Konditionsträning med 37 E % eller 60 E % kolhydrater

  • Mejla till en vän

Hur mycket kolhydrater som behövs när man tränar har varit på tapeten en hel del det senaste året. Under många år har alla som sysslat med idrott fått höra att man behöver mycket kolhydrater för att orka prestera och träna. År 2000 var kostrekommendationerna från Sveriges Olympiska Kommitté 55-65 energiprocent (E %) kolhydrater, 25-35 E % fett och 10-15 E % protein (1). Förra året, 2009, uppdaterade man dessa rekommendationer och man kunde se en förändring, mängden rekommenderade kolhydrater var förändrad till 50-65 E % (2). Trots förändringen i spannet för mängden kolhydrater fanns det ingen förändring i rekommendationerna för mängden protein och fett.

Björn Ferry visade tydligt förra året när han tog OS-guld med en LCHF liknande kost att det går att prestera väldigt bra även på en kost som skiljer sig ordentligt från rekommendationerna (expressen, aftonbladet). Det skapade en del kontroverser där den största nog var när idrottsfysiologen Mikael Svensson citerades i Västerbottens-kuriren med att säga ”Ferry ljuger eller är unik”.

Marc Wihlborg

Marc Wihlborg, nybliven svensk mästare i 77kg-klassen körde lågkolhydratkost för att gå ner i vikt inför tävlingen.

Inom styrkeidrotter är det verkligen ingen nyhet i att man kan prestera på mindre kolhydrater då det är mer regel än undantag att proteinintaget ligger mycket högre och kolhydratintaget är lägre. Många ligger på kolhydratintag nedåt 20-30 E % och en hel del går ännu lägre under diet. Proteinet ligger dock alltid högt. Just rena styrkeidrottare verkar helt ignorerade av SOK i deras rekommendationer där allt fokus ligger på konditionsidrott. De nämner styrkeidrottare i texten och påstår där att 10-15 % är tillräckligt och ger ett exempel där de tar upp en person på 80 kg som har ett kaloribehov på 4500 kcal. Detta är en absurd och totalt verklighetsförryckt siffra. En vettigare siffra för en ren styrkeidrottare (bodybuilder, styrkelyftare eller tyngdlyftare) skulle kunna tänkas ligga mellan 2000-3000 kcal per dag beroende på var de är i sin träning.

Nog om bristerna i SOK’s rekommendationer. Jag tror att jag ska skriva ett eget inlägg om detta senare. Det jag har tänkt ta upp i detta inlägg är en ganska ny studie som jag tycker har tittat på frågan hur viktigt förhållandet mellan kolhydrater och fett är i träning på ett väldigt intressant sätt (3).

Studiens bakgrund och frågeställning

Studien konstruerades för att undersöka betydelsen av mängden kolhydrater i kosten när det gäller träning. Studien pågick under 4 veckor och 16 väldigt vältränade triatleter och cyklister med en syreupptagningsförmåga runt 65 ml/kg/min deltog i studien. Dessa delades in i två matchade grupper. I utgångsläget fick de sen precis samma dieter där kolhydraterna stod för 5g/kg kroppsvikt. Det som sen skiljde grupperna åt var att en grupp (HC) fick ersätta alla de kalorier de gjorde av med vid träning med kolhydrater medan den andra gruppen (MC) ersatte sitt behov med främst fettrik kost med mindre andel protein. HC gruppen fick sina kolhydrater genom sportdryck, flingor, mackor, sylt, godis och glukosgels. MC gruppen fick i sig sitt extra fett genom macadamianötter eller en speciell drink baserad på grädde som forskarna tog fram fram för studien.

Cyklist

Deltagarna i studien hade alla bra kondition och var vana cyklister

För att ytterligare separera på grupperna blev HC tillsagd att inta alla sina extra kolhydratkalorier precis före, under eller vid behov, direkt efter träningspassen. MC blev istället tillsagda att fasta minst 2 timmar innan varje träningspass. Orsaken till den separeringen var att man tidigare har visat att träning med mindre kolhydrater i musklerna har lett till ett mer fördelaktigt gensvar när det gäller konditionsträning. Jag har tagit upp lite kring detta i mitt inlägg, ”Förstör sportdrycken ens träningseffekt?”.

Forskarnas hypotes inför studiens start var också att MC gruppen skulle få en mer fördelaktig metabol anpassning till sin träning. Något paradoxalt så skriver de dock också att de förväntade sig att HC gruppen skulle prestera bättre. Jag har läst igenom det flera gånger nu men förstår fortfarande inte hur de fick ihop dessa två hypoteser men så här uttrycker de sig i alla fall:

We hypothesized that the adaptation to training would be enhanced when training with low-carbohydrate availability but that daily training with high-carbohydrate availability would result in improved performance.

Det som gör denna studie extra intressant är att forskarna använde sig av väldigt vältränade deltagare och att de lät alla deltagarna fortsätta med sin träning precis som de själva ville. Det finns både fördelar och nackdelar med detta upplägg.

Den största fördelen är att i fall mängden kolhydrater påverkar deras återhämtning eller ork under träningen så kommer detta att påverka deras träningsupplägg. Många idrottare inkluderar någon form av RPE där de känner efter hur kroppen känns och förändrar träningen efter det. Genom att låta idrottarna själva anpassa sin träning får man alltså en bra bild över vad som skulle hända i verkligheten om man ber en idrottare göra förändringar i sin kost.

Nackdelen med detta upplägg blir att vi inte får några precisa siffror i procent för att ge rekommendationer. Vissa av deltagarna kanske gör av med i snitt 5000 kcal/dag medan andra ”endast” ligger kring 3500 kcal/dag. Även om dessa personer hamnar i samma grupp kommer de egentligen inte att äta en likvärdig kost, varken sett till g/kg eller E %.

Fördelen tycker jag i detta fall väger över nackdelen. Dels för att det redan finns studier där man både kontrollerat träningen och energifördelningen mer precist och dels för att jag tycker att denna studie är mer relevant för verkligheten. Jag tror inte heller att det finns något speciellt intag av kolhydrater, fett och protein som är bäst, varken när man skriver det i g/kg eller E % utan jag tror att det finns minimumgränser man ska uppnå och därefter spelar det ingen större roll utan det är mer kvalitén på maten i sig som inverkar.

I början och slutat på studietiden genomförde man en rad test som pågick under 5 dagar. Man undersökte:

  • VO2max
  • Peak sustained power output (PPO) vilket är  ett mått för hur stor effektivitet som deltagarna uppnår under ett inkrementellt konditionstest. I princip hur snabbt man springer i slutet på ett VO2max test.
  • Blodprov både i fastande och kontinuerligt under testerna för att mäta; glukos, insulin, FFA (fria fettsyror i blodet som kan användas som energi) och laktat
  • Muskelbiopsier för att mäta; glykogen, GLUT 4 (en viktig glukostransporttör som drar in glukos i muskelcellen), citronsyra (ett viktigt enzym i början av citronsyracykeln), 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase/?-HAD (ett viktigt enzym för fettmetabolismen)
  • Kroppsvikt
  • Kroppsfett med hjälp av kaliper
  • Förhållandet mellan fett- och glukosoxidation under aktivitet. Det vill säga hur mycket fett och kolhydrater som deltagarna använde som energi under testerna.

Deltagarna fick även genomföra ett prestationstest där de först fick arbeta i 100 min på en förutbestämd intensitet (67 % av deras PPO) och sen fick de utföra ett så kallat time trial där de skulle försöka cykla en viss sträcka på så kort tid som möjligt. Dessa två tester utfördes under två olika förhållande. Ett tillfälle där de fick inta en sportdryck och ett där de istället fick vatten.

Studiens resultat

Fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein under studiens gång kan ni se i tabellen här under. Som ni ser fick de två grupperna i sig i stort sett samma mängd protein trots att man inte skriver i studien att man aktivt försökt uppnå detta. Det är dock väldigt positivt för oss då proteinmängden annars lätt ställer till det om man ska diskutera för och nackdelar med kolhydrater och fett. Det går att argumentera för att lågkolhydratgruppen har en lite fördel då de gjort av med lite mindre energi och ätit lite mer protein men jag tror inte den skillnaden är stor nog för att ha någon större inverkan.

Fördelningen i makronutrienter mellan grupperna

Fördelningen i makronutrienter mellan grupperna

När det gäller resultaten på prestationstesten såg man ingen skillnad mellan grupperna efter försöken även om man såg en förbättring hos alla på i snitt 6,2 % snabbare tid.  Detta är inte mer än väntat då vi endast talar om 8 väldigt vältränade personer i varje grupp och 4 veckors träning (under försökstiden tränade de i medel lite över 16 timmar i veckan). Att då se en verklig signifikant prestationsförbättring mellan grupperna i ett så enkelt test som de som utfördes här hade varit väldigt överraskande.

Inför testerna såg man inga skillnader när det gäller muskelglykogen, ?-HAD, insulin, blodglukos, GLUT 4, plasma FFA eller laktat. Under aktiviteten såg man inte heller någon skillnad i insulin, blodglukos, plasma FFA eller laktat mellan grupperna. Man såg en skillnad mellan försöken där deltagarna fick sportdryck istället för vatten men det var inte mer än väntat.

Fettoxidationen ökade i båda grupperna under träningsperioden men man såg ingen skillnad mellan grupperna. Föga överraskande så ledde sportdrycken till att deltagarna i både grupperna förbrukade mindre fett under aktiviteten.

I viktvikt och kroppsfett såg man inte heller några signifikanta skillnader fast båda grupperna låg på ett lite underskott vilket visade sig i en viktnedgång på 1,3 kg för MC och 1,8 kg för HC. Deras mått med kaliper minskade också med 5,1 respektive 5,5 mm.

Två skillnader med fördel högkolhydratgruppen

Skillnad i exogena glukosoxidationen

Den exogena glukosoxidationen ökade i gruppen som fick mer kolhydrater

Av alla saker som studerades såg man endast två skillnader mellan grupperna. Den första var en ökad mängd citronsyra hos HC gruppen. Detta gick emot forskarnas hypotes om att träning med mindre kolhydrater skulle ge en bättre metabol anpassning än träning med mycket kolhydrater. Som jag tagit upp i inlägget “Förstör sportdrycken ens träningseffekt?“ är detta raka motsatsen mot vad tidigare studier har visat. I dessa studier har man dock använt helt styrda träningsprogram (6) och oftast mer otränade personer (4, 5, 7).

Den andra skillnaden var att man i HC såg en ökad exogen oxidation av glukos vid testerna. Exogen oxidation av glukos innebär att man använder sig av glukos som musklerna tar upp från blodet som energi. Genom att göra detta sparar man på de egna glykogenförråden. Enligt författarna är detta den första studien som har kunnat påvisa en ökad exogen oxidation av kolhydrater genom träning med mycket kolhydrater även om man tidigare har kunnat påvisa det hos djur. Det finns studier där man visat att en ökad exogen oxidation kan uppnås genom att man blandar i fruktos i sportdrycken (8). I den här studien såg man dock som sagt ingen förbättrad prestation.

Slutsatser

En väldigt intressant studie som dock lämnar en med fler frågor än svar. Det går att spekulera åt flera håll när man läser utförandet och resultatet och jag kommer att gå igenom tre möjliga förklaringar här:

  1. Träning med mer kolhydrater är bättre. Trots att man tidigare visat att den metabola anpassningen vid träning med mindre tillgång till kolhydrater blir större visar denna studie att detta inte gäller hos vältränade personer som utför sin egna träning. En möjlig förklaring till detta är att de extra kolhydraterna gjort att deltagarna i HC känt sig mindre trötta under träningen och därför tränat på en lite högre intensitet än MC. Kanske har också kolhydraterna gjort att deras återhämtning blivit bättre och de har därför kunnat köra på en högre intensitet över de 4 veckorna. Detta skulle kunna förklara de större ökningen av citronsyra hos HC gruppen.
  2. Träning med mer kolhydrater är inte bättre för träningsanpassningen men det leder till en ökad förmåga till exogen glukosoxidation (glukos som energisubstrat ute i blodet och inte i muskeln) som i sin tur skulle kunna vara en fördel vid tävlingar där tillskott av energi under loppet kan spela roll.
  3. Träning med mindre kolhydrater i musklerna är fördelaktigt för anpassning men studieupplägget här var inte tillräckligt bra för att kunna påvisa det. ”Fastan” på två timmar inför varje träningspass tycker jag får ses som ett skämt. Denna kort tid tillsammans med att deltagarna ändå fick i sig runt 5g/kolhydrater per kilo kroppsvikt även i MC gruppen innebär kanske att MC-gruppen inte fick några av fördelarna med att träna med lite kolhydrater samtidigt som de fick nackdelarna med att ha lite mindre energi under träningen.

Av alternativen här ovanför anser jag att alternativ 1 är mest troligt. Håll då i åtanke att detta gäller personer som ligger på gränsen för vad kroppen klarar av både prestationsmässigt och träningsmässigt. Det finns som sagt ett par studier som visat mindre förbättringar åt andra hållet för personer som inte är lika vältränade konditionsmässigt och som tränat klart mindre än deltagarna i denna studien.

Det är också värt att fundera på, oavsett vilket alternativ som stämmer, vilken praktiskt verkan detta har. Varken i den här studien eller de flesta tidigare studier har man kunnat se någon förändring i faktisk prestationsförmåga vilket givetvis är det som är viktigast. Det är också utan tvekan så att det går att prestera med väldigt olika upplägg. Colting som är en fantastisk uthållighetsidrottare äter enligt egen utsago någonstans kring 30 E % kolhydrater och har presterat på toppnivå under flera år nu. Ferry vann som sagt OS-guld förra året med ännu mindre kolhydrater i kosten.

Trots att denna studie lämnade mig med fler frågor än jag hade inne var den väldigt intressant att läsa och jag hoppas att min långa genomgång av studien här var lika intressant…

Jacob Gudiol
Om Författaren:
Jacob Gudiol är leg. fysioterapeut och civilingenjör utbildad i Lund (- en omtenta). Han håller regelbundet föreläsningar om träningsfysiologi för olika grupper, föreningar och utbildningar, bland annat på sjukgymnastutbildningen i Lund. Han sitter med i styrelsen för idrottsmedicin syd och han skriver även artiklar till olika träningsmagasin, främst BODY Magazine. Jacob har även en personlig blogg på tranastyrka.se och Twitter där du kan få veta mer om hans egna syn på träning,kost och hälsa. Mer om Jacob..
Copyright © traningslara.se (Jacob Gudiol och Nicklas Neuman)
Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk och i skolundervisning i grundskola och gymnasiet. Användning i andra syfte är ej tillåten utan tillstånd från författaren

27 kommentarer till “Konditionsträning med 37 E % eller 60 E % kolhydrater

  1. 1
    Complete skrev:   Citera och svara

    ”Föga överraskande så ledde sportdrycken till att deltagarna i både grupperna förbrukade mindre fett under aktiviteten”

    Har inte det varit kännt länge att kolhydrater påverkar fettförbränningen?
    Under aktivitet så föredrar väl kroppen en snabbare energikälla istället för fett om det finns tillgång.

  2. 2
    Anna skrev:   Citera och svara

    apropå något annat, mest för att ni verkar ha koll på vad det finns för ”matstudier” därute :P
    Har på den senaste tiden på flera ställen stött på någon form av matfilosofi där man skall äta enligt om man är proteintyp, kolhydrattyp eller blandtyp. Något ni har hört talas om?
    Tycker själv att detta låter väldigt märkligt och blev aningen besviken när jag såg att ett företag jag litat på stödde detta.
    någon som vet var detta kommer ifrån?

  3. 4
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Complete:
    “Föga överraskande så ledde sportdrycken till att deltagarna i både grupperna förbrukade mindre fett under aktiviteten”
    Har inte det varit kännt länge att kolhydrater påverkar fettförbränningen? Under aktivitet så föredrar väl kroppen en snabbare energikälla istället för fett om det finns tillgång.

    Tjena Complete!
    Jo, det har det. Det var därför jag skrev föga överraskande. Mängden glukos i blodet styr i princip fettförbränningen oavsett om man rör på sig eller sitter still. Sen om man vill kalla det föredrar eller prioriterar kan man filosifera kring :)

    Vid konditionsträning är det i alla fall teoretiskt en fördel då det krävs mindre syre för att skapa en viss mängd energi från glukos jämfört med från fett.

  4. 5
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Anna:
    apropå något annat, mest för att ni verkar ha koll på vad det finns för “matstudier” därute :P Har på den senaste tiden på flera ställen stött på någon form av matfilosofi där man skall äta enligt om man är proteintyp, kolhydrattyp eller blandtyp. Något ni har hört talas om? Tycker själv att detta låter väldigt märkligt och blev aningen besviken när jag såg att ett företag jag litat på stödde detta. någon som vet var detta kommer ifrån?

    Tjena Anna!
    Metabolic typing är totalt skitsnack. Påhittat för att sälja böcker, produkter och koncept. Själva principen är inte nödvändigtvis fel och det kan mycket väl finnas olika grupper av människor som mår olika bra på olika dieter. Det finns dock inga belägg för att det som kallas för metabolic typing just nu fungerar överhuvudtaget. Det är fantasier och egentligen inte baserade på någonting.

    Jag lyckades hitta en studie där man tittat på 5 rugbyspelare och metabolic typing. Först lät man dem svara på olika frågor för att ta reda på vilken ”typ” de var och sen gjorde man faktiska fysiologiska mätningar på dem. Resultatet visade att resultatet från frågeformuläret inte stämde med de faktiska mätningarna..
    http://researcharchive.wintec.ac.nz/715/

    Henrik:
    Jag har sett att Paul Chek kör med det. Det är väl Dr Mercolas påhitt med Nutritional Typing.

    Knappast överraskande att två kvacksalvare som Check och Mercola skulle promota något sådant… :)

  5. 7
    Måns skrev:   Citera och svara

    Den där näringsfysiologen har tydligen aldrig hört talas om Jonas Colting som jag i alla fall tycker är ett bevis på att det visst går att högprestera på LCHF-kost, eller stenåldersdieten som han kallar det.
    Kan man genom föra en Ultra Man på Hawaii som han dessutom slutade två på.

  6. 9
    Anna skrev:   Citera och svara

    Tack för snabba svar :)
    Är väl ungefär så jag resonerade också, låter lite som horoskop för mat, typ är du född i december ät det här … :P
    Jaja, ville bara dubbelkolla, är som sagt förvånad att ha läst det här på flera olika ställen det senaste.

  7. 10
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Måns:
    Den där näringsfysiologen har tydligen aldrig hört talas om Jonas Colting som jag i alla fall tycker är ett bevis på att det visst går att högprestera på LCHF-kost, eller stenåldersdieten som han kallar det. Kan man genom föra en Ultra Man på Hawaii som han dessutom slutade två på.

    Tjena Måns!
    Colting äter verkligen inte LCHF. Han ligger någonstans kring 30 E % kolhydrater och med Coltings kaloriförbrukning blir det ändå stora mängder kolhydrater. Gissningsvis upp emot 300-400 g på en träningsdag. Försökspersonerna i denna studie hade lika stora glykogenlager oavsett om de åt mycket eller lite kolhydrater så Colting kan mycket väl springa runt med i stort sett fulla glykogenlager han med. Det gör man normalt inte på LCHF.

    Sen kör Colting extrem uthållighet på låg intensitet. Det går inte direkt att jämföra med det den intensitet som Björn Ferry tävlar på. Så Colting motbevisar inget i den frågan.

    Två citat från Colting själv i frågan

    Jag är sannerligen inte intresserad av att vara en purist bara för sakens skull för skulle jag kategoriskt undvika kolhydrater så kan jag GARANTERA dig att jag skulle prestera långt sämre. Jag tvivlar inte på att människor utför långdistanstävlingar på strikt LCHF men det är inte alls optimalt och de är således att betrakta som långsamma i sammanhanget.

    http://www.kostdoktorn.se/intervju-med-colting/comment-page-2#comment-116960

    Dock är LCHF i sin fulla utsträckning inte optimal för maxprestationer inom kondititionsidrotter (+ 2 tim) då våra förfäder aldrig någonsin utsatte sig för många timmars högaktiv motion på 80% av maxpulsen…För att underhålla den redan maximerade fettförbränningen (genom LCHF under träning) så behöver man tillskott av snabba kh som fungerar som vedklabbar på brasan. Detta tillskott; ca 2-300 kcal/timme, är ändå lite när man jfr med den totala förbränningen som för mig ligger på 1100-1200 kcal/timme.

    Det finns givetvis motionärer som fullföljer långlopp på strikt LCHF -diet men de är låååångsamma till tusen. Så Sten Sture Skaldeman har då helt fel när han spekulerar i att jag skulle prestera bättre på strikt LCHF… Det finns inget sådant exempel i modern konditionsidrott på toppnivå.

    http://www.kostdoktorn.se/njut-av-nyttig-mat#comment-110864

  8. 12
    Micael skrev:   Citera och svara

    Hej!

    Som vanligt mycket intressant läsning!

    Det skulle vara av intresse att veta hur du (Guddi) äter och tränar under en normal vecka.

    Vilka ”program” och träningsupplägg följer du?

  9. 13
    Magnus Olander skrev:   Citera och svara

    Intressant artikel. Läste igenom hela debatten i VK för någon månad sedan. En diskussion som tyvärr inte ledde någonstans. Även om det fanns en del matnyttig input.

    Börjar bli rejält trött på alla som hävdar att Jonas Colting äter LCHF eller annan lågkolhydratkost. Han själv har dementerat detta massor av gånger. Colting är dock duktig och har ett bra synsätt på kost tycker jag.

    Tänkte även önska (så här inför jul) att ni skriver något om kompressionskläder och idrott. Kompressionsstrumpor har fått ett rejält genomslag inom ffa triathlon. Själv har jag inte hittat några bevis för att det fungerar (förutom ev placebo), än mindre vilken mekanism den prestationhöjande effekten kommer ifrån.

    Mvh Magnus

  10. 14
    jesper skrev:   Citera och svara

    Håller fullständigt med om att metabolic typing verkar flum. Däremot såg jag i ett vetenskapligt program att olika typ och sammansättning av kost verkade påverka personer olika. Tex verkade det som folk från Okinawa fick sämre hälsa av sk amerikansk mat än de som bott i USA i generationer. Personligen tror jag att människan har/haft förmåga till att anpassa sig. Man kanske ska våga sig på att se vilken kost som passar en bäst.

    Mvh Jesper

  11. 15
    Johan skrev:   Citera och svara

    Hej Guddi!
    Vill först säga tack till att ni orkar uppdatera oss alla med grymma artiklar och ett objektivt (nästan alltid ;-)) kritiserande av studier där ute, som man inte riktigt klarar hålla sig á jour med själv. Uppskattat!
    Jag är dock lite undrande om metabolic typing, är det personerna bakom konceptet du inte gillar eller är det själva tanken på att alla personer är olika och möjligtvis responderar olika på olika diettyper? Det är dock en tanke som jag gärna håller mig till…

    Mvh Johan

  12. 16
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Micael:
    Hej!
    Som vanligt mycket intressant läsning!
    Det skulle vara av intresse att veta hur du (Guddi) äter och tränar under en normal vecka.
    Vilka “program” och träningsupplägg följer du?

    Tjena Micael!
    Jag äter det mesta men ser till att det mest är saker som jag anser vara näringsrikt. Nu var det längesen jag sist noga registrerade vad jag åt men jag ligger väl någonstans kring 30-45 E % kolhydrater, 20-25 E % protein och 35-40 E % fett. Jag har skrivit ner vad jag åt när jag gick ner lite i vikt förra vintern en bit ner i detta inlägg, http://traningslara.se/naringsvardet-i-menyer-for-populara-dieter/

    Just nu tränar jag främst tyngdlyftning. Har gjort det i två månader och jag kör efter eget program och får hjälp med teknik av Marc (mfl) som jag har med en bild på i detta inlägg. Mitt program är egenkomponerat med en del inspiration från ”Practical Programing for Strength” och ”The Reactive Training Manual” samt ”Science and Practice of Strength Training” och ”Periodization: Theory and Methodology of Training”. Sen har jag anpassat det så det passar tyngdlyftning och att jag tränar 3 gånger i veckan. Än så länge går det väldigt bra, jag har satt personbästa mer eller mindre varje måndag i 9 veckor :)

    Tidigare har jag mest spelat fotboll och kört en del egen styrka och löpning sidan om. Som bäst har jag sprungit milen på 40 minuter ungefär. Att gå ut och springa är dock inget som lockar mig under vinterhalvåret och sen när jag kan göra det blir det ofta nedprioriterat för fotbollen. Kondition kan man bygga upp ganska snabbt även som gammal och jag kommer säkert försöka få till ett mycket bättre resultat än 40 min om några år.

  13. 17
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Magnus Olander:
    Intressant artikel. Läste igenom hela debatten i VK för någon månad sedan. En diskussion som tyvärr inte ledde någonstans. Även om det fanns en del matnyttig input.
    Börjar bli rejält trött på alla som hävdar att Jonas Colting äter LCHF eller annan lågkolhydratkost. Han själv har dementerat detta massor av gånger. Colting är dock duktig och har ett bra synsätt på kost tycker jag.
    Tänkte även önska (så här inför jul) att ni skriver något om kompressionskläder och idrott. Kompressionsstrumpor har fått ett rejält genomslag inom ffa triathlon. Själv har jag inte hittat några bevis för att det fungerar (förutom ev placebo), än mindre vilken mekanism den prestationhöjande effekten kommer ifrån.
    Mvh Magnus

    Tjena Magnus!
    Inom LCHF är det mesta svart eller vitt och tittar på på blogginläggen så är det antingen hyllning av LCHF eller sågning av i princip allt annat. När det gäller Colting blir det därför fel då han blir hyllad och utan att läsa det som Colting själv skriver så tror de flesta LCHF-are per automatik att Colting äter LCHF eftersom han blir hyllad :)

    Ett citat till från Colting:

    Jag är först främst intresserad av att maximera min hälsa och min idrottsliga prestationsförmåga vilket kan vara en väl så svår ekvation att balansera de de inte nödvändigtvis går hand i hand. Där ligger mitt intresse i att äta optimalt. Och jag delger här bara vad som fungerar och har fungerat för mig och vad jag genom trial&error, empiri och dagliga studier i ämnet lärt mig.

    Jag är däremot helt ointresserad av att vara stå som en galjonsfigur för en militant LCHF-filosofi med en omvärldssyn på mat som är svart/vit. Livet är inte svartvitt och inte heller maten och hur den påverkar oss.

    http://www.kostdoktorn.se/intervju-med-colting/comment-page-2#comment-116936

    Kompressionsplagg är intressant och det kanske dyker upp något kring det i framtiden. Jag har dock endast snabbt läst några studier kring det där det används för återhämtning. Behöver läsa på mer innan jag skriver något och just nu har jag inte tid…

  14. 18
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    jesper: Tex verkade det som folk från Okinawa fick sämre hälsa av sk amerikansk mat än de som bott i USA i generationer. Personligen tror jag att människan har/haft förmåga till att anpassa sig. Man kanske ska våga sig på att se vilken kost som passar en bäst.

    Johan: Jag är dock lite undrande om metabolic typing, är det personerna bakom konceptet du inte gillar eller är det själva tanken på att alla personer är olika och möjligtvis responderar olika på olika diettyper? Det är dock en tanke som jag gärna håller mig till…

    Tjena Jesper och Johan!
    Jag svarar på era kommentarer ihop. Jag tyckte att jag uttryckte mig ganska neutralt i min första kommentar.

    Guddi: Själva principen är inte nödvändigtvis fel och det kan mycket väl finnas olika grupper av människor som mår olika bra på olika dieter.

    Som du påpekar Jesper så finns det klara bevis för att vissa folkgrupper har större problem att hantera snabba kolhydrater än andra. Vissa folkgrupper är i stort sett alla laktosintolleranta osv. Så visst finns där skillnader. Det är bara det att den metod som ”metabolic typing” förespråkare använder för ”hjälpa en” ta reda på vilken typ man själv tillhör är rent påhitt. Du hade antagligen fått lika bra resultat av att kasta tärning.

    För att svara på din fråga Johan kring Chek och Mercola så håller jag inte mycket överst för dem. De är kvacksalvare som sprider en massa skitsnack inom träning och hälsa.

  15. 19
    ann skrev:   Citera och svara

    Om man är helt stillasittande, eller t.o.m sängsliggande under en längre period är det då bättre att skära ner eller nästan ta bort kolhydrater ur kosten? för att inte gå upp i vikt under denna period menar jag

  16. 21
    ann skrev:   Citera och svara

    Guddi:
    Vad har den frågan med mitt inlägg att göra Ann?

    Förlåt, det var inte meningen att göra dig irriterad

    Jag undrade mer om man inte ALLS tränar och rör på sig, om kolhydraterna kan näst intill uteslutas ur kosten

    förlåt igen

  17. 22
    Nicklas skrev:   Citera och svara

    ann:
    Förlåt, det var inte meningen att göra dig irriterad
    Jag undrade mer om man inte ALLS tränar och rör på sig, om kolhydraterna kan näst intill uteslutas ur kosten
    förlåt igen

    Jag tror inte Jacob blev sur ann. ;)

    Det var väl mer att din fråga inte hade det minsta med inlägget att göra. Men som svar på frågan kan du alltid utesluta kolhydrater om du vill. Oavsett om du tränar mycket. Att ligga på 100% kolhydratfritt är ju i princip omöjligt, till och med ägg innehåller lite kolhydrater. Smör likaså exempelvis.

    Men satsar man, av någon anledning, på minimalt med kolhydrater finns ingen anledning att tro att det är farligt om man förutsätter att kosten ändå blir adekvat med avseende på vitaminer och mineraler. Och det behöver inte vara några problem alls att få i sig alla vitaminer och mineraler trots minimalt med kolhydrater. Men man får ju såklart planera lite.

  18. 23
    ann skrev:   Citera och svara

    Nicklas:
    Jag tror inte Jacob blev sur ann.
    Det var väl mer att din fråga inte hade det minsta med inlägget att göra. Men som svar på frågan kan du alltid utesluta kolhydrater om du vill. Oavsett om du tränar mycket. Att ligga på 100% kolhydratfritt är ju i princip omöjligt, till och med ägg innehåller lite kolhydrater. Smör likaså exempelvis.
    Men satsar man, av någon anledning, på minimalt med kolhydrater finns ingen anledning att tro att det är farligt om man förutsätter att kosten ändå blir adekvat med avseende på vitaminer och mineraler. Och det behöver inte vara några problem alls att få i sig alla vitaminer och mineraler trots minimalt med kolhydrater. Men man får ju såklart planera lite.

    Tack för svaret :)
    kände mig riktigt dum för att jag ställt frågan,

  19. 24
    Guddi skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    Förlåt om jag fick dig att känna dig dum Ann. Men du måste förstå att jag får många frågor både här, via mejl, på olika forum och till och med av helt okända personer som ringer mig. Jag finns inte här för att gratis svara på folks frågor om deras personliga kost, träningsprogram, skador etc…

    Jag svarar mer än gärna på frågor kring det jag har skrivit om. Jag är också medlem på flera forum där jag, när jag har tid, deltar i diskussioner och försöker svara på folks frågor. Jag svarar även ofta på mejl och frågor här som gäller mer generella kunskapfrågor kring studier, litteratur, tips på böcker osv. Jag har dock varken tid, möjlighet eller lust att svara på alla andra frågor jag får som är personliga och endast berör en person, typ ”bör jag göra såhär”, ”kan jag äta det”, ”är detta en bra övning?” osv.

    Jag vill också att kommentarerna efter inläggen ska vara just kommentarer på inläggen så folk som kommer in och läser inlägg i efterhand inte ska behöva scrolla igenom 20 kommentarer kring helt andra saker för att eventuellt kunna hitta svaret på en fråga de har. Folk väljer nämligen då att ställa frågan utan att läsa kommentarerna och det hela slutar med att jag och Nicklas får upprepa våra svar om och om igen.

    Min kommentar var alltså inget personligt mot dig eller just din fråga….

  20. 25
    André skrev:   Citera och svara

    ”We hypothesized that the adaptation to training would be enhanced when training with low-carbohydrate availability but that daily training with high-carbohydrate availability would result in improved performance.”

    Jag tolkar det som att de trodde att atleterna skulle prestera bättre vid träning med högkolhydratkost men anpassningen till träningen skulle bli bättre med lågkolhydratkost.

    DVS de cyklar, simmar och springer snabbare med högkolhydratkost men de förbättras långsammare än lågkolhydratarna.

    Kan det vara så?

  21. 26
    Jacob Gudiol skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    André: DVS de cyklar, simmar och springer snabbare med högkolhydratkost men de förbättras långsammare än lågkolhydratarna.

    Kan det vara så?

    Så kan det mycket väl vara. Det är som sagt lite otydligt för mig :) Vad forskarna tror inför studien är inte heller så intressant jämfört med det faktiska resultatet.

  22. 27
    Patrik skrev:   Citera och svara

    Grövre ansiktsdrag med mkt protein? Det här kanske är en märklig fråga men gör protein att man får grövre utseende i jämförelse om man äter väldigt liten procent protein? Protein utsöndrar väl andra hormoner än kolhydrater och fett? Alltså borde ett ansikte blu grövre med mkt protein?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *