Sumobrottare tillhör en ganska unik skara idrottsmän där en stor kroppsvikt kan vara en fördel istället för en nackdel vilket gäller för t.ex. uthållighetsidrotter, sprint, dans och antigravitationssporter (såsom backhoppning och höjdhopp). Dock kan de givetvis inte vara hur stora som helst då det krävs en hel del rörlighet och smidighet för att bli en bra sumobrottare. Det går inte att vara enbart en stor ”klump” även om man kanske skulle kunna få för sig det. Nej stora krav ställs på teknik, smidighet, rörlighet och psyke.
Reglerna i sumobrottning är relativt simpla. Det gäller att få sin motståndare ut ur ringen ringen eller tvinga honom att röra i marken med någon annan del av kroppen än fotsulorna. Dessa förutsättningar ställer stora krav på både sumobrottarens styrka och tyngd. Styrkan behövs för att få motståndaren ut balans och tyngden för att kunna motstå krafterna från motståndaren.
Då det är en fördel för att vara tung inom sumobrottning så är dessa idrottare ofta väldigt stora och de kan väga runt 110-160 kg beroende på ranking och ålder (1,2). Just deras vikt och det faktum att deras kost består utav stora mängder kolhydrater (9) (upp emot 75 energiprocent från kolhydrater) har gjort att de nämnts en hel del i debatten kring lågkolhydratskost som ett bevis för att man blir tjock om man äter kolhydrater (Lars-Erik Litsfeldt, Sven Erik Nordin, Björn Hammarskjöld,Per Wikholm, Crossfit Nordic, Annika Dahlqvist mfl). Jag har till och med sett argumentet användas i en motion för att försöka förändra kostråden som ges av vårdpersonalen i Dalarna 🙂
Detta är argument är givetvis hur löjligt som helst och jag har skrivit ett liten kort inlägg om det tidigare (stor komik i aftonbladet) och Medvetandeskap har gjort mer ingående inlägg om detta. Hur man kan ta folk som försöker använda så billiga retoriska knep på allvar förstår jag inte. Bara det faktum att alla japaner traditionellt sett har ätit precis lika stor andel kolhydrater (1) och du ser det samma i många andra länder i samma region samtidigt som de varit smala och levt längre gör det ju påståendet absurt.
Nog om kosten för ett tag, nu går vi vidare och tittar på det som verkligen är intressant. Kroppssammansättning och styrka hos sumobrottarna.
Hur feta är egentligen sumobrottare?
Det man först behöver veta om sumobrottare innan vi ger oss in på detta område är att de har totalt 6 olika divisioner för de professionella sumobrottarna. Det hela blir ännu mer komplicerat då sumobrottarna delas in i olika nivåer när de väl har nått den högsta nivån.
Indelningen i divisioner är inte efter vikt utan efter deras prestationsförmåga. Det finns utöver dessa divisioner sumobrottare på collegenivå ungefär som det fungerar i USA. Storleken och fettprocenten på sumobrottaren skiljer sig på de olika nivåerna så det är därför viktigt att man vet vilken nivå man tittar på när man ska jämföra värden.
För att man ens ska vara aktuell för att bli en sumolärling så måste man uppfylla vissa kriterier. Man får högst vara 23 år gammal, vara minst 173 cm lång och väga minst 75 kg. Redan här ser vi att det är personer med anlag för att bli stora som väljs ut (2). Deras BMI är redan över 25 kg/m2 och då ska man dessutom i ha åttanke att BMI gränsen för övervikt hos asiater går redan vid 23 kg/m2 (3). Så om du är en person som har svårt för att gå upp i vikt och lägga på dig muskler och fett så bör du sattsa på en annan sport än sumobrottning.
När sumobrottarna går på college är de ganska feta om man ser till deras kroppsvikt. Värdena skiljer sig något mellan olika studier men typiska värden för kroppsvikt och andeln kroppsfett i procent (BF %) är:
- 125.1±12.9 kg och en BF % på 25.6±3.6 (1).
- 111.2±21.9 kg och en BF % på 24.1±7.3 (4)
- 117 och en BF % på 24 (5)
Om vi tittar på kroppsfettvärdena här som är de som är intressanta då det är idrottare vi tittar på så ser vi att sumobrottare på college har en kroppsfettnivå precis på gränsen mellan övervikt och fetma.
För att ha något att jämföra med så är idag medelvärdet för BMI hos svenska män (alla åldrar) 25 kg/m2 (6). BMI för svenska män mellan 18-29 år är 23,9 kg/m2. BMI är ett trubbigt mått som inte fungerar så bra på folk som tränar men hos inaktiva personer så stämmer korrelationen mellan BMI och andelen kroppsfett bra och vi kan alltså se att sumobrottare på collegenivå inte har en mycket större andel kroppsfett än normalsvensson.
När det gäller sumobrottare som allra högsta nivå (makuuchi) så finns det en studie från 1998 som tittade på 5 av utövarna på denna nivå och kom fram till att de hade ett medelvärde på 22,5 % i kroppsfett (7). En annan studie från 1994 uppger siffran 28,6 i BF % för 7 sumobrottare från de två högsta nivåerna (makuuchi och jyruou) (8). Skillnaden mellan de två värdena kan troligen förklaras av att variationen är stor när det gäller sumobrottare och kroppsfett. Så här skriver man i en annan artikel publicerad 2001 (2):
Data for the body fat ratio for individual rikishi is unavailable, but the official data indicates that it is lower in the top-ranked group (23.5%) than it is in lower-ranked rikishi. The lowest body fat ratio is reported at 10.3%, while the retired rikishi Konishiki (184 cm, 275 kg) was exceptional with a ratio of approximately 50%.
En annan väldigt intressant observation som gjordes i en av studierna ovan är att sumobrottarnas BF % inte är beroende av hur länge de har tränat sumobrottning, medan deras fettfria massa var det (7). Flera av artiklarna jag refererat till ovan tar upp det faktum att ungdomar som väljs ut för att bli sumobrottare han anlag för att bli stora och när man väl tränar för att bli sumobrottare så gör man en faktisk ansträngning för att försöka bli så stor som möjligt och trots detta så verkar det alltså som att det som att mängden kroppsfett inte är korrelerad med hur länge de varit aktiva sumobrottare.
En väldig massa fettfri masssa
Då sumobrottarna onekligen väger klart mycker mer än medelsvensson så inser man snabbt att de har en väldigt stor muskelmassa. En av studierna jag tog upp ovan jämförde mängden fettfri massa (FFM) hos sumobrottare och kroppsbyggare (bodybuilders) (8). Bland kroppsbyggarna fanns bland annat 3 japanska mästare från åren 1988, 1990 och 1991. Resultatet visade att sumobrottarna i snitt hade en FFM på 84,6 kg medan kroppsbyggarna hade 74,6 kg. Elitsumobrottarna hade ett värde på 109 kg FFM, medan det högsta värdet för en av kroppsbyggarna var strax under 90 kg FFM.
Som man kan se på grafen ovan så var det flera sumobrottare som kom upp i en FFM på över 120 kg. Mätmetoden som användes i den studien är den man normalt använder för att mäta kroppsfett. Metoden gör ingen skillnad mellan muskler, mineraler och vätska när det gäller FFM. Överviktiga tenderar att lägga på sig mer vätska än normalviktiga och det är möjligt att sumobrottarna i studien fick lite högre värden på FFM pga vätska.
När det gäller styrka så finns det en studie som jämför den isokinetiska styrka mellan sumobrottare och en anan grupp bestående utav bland annat tyngdlyftare och brottare (7).
Med isokinetisk styrka menas den kraft man kan skapa när rörelsen sker i en förutbestämd hastighet. Detta är inget speciellt funktionellt test men det är lätt att använda för jämförelse. Resultatet blev att sumobrottare var svagare i långsam knäextension och snabbare armbågsextension, med en trend mot att vara svagare i andra hastigheter och i även knäflexion i olika hastigheter. I armbågsflexion var trenden den motsatta, dvs möjligen en fördel för sumobrottarna.
I förhållande till kroppsvikt var sumobrottarna svagare än den andra gruppen i knäextension, knäflexion och armbågsextension, medan man inte såg någon skillnad i armbågsflexion.
Sumobrottare tränar ungefär 3 timmar varje dag om man inkluderar uppvärmingen. I studierna ovan på elitsumobrottare så var det ingen som inkluderade klassisk styrketräning med vikter i sitt träningsprogram. De huvudsakliga övningar som man använder sig av är följande (7):
- Shiko – for this an action the wrestler raises one leg sideways as high as possible, and then stamps it down, repeating with the right and left leg alternately
- Teppo – for this action the wrestler repeatedly slams with open hands against a pillar of wood sunk in to the ground while sliding forward and back rhythmically
- Matawari – for this action the wrestler spreads his legs as wide as possible while sitting on the ground, and leans forward until his upper body is pressed on the ground
- Moshiai – Sumo wrestling practice using competition style
- Butsukarigeiko – an action during which the wrestler repeatedly charges to drive his opponent out of the ring.
Summering
Styrkan hos sumobrottare är, trots att de inte inkluderar någon typ av viktbaserad styrketräning, väldigt imponerande och sporten handlar om att vara så stark som möjligt samtidigt som man har en bra balans och låg tyngdpunkt.
Att använda sig av sumobrottare som något slags skräckexempel på hur man bli om man äter mycket kolhydrater är inte bara ett bevis på att man antingen inte förstår fysiologi eller att man medvetet försöker vilseleda. Det är dessutom en förnedring av hårt tränande idrottsmän.
Sumobrottare är hårt tränande idrottsmän som lever och tränar för att bli så bra som möjligt i sin sport. Kraven från sporten innebär att det är en klar fördel att ha en stor kroppstyngd och sumobrottare lever därefter. Deras mål är inte att bli så feta som möjligt utan det är att bli så tung och stark som möjligt och om deras kostupplägg skulle varit framtaget med något specieltl mål (och inte bara ett resultat av kultur och tillgång) så är det just för detta.
Jag avslutar detta inlägg med ytterligare ett youtube klipp som visar att storleken inte är allt inom sumobrottning och att äta för att bli fet knappast kommer att hjälpa ens prestation.
Rubrikbild från: https://www.flickr.com/photos/jasohill/3861087073
Jättebra och intressant inlägg! Jag tycker han som författade den där artikeln om sumobrottarnas kolhydratätande borde läsa detta. Jag förstod verkligen inte heller hur den kunde få så många lovord. Som jag minns det när jag läste den så fick man liksom intryck av att han var så nöjd med sin ”upptäckt”. ”Yes! Spiken i kistan för kolhydratlobbyn” typ…
Jäkligt bra text Guddi! Mycket intressant.
finns det någon som grävt i hur vital den överdrivna fettmängden sumobrottare har inverkar på framgången i sporten? skulle exempelvis toppbrottare som satsade stenhårt på sumosporten stå sig bra eller kanske tom. vara överlägsna?
Kul att ni gillade inlägget Tove och Daniel 🙂
Hej Jonas!
Jag samlade in materialet till inlägget ovan under ett par veckors tid och jag har aldrig stött på något försök till att försöka avgöra hur mycket nytta fettet gör. Onekligen är det en fördel upp till en viss gräns. Var gränsen går är nog väldigt individuellt.
Som jag skrev i texten finns det en före detta mästare som hade 50 % kroppsfett. Det är nog få förunnat att kunna kontrollera sin kropp på ett bra sätt vid de fettnivåerna. Man ser ju bland annat på klippet i inlägget att den klart fetare sumobrottaren inte har någon kontroll på sina extra kilo och då tränar ändå han flera timmar varje dag.
Sumobrottare är väldigt underliga tycker jag. Det är så mycket tradition inblandat där många saker troligen försämrar deras resultat. De dricker en väldig massa öl och det har varit en hel del skandaler den sista tiden om att lätta droger är vanligt inom sumobrottning med. De yngre sumobrottarna är som betjänter för de äldre och får dåligt med sömt och kan inte träna ordentligt själv.
http://www.abc.net.au/news/stories/2009/04/24/2551329.htm
http://www.abc.net.au/news/stories/2009/03/29/2529052.htm
Det är nog just traditionerna som gör att sumobrottning inte ser någon särskild utveckling, utan det går i stå i princip. Japan är trots allt ett oerhört konservativt land när det kommer till sin historia, på gott och ont.
Fast å andra sidan måste ju prioritering av en idrotts utveckling stå i proportion till vilket egenvärde dne utvecklingen har. Att få bättre brottare rent tekniskt har nog inget egenvärde i sig för den inbitne sumofantasten om det kräver att man tummar på traditioner som känns precis lika värdefulla.
Det är ju paralleller som går att dra till många idrotter. Fotbollen idag håller mycket högre klass än för 20 år sedan. Men om den kommersiella utvecklingen inom sporten gjort mer skada än nytta kan jag inte svara på. Men nog hade jag uppskattat fotboll mer idag om det hade varit mer hjärta men med lite sämre kvalité rent fotbollsmässigt.
På gott och ont som du säger. 🙂
/Nicklas
Nu syftar jag till större delen på det faktum att ’sumo-lärlingar’ hunsas omkring av sina mästare, samt deras praktiska träning. Jag ska givetvis inte ta för givet att de hade sett fysiskt annorlunda ut med ett annat upplägg, men möjligheten finns ju.
Det jag också syftade på var att Japan är så otroligt bundet i sin tradition att det räknas som kraftigt tabu att bryta något. Det finns liksom inte på kartan. Sumobrottare lever på ett visst sätt, och det får absolut inte ändras på. Lite tråkigt tycker jag, sporten och atleterna skulle säkert kunna utvecklas. Men exakt hur, det vet jag inte.
Härligt anekdotiskt bevis, länken till Youtube. En liten sumo vann en gång mot en stor sumo. Då har du ju verkligen bevisat att det inte är någon fördel att vara stor som sumobrottare…
Det har jag inte gjort nä. Vilken tur att det inte är det jag påstår heller inte sant. Läs om läs rätt Rafse…
Varför skall jag läsa om?
”Jag avslutar detta inlägg med ytterligare ett youtube klipp (sic) som visar att storleken inte är allt inom sumobrottning och att äta för att bli fet knappast kommer att hjälpa ens prestation.”
Du länkar till ett youtube-klipp ”…som visar att storleken inte är allt inom sumobrottning” = Ett härligt anekdotiskt bevis!
Du får läsa på om anekodiskt bevis.
Därför att det är stor skillnad på de två uttalandena här ovanför. Jag skriver att det inte är det enda som är viktigt. Du skriver att det inte spelar någon roll.
För att bevisa mitt påstående så räcker filmklippet. Om det varit så att storleken varit det enda viktiga så hade den största sumobrottaren alltid vunnit.
Istället för att argumentera emot det jag skrev så valde du att medvetet missförså det jag skrev och sen argumentera emot det. Därav min kommentar ”läs om läs rätt”.
Angående att läsa på om anekdotiska bevis så är det du som behöver läsa på även här. Ett bra tips är följande inlägg, https://traningslara.se/en-anekdot-bevisar-ingenting/
Hoppas det blev lite tydligare för dig nu..
För att jag inte skall missförstå dig så omformulerar jag din mening till en hypotes.
”För att bevisa mitt påstående så räcker filmklippet. Om det varit så att storleken varit det enda viktiga så hade den största sumobrottaren alltid vunnit.” Det sista ”…den största sumobrottaren alltid vunnit” motsvarar hypotesen nedan.
Hypotes. Den största sumo vinner alltid.
Falsifikation. En liten sumo vann en gång över en stor sumo, enligt filmklipp.
Alltså förkastas hypotesen.
Låter enligt mig väldigt mycket som ett anekdotiskt bevis. Och om det inte är ett anekdotiskt bevis så borde ju i analogins namn följande då bevisas.
Hypotes: Man blir tjock av att äta fett.
Falsifikation. En person äter enligt LCHF dvs massor med fett inga kolhydrater under 9 månader och har gått ner 23 kg efter skiftet till denna kost.
Slutsats
Man blir inte tjock av att äta fett. Alltså förkastas hypotesen.
Lägg ner det nu Rafse. Läs det jag skriver och kommentera det. Din jämförelse här ovanför är totalt värdelös.
Din omskrivning av stycket till en hypotes stämmer inte alls med det jag skriver. Det jag skriver emot är ett påstående likt ”den sumobrottaren som väger mest vinner alltid oavsett mängden muskler”. Detta är hur klart som helst om du verkligen läser inlägget och inte lägger in dina egna förutfattade meningar i texten.
Tittar vi sen på resten av din uppläggning så finns det flera andra felaktiga antaganden/påhitt från din sida.
När det gäller din analogi så är det inte ens närheten av en analogi.
Vi brukar uppmuntra folk till att vara kritiska till allt de läser och även det som de läser här men dina kommentarer än så länge är helt onödiga. Om du inte har något mer vettigt att kommentera i mitt inlägg här ovanför än användande av ett filmklipp som en illustration så strunta i att kommentera.
Jag skall lägga ner nu, men jag måste kommentera några saker först.
Tydligen läser du inte det du själv skriver.
I kommentaren ovan så skriver du följande: ”För att bevisa mitt påstående så räcker filmklippet. Om det varit så att storleken varit det enda viktiga så hade den största sumobrottaren alltid vunnit.” Eller har du ändrat dig och glömt detta? Det går väl endast att tolka på ett sätt: ”För att bevisa mitt påstående så räcker filmklippet.” Eller förnekar du detta påstående? Hur vill du ha det egentligen?
Se ovan. Jag har skapat hypotesen från den nämnda meningen: ”Om det varit så att storleken varit det enda viktiga så hade den största sumobrottaren alltid vunnit.” Eller har du skrivit det heller?
Tredje gången följande Guddi-citat passar in: ”För att bevisa mitt påstående så räcker filmklippet.
Varför skulle det behövas upprepning. Om det finns ett påstående som förkastar/falsifierar min hypotes då är ju hypotesen falsk. http://sv.wikipedia.org/wiki/Hypotetisk_deduktion/
Det här får du hemskt gärna förklara hur du lyckats tolka ut från min kommentar. ”En liten sumo vann en gång över en stor sumo, enligt filmklipp.” Jag citerar den store mästaren: ”Läs det jag skriver och kommentera det. Din jämförelse här ovanför är totalt värdelös.”
Självklart finns det säkert massa felkällor men om du kan tro på mina ord att den 1/7-09 så gav min våg utslaget 106 kg. Igår gav samma våg 83 kg. Då har jag väl minskat 23 kg vikt?
Jag ångrar djupt att jag inte registrerat att mitt kaloriintag på t.ex viktklubb.se under den här perioden. Men som du säger jag kan inte bryta mot termodynamikens lagar. Då har jag väl ätit färre kilokalorier än jag förbrännt eftersom jag gått ner 23 kg i vikt?
Tack för mig
Läs punkt 2. Film duger fin fint som bevis i många fall och i detta fall duger det då det finns massor av andra likadana bevis som visar samma sak. Detta påpekar jag i min kommentar. Jag skriver det dock inget om bevis i inlägget (som du påstår) då jag lägger fram ännu bättre bevis i det. I inlägget använder jag istället filmen som en illustration. Jag har inte skrivit något som motsäger detta i varken inlägget eller i mina kommentarer.
Du upprepar detta ”argument” tre gånger vilket visar att du jättegärna vill märka på ord och totalt struntar i det som skrivs i sin helhet.
För att man aldrig vet 100 % om ett utfall stämmer och det måste upprepas i flera studier. Vi snackar inte påståenden och logik här utan om studier av människor. Det finns många faktorer som spelar in och därför behövs upprepning vilket i detta fall har gjorts i massor utav tävlingar och finns dokumenterat på film och i statistik.
Återigen så försöker du bara märka ord och försöka antyda fel i det jag skriver istället för att diskutera sakfrågan vilket är förståeligt då det inte finns något att diskutera där. Det är solklart att storleken inte betyder allt inom sumobrottning och att det inte är någon fördel att bara vara fet som sumobrottare.
Allt du har skrivit i kommentarerna här är pga att du har hängt upp dig på att jag använde ett youtubeklipp som exempel på ett fenomen som finns. Eftersom du började ifrågasätta så antog jag att du inte trodde att fenomenet fanns. Kanske var dumt av mig. Jag borde ha antagit att du inte hade något vettigt att säga utan endast ville påpeka ett fel som inte finns.
Hahahaha, var kom det där ifrån 🙂 Klart som fan du har gått ner i vikt om det står 23 kg mindre på vågen. Är väl ingen som har ifrågasatt det?
Halleluja, vilken slutledningsförmåga du har 🙂
Ok, nu tar vi det lite lugnt här. Tycker att när man tittar på den stora brottaren i videon är man rädd för att han ska ramla omkull och slå sig så stor som han är.
Tjena, det här kanske låter som en dum kommentar, men eftersom jag alltid hört att muskler väger mer än fett så borde ju sumobrottarna tjäna på att försöka bli så biffiga med muskler som möjligt? En sumobrottare som väger 150 kilo med bara muskler borde ju vara starkare/bättre än en sumobrottare som också väger 150 kilo men har 50 kilo fett på kroppen? Eller?
/Hannes
Muskler har en högre densitet än fett och samma volum med muskler kommer därför att väga mer än motsvarande mängd fett. Det stämmer. Dock har man inga viktklasser i sumobrottning och det finns ingen chans att man kommer upp i 150 kg ren muskelmassa så det fett som sumobrottare har på sina kroppar är nödvändigt för att de ska kunna ha så mycket muskler som möjligt med. https://traningslara.se/muskeltillvaxt-hur-snabbt-det-gar-och-finns-det-nagon-ovre-grans/
Guddi: Om man vill förvärva en stor muskelmassa och samtidigt en stor fettmängd, hur bör man då gå tillväga? Svaret i korthet är att ”göra som sumobrottarna”, men om du skulle bryta ner svaret i beståndsdelar?
Vanligen brukar träning föreslås som en bra metod att motverka fettlagring. Vad i sumobrottarnas livsstil övertrumfar med råge den effekten av träning?
Hur pass starka är dom egentligen, vad gör dom t.ex. i bänkpress? Eller vill man vara ojämförliga, avstår medvetet från att låta sig jämföras med objektiva mått?
Absolut inte motverka. Det förändrar fördelningen mellan muskler och fett när man överäter, det är allt.
De stoppar i sig massor med mat. En konstans bulk helt enkelt
Jag har inte sett några mer officiella siffror på det. Om man googlar lite så kan man hitta väldigt imponerande siffror men frågan är hur bra de stämmer med verkligheten.
Bra skrivet! Mycket intressant text! Bravo Guddi!
Intressant, sorry om det är länge sedan, men såg det först idag.
Jag har själv tidigare gjort en liknande analys, men kom fram till att sumobrottarna hade en hög BF%
Jag är absolut inte direkt insatt i kroppsammansättning så jag kan ha tolkat det hela fel. Men är inte 22-28% BF hos män att klassa som fetma/kritisk fetma?
”BMI för svenska män mellan 18-29 år är 23,9 kg/m2. BMI är ett trubbigt mått som inte fungerar så bra på folk som tränar men hos inaktiva personer så stämmer korrelationen mellan BMI och andelen kroppsfett bra och vi kan alltså se att sumobrottare på collegenivå inte har en mycket större andel kroppsfett än normalsvensson.”
En medelsvensson på 175 cm som har BMI på 24kg/m2 väger ca 73,5 kg dvs långt ifrån fetmagränsen på 24% kroppsfett som ”collage” sumobrottarna hade.
Hej Helena!
Gränsen för fetma i kroppsfett brukar läggas vid >25 %. Mellan 20-25 % brukar klassas som övervikt, dvs motsvarande 25-30 i BMI.
Personer med ett BMI över 30 som normalt klassas som fetma har dock oftast en BF % upp emot 27 %. Denna skillnad är ännu tydligare i Asien då asiater på befolkningsnivå har en BF % som är högre än vad deras BMI antyder. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12164465
Inte direkt. Normalvärdet för BF % hos vita med BMI på 25 är ungefär 21 % kroppsfett. Och då gäller det som sagt vita. Hos asiater är siffran ungefär 23 %, helt i klass med sumobrottarna även om det inte är det samma.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10966886
Men du har rätt i att jag uttryckt mig väldigt klumpigt i inlägget. Det är ju inte så att BMI 24 motsvarar BF % 24 även om det är ganska nära hos just asiater.
Seriöst, jag har sällan skådat en sämre analys och summering av någonting överhuvudtaget. Vad i helvete försöker du säga egentligen?! Att sumobrottare inte är feta som man tror lr att man inte blir fet av att äta för mkt kolhydrater? Lr är det att sumobrottare egentligen inte äter så mkt kolhydrater?
Jag har personligen varit i japan och sett sumobrottare, och träffat några. Enl dem så är det ris dom äter för att bli feta… Massor av ris, och litervis av öl. Allt annat är för smakens skull, iaf enl han jag pratade med, och han va riktigt tjock. Tolka detta som du vill, men vad du än försöker påstå så är det upp till dig att försöka bevisa det.
Jag tycker det är märkligt att du lyckats utbilda dig till civilingenjör, du måste kls
Hej Erik!
Poängen är att sumobrottare är idrottare som har ett mål som de uppnår väldigt väl och att de inte heller är så feta som folk tror. Sen är det givetvis att sumobrottarna äter riset för att gå upp i vikt. Det är ju deras mål när de äter. Men det säger precis ingenting om det eventuellt skulle finnas bättre eller sämre sätt att gå upp i vikt. Hela asien äter ju massor av ris och de är inte feta för det. Så att sumobrottarna äter liknande mat är ju inte direkt överraskande.