Då börjar julen gå mot sitt slut och vad kan vara bättre än att få lära sig lite om sin historia på juldagen? Det här är resultatet från en ny undersökning på Europas befolkning där man med hjälp av gener försöka klura ut var vi kommer ifrån kommer ifrån, eller rättare sagt, vilka folkgrupper vi härstammar från (2).
Först har man analyserat generna på människor från olika arkeologiska fynd och sen undersökt hur mycket gemensamt olika folkgrupper i Europa har med dessa förhistoriska människor. På så sätt kan man se vilken förhistorisk folkgrupp som dagens Européer har ärvt mest från.
I triangeln har tre olika forntida befolkningar. En folkgrupp kallad Ancient North Eurasians som levde i Sibirien för flera tusen år sen. En kallad West European Hunter-Gatherers som är i princip vad det låter som. Det är det jägar och samlar folk som levde i västeuropa innan jordbruket kom in. Den tredje gruppen är Early European Farmers som kom från mellanöstern/östra Europa och drog in över Europa tillsammans med jordbruket.
Det du kan se är mer eller mindre alla i Europa idag har minst hälften av sitt arv från jordbrukare som kom från mellanöstern och östra europa. De folkgrupper som ärvt mest från dessa är inte så förvånande människor från områdena kring medelhavet.
Nordbor ligger någonstans lite mer kring 50-50 när det gäller arv från äldre samlar-jägarfolk och jordbrukare som kom in. Vi har alla ett litet arv från folkgruppen kallad Ancient North Eurasians men den är ganska blygsam i alla folkgrupper man studerat här. Hade den här studien genomförts i Finland, Ryssland eller balkländerna hade det dock sett annorlunda ut. De har mer gener från denna folkgrupp.
Bilden här under säger nog mest något för de som känner till vad Haplogrupp betyder. Väldigt kort kan man säga att det är en metod för att avgöra varifrån man ärver sina gener. Det du kan se i bilden är hur det ser ut hos dels före jordbruket, under jordbruket och i dagens Européer. Som du kan se är det numera en granska bra mix på det hela och delarna från människorna som levde innan jordbruket är inte särskilt dominanta.
Vi verkar ha ätit gott om kolhydrater förr med
Ett annat fynd i de här analyserna var att vi människor varit väl anpassade för att bryta ner kolhydrater även innan jordbruket. För att bryta ner stärkelse och glykogen använder både vi och apor oss av något som kallas amylas, ett enzym som utsöndras i munnen och börjar bryta ner maten vi äter. Jag har skrivit om det här tidigare i inlägget Kolhydrater under människans evolution. Där skrev jag följande:
Det man har sett när man jämför förekomsten av amylas och gener för att bilda amylas är att människor generellt sett har en högre förekomst än både schimpanser och dvärgschimpanser (4).
I den här studien har man gjort en liknande analys som den jag tar upp där. Fast istället för att analysera förekomsten av den här genen hos nutida människor så har man analyserat de äldre arkeologiska fynden. Alltså människor innan jordbruket kom till Europa. Resultatet blev att man såg precis samma mängd av dessa gener även hos dessa människor.
We recently reported that the Denisova and Neandertal genomes have the ancestral state of two copies of amylase. We find that Motala12, Loschbour and Stuttgart have 6, 13, and 16 copies of AMY1 respectively, well within the range of current European populations. This suggests that amylase copy number expanded in Homo sapiens before the advent of agriculture. Further sequencing of early modern humans should help to refine the picture of the emergence of extra AMY1 copies in humans
Som du läsa har man alltså tidigare funnit att neandertalare och en folkgrupp kallad Denisova endast hade två kopior av den här genen. Detta är samma antal som schimpanser och det talar alltså för att de främst ätit enkla sockerarter, protein och fett. I alla fall så hade de inte påbörjat någon anpassning för en diet med mycket stärkelse.
De äldre samlar och jägarfolken i Europa däremot hade alltså anpassat sig för en kost med mer stärkelse. Och detta var alltså innan jordbruket kom. För att du ska ha något att jämföra värdena på 6, 12 och 16 här ovanför med så har du ett diagram här under från nutida befolkningar indelade i om de kulturellt normalt äter mycket stärkelse eller mindre stärkelse.
De äldre samlar och jägarfolken verkar alltså ha varit precis lika väl anpassade till att äta stärkelse som vi kulturerna som normalt äter en hel del stärkelse idag. Grafen här under är från studien jag pratar om här och visar siffrorna från Motala, Luxenburg och Stuttgart tillsammans med värden för människor i olika världsdelar idag samt neandertalare och denisovaner.
Blå ögon och mörkare hy
Ett sista intressant fynd var att blå ögon var mer vanligt hos människor med lite mörkare hy medan de med ljusare hy nästan alltid hade bruna ögon. I den här studien var det till exempel ett fynd från Luxemburg som hade blå ögon och lite mörkare hy medan ett fynd från Stuttgart hade mörka ögon och ljusare hy.
Man har tidigare också funnit en man i nordvästra Spanien som levde för uppskattningsvis 7000 år sen som också hade blå ögon (1). Det är ju än så länge väldigt sparsamt med data men om just nu pekar det mot att blå ögon kan ha varit ett tidigare drag som funnits redan hos en del samlar och jägarfolk i Europa medan ljus hy kommit senare med jordbrukare.
Summering
Det här är fortfarande ett område som det forskas en hel del kring. Så den här ”kartan” kommer troligen att förändras allt eftersom. Det som redan är tydligt är dock att den väldigt förenklade bild som används av ”stenåldersmänniskan” kring många dieter idag är i princip ren skönlitteratur.
Förutom att vi kan säga saker som att det inte fanns skitmat för en 10 000 år så går det inte att vara mycket mer specifik än så. Och det går ännu mindre att säga vad vi är ”anpassade för att äta” och sen släppa en receptbok på det eller ännu värre, säga korkade saker som att vi ”inte tål kolhydrater för det åt vi människor väldigt lite av för”.
Sen innebär ju inte det att vi därför tål allting lika bra. Det kan mycket väl vara så att vissa saker är sämre än annat att äta. Och vi vet ju redan en hel del där kring vad som ofta är bra matval och sämre matval. Men samtidigt finns det en väldig massa kvar att utforska. Personligen tycker jag till exempel att effekten från vissa kategorier av livsmedel är ganska dåligt utforskat.
Det som är hett just nu är ju vete och spannmål och där är det dåligt utforskat. Det finns många studier som jämför fullkorn mot mer raffinerade former av spannmål men väldigt lite som verkligen jämför mat med eller utan spannmål. Allt snacket om att vete/gluten är livsfarligt och roten till allt ont är skitsnack*. Men det innebär ju inte att det är omöjligt att vete/gluten kan vara ett sämre val än många andra livsmedel.
Men att förlita sig på en mer eller mindre egenpåhittad stenåldersmänniska som huvudargument för att säga att vete/gluten är farligt fungerar inte. Då handlar det om tro, inte vetenskap.
*Undantaget här är givetvis om du verklige har celiaki. Att då äta vete innebär verkligen fara för många elakartade komplikationer. Mer läsning här, Gluten & vete – vad som påstås och vad man vet.
Det är perfekt att ha läst ett inlägg av dig, särskilt om det handlar om kost, när man kör intervaller. Ett spinningpass 10×2,5 min försvinner i ett nafs. Det räcker att plocka ut några meningar och tänka på dom. Intervallerna är klara innan dom hinner bli tråkiga. Det är väl högst troligt att människan skulle kunna ta upp kh långt innan bondesamhällets uppkomst. Det är ju en ytterst potent energi som det vore synd och olyckligt att missa. Tyvärr är vi väl inte lika bra på att lagra dagens mängd kh som vi sätter i oss. Sådant ändrar sig ju inte i brådrakset. Men hur mycket kh hade man tillgång till och hur mycket fick man jobba och riskera för att komma åt några gram maniok eller honung. Om man jämför nitidens och dåtidens människa men tillgången och användandet av kh tror jag att den enan jämförelsen kommer att resultera i ”ganska lika” medan den andra inte kommer att resultera i ”ganska lika”.
God Fortsättning & Gott Nytt År glömde jag jhuuu. 😉
[…] är inte nytt i sig. Jag nämnde faktiskt just denna spanjor och hans blåa ögon i mitt inlägg, Svenskens ursprung – var kommer vårt DNA ifrån?. Det som är nytt nu är dock att man har analyserat klart alla gener och i den här analysen har […]