodybuilding. Han slipper att få en väldig massa personer som säger att han har helt fel och som kan visa det med egna resultat och samtidigt får han en liten acceptans från alla svenskar med fördomar mot byggning.

    Rena spekulationer förstås. Jag har ingen aning om varför Jonas säger det han gör kring byggning. Själva påståendet är inte direkt uppbackad med någon fakta.

  24. 27
    Johannes Winger-Lang skrev:   Citera och svara

    KNJ: Jag säger som Jonas säger på sin föreläsning, det händer inget magiskt om man råkar äta 21 g istället för definitionens 20 g. Jag tror inte att LCHF:arna inte vill att det skall finnas klarlagda definitioner…

    Problemet är väl att utan definitioner kan vem som helst skriva en bok om LCHF (Jonas?) som egentligen inte är LCHF. Se det som riktlinjer istället för regler/ krav/ lagar. Om en riktlinje är på 20g för LCHF är det ju uppenbart att någon som äter säg 100g inte är LCHF, eller ens 50 för den delen. Om någon varje dag äter 21g är det ju uppenbart LCHF (enligt exempelvärdet på 20).

  25. 28
    Andreas skrev:   Citera och svara

    En bok som jag är intresserad av att se en recenssion av är ”Vikten av gener – hur DNA påverkar din vikt” av Anna Bratt och Karin Bojs. Jag har visserligen inga problem med övervikt men den verkar ta upp en del forskning och inte bara en massa tyckande som jag förstått det, med reservation för att jag inte själv har läst den. Så om ni av nån händelse bryr er om vad jag tycker så vet ni det nu :)

  26. 29
    Cerberus skrev:   Citera och svara

    Jag besökte en KBT-terapist jag hade stort förtroende för för några år sen. Träffade henne för en vecka sen igen och hon har blivit en LCHF-fantast.

    Summa summarum fick jag den här skitboken(jag slutade läsa den för jag tyckte den va så satans nedlåtande till alla som inte är LCHFare,jag brukar vända blicken åt andra hållet när nån uttrycker ”så här är det punkt slut!”.Vilket verka va bokens tema, allt förutom LCHF suger) och en annan kostbok och fick betala 1100kr för det besöket.

    Vad fan är det med LCHFare som är så fanatiska? Jag har aldrig sett nån byggare som gillat IF(jag gillar det) som tycker att det är lösningen till allting och blir helt fanatisk utåt.

    Min terapist sa att ja skulle pröva LCHF för det funka så bra för henne(tänker inte på mat eller nåt längre blabla) fastän jag sagt att jag har prövat LCHF flera ggr i mitt liv och depression och sömnlösa nätter blev resultatet av det(vilket jag sa).

    Intensiv träning är ju helt glykogenberoende om jag inte minns helt fel, och LCHF är fanimej dyr mat.

  27. 30
    Marie Erlandsen skrev:   Citera och svara

    Jag läste Jonas Bergqvist som förespråkar lågkolhydratkost (lchf). Det stod två saker som jag undrar om det verkligen stämmer eller om jag nicka till när jag gick utbildningen. Så här stod det ” i samband med träning frisätts en stor mängd fria radikaler i mitokondrierna. Det frisätts en större mängd vid förbränning av glukos än vid förbränning av ketoner och fettsyror. Alltså att med lågkolhydratkost frisätts en mindre mängd fria radikaler”? Stämmer verkligen det?
    Nästa påstående är ”högkolhydratskost ökar inlagringsförmågan av glykogen, men medför samtidigt att nyttjandet av glykogen blir större. Mer mjölöksyra bildas” Jag har för mig att jag lärt mig att om man tränar hårt så man får laktat så oxiderar inte fett för att fett kräver syre. Det låter så självsäkert när han säger det, men jag blev osäker på just dessa sakerna.
    Tacksam om du kan svara på detta:)

  28. 31
    Jacob Gudiol skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Marie Erlandsen: ” i samband med träning frisätts en stor mängd fria radikaler i mitokondrierna. Det frisätts en större mängd vid förbränning av glukos än vid förbränning av ketoner och fettsyror. Alltså att med lågkolhydratkost frisätts en mindre mängd fria radikaler”? Stämmer verkligen det?

    Vad jag vet så stämmer det inte, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17136610

    Men även om det hade stämt så är det inte nödvändigtvis bra. När du tränar vill du att det ska frisättas fria radikaler. Utan stress kommer din kropp inte att anpassa sig. Det finns numera flera studier som visat att tillskott av antioxidanter efter träning försämrar träningssvaret.

    Men det vet ju inte läsarna av Jonas bok och det behöver han ju inte heller berätta och då låter ju allting mycket bättre ;)

    Marie Erlandsen: ”högkolhydratskost ökar inlagringsförmågan av glykogen, men medför samtidigt att nyttjandet av glykogen blir större. Mer mjölöksyra bildas” Jag har för mig att jag lärt mig att om man tränar hårt så man får laktat så oxiderar inte fett för att fett kräver syre. Det låter så självsäkert när han säger det, men jag blev osäker på just dessa sakerna.

    http://tranastyrka.se/ingen-mjolksyra-med-lchf-och-traning/

  29. 32
    Marie Erlandsen skrev:   Citera och svara

    Jacob Gudiol: Vad jag vet så stämmer det inte, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17136610

    Men även om det hade stämt så är det inte nödvändigtvis bra. När du tränar vill du att det ska frisättas fria radikaler. Utan stress kommer din kropp inte att anpassa sig. Det finns numera flera studier som visat att tillskott av antioxidanter efter träning försämrar träningssvaret.

    Men det vet ju inte läsarna av Jonas bok och det behöver han ju inte heller berätta och då låter ju allting mycket bättre

    http://tranastyrka.se/ingen-mjolksyra-med-lchf-och-traning/

    Jonas själv skrev och sa (lyssnade på hans föreläsning) att kolhydrater är raketbränsle och att fettet är grunden. Men om man då lärt kroppen att ”bränna” fett så bra, kommer den då verkligen att svara på raketbränslet om den nu inte har lärt sig det?;) Det jag tycker är tråkigt när lågkolhydratsföreläsare ska berätta hur bra det är att inte äta kolhydrater så jämför de bara med ”dåliga” kolhydrater såsom socker, risifrutti och chokladbollar. Vart tog havregrynen vägen? Det stör mig lite grand. Jag vill inte heller att folk ska äta skräpmat, men det finns ju faktiskt bra kolhydrater också.
    Men om jag fattat dig rätt så är det inte ett bra tips att säga till mina unga friidrottare i sprint att äta lågkolhydratskost? Inte ens om de behöver gå ner 2-3 kg inför sin säsong, då de ska bli lättare och springa ännu fortare?
    Tack för att du svara så fort. Älskar bloggen <3 :)

  30. 33
    Nicklas skrev:   Citera och svara

    Marie Erlandsen:Det jag tycker är tråkigt när lågkolhydratsföreläsare ska berätta hur bra det är att inte äta kolhydrater så jämför de bara med ”dåliga” kolhydrater såsom socker, risifrutti och chokladbollar. Vart tog havregrynen vägen? Det stör mig lite grand. Jag vill inte heller att folk ska äta skräpmat, men det finns ju faktiskt bra kolhydrater också.

    Nej det är tydligt att de syftar på kolhydrater generellt. Jag vet ingen av de främsta lågkolhydratförespråkarna som inte menar att man skall undvika även fullkornsprodukter, potatis och baljväxter också. Men däremot brukar det finnas lite disclaimers om att det finns sånt som är bättre eller sämre och att olika individer kan äta olika mycket kolhydrater beroende på olika faktorer.

    Men nej, att det bara skulle handla om skräp stämmer faktiskt inte. Däremot är de notoriskt oklara över vad de egentligen menar med ”riktig mat” och ”mat som vi är gjorda för” osv.

    /Nicklas

  31. 34
    Jacob Gudiol skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Marie Erlandsen: kommer den då verkligen att svara på raketbränslet om den nu inte har lärt sig det?;)

    Nej, det kommer den inte. Finns stöd för det med i studier. Men det väljer man också att ignorera.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16188909
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16141377

    Marie Erlandsen: Men om jag fattat dig rätt så är det inte ett bra tips att säga till mina unga friidrottare i sprint att äta lågkolhydratskost? Inte ens om de behöver gå ner 2-3 kg inför sin säsong, då de ska bli lättare och springa ännu fortare?

    Det finns väldigt många sätt att gå ner i vikt. När det gäller unga friidrottare så är jag tveksam till om de överhuvudtaget behöver gå ner i vikt egentligen. Men om de gör det så ska man göra det kontrollerat, inte genom några dogmatiska felaktiga råd om att plocka bort kolhydrater och indirekt säg att det är det som gör folk feta.

  32. 35
    Grok skrev:   Citera och svara

    Jag skulle bara vilja säga att genom att testa har jag kommit fram till att:
    Jag bygger muskler och styrka mm bra utan att lägga på mig fett om jag drar ner på kolhydraterna till en ”liberal nivå” (kanske runt 100gram om träningsdagen). Fett trycker jag i mig i stora mängder och ganska normalt med protein ca 150 gram ocm dagen och jag väger 105kg. Tidigare när jag åt mer kolhydrater blev jag mest fet och fick hålla igen hela tiden.
    Jag har även testat nolla kolhydraterna helt under en period och det funkar oxo.
    För min del fungerar lågkolhydratskost strålande, så även om inte vetenskapen säger det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *