Sötningsmedel är mestadels neutralt, vilket är själva poängen

Sötningsmedel eller socker

Igår kom det en TT artikel kring sötningsmedel som jag tror att jag fick skickad till mig från säkert 10 olika personer inom en timme och sen har det fortsatt att rassla på i min inkorg. Det är en väldigt konstig artikel från TT där författaren verkar ha trott att sötningsmedel typ är någon form av grönsak.

Rubriken på den här artikeln är på de flesta ställen ”Inga fördelar för hälsan med konstgjord sötma”. Det sägs egentligen väldigt lite specifikt i artikeln men rubriken, några formuleringar i den och kanske framför allt en ”fakta ruta” där man påstår att sötningsmedel ger högt blodsocker gör ändå att läsaren lämnas med en felaktig bild av forskningen kring sötningsmedel.

Några tidningar verkar dessutom ha skrivit om rubriken ytterligare och mest fel har utan tvekan Hufvudstadsbladet fått till det när de skrivit ”Inga fördelar med konstgjord sötma i stället för socker”.

Flera av de som har hört av sig till mig har även vittnat om detta då de säger att deras arbetskollegor direkt på morgonen påpekat för dem att de lika bra kan dricka de sockersötad läsk och liknande.

Då det som sagt egentligen står väldigt lite med substans i artikeln från TT så tänkte jag att jag berättar om själva studien först så att du får en inblick i vad det är som man faktiskt har studerat och sen till sist så hoppar vi tillbaka till TT-artikeln och jämför det du nu vet om studien och det som står i artikeln.

Själva översiktsartikeln på sötningsmedel

Det som fick TT att skriva den här artikeln är en nyligen publicerad översiktsartikel i BMJ (1). Jag har skrivit om översiktsartiklar många gånger tidigare här på sidan men i korthet så handlar det om att forskarna har försökt att summera all forskning inom ett visst specifikt område. Den här översiktsartikeln av beställd och finansierad av WHO som ville ha mer information för att ta fram sina egna riktlinjer.

Artikeln i fråga är också fritt tillgänglig för alla att läsa i sin helhet. Jag vet från erfarenhet att det alltid ska komma folk med konspirationer eller antydningar om att jag är oärlig eller inte berättar allting när jag skriver om sötningsmedel så den som misstror mig kan bara trycka på länken inom parentes här ovanför och läsa hela artikeln själv istället.

Nu återgår vi till studien. I just det här fallet så har forskarna gett sig på ett ganska brett område då de försökte summera alla studier på sötningsmedel på människor. Att inkludera alla studier är både bra och dåligt, många gånger mestadels dåligt.

Det finns nämligen flera typer av studieupplägg som ger väldigt osäkra resultat. De öppnar upp för många typer av så kallad bias och även counfounders (störfaktorer) som kan ge falska resultat. Vanligen vill man främst göra den här typen av studier som en start för att se om det skulle vara intressant att utföra en bättre studie och sen ger man sig på att faktiskt utföra bättre studier. Först efter det så summerar man sen forskningen genom att bara titta på de bättre studierna och då får man ett säkrare svar på frågan som man hade.

Kring vissa av frågorna som forskarna tittade på i den här översikten så finns det trots allt en hel del bättre studier redan och då hade man kanske inte behövt öppna upp så brett kring just den frågan tycker jag.

Trots att forskarna hade som mål att titta på egentligen allting kopplat till hälsa som har med sötningsmedel att göra så hittade de väldigt få effekter överlag. De effekter man fann var i princip alla kopplade till kroppsvikt och hälsomarkörer som i sin tur påverkas av kroppsvikten.

Folk går ner lite i vikt – om de har vikt att tappa

Som jag skrev ovan så är det mest saker relaterat till vikten där man verka se någon typ av effekt från sötningsmedel och det är också viktigt då att påpeka att det då oftast handlar om sötningsmedel istället för någonting annat med kalorier i. Om du har en person som normalt sett dricker vatten till alla måltider så ska du givetvis inte förvänta dig att det händer någonting med vikten om den personen istället börjar dricka lightdryck av något slag.

En annan viktig aspekt att tänka på när man tänker kring sötningsmedel är att det inte är någon typ av bantningsmedel eller medicin som ska göra dig mindre hungrig eller mer mätt på något vis. Vi människor äter i princip så mycket kalorier som vi behöver varje dag trots att vi varken räknar på hur mycket energi vi gör av med eller äter. Kroppen sköter helt enkelt den energibalansen helt själv.

Vissa livsmedel så som sockersötade drycker har man visat kan rubba det här systemet som kroppen har och det är därför du inte bör drick sockersötade drycker. Det finns idag bra med stöd för att om du säger till folk att dricka sockersötade drycker så kommer de över tid att gå upp mer i vikt än en kontroll grupp som inte drycker sockersötade drycker. Du kan läsa mer om sockersötade drycker här, Läsk – världens sämsta livsmedel?.

Så den intressanta frågeställningen är inte om sötningsmedel på något fantastiskt sätt skulle få folk att gå ner i vikt bara för att de får i sig sötningsmedel. Den intressanta frågeställningen är istället om sötningsmedel kan få folk att stoppa i sig mindre socker, och framför allt sockersötad dryck, och att de på så vis går ner lite i vikt alternativt går upp lite mindre i vikt över tid.

När det gäller den andra frågeställningen så finns det ytterligare en del som är viktig där och det är om personerna i fråga faktiskt behöver gå ner i vikt. Om sötningsmedel hade fått personer som inte behöver gå ner i vikt att tappa i vikt så hade det inte varit en bra sak. Om det däremot kan få personer som behöver att gå ner i vikt att tappa kilon så hade det varit positivt.

I den här översiktsartikeln som nu publicerats så slog man först ihop normalviktiga med överviktiga och feta i den huvudsakliga analysen kring om sötningsmedel bidrog till viktnedgång. Och då fann man ingen effekt. Däremot gjorde man sedan en subgruppsanalys för att titta på bara de personer som faktiskt hade kilon att tappa och då fann man också att de tappade i vikt:

Subgroup analysis by body weight status suggested that NSS use by overweight or obese individuals (that is, those not trying to lose weight, mean body weight 86.87 kg) resulted in reduced body weight of 1.99 kg….but no change in individuals of normal weight.

NSS står för sötningsmedel i citatet här ovanför. Så gruppen människor som hade vikt att tappa tappade i genomsnitt vikt. Detta är så klart en positiv effekt.

Effekten från sötningsmedel på vikten hos normalviktiga och överviktiga personer
Effekten från sötningsmedel på vikten hos normalviktiga och överviktiga personer

Forskarna har också i sin analys på vikt inkluderat studier där man gett två grupper dieter och sen bara adderat sötningsmedel till den ena gruppens diet. Här har man alltså inte använt sötningsmedel för att ersätta någonting annat utan man har adderat till det och i dessa studier fann man inte någon effekt från sötningsmedel. Detta kan man ju tolka som att sötningsmedel inte fungerar om man vill men då har man tolkat det utifrån att man tror att sötningsmedel är ett bantningsmedel, det är det inte. Istället tycker jag att man ska tolka det utifrån att sötningsmedel är sött utan att det verkar ha några negativa effekter även om man adderar det till kosten utan att ta bort något annat.

Blodsockerkontroll och olika markörer för det

Forskarna tittade också på blodsockerkontroll i studierna och de fann en liten positiv effekt på fastblodsockret för sötningsmedel istället för socker i de studier där man jämfört det. I övrigt var där inga signifikanta skillnader.

Återigen så verkar sötningsmedel vara ganska neutralt och effekten på fasteblodsocker kontra socker handlar nog mer om att socker är dåligt än om att sötningsmedel i sig skulle ha några positiva effekter.

Inga märkbara effekter på aptiten eller hunger

Forskarna tittade faktiskt på aptit och hunger för sig själv i den här studien och de fann inga märkbara betydande effekter åt något håll. Återigen så kan du tolka detta som att sötningsmedel inte fungerar som bantningsmedel….om du vill.

Eller så kan du tolka det som att sötningsmedel bara är sötma som inte har så mycket annan effekt på vårt hungersystem som styr hur mycket energi vi stoppar i oss från dag till dag.

Sötningsmedel gav ett minskat intag av vanligt socker och lägre sockersug

En annan intressant fråga som forskarna tar upp i sin resultatdel är hur sötningsmedel påverkar människors sockerintag och preferens för sötma, eller ”sockersug” som nog de flesta föredrar att kalla det.

Resultatet här visade att när man gav folk lightdryck istället för sockersötad dryck så fick människor i sig mindre socker totalt sett över dagen med. Inget direkt överraskande resultat men det visar i alla fall att folk som får lightläsk inte driver på sockerintaget i någon överdriven mängd.

Forskarna tittade även på hur sötningsmedel påverkade människors sötsug medan de försökte gå ner i vikt och här fann man att sötningsmedel gav en liten minskning av sötsuget. Så om något en liten positiv effekt.

Det finns ju ingen brist på människor som älskar att påstå att sötningsmedel triggar sötsug, gör människor hungriga, sätter igång insulin som gör dig hungrig eller någonting annat som på något vis skulle göra de där kalorifria ämnena till något som driver på fetma.

Den här översiktsartikeln hittar alltså inget stöd för alla dessa påståenden. Ingen nyhet för den som brukar läsa här eller som faktiskt läser forskningen, men det kanske kan få någon att ändra åsikt nu när en översiktsartikel från WHO kommer fram till samma sak.

Här ska jag ju dock så klart lägga till att det alltid hade varit bra med fler studier på området. Forskarna som har gjort den här översiktsartikeln bedömer i princip all evidens som svag rakt igenom på alla frågeställningar. Att studera nutrition är svårt och att få till stark evidens är verkligen krävande.

Men vi har redan idag tillräckligt med studier för att säga att sötningsmedel inte har någon markant effekt. Sen kanske man i framtiden hittar någon mindre effekt som har en liten inverkan. Personligen tror jag dock inte att det är särskilt sannolikt. Även om antalet studier är få så finns där liksom inte ens en antydan till en negativ trend.

Inga kopplingar mellan sötningsmedel och cancer

Forskarna tittade även på cancer och här fann man inga effekter. Där var några så kallade case-control studier där man fann en lägre risk för livmoderscancer och pancreascancer men case-control studier är generellt sett kassa, särskilt när du ska fråga efter människor intag av sötningsmedel bakåt i tiden.

Något som forskarna inte tar upp i sin översiktsartikel men som jag också tycker är relevant att nämna här är att det inte finns några fysiologiska förklaringar till varför sötningsmedel skulle minska (eller öka) risken för någon typ av cancer direkt.

Mer indirekt så vet man att övervikt och fetma bidrar till en ökad cancerrisk och om du dricker lightläsk istället för sockersötad läsk så kanske risken minskar via en minskad övervikt.

Lägre blodtryck med sötningsmedel

Efter det här tittade forskarna på blodtrycket och hur det påverkas av sötningsmedel och här fann man att i interventionsstudier så hade försökspersonerna som fick sötningsmedel lägre blodtryck än kontrollgruppen.

Dock var det mestadels socker som man gav försökspersonerna i kontrollgruppen så återigen så verkar sötningsmedel mestadels ha en effekt för att det inte är socker. Sötningsmedel i sig själv kommer troligen inte att ha någon betydande effekt på ditt blodtryck annars.

Det enda egentligen negativa som tas upp för sötningsmedel

Forskarna kommer sen in på andra utfall där de tar upp allting under en rubrik och det är mestadels en massa negativa studier där med. De fann ingen evidens för ökad risk för njursjukdom, humör, beteende, kognition eller negativa biverkningar likt huvudvärk, irriterad hud, tappad aptit mm.

Däremot så tar de upp en cross-over studie där man fann att aspartam i högre dos gav sämre humör och mer depressiva symptom jämfört med aspartam i lägre dos (2). Doserna var en bra bit under det tillåtna dagliga intaget men om jag ska nå upp till det som var låg dos i studien så behöver jag ändå dricka typ 2 liter lightläsk per dag. För att komma upp i det som var högdos som då alltså verkade ge negativ påverkan på humöret så behöver jag dricka ungefär 5 liter. Så det har ändå varit en ganska ordentlig mängd sötningsmedel men om du har problem med humöret så kanske det kan vara intressant att bry sig om ändå. Det här är ju en studie på totalt 28 personer så det är inte direkt något övertygande evidensmässigt.

En titt på barn och ungdomar specifikt

Avslutningsvis så tittar även forskarna på effekterna på barn och ungdomar specifikt. Alla studier som har utförts på dem är alltså inte inkluderade i det jag har tagit upp här ovanför utan de har istället tittat på det för sig själv.

Det finns idag inga kända orsaker till varför man skulle behöva dela upp det på det här viset egentligen men barn är ju inte små vuxna så jag antar att man har delat upp resultatet för att vara på det säkra med att man inte missar någon specifik effekt som bara gäller för antingen barn eller vuxna.

Ser man till resultatet här så är det i princip de samma som för vuxna. Skillnaden är att det finns färre studier på barn så resultaten är mer osäkra och en del av effekterna jag tar upp här ovanför för vuxna så som lägre vikt är inte signifikant för barn. Det är ju färre barn som är överviktiga från början så att man då ska se någon större effekt är inte direkt väntat. Trenden är dock precis den samma, sötningsmedel är bättre än socker och sötningsmedel i sig själv har annars ingen effekt.

Annan tidigare forskning som inte kom med här

I diskussionsdelen till den här översiktsartikeln så är där även ett intressant segment som jag tänkte återge lite kort. Det som de tar upp där är att det finns många tidigare översiktsartiklar på ämnet som på grund av andra inklusionskriterier och krav på studierna som inkluderats har tittat på lite andra studier än vad de tittat på här.

Slutsatserna i alla dessa andra översiktsartiklar är dock helt i linje med resultaten från den här. Så det som jag har tagit upp här ovanför gäller alltså även när andra forskare har tittat på samma forskning. Du skulle kunna kalla det för någon typ av preliminärt konsensus. Sen påpekar som sagt forskarna om och om igen att det är svag evidens för de flesta resultaten och att det krävs fler studier.

De har helt rätt i att det hade varit bra med mycket fler studier. Dock ska man säga här att det redan nu finns en stor mängd studier på sötningsmedel om du jämför med nästan allting annat som vi människor äter regelbundet. Det mesta annat som vi äter, oavsett om det i princip är saker som du själv plockar från träden eller om det är saker som säljs i en färgglad låda på ICA så är det sämre undersökt än just sötningsmedel.

Allt det här ovanför innebär också att det allra mesta du har fått läsa om bevisade faror med sötningsmedel i tidningar, sociala medier, på bloggar mm är trams. Det är antingen rent påhitt eller överdrivna rubriker baserat på svaga resultat. Resultaten är inte bara svaga utan de återspeglar inte ens hela forskningen som mestadels är neutral just nu.

I en tillhörande ledare till den här översiktsartikeln skriven av Vasanti Malik som bland annat publicerat översiktsartikeln om läsk som jag skrivit om tidigare (Läsk – världens sämsta livsmedel?) tar hon upp att en hel del epidemiologiska studier inte togs med i den här nya översiktsartikeln eftersom de inte hade specificerat typen av sötningsmedel. I de bättre av dessa epidemiologiska studier så verkar också byte av sockersötad dryck mot lightdryck vara positivt för viktutvecklingen hos personer.

Varför den konstiga vinklingen från TT i media?

Då när vi har gått igenom den faktiska översiktsartikeln och forskningen på sötningsmedel så är det dags att gå tillbaka till artikeln i TT. Som jag skrev redan från början så verkar författaren till artikeln från TT tro att sötningsmedel ska vara någon typ av medicin som för sig själv ska förbättra folks hälsa. Så fungerar det inte.

Dock verkar det som att det största felet den här gången kommer från presskontoret på BMJ och sen har TT bara fortsatt och dragit allting ett steg längre.

Läser du nämligen pressreleasen från BMJ så är de första delarna av den slående lika artikeln i TT (3). Det första stycket säger rakt ut att det inte finns några övertygande bevis för att sötningsmedel förbättrar hälsan eller hjälper folk att gå ner i vikt och sen fortsätter texten på precis samma spår som TT.

Pressreleasen från BMJ nämner bara att man inte fann någon skillnad i BMI och de tar inte upp subgruppsanalysen där man tittat på vikten hos de som hade vikt att tappa.

For example, in adults, findings from a few small studies suggested small improvements with non-sugar sweeteners in body mass index (mean difference −0.6, 95% confidence interval −1.19 to −0.01; two studies, n=174) and fasting blood glucose levels (−0.16 mmol/L, −0.26 to −0.06; two, n=52), but the certainty of this evidence was low.

TT i sin tur formulerar sen om detta till följande kryptiska mening där det återigen låter som att sötningsmedel på något vis skulle få folk att tappa vikt bara de får i sig det:

I vissa studier, skriver forskarna, syns skillnader. Som att vuxna som har ett högt intag har förbättringar i kroppsmasseindex (BMI), jämfört med vuxna som har ett litet intag av dessa sötningsmedel.

TT ”glömde” att nämna lägre blodsocker

En annan sak som är värd att notera här ovanför i omskrivningen från TT är att de har utelämnat delen om bättre blodsocker. Istället så har TT valt att lägga till en ”faktaruta” i slutet av sin artikel där de påstår precis motsatsen mot det resultat man fann här.

Det dem gör istället är att ta upp en enstaka studie från 2014 som de säger har bevisat att sötningsmedel ger högre blodsocker. Det som de däremot missar att berätta för läsaren är att den studien från 2014 utfördes på möss. INTE MÄNNISKOR.

Den här studien dyker upp om och om igen tyvärr. Den fick stora rubriker när den kom och redan då var det många som inte tog upp eller missade att den gäller möss. Dessutom gäller den främst för sötningsmedlet sackarin som är ovanligt i kosten idag. Jag har skrivit mer om den studien här, Kan sötningsmedel ge diabetes?.

Resultatet från studierna på människor har vi ju fått här, i den nya översiktsartikeln, som någon reporter på TT har suttit och skrivit om. Den forskningen visar att om någonting så verkar sötningsmedel faktiskt påverka fasteblodsockret positivt medan resten inte verkar påverkas alls.

Men uppenbarligen vet journalisten på TT mer om forskningen på sötningsmedel än de där forskarna som jobbar för WHO så vi svenska läsare får någon slags alternativ verklighet där resultatet från studierna på människor stryks vid översättningen och sen får vi höra om en studie på möss utan att det skrivs ut att studien var på möss.

De andra ”negativa resultaten” är trams

I artikeln från TT kan du också läsa följande mening som avslutar hela texten:

Andra studier visade i stället på en negativ inverkan av dessa sötningsmedel, men även dessa studier ansågs inte kunna bevisa någonting, varför frågan om dessa sötningsmedel vara eller icke-vara kvarstår.

Här blir man ju nyfiken på vilka dessa andra negativa effekter är. Det skulle ju kunna vara studien på aspartam och humör som jag nämnde ovan men den nämns inte i pressreleasen och jag är i princip 99,9 procent säker på att journalisten som skrivit den här texten för TT inte har läst den faktiska studien.

Tittar vi istället på pressreleasen så hittar vi följande korta stycke direkt efter stycket som jag citerade tidigare här ovanför.

Lower intakes of non-sugar sweeteners were associated with slightly less weight gain (−0.09 kg, −0.13 to −0.05; one, n=17 934) than higher intakes, but again the certainty of this evidence was low.

Det här är ett resultat som baseras på endast en enda epidemiologisk studie där man godtyckligt har delat in intaget av sötningsmedlet sackarin till antingen mindre eller mer än 5,8 gram per dag och då fann man alltså en skillnad i viktökning på 0,09 kg. Inte ens ett hekto i skillnad, från en enstaka studie med all inbyggd osäkerhet som finns inom epidemiologin.

För lite perspektiv så är siffran på 0,6 i BMI här ovanför ungefär 2 kg för en person som är 180 cm lång. Det är alltså betydelsefullt. Dessutom är det resultat från interventionsstudier som varar över veckor eller kanske några få månader.

Att bara ens nämna det här enstaka resultatet från en enskild studie i en pressrelease är enligt mig trams. Sen har journalisten på TT översatt det till ”andra studier” när det bara är en enda studie och gjort det än mer missvisande. För de som läser den meningen i slutet av den artikeln kommer garanterat att tänka att det finns många troliga negativa effekter som bara väntar på att bevisas med bättre studier. Men så är inte fallet, det finns inga preliminära eller svagare resultat idag som pekar mot att där skulle kunna finnas några stora otäcka effekter från sötningsmedel som bara behöver bekräftas med bättre forskning.

Pressreleasen gav mer nyans i slutet – det kom inte med i TT texten

Även om pressreleasen troligen är huvudorsaken till den konstiga vinklingen på TTs artikel så fanns det faktiskt mer nyans med i slutet av pressreleasen. De hade bland annat med lite information om vad Malik skrev i den medföljande ledaren och de säger att de bättre studierna pekar mot en fördel med att byta ut sockersötad dryck mot lightdryck.

Den här delen finns dock inte med alls i artikeln från TT som idag finns i alla Svenska tidningar.

Summering

Det är ingen tvekan om att sötningsmedel är bättre än socker. Om du står och väljer mellan att dricka någonting med socker i eller någonting med sötningsmedel i och du väljer utifrån hälsa och inte smak så bör du välja sötningsmedel.

Sen när det gäller effekterna från en kost utan sötningsmedel med en identisk kost med sötningsmedel så finns det en hel del frågetecken kvar. Den forskning som finns idag har dock inte kunnat påvisa några negativa effekter värda att bry sig om men här får man givetvis välja vad man vill ändå. Tycker du att det känns som en chansning så strunta i det. Om du istället tycker att evidensen som finns idag är god nog så är det bar att börja njuta av sötman.

Till det sista vill jag dock lägga till att som jag ser på det när det gäller viktuppgång över sikt så handlar det mestadels om att människor äter för mycket av för högbelönande och energität mat. Sötningsmedel kommer ju inte bidra till energitätheten men sötningsmedel kan utan tvekan göra en hel del rätter bra mycket godare. Så även om sötningsmedel i sig själv inte kommer att göra att du varken går upp eller ner i fettmassa så tror jag nog att konsekvensen från sötningsmedel för enskilda personer nog kan bli båda sakerna, beroende på hur sötningsmedel används. Använder du det för att göra kakor ännu godare ökar nog risken och använder du det för att slippa få i dig så mycket socker så blir det nog istället lägre risk. Men det är bara min kvalificerade gissning…

8 thoughts on “Sötningsmedel är mestadels neutralt, vilket är själva poängen

  1. Reagerade också på TTs vinkling och det är ju själve f-n att man ska behöva jobba med två steg fram och tre tillbaka… Har du kontaktat dem ang detta?

  2. Nej, TT har jag aldrig haft någon kontakt med faktiskt vad jag kan minnas. Jag har lite kontakt med vissa journalister på DN, Metro och SVT ibland. Så även en hel del frilansare. Det här är ju en ordentlig miss av någon på TT tycker jag men samtidigt är det lite sorgligt att i princip ingen media har snappat upp hur obegriplig artikeln var innan de publicerade vidare den. Vad jag kan hitta är det bara Expressen och SVT av de större medierna som inte har publicerat den här artikeln rakt av och ingen av dem två har skrivit någonting annat på egen hand så jag gissar mer på att de bara inte hunnit lägga ut artikeln från TT själva alt. att de i alla fall märkte att artikeln från TT var konstigt skriven.

  3. Tack för ännu en bra artikel!
    Förstår inte hur folk fortfarande kan vara så rädda för sötningsmedel.. Jag tror det endast har att göra med namnet ”sötningsmedel”, bättre om man bara hade kallat de för Dipeptid eller Mini-protein!

    Den här svenska studien har börjat dyka upp i mitt flöde: https://eje.bioscientifica.com/view/journals/eje/175/6/605.xml

    Den är från 2016, men jag kan inte hitta att du tagit upp något om den här på träningslära. Vad anser du om den?

    Mvh

  4. Så här svarade TT på deras Facebook sida när jag frågade om din artikel och om det var benägna att ändra sin artikel.

    ”Hej, den här artikeln handlar om har en grupp forskare från olika europeiska länder (Tyskland, Ungern och Frankrike) gjort en systematisk genomgång av 56 olika studier för att granska om det finns eventuella samband, och i så fall hur dessa samband ser ut, mellan intag av artificiella sötningsmedel och ett antal hälsoeffekter (tandhälsa, förekomst av hjärt- eller njursjukdom, fetma, med flera).

    Studien tittar alltså inte på effekterna av intag av socker kontra sötningsmedel, vilket vi heller inte påstår. Men jag förstår att man lätt kan förvänta sig det, och tycker att det hade varit bra om detta gjorts extra tydligt. Det tar vi till oss inför vår fortsatta rapportering om detta intressanta ämne.

    I stället studerades alltså om det fanns några skillnader avseende hälsoeffekter mellan exponerade respektive icke-exponerade individer när det gäller sötningsmedel. Det är i sig intressant, eftersom artificiella sötningsmedel tillhör de allra vanligaste tillsatserna i vår mat.

    Sammanfattningsvis skriver forskarna att det inte finns några bevis (no compelling evidence) för att dessa sötningsmedel förbättrar hälsan eller hjälper människor att gå ner i vikt. Forskarna skriver vidare: ”Of the few studies for each outcome, most had few participants, were of short duration, and their methodological and reporting quality was limited; therefore, confidence in the reported results is limited.”

    Allt detta skrev vi i vår artikel, om än mer sammanfattningsvis.

    Till sist, när det gäller den israeliska studien från 2014 så gjordes den på både möss och människor.”

  5. Tjena Tomas!
    Jag letade upp tråden och skrev en ytterligare kommentar, vi får se om de svarar. I fall det jag svarade skulle försvinna så är min text här med:
    Replik till TT

  6. Hej Jacob! Roligt att alla diskussioner kring sötningsmedel blir ”Heta” och alla verkar uttrycka sin tro/åsikt angående det. Märker delvis av (Utan att hänga ut någon) att många 60 o 70-talister verkar ha taggarna utåt mot artificiella sötningsmedel. Men det finns ju olika sötningsmedel, Några som ex. Aspartam, Sackarin, Sukralos, Steviaglykogener och Xylitol. Men finns det bågra belägg att något är bättre/sämre än något annat och vilken är att föredra när man vill söta utan kalorier? Tack för ännu en bra kontenta!

  7. Hur är det med sötningsmedels påverkan på tarmbiotan? Det verkar dyka upp en del studier (på gnagare) där man undersöker och konstaterar förändringar i magens bakteriekulturer, exempelvis https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6033410/ . Tar WHOs artikel upp liknande förändringar som en effekt hos personerna i sitt underlag?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *