Klimatpåverkan från olika livsmedel (bla. skumgodis vs kött)

Den senaste månaden har jag flera gånger fått meddelanden från folk som velat att jag ska kommentera på ett inlägg kring hur mycket klimatet påverkas av skumgodis jämfört med kött. Källan till det här påståendet var då en ganska notorisk konspiratoriker på instagram som gång på gång visar att målet är att aktivt bara försöka leta upp saker som passar med den världsbild som ska bekräftas och sen klassificeras allt som hittas som fakta.

Så jag tyckte inte att det varit värt att bemöta det då jag antog att texten mest bara hade nått andra konspiratoriskt lagda människor. Dock fick jag igår ytterligare ett meddelande kring samma sak men det som skiljde sig den här gången från de förra var att länken denna gång var till en facebookpost om det hela och då såg jag att den artikel hade delats hela 150 gånger.

Lite längre ner på samma sida fann jag sen en annan artikel som tog upp precis samma sak som hade delats hela 300 gånger och så fortsatte det när jag hittade ännu fler sidor som länkat olika artiklar om det här!

Nu blev jag intresserad på riktigt och till sist så visade det sig att den som dragit ingång den här diskussionen var ingen annan än Ann Fernholm. En liten kändis sen tidigare på den här sidan för att hon gillar att presentera halvsanningar utan att försöka ge en fullständig bild.

Med tanke på den stora spridningen som nyheten ändå verkar ha fått så bestämde jag mig därför ändå för att skriva om det hela.

Tyvärr är det nu är för sent för att rädda den stackars skumtomten som dragits ner i smutsen under julen, men det kommer ju en ny jul nästa år och jag är säker på att någon kommer att välja att sprida samma trams då igen så här kommer en liten replik.

Datan i sig är osäker men själva uppgiften är sann

För det första så ska det sägas att delar av det som påstås i de här artiklarna är sanna. Det publicerades en rapport år 2011 som kom fram till att koldioxidutsläppet från 1 kg skumgodis var det samma som från 1 kg fläskkött (1). Syftet med den undersökningen var att titta på koldioxidutsläppen från vad de kallade för ”utrymmesmat” vilket i princip är mat som inte finns med i någon kostcirkel, kostpyramid eller liknande utan det är mat som man i de olika kostråd som finns säger att man får äta i fall man har ätit tillräckligt av resten och fortfarande har plats med lite kalorier.

Man har gjort många uppskattningar i den studien och det här är också bara en enda datapunkt. Godis kan garanterat tillverkas på väldigt många olika vis så här finns utan tvekan en variation som vi inte känner till. Det faktiska resultatet i den här studien kan du i alla fall se i bilden här under.

Här kan du då se att skumgodis ligger sämst till och att även mjölkchoklad ligger ganska dåligt till när det gäller sakerna i bilden. Dock kan du också se att förutom mjölk så hittar du inget animaliskt i listan.

Den lista som i princip gäller som inofficiella listan för den här typen av saker i Sverige kallas för Mat-klimat-listan v1.1 och du kan ladda ner den på SLUs hemsida (2). Den här rapporten inkluderar också datan från studien här ovanför så från och med nu blir det data från Mat-klimat-listan v1.1.

I den här listan finns även kött och andra animaliska livsmedel med så om vi jämför utsläppet från produktionen av dessa livsmedel med skumgodis och godis överlag så får vi följande diagram.

Redan här börjar de här artiklarna som har deltas så mycket kännas lite tveksamma. Rubriken till en av de här artiklarna var ”Godis påverkar miljön mer än kött” och jag är otrooooooligt tveksam till om jag håller med. Men du som läsare får så klart dra dina egna slutsatser från datan här ovanför. Om du verkligen vill att det ska vara så att godis är lika dåligt så kanske du kan inbilla dig själv att där går en rak horisontell linje från toppen på godisstapeln till toppen för köttprodukterna.

Att titta på utsläpp per kg produkt är ganska ointressant

Problemet slutar dock inte där. För när vi ska räkna på klimatpåverkan från mat så får vi inte särskilt användbar information om vi tittar på per kg livsmedel. Orsaken till att den informationen inte är direkt användbar är för att vi människor inte äter mat efter vikt utan vi äter mat efter kalorier.

Oavsett vilka livsmedel du väljer att äta så kommer du att äta ungefär lika mycket kalorier varje dag. Vi människor har ett inbyggt system i oss som gör att vi är väldigt bra på att hålla energibalans trots att vi varken räknar på hur många kalorier vi äter eller gör av med.

Vi stoppar helt enkelt bara i oss mat när vi är hungriga och låter bli när vi är mätta och så löser sig vikten över tid ändå. I alla fall nästan, tyvärr går ju en stor andel av befolkningen upp lite i vikt efterhand som de blir äldre men det är någonting jag behandlar i min bok Skitmat. I det här sammanhanget så är det lilla överskott som ändå sker över tid försumbart för diskussionen.
Poängen här är bara att om du väljer att äta energisnål mat så kommer du att äta en större mängd av den maten för att bibehålla din energibalans.

På samma vis så kommer någon som äter mer energität mat att spontant äta en mindre mängd mat för den personen uppnår sitt kaloribehov snabbare.

När man räknar på klimatpåverkan från mat så behöver vi därför ta hänsyn till hur mycket kalorier som maten ger. Så istället för att räkna på utsläppet av koldioxidekvalent per kg livsmedel så får vi räkna på utsläpp per 100 kcal eller något liknande.

Om du kombinerar informationen från Mat-klimat-listan v1.1 med information från livsmedelsverkets livsmedelsdatabas så kan du få fram denna informationen och det har jag gjort här under. Notera att en del av kategorierna i Mat-klimat-listan v1.1 är breda och det finns tex ingen exakt kalorimängd för grönsaker, frukter eller chark så jag har höftat till med någon typ av ungefärligt medelvärde för dessa kategorier. Så värdena här under är ungefärliga, vilket de så klart är ändå eftersom allting är uppskattningar i sådana här beräkningar.

För att underlätta för dig som läsare så har jag markerat ut rött kött med mörkröda staplar och godis med rosa staplar (rosa är för att hylla skumtomten som orättvist blivit dragen ner i smutsen). Övriga livsmedel är då mörkblå.

Från den här listan är det otroligt uppenbart att en kost med mycket skumgodis inte på något vis ligger i paritet med en kost med mestadels rött kött om du ser till miljöpåverkan.

Även skumgodiset, som skulle vara så otroligt dåligt enligt de som nu delat runt de här artiklarna den senaste månaden, ligger ju bättre än i princip alla animaliska livsmedel. Så om man ska börja plocka bort det som är värst så får man nästan vara vegan innan man kommer till skumtomtarna. Någonting säger mig att dessa LCHF-are som delat det här tramset inte riktigt är där ännu.

Det blir sedan nästan lite komiskt när man vet att det som LCHF-are oftast äter utöver de animaliska livsmedlen vanligen mestadels är kalorisnåla grönsaker och sallad. Även det livsmedel som ger mycket utsläpp per kalori.

Lite mer seriöst – hur får man in näring i ekvationen?

Så den här ”nyheten” om att godis skulle vara lika dåligt för miljön som kött kan vi lägga till i hyllan med trams likt så mycket annat som florerar på internet kring kost.

Det finns dock en intressant fråga kring det här och det är hur man ska ta näring i beaktande i ekvationen här ovanför? För det är ju faktiskt inte bara en bestämd mängd energi som vi behöver varje dag utan vi behöver också få i oss näring. Här är skumgodis och annat godis givetvis ett riktigt dåligt alternativ medan de animaliska produkterna generellt sett ofta är ganska rika på ämnen som vi behöver få i oss.

Så när du ska sätta ihop en komplett kost så blir allting genast svårare än det enkla diagrammet här ovanför. För vi måste få med näringen också på något vis men allting vi äter måste inte vara rikt på alla näringsämnen eller ens väldigt rikt på något näringsämne. Så när man börjar diskutera näringen i maten så måste man i princip titta på hela kostmönster. Vad äter en person eller en befolkning just nu. Vad skulle kunna bytas ut mot något annat så man uppnår ett fullgott näringsintag samtidigt som man minskar klimatpåverkan osv.

Det finns lite preliminära studier på den här typen av frågor men de ger inga bra svar idag (4). Det vi däremot redan vet är att människor inte behöver äta så mycket kött och animaliska produkter som de äter idag. Och om intaget av dem minskar så kommer klimatpåverkan att minska. Så bryr man sig om klimatet så är det en självklar väg att gå.

Sen är jag personligen inte övertygad om att extremen med vegankost är en bra lösning. Dels ut ett näringsperspektiv men sen finns det också faktiska miljöaspekter där en viss djurhållning kan vara positiv eller där den i alla fall ligger lågt i miljöpåverkan och har positiva effekter på närmiljön om djuren får beta och liknande.

Sen är insekter på väg och där tror/uppskattar man att de bör kunna ge en fjärdedel av koldioxidutsläppet som fågel (3). Sen ger insekter lite mindre kalorier per kg men det skulle ändå innebära att insekter ligger på nivå med rotfrukterna och baljväxterna ungefär när det gäller klimatpåverkan.

Summering

Mat och klimat är verkligen ingen lätt fråga. Det finns en hel del frågetecken kvar och dessutom är det en fråga som blir politisk och då kommer det in en hel del trams den vägen där folk försöker få datan att passa med sin politiska ideologi istället för att försöka anpassa sina lösningar efter datan.

I det här fallet är det dock uppenbart så att vi har ett gäng personer som försöker förvränga faktan för att den ska passa med deras kostideologi. Det här är ganska uppenbart i framför allt en av artiklarna jag hittade där författaren kallar det för miljöterrorism när folk påpekar det uppenbara i att en kost baserad på nästan bara animaliska produkter och grönsaker är dåligt för klimatet jämfört med andra typer av kostupplägg.

Förhoppningsvis fick jag också med en hel del andra tankar i den här artikeln som kan vara användbara. Det här med att man behöver ta hänsyn till mängden kalorier i ett livsmedel istället för att bara räkna på vikten är någonting som faktiskt missas ganska ofta. För några år sedan var det många rubriker i vanliga media där man sa att ost var betydligt sämre för miljön än grönsaker. Något som inte stämmer om du räknar per kcal.