Lightläsk ger dig diabetes enligt Aftonbladet – vad baseras det på?

Kan lightläsk ge diabetes

Igår publicerade Aftonbladet en artikel med titeln, ”Ny svensk studie: Lightläsk ger diabetes”. Av någon underlig anledning så har de inte fått den här nyheten från någon svensk källa utan istället har de försökt att översätta en artikel i The Telegraph. Jag skriver försökt för det är inte bra så illa att journalisten inte ens försökt att gå till grundkällan själv utan journalisten har inte ens lyckats översätta texten från The Telegraph rätt.

Trots att den här artikeln endast publicerades för några timmar sen så har den redan fått nästan 2000 delningar på facebook och Aftonbladet har givetvis lagt den högt på startsidan med för att locka till sig klick.

Vad The Telegraph och Aftonbladet säger om studien

Jag tänker inte gå igenom särskilt mycket här egentligen om det här då du kan klicka på någon av artiklarna om du vill veta vad de påstår. Mitt tips är att du skippar klicket då det som står där ändå är fel.

Det enda som är intressant att notera är att man i Aftonbladets artikel har lyckats missa att The Telegraph skriver att man risken ökar vid två stycken glas på 200 ml. Aftonbladet har missat tvåan och därmed så dubblade de den påstådda risken direkt 🙂 (uppdatering: Aftonbladet har nu korrigerat denna miss)

För att göra det ytterligare lite ”roligare” så har även The Telegraph fel i sin siffra då de skulle ha skrivit mer än två glas om dagen. Så allt ifrån 2,1 glas upp till 20+ glas är det som gäller. I den här studien låg det dagliga medelintaget för gruppen ökad risk omkring 9 dl läsk varje dag, alltså 4,5 glas.

För de som drack 2 glas eller mindre såg man ingen riskökning alls oavsett typen av läsk eller om man tittade på alla typer av läsk tillsammans.

Själva studien och dess upplägg

Själva studien i fråga är det ingen som länkar till eller refererar till direkt men med hjälp av de ledtrådar som ändå ges så lyckades jag hitta den ganska fort (1). Det här är en epidemiologisk studie av enklare sort vilket innebär att man har tagit personer som har utvecklat diabetes och sen har man frågat dem om hur de har levt sitt liv.

Den här typen av studier kallas för retrospektiva och är en av de sämsta formerna av epidemiologi när det kommer till evidensvärde. Folk vet överlag inte ens vad de åt igår och om du då ska börja fråga dem om hur de levde sitt liv ännu längre tillbaka i tiden så blir den information du får sämre.

I just den här studien bad man försökspersonerna rapportera om vad de ätit under året innan de fick sin diabetesdiagnos. I snitt dröjde det ungefär 6 månader från det att försökspersonerna fick sin diagnos så när de väl fyllde i de här papperna så skulle de alltså återge hur deras kostmönster såg ut för 6-18 månader sen.

Du kan ju tänka dig själv hur bra du skulle vara på att göra just det och sen ska du addera till att det här alltså är personer som har fått diagnosen diabetes. När man får den diagnosen så gör man klokt i att förändra sina vanor så deltagarna har sannolikt fått försöka återge sina tidigare vanor och inte deras vanor för stunden.

Ett annat stort problem med den här typen av retrospektiv studie när det gäller just diabetes är att ett symptom på att man har fått diabetes är att man börjar dricka mer. Så när du frågar deltagarna om deras vanor precis innan de fick diagnosen så kommer de att säga att de drack ganska mycket i förhållande till hur de druckit tidigare i livet när de inte hade odiagnostiserad diabetes.

Som kontrollgrupp i den här studien använde man sig av personer i samma ålder som bodde i samma område som de personer som fått diagnosen diabetes.

Två olika typer av diabetes som drabbar folk sent

Det som jag tycker ändå gör den här studien lite intressant är att man har tittat på två olika typer av diabetes. Dels har man tittat på den idag vanligaste typen som kallas typ 2 vilket är en sjukdom man i princip alltid drabbas av på grund av sin livsstil blandat med att man ska ha en viss genetisk uppsättning.

Förr kallade man typ 2 diabetes för åldersdiabetes men då även unga människor får det idag eftersom de inte tar hand om sin hälsa så används inte längder det namnet i någon större utsträckning.

Förutom typ 2 diabetes så har man även inkluderat LADA i den här studien. LADA står för Latent Autoimmune Diabetes in Adults och om jag ska misshandla definitionerna lite så kan man säga att det är en form av diabetes typ 1 som drabbar vissa människor sent i livet och där livsstilsfaktorer likt kost verkar spela in till skillnad mot den vanligare formen av typ 1 diabetes som drabbar yngre människor och där man sällan ser någon koppling till kosten.

Det är det faktum att man har inkluderat LADA i den här studien som ändå gör den intressant. LADA är en ovanligt typ av diabetes och när en sjukdom är ovanlig är den väldigt svår att studera så det här är väldigt välkommen data ur den aspekten.

När det gäller risken att utveckla diabetes typ 2 så tycker jag man strunta i den här studien. Det finns mycket bättre utförda prospektiva studier med fler deltagare på det sen tidigare där man alltså ber folk berätta hur de äter nu och sen följer man dem framåt i tiden istället. Där visar de konsekvent att sockersötad läsk korrelerar med ökad risk för diabetes typ 2 medan resultaten för lightläsk är blandade där vissa visar på en korrelation mot ökad risk medan andra inte visar på något samband.

Jag hoppas att du noterade att jag skrev korrelerar i stycket här ovanför. För det är viktigt i det här sammanhanget. I epidemiologiska studier kan man inte visa på orsakssamband. Det enda du kan visa är att en sak verkar förekomma samtidigt som en annan. Om sen den ena saken verkligen orsakar den andra behöver man andra typer av studier för att ta reda på.

Min favoritgraf för att visa på hur fel det kan bli när man bara tittar på korrelationer och inte försöker fundera kring om det verkligen är ett orsakssamband kan du se här under.

Stark korrelation mellan ekologisk mat och barn med autism
Det finns en väldigt stark korrelation mellan försäljningen av ekologisk mat och antalet autismdiagnoser i USA. Men bara för att två saker korrelerar så innebär det inte att det ena orsakar det andra

Just när man diskuterar lightläsk är det här med att skilja korrelation och orsak viktigt då det sannolikt är så att många som är överviktiga börjar dricka lightläsk som ett försök att stoppa ökningen i vikt eller gå ner i vikt. Tittar man däremot endast på korrelationer då så kommer man att se att folk som är överviktiga oftare dricker lightläsk.

De med sämre hälsovanor dricker någon typ av läsk

Då de typerna av diabetes som man inkluderat i den här studien främst drabbar äldre personer så var det främst äldre personer med i studien. Deras medelålder vid diagnos var 59 för de som fick LADA och 63 för de som fick diabetes typ 2.

Det här är alltså personer som levt en hel del redan innan lightläsken introducerades i Sverige i början på 80-talet. I studien har man redogjort för vilken BMI som personerna som fått diabetes sagt att de hade när de var 20 år men tyvärr får vi inte veta det här för kontrollgruppen. Så vi kan inte jämföra om det skiljde något redan här.

Personligen skulle jag dock tro att det är sannolikt att det här är personer som i hög grad har druckit sockersötad dryck för och där några sedan har gått över till lightläsk.

När personerna väl kom med i studien så fanns där däremot en tydlig skillnad. Kontrollgruppen hade en BMI på 26, LADA gruppen en BMI på 28 och diabetes typ 2 gruppen en BMI på 31.

Förutom skillnaderna i BMI så var personerna som drack någon typ av läsk oftare rökare, de var mindre fysiskt aktiva, de åt mindre grönsaker, frukt, fet fisk, fullkorn och samtidigt åt de mer processat kött samt kex, snacks och godis. Kort och gott så var det väldigt mycket som skiljde kontrollgruppen mot de som drack någon typ av läsk.

De som drack lightläsk var ytterligare lite sämre

Förutom att alla som drack någon typ av läsk uppenbarligen hade flera andra livsstilsvanor som var sämre för hälsan jämfört med kontrollgruppen så var där också en annan väldigt utmärkande sak. Deltagarna som drack lightläsk vägde i snitt aningen mer än de som drack sockersötad läsk både för stunden och när de var 20 år.

Det var också så att även deltagarna som sa att de drack lightläsk också drack sockersötad läsk. Det samma gällde för övrigt också gruppen som drack läsk som även de drack lightläsk.

Så vi har alltså en grupp med personer med dåliga hälsovanor som alla dricker sockersötad läsk i olika mängder och som levt många år innan det ens fanns lightläsk och sen säger man i tidningsrubrikerna att lightläsk ger diabetes.

I verkligheten är det här korrelationer från en svag studiedesign. Det betyder inte att det måste vara fel så klart, men det är väldigt långt ifrån bevisat orsakssamband.

Ingen ökad risk för LADA med lightläsk för sig själv

Någonting som ingen av de tidningsartiklarna jag har läst plockat upp är att när man tittade på risken för att utveckla LADA och dricka lightläsk separat, och man försökte korrigera för sämre livsstil och högre BMI, så fanns är inget statistisk signifikant samband.

En stor svaghet med studien här var dock att eftersom LADA är en sådan ovanlig sjukdom så var det inte särskilt många i varje grupp. Antalet personer som uppgav att de drack mer än 2 glas lightläsk om dagen och som fått LADA var till exempel endast 14 stycken. Så statistiskt sett blir studien svag av detta och de siffror man får fram har stor osäkerhet.

Tittar man på de som drack mer än 2 glas lightläsk per dag så fanns där fortfarande en tydlig trend mot att risken var nästan fördubblad (90 %) fast om du istället tittar på de som drack mellan 1-2 glas per dag så var deras risk enligt studien 8 % lägre relativt de som inte drack lightläsk alls. Det var givetvis inte hellre signifikant.

Så antingen händer det någonting okänt när en personer börjar dricka mer än 2 glas lightläsk om dagen eller så är det mer så att personer som dricker mer än 2 glas lightläsk om dagen även har andra livsstilsfaktorer som ökar samtidigt.

Det kan ju också vara så att personerna gått med odiagnostiserad diabetes månaderna innan sin diagnos och därför har de börjat dricka mer läsk just då? Vi vet helt enkelt inte.

Forskarna försökte titta på en här risken genom att titta på om det även fanns ett samband mellan vattenintag och risken för diabetes men det fann de ingen. Här antar det ju dock att intaget av vatten eventuellt skulle öka lika mycket som intaget av någon typ av läsk vilket inte känns självklart hos de här personerna.

När det gäller risken för att utveckla LADA och vanlig läsk så var där ett statistisk samband när man undersökte en kontinuerlig modell där varje glas successivt ökade risken men där fanns inga signifikanta samband när man delade in deltagarna i de tre grupperna, <1 glas, 2-4 glas och >4 glas per dag.

De faktiska resultaten i studien
De faktiska resultaten i studien när man analyserade lightläsk och sockersötad läsk för sig själv. Model är endast korrigering för ålder och kön. Model 2 är korrigering för livsstilsfaktorer förutom BMI och model 3 är när man korrigerade för livsstilsfaktorer samt BMI

Kombinerat så var effekten som starkare rent statistiskt

När forskarna sen kombinerade alla deltagarna som drack någon typ av läsk till en grupp så såg man flera statistiska samband mellan intag av läsk och risken för att få LADA. Mer än två glas om dagen ökade risken med nästan precis 100 procent och i den kontinuerliga modellen fann man att varje glas läsk ökade risken med 15 procent.

Det enda jag tycker att en kombinering av dessa två dryckerna som samma sak säger är att de troligen båda två korrelerar med flera andra faktorer som bidrar till ökad risk för LADA.

När man kombinerar flera grupper av personer får man ju fler fall av sjukdomen och därför blir det lättare signifikanta resultat.

Dålig livsstil verkar öka risken för LADA

Det som verkligen är intressant med den här studien är som sagt att den ger lite information om eventuella riskfaktorer för LADA. Det är som sagt en ovanlig sjukdom och då är det väldigt svårt att studera den och man får leva lite med vad man lyckas hitta.

Det jag tycker att man först och främst har hittat i den här studien är att livsstilsfaktorer verkar kunna inverka på risken att få LADA. Det är ett konsekvent mönster rakt igenom studiens resultat tycker jag.

När man sen försöker isolera ut lightläsk för sig själv tycker jag att det blir mycket mer osäkert. Det är så många faktorer som spelar in med andra livsstilsfaktorer som man kan ha missat att korrigera för, det faktum att de som drack lightläsk verkar haft sämre hälsa och därför sannolikt varit mer benägna att byta från vanlig läsk till lightläsk, att de allra flesta växt upp när lightläsk inte ens fanns på marknaden, att ett smygande insjuknande kan ha ökat läskintaget, att man inte såg något samband alls med 1-2 glas om dagen med mera. Sen var faktiskt det här sambandet inte heller statistiskt signifikant 😀

Risken att man ska råka ut för LADA är väldigt låg från början. Att oroa sig för en hypotetisk ökning i risk med några procent med alla osäkerheterna som finns enligt ovan är inget som jag kommer göra.

När det gäller vanlig läsk så hade jag kunnat säga i princip samma sak som ovan om vi bara haft den här studien. På läsk finns det dock mängder av tidigare studier som visar att det ökar risken för många andra saker och att det rakt igenom är ett dåligt livsmedel så även om du inte vill köpa resultatet att det skulle öka risken för just LADA så finns det ändå ingen anledning som helst att dricka söckersötad läsk. Bara sluta med det…

Slutligen när det gäller risken för typ 2 diabetes som jag nästan har ignorerat helt i den här texten så finns det som sagt bättre prospektiva studier på det här. När det gäller sockersötad läsk så är som sagt sambandet rakt igenom positivt i dessa studier. De som dricker mer läsk får oftare diabetes typ 2. Här finns det även både djurstudier och kortare interventionsstudier som människor som stödjer samma slutsats. Dessutom finns det möjliga fysiologiska förklaringsmodeller med gott stöd bakom sig till hur detta skulle gå till.

När det gäller lightläsk och diabetes typ 2 så är de epidemiologiska prospektiva studierna blandade i sina resultat (2, 3, 4, 5, 6, 7, 8). Det finns inte heller något bra stöd från djurstudier eller interventionsstudier på människor (26, 8) som stödjer att det skulle öka risken. Även rent fysiologiskt så finns det ingen bra förklaring med något större experimentellt stöd bakom sig till hur lightläsk skulle kunna öka risken för typ 2 diabetes.

I den här studien och i tidningsartiklarna spekulerar man kring tarmbiotan men det är studien på sackarin från 2014 som man refererar till och det är ett sötningsmedel som inte används i någon lightläsk. Jag har skrivit mer om den studien här om du är intresserad, Kan sötningsmedel ge diabetes?.

En annan sak man spekulerar kring är att lightläsk skulle påverka aptiten. Där finns det en del djurförsök som stödjer hypotesen men de studier som finns på människor är inte övertygande. Det här har jag skrivit mer om här tidigare, Djävulens advokat om sötningsmedel.

Slutligen vill jag även tipsa om att det kommer att komma en diskussion kring det här i morgondagens avsnitt (söndag) av podden Tyngre Rubriker med så missa inte det!

Summering – problemet här är journalisters arbete

I princip allting jag tagit upp här ovanför som kritik mot den här studien har även studieförfattarna nämnt själva i sin studie. LADA är som sagt ovanligt och svårt att studera så de har valt ett upplägg som ändå gjort det möjligt och därefter själva påpekat brister med mera. Det enda jag kan komma på som är värt att kritisera är att de inte nämner att studien på tarmbiota främst fokuserade på sackarin och inte sötningsmedel som finns i lightläsk. Utöver det så är studien så bra som den kan bli med den data som finns.

Problemet här är istället journalisterna som har gjort en grej av det här resultatet utan att förstå alla problem med de överdrivna slutsatserna som de drar.

55 thoughts on “Lightläsk ger dig diabetes enligt Aftonbladet – vad baseras det på?

  1. Du är så himla grym och välformulerad måste jag bara få säga. Jag är med i en grupp på Facebook med många kunniga men även många okunniga… Försvarade just detta i den diskussionen som uppstod där och drog min
    Egen slutsats att studien är intressant men saknar mycket i metoddelen för att man ska kunna dra några specifika slutsatser..
    Det som är värst är ju Aftonbladets som förvränger både studien och dess resultat. Människor är underliga.
    Du är min idol haha, om man nu får säga så. Fantastiskt duktig på det du gör och jag läser allt du skriver.
    Mvh Alexandra

  2. Läste bara abstract; Deras resultat (OR) är antingen 1 eller överlappar 1 med ett 95% CI vilket betyder att de inte ens har funnit signifkans mellan grupperna. Med detta sagt så är artikelns resultat skräp och man kan aldrig dra några som helst slutsatser om deras resultat.

  3. Tyvärr måste jag få säga att newsner är en svensk nyhetssite i stil med Aftonbladet, Expressen pch andra tidningar som vrider dess innehåll efter vad deras läsare vill ha. Newsner har även i andra sammanhang inte velat uttrycka sig i vilken grad de använder sponsrade inlägg vilket kan ifrågasätta deras innehåll. Sen skulle jag även vilja fråga dig hur pass källkritisk du är när du länkar mig en artikel från newsner som i princip inte hänvisar till någon specifik studie utan bara pratar på om något…? Det första jag gjorde var att kolla när artikeln publicerades då jag vet att dess innehåll motbevisats flera gånger om. Dock visade den sig vara från 20 oktober igår, vilket skrämmer mig att ovetandes journalister sitter och sprider fel fakta bara för läsarnas intresse ( eller snarare skräck och LÄSinyresse) finn inom detta ämne.. Hade folk bara researchat lite innan de bara svart och vitt trodde på allt som
    Skrevs i kvällstidningen så hade nog världen blivit en bättre plats..

  4. Det är lite konstigt att författarna inte testar om det finns en skillnad mellan grupperna (sockersötad vs artificellt sötad). Förmodligen har de testat detta och inte hittat något signifikant. Det är ett vanligt misstag att stratifiera analyser på olika grupper och påvisa signifikans i den ena för att sedan extrapolera att det finns en skillnad mellan grupperna (som kanske Aftonbladet har gjort här). Det är dock inte samma sak som att man har visat på en skillnad mellan grupperna.

    Det är även väldigt märkligt att de har valt att presentera alla sina modeller på det sätt som de har gjort. Är det ex. någon skillnad mellan dessa? Är det relevant att korrigera för livsstilsfaktorer och om det är så varför presenterar man i huvud taget en modell utan denna korrigering. Varför redovisar de inte effekten av livsstilsfaktorer. Det finns väldigt mycket tveksamt gällande analysmetoden här som väldigt lätt hade kunnat undvikas.

  5. Håller med till 100%. Knappt någon diskussion om felkällor i studien.

    Aftonbladet är ju tydligt bara ute för att fånga läsare.. tyvärr sker det genom att sprida fel information.

  6. Väldigt bra och intressant artikel som vanligt. Känns uppfriskande att läsa sansade artiklar som den här.
    Tack!

  7. Sötningsmedel( beroende på vilket man pratar om) ger ingen eller en betydelselös liten insulinutsöndring jämfört med vad sockersötad läsk gör.

  8. Det var en intressant användning av frasen ”det säger sig självt”

  9. johanna:
    Det var en intressant användning av frasen ”det säger sig självt”

    Jag tror hon glömde lägga till orden ”att det jag vill tro på måste vara sant för jag har lyckats googla fram någon på internet som tror på samma sak”.

  10. Jag har fått höra rätt ofta att lightläsk är farligare än vanlig läsk, men aldrig någonsin nåt argument….
    Så det är som du sa i en annan artikel: Det finns inga bevis för att lightläsk är farligt.

  11. Jerry:
    Jag har fått höra rätt ofta att lightläsk är farligare än vanlig läsk, men aldrig någonsin nåt argument….
    Så det är som du sa i en annan artikel: Det finns inga bevis för att lightläsk är farligt.

    Finns det något bevis för att det på något som helst sätt är nyttigt?

  12. Lasse1: Finns det något bevis för att det på något som helst sätt är nyttigt?

    Det är lite förrädiskt att vilja bevis på att något oavsett vad det är, är nyttigt. Man kan ju inte titta på livsmedel som isolerade enheter och ba’ ”Det här är nyttigt!” utan att titta på vad man äter i övrigt och vad man hade ätit om man inte hade ätit det där ”supernyttiga” livsmedlet. Det är ju inte så att det finns några livsmedel som är de superdupernyttiga livsmedlen och dem ska man äta och inget annat

    Jag lyssnade på en intervju med en tjej som hade haft ätstörningar och hamnat i det tänket, hon ville inte äta något som var onyttigt och då hon lyssnade på vad alla hävdade var onyttigt så slutade det med att hon inte åt speciellt mycket alls (du får vila sedan, intervju med Lorena).

  13. Jag skulle väl säga att det inte det artikeln handlar om utan snarare att om du vill dricka läsk så gör du rätt i att välja light före vanlig, på många aspekter. Sen att säga att lightläsk ät nyttigt är väl att utrycka sig lite fel, samma om man skulle säga att det var onyttigt.. Då får man nig först ställa frågan vad man anser räknas som nyttigt..

  14. Finns väl inget som släcker törst så bra som vatten efter ett träningspass 🙂

  15. Naturligtvis påverkas kroppen av ”allt” man förtär, sedan om inte vetenskapen kommit tillräckligt långt för att avgöra hur de olika medlen påverkar oss med tiden betyder inte at det är ofarligt.
    En sak är i alla fall säker, kroppen lär inte vara van med överdrivna mängder ämnen som aldrig funnits där naturligt och den fått en chans att anpassa sig till.

  16. Lasse1:
    Exakt, som att diskutera om Gula Blend är nyttigare än Marlboro

    Nej det är det inte. Det hade det varit om artikeln jämfört olika varumärken,men det gör den ju inte.

  17. Johanna: Nej det är det inte. Det hade det varit om artikeln jämfört olika varumärken,men det gör den ju inte.

    läst och diet läsk är inte olika märken då?

  18. Lasse1: läst och diet läsk är inte olika märken då?

    Cola och Cola Zero är vad jag vet samma märke 🙂

  19. Lasse1: läst och diet läsk är inte olika märken då?

    Av sockersötad läsk? Nej det är det inte. Du får snarare jämföra mellan Marlboro och Vape om du ens ska komma nära.

  20. Jacob, tycker du dietläsk tillhör världens sämsta livsmedel`som du tycker vanlig läsk gör?

  21. Konstigt med tanke på din artikel om ”världens sämsta livsmedel”.
    Enligt dig är ju inte sockret som är dåligt utan någon magiskt mix av ämnen som gör den klara produkten dålig, men byter man ut sötningsmedlet så är det tydligen OK?
    Lite socker & alla går bananas 🙂

  22. *Påpekade ju just det i den artikeln om vad som var dåligt då det inte finns något farligt fett i läsk, svaret var ju att det inte var sockret utan kombinationen som gjorde det till världens sämsta livsmedel, men nu är det tydligen OK igen för att man bytt ut socker mot aspertan.

  23. Har man läst hans artiklar så framgår det ganska bra att han inte tycker det haha. Och följer man Jacob flitigt så är man nog själv också för lightläsk framför vanlig. Skulle jag själv vilkja säga i allafall..

  24. Det är väl inte ”att man bara bytt ut socker mot aspartam”. Det är väl en ganska big deal då socker och aspartam är två helt olika sammansättningar av molekyler och atomer så det är väl ganska självklart att de olika ämnena ger olika reaktioner i olika blandningar.

    Jag blandar mig i dina kommentarer då jag utan att trampa någon på tårna känner att du inte är så påläst inom ämnet för att uttrycka dig. Jacob har extremt bra och givande artiklar inom ämnet med trovärdig forskning och källor som ger bra bevis och slutsatser. Mycket läsvärda. Och är det Jacob du har något emot så lovar jag att du kan hitta belägg på andra sidor för att lightläsk är bättre än sockersötad läsk i hälsoperspektiv. 🙂

  25. Alexandra:
    lovar jag att du kan hitta belägg på andra sidor för att lightläsk är bättre än sockersötad läsk i hälsoperspektiv.

    Problemet idag är att folk äter för mycket socker, vi får väl se hur farligt/ofarligt Aspertan och andra ämnen är om 20-30 år när alla leverantörer har ersatt sockret och folk bäljar i sig aspertan i enorma mängder dag ut & dag in 🙂
    Ämnen som våran kost inte innehållit i några mängder innan.

  26. För mig är det bara ofattbart att någon som säger sig främja hälsa promotar/förespråkar en så dåligt livsmedel som dietläsk.

    Dietläsk som inte har några som helst hälsoeffekter eller kända nyttigheter.

  27. Nu har jag läst igenom artikeln ytterligare en gång, men Lasse1 jag hittar inte något i texten där Jacob promotar dietläsk. Läser jag bara dåligt eller är det bara du som hittar på? Du får i alla fall mer än gärna peka på var Jacob promotar dietläsk. Det enda han påstår är att bevisen för att lightläsk ska ge diabetes är väldigt svaga. Att kalla det som att promota lightläsk skulle jag vilja jämföra med att någon skulle påstå att jag promotade vit flugsvamp eftersom jag vill påstå att bevisen för att vit flugsvamp skulle ge diabetes är svaga. Skillnaden är dock att det mig veterligen inte finns någon som påstår att vit flugsvamp ger diabetes så risken över att jag ska behöva försvara vit flugsvamp mot sådana påståenden är rätt liten, medan det bevisligen finns de som påstår att lightläsk ger diabetes genom att misstolka resultaten i en forskningsrapport.

    (För säkerhets skull skulle jag vilja klargöra att jag är rätt säker på att vit flugsvamp, hur naturlig den nu än är, är dödlig så jag rekommenderar verkligen inte någon att äta den)

  28. Rubrik: ”Lightläsk ger diabetes”.
    En mening från SAMMA artikel: ”Forskarna konstaterar att ytterligare forskning behövs på området”.
    I julklapp önskar jag mig att Jacob ringer upp aftonbladets Dennis Jörnmark och läxar upp honom på vilseledande rubriker och källkritik.

  29. Lasse1: Konstigt med tanke på din artikel om ”världens sämsta livsmedel”.

    Vad är det du inte förstår? Ger man folk läsk går de upp i vikt och deras hälsa försämras. Ger man folk lightläsk så går de inte upp i vikt och deras hälsa påverkas inte. Det kan liksom inte blir mer uppenbart än så varför de inte ska hållas inom samma kategori.

  30. AH: Nu har jag läst igenom artikeln ytterligare en gång, men Lasse1 jag hittar inte något i texten där Jacob promotar dietläsk.

    Lasse1 har väldigt svåra problem med att se världen med någon form av nyans tyvärr. Han vill ha en egen profet (läs kostdoktorn) som delar in allting ätbart i de två kategorierna nyttigt eller onyttigt. Att det skulle finnas någon form av nyans och livsmedel som befinner sig någonstans mellan att vara nyttigt som broccoli och onyttigt som läsk är helt enkelt ingenting som han kan eller vill förstå.

  31. Jepp, jag som går på strikt LCHF skulle alla dar i veckan äta socker framför aspertan 😉

  32. Lasse1:
    Jepp, jag som går på strikt LCHF skulle alla dar i veckan äta socker framför aspertan

    Ja det säger ju mer om dig än något annat…

  33. Byta ut socker mot Aspartam känns lite som att byta ut smör mot margarin.
    Det vet vi ju hur det gick 🙂

  34. Lasse1: käka på du, framtiden får väl utvisa vad som är bra och i vilka mängder
    http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/lightprd/cyrasp.html

    Coola exempel. Kan ju kolla lite på dem.

    Neurosedyn, den skandalen påverkade hur läkemedel införs för all framtid. Resultatet är att det är större krav på studier där man testar och deklarerar biverkningar. Det fanns även länder som tyckte redan på den tiden att det var för dåligt studieunderlag. Har för mig att t.ex USA var ett av dem. 55år sedan det förbjöds.

    Amfetamin är grymt på att behandla ganska många saker. Så bra att vissa länder fortfarande använder det mot narkolepsi och ADHD. Det användes till massa saker som det nu finns produkter som är nästan lika effektiva men mångt mycket mindre beroende framkallande samt färre bieffekter. Det var receptbelagt väldigt tidigt vilket tyder på att även för massa år sedan kom de fram till att ämnen kan vara farliga i olika doser.

    Sen 2 stycken olika besprutningsmedel var bådas användning förbjudits/begränsats sen 1970-talet. Så runt 40 år sedan. DDT har dock fortfarande rekommendationen att användas inomhus i malaria smittade områden.

    Undra hur många framgångs historier man kan dra från under samma tid…

    Så det säger fortfarande mycket mer om dig än något annat.

    Lasse1: Byta ut socker mot Aspartam känns lite som att byta ut smör mot margarin.
    Det vet vi ju hur det gick

    Vad menar du ska ha hänt? Det enda jag kunde hitta med nån minuts googlande att det finns nån epidemiologisk undersökning där man kunnat se korrelation mellan margarin och dödlighet. Men du kanske har nått bättre?

  35. Lasse1: käka på du, framtiden får väl utvisa vad som är bra och i vilka mängder ?
    http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/lightprd/cyrasp.html

    Det där var bland det mest korkade jag har läst på ett antal veckor. Säger en hel del om dig Lasse att du tycker att det ger någonting när man länkar till sånt trams :D.

    Hur som helst så har man redan undersökt vad som är bäst och i vilka doser i det här fallet. Så diskussionen är redan avklarad, i alla fall för de som tror på fakta.

  36. Adam: Coola exempel. Kan ju kolla lite på dem.

    Neurosedyn, den skandalen påverkade hur läkemedel införs för all framtid. Resultatet är att det är större krav på studier där man testar och deklarerar biverkningar. Det fanns även länder som tyckte redan på den tiden att det var för dåligt studieunderlag. Har för mig att t.ex USA var ett av dem. 55år sedan det förbjöds.

    Amfetamin är grymt på att behandla ganska många saker. Så bra att vissa länder fortfarande använder det mot narkolepsi och ADHD. Det användes till massa saker som det nu finns produkter som är nästan lika effektiva men mångt mycket mindre beroende framkallande samt färre bieffekter. Det var receptbelagt väldigt tidigt vilket tyder på att även för massa år sedan kom de fram till att ämnen kan vara farliga i olika doser.

    Sen 2 stycken olika besprutningsmedel var bådas användning förbjudits/begränsats sen 1970-talet. Så runt 40 år sedan. DDT har dock fortfarande rekommendationen att användas inomhus i malaria smittade områden.

    Undra hur många framgångs historier man kan dra från under samma tid…

    Så det säger fortfarande mycket mer om dig än något annat.

    Vad menar du ska ha hänt? Det enda jag kunde hitta med nån minuts googlande att det finns nån epidemiologisk undersökning där man kunnat se korrelation mellan margarin och dödlighet. Men du kanske har nått bättre?

    Lustigt att du har synpunkter på allt utom det som diskuteras ”Aspertam” 🙂

  37. Jacob Gudiol: Det där var bland det mest korkade jag har läst på ett antal veckor. Säger en hel del om dig Lasse att du tycker att det ger någonting när man länkar till sånt trams :D.

    Hur som helst så har man redan undersökt vad som är bäst och i vilka doser i det här fallet. Så diskussionen är redan avklarad, i alla fall för de som tror på fakta.

    Jacob Gudiol: Det där var bland det mest korkade jag har läst på ett antal veckor. Säger en hel del om dig Lasse att du tycker att det ger någonting när man länkar till sånt trams :D.

    Hur som helst så har man redan undersökt vad som är bäst och i vilka doser i det här fallet. Så diskussionen är redan avklarad, i alla fall för de som tror på fakta.

    Socker behövde man ca 150 år på sig att komma fram till dess skadlighet, som idag är självklart.
    Men du har på ovan artikel redan friskrivit Aspertam för all framtid, bra jobbat 😉

  38. Lasse1: Lustigt att du har synpunkter på allt utom det som diskuteras ”Aspertam”

    Kan väl förklara vad som är fel med påståendena om aspartam också. Inte för att jag tror du förstår. Men andra som läser.

    ASPARTAM har alla tänkbara förutsättningar att skapa en ny farsot…

    Inga referenser eller ens något att förklara sin tes. Författaren hoppas att läsaren är som Lasse1. Som inte bryr sig om rätt eller fel, fakta eller påhitt.

    Aspartam är ett konstgjort sötningsmedel som används i en mängd light- och dietdrycker, sockerfritt godis m.m.

    Typ första saken som stämmer? Yay för fakta!

    Aspartam är uppbyggt av två aminosyror och metanol.(metanol kan orsaka blindhet)

    Nej Aspartam är två aminosyror, fenylalanin & asparaginsyra.

    Ja metanol kan orsaka blindhet. Det är mindre relevant än att vatten dödar i detta fallet. Du kommer garanterat dö av vattenförgiftning långt innan metanolen som bildas av att aspartam nedbryts gör dig blind. Blod serum nivåer på 20 mg/dL och upp kan ge okulära skador.

    Man har vid en studie noterat att en dos av 200 mg/kg resulterat i metanol nivåer på 2.58 +/- 0.78 mg/dl. Vilket gör det högsta värdet 3.28. Drygt 1/6 av nivån för att börja få synskador.
    Med tanke på att eu har en gräns på max 600mg/l aspartam. Det krävs 4liter för att nå gränsen på 40mg/kg som eu har som högsta rekommendation. Om man väger 60kg. Så för att nå 1/6 av mg/dL(metanol) så måste personen dricka 20liter på en kort tid.

    http://emedicine.medscape.com/article/1174890-overview
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7230276

  39. Som med socker så lär dosen folk får i sig öka med åren när fler(läs alla) källor innehåller medlet, allt från läsk/godis till färdiga livsmedel
    Metabolism[redigera | redigera wikitext]

    När aspartam bryts ner i kroppen bildas metanol, asparaginsyra och den essentiella aminosyran fenylalanin i små mängder. Samtliga dessa förekommer även naturligt i mat.[3][4]

    Personer med den ärftliga sjukdomen fenylketonuri (PKU) kan inte bryta ner fenylalanin, och måste därför undvika att konsumera aspartam. Därför märks alla produkter som innehåller aspartam med texten ”Innehåller en fenylalaninkälla”. I Sverige utförs ett så kallat PKU-test på alla nyfödda, för att undersöka om de lider av sjukdomen.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Aspartam

  40. Så även om dessa ämnen förekommer naturligt så finns även förutsättningen för att lagra dessa i bland annat fettceller, eller?

    Metanol (träsprit) t.ex. bryts ner till: •formaldehyd (balsameringsvätska), som förutom att det lagras i fettceller, också ger fosterskador och allvarliga skador på ögats näthinna…

    •metansyra (myrsyra, som bl.a. används till garvning av läder…), som är ett kumulativt gift som hämmar kroppens syre-upptagning…

    Men jag skriver inte här för att övertyga er 2 🙂

  41. Lasse1:
    Så även om dessa ämnen förekommer naturligt så finns även förutsättningen för att lagra dessa i bland annat fettceller, eller?

    Metanol (träsprit) t.ex. bryts ner till: •formaldehyd (balsameringsvätska), som förutom att det lagras i fettceller, också ger fosterskador och allvarliga skador på ögats näthinna…

    •metansyra (myrsyra, som bl.a. används till garvning av läder…), som är ett kumulativt gift som hämmar kroppens syre-upptagning…

    Men jag skriver inte här för att övertyga er 2

    Du vet om att kroppen tillverkar metanol helt naturligt?

  42. Det är väl ändå mängd vi pratar om, när man byter ut ett livsmedel helt och hållet, eller förespråkas det här att äta 50% av både socker & asbertam?

    Dessutom förespråkar jag bara att man skall tänka lite längre en som görs idag.
    Socker tex är totalt ofarligt i den mängd som åts för 150 år sedan (nåt kg per år)
    till idag 40 kg per år & person….

  43. Light drycker är inte lösningen på någonting, snarare bara ytterligare en parameter till att sabba era kroppar.
    Men som sagt det är bara min åsikt.

    Alla har ett eget val att göra, dra ner på socker eller byt ut en del till kemikalier och hoppas på det bästa 🙂

  44. Hela den här tråden handlar ju bara om hur man skall kunna vräka i sig(läs konsumera) som vanligt men försöka slippa konsekvenser av sitt leverne.
    Tydligen är vägen framåt för er här via kemikalier.
    Lycka till.

  45. Okej Lasse. Vi har förstått. Du är dum i huvudet. Du vill inte förstå. Du har ingen fakta att komma med. Tack för ditt bidrag. Skriver du fler kommentarer nu så kommer jag plocka bort dem.

  46. Lasse1: Så även om dessa ämnen förekommer naturligt så finns även förutsättningen för att lagra dessa i bland annat fettceller, eller?

    Du menar att aminosyror skulle sparas i fettceller?

    Lasse1: Metanol (träsprit) t.ex. bryts ner till: •formaldehyd (balsameringsvätska), som förutom att det lagras i fettceller, också ger fosterskador och allvarliga skador på ögats näthinna…

    •metansyra (myrsyra, som bl.a. används till garvning av läder…), som är ett kumulativt gift som hämmar kroppens syre-upptagning…

    LCHF taktiken! När man inte förstår så repeterar man!

    Det handlar om doser, de doser av metanol som blir från aspartam är små även när 5 gånger högre än max dosen per dygn på en gång. Vilket jag visade i förra kommentaren.

    Även om formaldehyd lagras i fettceller(Har inte sett nått som visar det förutom texter från inkompetenta personer. Så skulle gärna ta källa på det.). Så är det ett ämne kroppen hanterar dagligen. När det skulle frisättas så kommer det igen endast i små mängder.

    Men detta måste ju vara farligt för er LCHFare! Ni som förbränner(och lagrar) mer fett! Ni skulle ju frisätta större doser!

    Lasse1: Det är väl ändå mängd vi pratar om

    Så när det passar dig så förstår du konceptet av ”dosen gör giftet”?

    Lasse1: Light drycker är inte lösningen på någonting

    Har NÅGON sagt att light läsk löser nått? Annars är det ju en halmgubbe…

    Det som sagts är att light läst inte bidrar till fetma eller diabetes. Bara för att det inte bidrar så är det inte en lösning på problemet.

    Lasse1: Betyder det att jag kan vräka i mig Metanol då utan konsekvenser?

    Nej, som sagt när det inte stödjer det du vill så fattar du inte ”dosen gör giftet”.

    Lasse1: Hela den här tråden handlar ju bara om hur man skall kunna vräka i sig(läs konsumera) som vanligt men försöka slippa konsekvenser av sitt leverne.

    Nej. Verkligen inte, det står inget om att det är bra att dricka light läsk. Det är ditt huvud som hittar på halmgubbar.

    Det som står är att light läsk inte ger diabetes.

    Lasse1: Men jag skriver inte här för att övertyga er 2

    Det du hoppas är någon som införskaffar sig ”kunskap” på samma sätt som dig. Genom repetition och utan källkritik. Ska läsa det du skriver och tro att bara för att det repeteras så kanske det är sant…

  47. Jätteintressant läsning, men jag undrar var man ser hur gamla människorna var och hur deras BMI såg ut? Det är rena rama röran på den länken till EJE och vart ser man hur deras livsstil såg ut innan? Alltså det där om rökningen osv.

  48. Det var inget, hittade länken till hela studien, läser igenom den nu.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *