När man tränar sker det flera en rad olika förändringar i kroppen där den som är mest omtalad i alla fall när det gäller styrketräning är en tillfällig höjning av flera anabola hormon likt testosteron, tillväxthormon och IGF-1. I princip samtidigt som dessa hormon ökar i koncentration ökar också det katabola hormonet cortisol. Det har skrivits en mängd kring dessa olika hormon och vanligen handlar artiklarna om hur man ska optimera dessa för att på så sätt öka maximalt i muskelmassa.
Saken är bara den att det egentligen inte finns någon bra forskning som stödjer att den kortvariga förändringen i anabola hormon har en avgörande roll när det gäller anpassning till träning. Jag har skrivit flera gånger kring detta på Traningslara.se i inlägget Höjning av anabola hormon genom styrketräning och inlägget Träna benen före armarna för bättre resultat – fungerar det?. I det här inlägget tänkte jag ta upp ännu en studie som tittat på samma sak.

Eur J Appl Physiol. 2012 Jul;112(7):2693-702.
Associations of exercise-induced hormone profiles and gains in strength and hypertrophy in a large cohort after weight training.
West DW, Phillips SM.
The purpose of this study was to investigate associations between acute exercise-induced hormone responses and adaptations to high intensity resistance training in a large cohort (n = 56) of young men. Acute post-exercise serum growth hormone (GH), free testosterone (fT), insulin-like growth factor (IGF-1) and cortisol responses were determined following an acute intense leg resistance exercise routine at the midpoint of a 12-week resistance exercise training study. Acute hormonal responses were correlated with gains in lean body mass (LBM), muscle fibre cross-sectional area (CSA) and leg press strength. There were no significant correlations between the exercise-induced elevations (area under the curve-AUC) of GH, fT and IGF-1 and gains in LBM or leg press strength. Significant correlations were found for cortisol, usually assumed to be a hormone indicative of catabolic drive, AUC with change in LBM (r = 0.29, P < 0.05) and type II fibre CSA (r = 0.35, P < 0.01) as well as GH AUC and gain in fibre area (type I: r = 0.36, P = 0.006; type II: r = 0.28, P = 0.04, but not lean mass). No correlations with strength were observed. We report that the acute exercise-induced systemic hormonal responses of cortisol and GH are weakly correlated with resistance training-induced changes in fibre CSA and LBM (cortisol only), but not with changes in strength.

Det här är alltså mer av en observationsstudie där man tittat på hur väl en stor höjning av de anabola hormonen cortisol, testosteron och tillväxthormon (GH) korrelerar med ökning i muskelmassa och styrka. Deltagarna fick alltså alla genomföra samma träningsprogram under 12 veckor och sen tittade man på om de som fick en större ökning av anabola hormon också ökade mer i muskelmassa och/eller styrka. Alla tränade alltså samma program och den här studien säger därför inget om hurvida det är bättre eller inte att träna för att försöka uppnå höga tillfälliga höjningar. Det enda studien kan säga är om de som av någon anledning får en större ökning av anabola hormon också får mer muskelmassa/ större styrkeökningar.

Knäböj är en bra övning
Knäböj är en bra övning även om höjningen av testosteron och GH som kommer efter den träningen kanske inte är viktig.

Resultatet av studien blev att man såg ett litet samband när det gäller ökning av anabola hormon och ökning av muskelmassa. De hormoner som man såg ett samband med här var GH och Cortisol som båda visade ett svagt samband med ökad muskelmassa. För testosteron såg man inget samband. Det som är intressant här är att man aldrig visat att GH faktiskt är anabolt för muskelmassa och Cortisol anses vanligen vara katabolt och trots detta var det alltså dessa två hormon som visade på ett svagt samband.
När det gäller ökning i styrka såg man inte några samband alls mellan förändring i något hormon och ökad styrka. Forskarna gjorde ytterligare en indelning i studien där man tog de deltagare som fick sämst ökningar i muskelmassa och styrka och sen jämförde man dessa med de som fick bäst ökningar. Inte heller mellan dessa två grupper fanns det någon skillnad i de olika hormonen.
Så här summerar forskarna det själva i slutet av diskussionsdelen:

In summary, differences in the post-exercise response free testosterone and IGF-1 showed no association with increases in adaptations to resistance training. While responses of GH and cortisol were positively correlated with changes in fibre area, the association was relatively weak and the relevance to hypertrophy is presently unclear due to evidence that GH is not anabolic to contractile tissue and that cortisol, which is catabolic in nature, is elevated after exercise programs that induce hypertrophy. A more detailed study of hormonal mechanisms is clearly required

Slutsats. De som har lätt för att öka i gymmet gör det inte därför att de får en större ökning av testosteron, GH eller IGF-1 när de tränar.

3 svar på “Testosteronhöjning och ökning av muskelmassa”
  1. Intressant. Men något borde hormonnivå ökningen vara bra för, eftersom den ökar vid träningen. Frågan är vad det är?

  2. Johan U:
    Intressant. Men något borde hormonnivå ökningen vara bra för, eftersom den ökar vid träningen. Frågan är vad det är?

    Hormoner har akuta effekter med. IGF, cortisol och GH hjälper till exempel till att frisätta energi vilket man vanligen behöver när man arbetar en längre tid

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *