Regeln om 10 000 timmar är en myt

Nuförtiden har nog näst inpå alla människor hört talas om den så kallade 10 000 timmars regeln. Det som påstås är att för att du ska bli expert inom något område så krävs det 10 000 timmars träning. Detta är ett ganska gammalt påstående men det är väl först de senaste 10 åren ungefär som det blivit ett mer etablerad klyscha som gemene man kan slänga ur sig som säker fakta.

Jag har egentligen redan tagit upp att det där med att 10 000 timmar ska vara nog för att du ska bli expert inom ett område är en myt i inlägget Träning eller gener – vad är viktigast för framgång? men för en vecka sen ungefär publicerades en artikel som gör hela ämnet lite aktuellt igen.

Artikeln i fråga är publicerad i tidskriften Intelligence och det som studien handlar om är en ny analys av Ericssons data när det gäller schackspelare och violinister. Detta är intressant eftersom det är dessa två grupper som startade allt snack kring 10 000 timmar och sen har man bara tagit siffrorna härifrån och nästan överfört dem rakt över på andra områden.

Deliberate practice: Is that all it takes to become an expert?
David Z. Hambrick, Frederick L. Oswald, Erik M. Altmann, Elizabeth J. Meinz, Fernand Gobet, Guillermo Campitelli

Twenty years ago, Ericsson, Krampe, and Tesch-Römer (1993) proposed that expert performance reflects a long period of deliberate practice rather than innate ability, or “talent”. Ericsson et al. found that elite musicians had accumulated thousands of hours more deliberate practice than less accomplished musicians, and concluded that their theoretical framework could provide “a sufficient account of the major facts about the nature and scarcity of exceptional performance” (p. 392). The deliberate practice view has since gained popularity as a theoretical account of expert performance, but here we show that deliberate practice is not sufficient to explain individual differences in performance in the two most widely studied domains in expertise research—chess and music. For researchers interested in advancing the science of expert performance, the task now is to develop and rigorously test theories that take into account as many potentially relevant explanatory constructs as possible.

Det man har gjort i den här studien är som sagt att man studerat schack och musik. Det man fann var inte direkt samma solklara samband som Ericsson säger sig ha funnit. När det gäller schack inkluderades data från 6 olika studier på schackspelare och resultatet kan du se här under.

Medveten träning är viktigt men inte tillräckligt
Diagrammet visar hur mycket av en schackspelares förmåga som kunde förklaras av medveten träning och hur mycket som förklaras med hjälpa av ”andra faktorer”. Som du kan se är träning onekligen viktigt men det för sig själv räcker av allt att döma inte till.

Diagrammet här ovanför visar väldigt tydligt att det finns andra faktorer som inverkar på ens resultat mer än bara träning. Författarna tydliggjorde detta väldigt bra i form av en annan typ av diagram med som du kan se här under.

Antalet träningstimmar hos schackspelare på olika kompetensnivåer
Mängden träning som olika schackspelare lagt ner för att nå sin respektive nivå. Det man kan se är att många nått expertnivå utan 10 000 timmars träning och flertalet har också tränar mer än 10 000 timmar utan att nå expertnivå

Det du kan se i diagrammet här ovanför är att flera schackspelare har nått expertnivå på endast 2500 timmars träning. Där är också några stackar som är över 10 000 timmars träning som inte nått expertnivå. Och då ska vi inte glömma alla de som gett upp på vägen dit för att de märkt att de börjat tappa mark på sina mer talangfulla kamrater.

När det gäller musik var mönstret precis det samma. Här under kan du se motsvarande cirkeldiagram för dessa musiker. Totalt inkluderades 8 olika studier med omkring 600 musiker totalt.

Träning är viktigt men det förklarar inte i närheten av allt när det gäller framgång som musiker
Hur mycket av framgången hos musiker som kan förklaras av medveten träning och av ”andra faktorer”. Det du kan se är att träning är viktigt men det förklarar verkligen inte allt.

Som du kan se är det ingen större skillnad mellan musikerna och schackspelarna. Träningstid kunde endast förklara omkring 30 procent av framgången och resten var ”andra faktorer”.

Summering – du behöver talang

Summan av allt det här är en ganska tråkig slutsats men något som säkert de allra flesta av oss redan vet. Det krävs talang för att du ska bli riktigt bra på något. Det är utan tvekan så att du kan komma väldigt långt med hård medveten träning och du kommer i princip aldrig att bli riktigt riktigt bra på något utan många timmars medveten träning. Men bäst blir du inte utan en hel del tur när det gäller gener och talang. I alla fall inte om du väljer ett område som en rimlig annan mängd människor också är intresserad av så där finns talang hos dina konkurrenter.

Det är väldigt förståeligt att myten om 10 000 timmar blivit så populär. Tidningarna kan slänga upp rubriker så som ”Tid är viktigare än talang”, ”Talang är överskattat”, ”Varför är vissa så duktiga på det de gör” osv. Samtidigt gör 10 000 regeln att väldigt duktiga idrottare kan betona hur mycket träning de lagt ner för att verkligen bli bland de bästa i världen. Och de har sannolikt tränat väldigt mycket. Men de har också haft tur, de har fått rätt förutsättningar från början. De har onekligen förvaltat förutsättningarna väl men det var fortfarande så att de inte börjat från samma punkt som de allra flesta andra.

Så ”regeln” om 10 000 timmars träning lever vidare. För att den passar de allra flesta väldigt väl och vad de vill tro på. Men tyvärr målar den också en orimlig bild för barn och ungdomar. Även för föräldrar som tror att bara deras son eller dotter får träna tillräckligt mycket så kommer han eller hon att kunna bli bäst.

Jag avslutar med ett väldigt långt citat från själva artikeln som du för övrigt kan läsa i sin helhet här.

7. Popular myths about expert performance
Two myths regarding deliberate practice and expert performance have taken root in the public’s imagination. The first myth is that people require very similar amounts of deliberate practice to acquire expert performance. Gladwell (2008) wrote in Outliers that Ericsson et al.’s (1993) “research suggests that once a musician has enough ability to get into a top music school, the thing that distinguishes one performer fromanother is how hard he or she works. That’s it.” (p. 39). Similarly, Syed (2010) wrote in Bounce that

Top performers had devoted thousands of additional hours to the task of becoming master performers. But that’s not all. Ericsson also found that therewere no exceptions to this pattern: nobody who had reached the elite group without copious practice, and nobody who had worked their socks off but failed to excel. (pp. 12-13)

Such categorical claims are incorrect. The evidence is quite clear that some people do reach an elite level of performance without copious practice, while other people fail to do so despite copious practice.

The second myth is that it requires at least ten years, or 10,000 hours, of deliberate practice to reach an elite level of performance. Ericsson et al. (2007) explained this idea as follows: “Our research shows that even the most gifted performers need a minimum of ten years (or 10,000 hours) of intense training before they win international competitions” (p. 119, emphasis added). Subsequently, Gladwell (2008) proposed in Outliers that “Ten thousand hours is the magic number of greatness” (p. 41).More recently, theNobel laureate Daniel Kahneman (2011) wrote in his book Thinking, Fast and Slow that “Studies of chess masters have shown that at least 10,000 hours of dedicated practice…are required to attain the highest levels of performance” (p. 238). But the data indicate that there is an enormous amount of variability in deliberate practice—even in elite performers. One player in Gobet and Campitelli’s (2007) chess sample took 26 years of serious involvement in chess to reach a master level, while another player took less than 2 years to reach this level.

Some normally functioning people may never acquire expert performance in certain domains, regardless of the amount of deliberate practice they accumulate. In Gobet and Campitelli’s (2007) chess sample, four participants estimated more than 10,000 h of deliberate practice, and yet remained intermediate level players. This conclusion runs counter to the egalitarian view that anyone can achieve most anything he or she wishes, with enough hard work. The silver lining, we believe, is that when people are given an accurate assessment of their abilities and of the likelihood of achieving certain goals given those abilities, they may gravitate towards domains in which they have a realistic chance of becoming an expert through deliberate practice.

22 thoughts on “Regeln om 10 000 timmar är en myt

  1. Tycker det är bra att du slår hål på myten, men jag vet inte om jag håller med om din slutsats att ”talang” är en faktor – då det inte framgick av studierna. Det du kallar talang kan mycket väl vara ett effektivare tankesätt (som går att lära in), mentorskap, stöd från familjen, åldern de började träna eller något helt annat. Det som jag tycker är positivt med den här myten är att den uppmuntrar hårt arbete, vilket är något som lönar sig nästan oavsett vilket område i livet du vill bemästra.

  2. Jag håller med Viktor ovan, det jag ser som mest avgörande för de som jag har spelat och tränat med, och även de som jag senare har coachat (amerikansk fotboll), är att de som är duktiga är mycket bättre på att träna på ett effektivt sätt, har högre krav på sig själva att utföra en övning korrekt, har bättre fokus i övningar osv.

    Sen har vi ju den klassiska studien där man delade in basketspelare i två grupper; den ena övade frikast (eller vad det nu heter… 😛 ), den andra satt bara och visualiserade att de satte kast efter kast. Sedan jämförde man grupperna och de som hade visualiserat fick bättre resultat. Den senare typen av ”träning” brukar man inte räkna in i som ”träningstid” i vanlig benämning, men den är också väldigt viktig för resultatet.

    Bra genetiska förutsättningar kan också göra en spelare ”lat” i sin träning, han/hon lär sig tidigt att de inte behöver anstränga sig lika mycket för att vara bättre än andra. Ur det perspektivet kan ’bra gener’ vara till nackdel.

  3. Mycket intressant artikel.

    En fundering är ju dock hur bra respektive träning var. Det är ju som bekant rätt stor skillnad mellan olika former av träning i fråga om effektivitet. Ta t.ex. två killar på gymmet. Bägge spenderar 3 timmar/vecka där men den ena tränar strukturerat, ökar vikterna, sköter maten etc. och den andre går ner och drar i olika maskiner utan en riktigt plan, struntar i maten och får därför helt olika resultat på samma tid.

    Men författarnas slutsats är ju givetvis korrekt i det hänseende att enbart tid inte kommer att göra dig till en expert på någonting. Efter att ha försökt lära mig spela gitarr i vuxen ålder kan jag bara säga att 10 000 timmar inte hade räckt för mig. Talangen fanns helt enkelt inte där 🙂

  4. Viktor Sander: Tycker det är bra att du slår hål på myten, men jag vet inte om jag håller med om din slutsats att ”talang” är en faktor – då det inte framgick av studierna

    Det står summering, inte slutsats. Om du följer länken till mitt tidigare inlägg så får du exempel som visar väldigt väl att talang/gener/medfödda förutsättningar eller vad du nu vill kalla det spelar in.

  5. Anders: En fundering är ju dock hur bra respektive träning var. Det är ju som bekant rätt stor skillnad mellan olika former av träning i fråga om effektivitet. Ta t.ex. två killar på gymmet. Bägge spenderar 3 timmar/vecka där men den ena tränar strukturerat, ökar vikterna, sköter maten etc. och den andre går ner och drar i olika maskiner utan en riktigt plan, struntar i maten och får därför helt olika resultat på samma tid.

    Det här är givetvis observationsstudier. Det finns inga kontrollerade studier där man låtit folk träna likadant i 10 000 timmar för att sen se om de blev precis lika bra 🙂

    Det finns dock många kortsiktiga studier där man låtit folk genomföra precis samma typ av träning och man sen sett stora skiftningar i resultat. Finns ett par exempel även på det i den artikeln jag länkade till i början. Det finns ingen anledning att tro att det skulle skilja sig i längden. Det finns helt enkelt medfödda egenskaper som, när alla tränar lika hårt, kommer ha stor inverkan.

  6. ”Sen har vi ju den klassiska studien där man delade in basketspelare i två grupper; den ena övade frikast”

    Finns det en referens till den här studien?

    Det brukar nämligen vara så att den här sortens feelgoodresultat man ofta hör om bygger på antingen en skitstudie med otydligt resultat eller en missuppfattning som sedan spridit sig vidare i en massa led och blivit till sanning eftersom det får människor att känna sig fina.

    Över huvud taget bör man vara jävligt skeptisk mot alla sorters psykologiska experiment eftersom de sällan görs med ordentligt urval och ännu mer sällan replikeras ordentligt. Samtidigt som det finns väldigt starkt tryck att vissa sorts resultat *ska* hittas och vissa absolut inte får publiceras, alldeles oavsett vad datan säger.

  7. Fatima
    Den korta versionen är att allt som hon skriver om mjölk och hälsa är helt felaktigt. Verkar sakna även de mest grundläggande kunskaper om näringsfysiologi och hämtar sina kunskaper från någon pseudovetenskap.

  8. Fatima:
    Hej!
    Detta har inte med inlägget att göra men jag har en fråga om det är sant att det inte är bra att dricka mjölk?
    En ganska känd blogg jag läser skrev detta inlägg och jag undrar om det ligger någon sanning i det? Hoppas inte, jag gillar mjölk :)
    http://idawarg.chic.se/darfor-ska-du-inte-dricka-mjolk-del-1/

    Sluta läsa på skitsidor som det där. Om de inte backar upp sina påstående kan du gott ignorera det som sägs.

    I övrigt saknar hela inlägget logik. Om det nu är brist på magnesium så är det ju bara att äta något med magnesium 🙂

  9. Tack för era svar. Jag tyckte det lät märkligt så jag ville kolla. Det är synd att så många läser det som står där. Ska hålla mig hit och till träningslära i fortsättningen 🙂

  10. Alexander:
    Så tex detta -> http://newhope360.com/news/expert-cites-risk-calcium-magnesium-imbalance är skärp eller bara inte applicerbart på mjölkintag?

    Det finns en massa olika typer av studier på mejeriprodukter och benhälsa och de visar inte på att det skulle vara negativt.

    Sen är det inte överskott på kalcium som är problemet i artikeln. Det är brist på magnesium. Att pga av det säga att mjölk är dålig är lika felaktigt som att säga att frukt är dåligt för det innehåller inte d-vitamin. Sen är det ju med mjölk som med allting annat, inget är bra i överflöd.

    Din länk var för övrigt skriven av ”Nutritional Magnesium Association” 🙂

  11. Hej Jacob och alla andra!
    Jag uppskattar dina bloggar och dina inlägg, de håller hög klass:) hoppas du fortätter framgent:)!
    Jag har några frågor och några påståenden, om någon vill så får ni gärna kommentera dem!

    Jag tycker att det är viktigt att föra en saklig och nyanserad diskussion när man tala om talang… även jag, tror att många föräldrar och ledare ”hör vad de vill höra”, kanske är det är till favör för breddidrotten, kanske inte. Kanske är det en moralisk skyldighet att ungdomar och barn bör syssla med den/de idrotter som de kan bli bäst på….men… SPEKULATIONER (från min sida)….Men det är ändå viktigt att definiera vad man menar med talang, i det här fallet (antar jag) fysiska förmågor eller är det även någonting annat också:)? ( jaja jag vet …schack och musik:) men det du länkar till i din text handlar främst om fysiska förutsättningar…

    Det jag däremot tror är viktigt är att inte beskriva begreppet talang som någon typ av determinism, helt oberoende av miljömässig påverkan…Nu talar vi inte om genotyper som påverkar förutsättningar för syteupptagningsförmåga, inte heller % förbättring avseende muskelvolym.
    Det finns således vetenskapligt stöd för fysiska förutsättningar (och det är ju det bloggen handlar om:)) är av stor vikt….men jag uppfattar ändå att du är även inne på andra intressanta delar, exempelvis mentala faktorer (exempelvis speluppfattning?), och här kommer det jag försöker att säga…:) de hör ihop…tycker inte du det? Det är väll av vikt att inte stå bakom en dualistisk människosyn….talang är väll kanske både en mental och fysisk förmåga?

    Det finns alltid (tror jag) forskningsmetodiska antaganden i vetenskapliga studier, och det är av stor vik att beakta dem när man redovisar hur stor del % som beskrivs bestå av träning, respektive talang, och VILKEN TYP av talang man menar:)…Beskriver man fysiska förutsättningar som talang (vilket jag uppfattade det som:)) är det rimligtvis viktigt att ändå påpeka att det rimligtvis finns en interaktion mellan individens förutsättningar och miljön (exempelvis kan det finnas faktorer som medför att ”yngre barn” utvecklar epeginetiska skillnader)…Det finns ju således skillnader i geners effekt trots identiska gener, som kommer till genom skillnader i miljön och som orsakar skillnader i fenotypen (talang?:)).
    Som jag har förstått det råder det även en paradox att kvantitativa genetiska studier kommer fram till en stor betydelse av icke-delad miljö…men att det inte har lyckats hitta sådana icke-delade miljöfaktorer i nämnvärd utsträckning….Situationen liknar alltså den vid genetiskt orsakade andelen av fenotypisk varians (talang??:)) …Även den beräknas vara stor, men gener som skulle orsaka den har inte hittats (om vi nu inte talar om genotyper för syreupptagning;) hehe…
    Det är således rimligta att anta att det finns en interaktion mellan individens medfödda förutsättningar och miljöns påverkan…tycker inte du det?
    Det kanske finns en ännu mer och betydande interaktion mellan arv och miljö när man beskriver talang i termer om spelsinne osv? (jämfört med talang som fysiska förmågor)

    Du beskriver det som att ”det beror inte på att det inte är generna som avgör. Det beror på att vi inte ännu vet vilka gener vi ska testa för om vi vill få en bra bild av hur långt ett barn troligen kommer bli”….det är säkert så! Men det är också rimligt att anta (att när vi nu talar om talang och främst det som inte berör det fysiska) att det finns ett komplext samspel mellan de medfödda förmågorna och miljöns påverkan avseende huruvida individer uppvisar talang.

    Det blev mest påstående och mindre frågor;) Tack för två superbloggar!:) Ha det fint!

    Vänligen
    Alexander

  12. Jacob Gudiol:

    Din länk var för övrigt skriven av ”Nutritional Magnesium Association”

    Hehe, jo jag såg det. Och trots det var det den länken som verkade seriösast som hade den informationen. Det fanns ett gäng suspekta så att säga.

  13. Hej!

    Jag hade uppfattat ”regeln om 10 000 timmar” annorlunda. Att man inte kan veta hur bra man kan bli förrän efter väldigt mycket medveten träning. Inte att alla kan bli bäst med hjälp av tillräckligt mycket tid.

    Tack för en bra blogg!

  14. Det känns ju rimligt att alla inte kan bli bäst, för bara en kan ju vara bäst… Men får man ihop 10000 timmars träning inom något område lär man ju bli jäkligt duktig i vilket fall som helst. Att få ihop 10000 timmar på det man jobbar med är ju inte omöjligt men ändå så är det ju skillnad på olika plattsättare, grävmaskinister, truckförare etc. Jag tror att det i de allra flesta fall är den truckförare på ett företag som anstränger sig mest på att göra ett bra jobb som också kommer att bli bäst på det efter de 10000 timmarna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *