Paris till Peking – 5,28 mil varje dag i 161 dagar!

Detta kommer att bli ett litet annorlunda inlägg då det troligen inte är någon information som är applicerbar för någon av våra läsare, men oavsett så tycker jag att det är väldigt intressant läsning. Den 7 mars 2008 gav sig Philippe Fuchs, en 58 årig professor från Frankrike, ut på en löprunda. Han började i Paris och målet var Peking vilket han nådde 161 dagar senare.  🙂

Hela sträckan som Philippe Fuchs löpte på 161 dagar
Hela sträckan som Philippe Fuchs löpte på 161 dagar

Det som gör denna otroliga insatts extra intressant är att man studerade hur Fuchs kropp reagerade och anpassade sig till hela loppet och denna studie publicerades för någon dag sen i tidskriften European Journal of Applied Physiology under titeln, Running from Paris to Beijing: biomechanical and physiological consequences och det är resultatet från denna studie som jag kort kommer att återge.

Om Philippe Fuchs

Philippe Fuchs var som sagt 58 år gammal när han gav iväg. Han är 173 cm lång och vägde 63,5 kg när han började loppet och 61,5 kg när han avslutade loppet. Hans uppskattade fettprocent var 21,5 % när loppet började och 16,5 när han kom fram till Peking.

Detta var givetvis inte första gången om Fuchs gav sig iväg på ett långlopp. Han är en rutinerad ultramaratonlöpare och varje sommar de senaste 20 åren så har han också gett sig iväg på längre turer där han bland annat löpt:

  • Från Nantes till Besanc (675 km på 10 dagar)
  • Från Paris till Barcelona (880 km på 15 dagar)
  • Från Paris till Nordkap (3,200 km på 8 veckor)
  • Från Paris till Aten (2,400 km på 6 veckor)

Vi snackar med andra ord om en väldigt vältränad och ”seg” man med en otrolig vilja.

Studiens genomförande

3 veckor innan loppet så gjorde man en rad tester på Fuchs som totalt tog ungefär 3 dagar att genomföra. Man gjorde bland annat mätningar av hans löpekonomi, mjölksyranivåer och puls vid olika intensiteter. Då Fuchs inte vill springa till utmattning så nära inpå sitt lopp så gjorde man ingen mätning av maximal syreupptagningsförmåga eller mjölksyretålighet (maximala nivån av mjölksyra i musklerna). Man gjorde även isokinetiska styrketester för framsida och baksida lår. Med isokinetiska tester så menas maskiner där man tar i så mycket man bara kan i en bestämd vinkelhastighet. Rörelsen sker alltså lika snabbt oavsett hur mycket kraft man klarar av att producera. Styrketesterna genomfördes i 4 olika hastigheter.

Man gjorde även biomekaniska och kinematiska mätningar medan Fuchs under samma dagar. Med kinematiska mätningar så menas att man tittar på rörelser utan att blanda in krafterna i rörelserna och är ett vanligt sett att se på saker inom rörelselära för kroppen. I denna studie innebar det att man tittade på hur lång markkontakt som Fuchs hade vid varje fotisättning och hur lång tid som han var helt i luften.

Alla tester genomfördes sen igen 3 veckor efter det att Fuchs kommit i mål och ytterligare 5 månader senare så gjorde man återigen vissa av testerna.

Resultatet i studien

Det helt klart mest intressanta resultatet i studien var att Fuchs hade förändrat sin löpteknik vid testerna 3 veckor efter löpningen. Man kunde se en ökad frekvens i löpsteget tillsammans med en mindre tid i luften mellan varje steg och en lägre vertikal kraft vid varje fotisättning. Alla dessa förändringar kan ses i graferna här under.

Graf A visar minskningen i stegfrekvens hos Fuchs som delvis fanns kvar även efter 5 månader. Graf B visar hur Fuchs minskade tiden han var i luften i varje steg och hur denna effekt kvarstod även efter 5 månader i vid högre hastigheter
Graf A visar minskningen i stegfrekvens hos Fuchs som delvis fanns kvar även efter 5 månader. Graf B visar hur Fuchs minskade tiden han var i luften i varje steg och hur denna effekt kvarstod även efter 5 månader i vid högre hastigheter
Den övre grafen visar hur Fuchs kropp tog emot mindre krafter varje tidsenhet efter loppet och att denna effekt kvarstod på högre hastigheter även efter 5 månader. Den undra grafen visar på samma mönster för den maximala kraften
Den övre grafen visar hur Fuchs kropp tog emot mindre krafter varje tidsenhet efter loppet och att denna effekt kvarstod på högre hastigheter även efter 5 månader. Den undra grafen visar på samma mönster för den maximala kraften

En annan förändring som är intressant och som man inte direkt kopplar ihop med förändringarna ovan är att Fuchs hade en sämre löpekonomi efter loppet än före. Totalt sänktes denna med 6 % trots att den vertikala kraften minskade vid varje steg (att kroppen förflyttas så lite som möjligt upp och ner och så mycket som möjligt framåt varje steg brukar i många löptexter vara ett tecken på bra löpekonomi och det finns även ett par studier som tyder på detta).

Den maximala styrkan minskade också hos Fuchs och var tydlig vid testerna 3 veckor efter löpningen. När man testade Fuchs 5 månader senare så hade styrkan kommit tillbaka förutom vid låga hastigheter för framsida lår. Den försämrade styrkan skulle kunna förklara en del utav förändringarna i Fuchs löpteknik då sämre styrka leder till kortare steglängd och man måste därför höja frekvensen för att nå en bestämd hastighet. Efter 5 månader så var styrkan dock nästan helt återställd samtidigt som man kunde se ganska klara kvarstående förändringar i löptekniken så den minskade styrkan kan nog inte förklara allt.

Prestationsförmågan vid maraton och ultramaraton brukar man säga beror på tre faktorer:

  • den maximala syreupptagningsförmågan
  • uthållighet (den % av VO2max som kan hålla sig på utan att bygga upp mjölksyra)
  • löpekonomi

Författarna till denna studie påpekar dock att den bedrift som Fuchs utförde inte är så beroende av någon av dessa faktorer utan handlar mer om att hålla muskler, senor, brosk och ligament i dugligt skick. De förändringar om man såg hos Fuchs skulle i så fall kunna förklaras då den slutliga konsekvensen av förändringarna var en minskad belastning på bekostnad av en ökad energiförbrukning. Den förklaringsmodellen skulle också kunna förklara varför förändringarna i löpteknik endast fanns kvar vid högre hastigheter efter 5 månader. Fuchs kropp kanske helt enkelt inte hade återhämtat sig tillräckligt för att klara av de större belastningarna som då uppstår.

Man såg ingen större förändring i puls eller mjölksyranivåer vid olika intensiteter hos Fuchs 3 veckor efter loppet jämfört med 3 veckor före loppet.

Summering

Grafen visar hur långt Fuchs löpte varje dag.
Grafen visar hur långt Fuchs löpte varje dag.

Det finns män som har gjort ännu större löpbedrifter än Fuchs men detta är första gången som man har genomfört en studie på hur kroppen reagerar på extrem hög belastning över längre tid. Det som jag tycker var mest intressant var att man såg förändringar i löpteknik som bestod även över en längre tid. Hur man ska tolka det vet jag dock inte 🙂

Grafen här till höger visar hur långt Fuchs sprang varje dag och man ser att han egentligen bara vilade en längre tid en gång beroende på ett litet skadeproblem och svårigheter med att komma in i Ryssland.

För er som är intresserade utav att läsa mer om Fuchs lopp finns det en hel del på denna sida är man även kan se korta avsnitt från olika delar utav Fuchs lopp.

4 svar på ”Paris till Peking – 5,28 mil varje dag i 161 dagar!

  1. Shit pommes frittes! 🙂

    Själv blev jag otroligt imponerad av Jonas Coltings prestation. Många har klarat en ”Svensk klassiker”, men ingen (som jag känner till) har klarat av den på 25 timmar. Fuchs får Colting att framstå som en mjukis. Nästan.

  2. Andreas Lindén klarade superklassikern på under 20 timmar förra året 😉

  3. Vad skulle slutligen stoppa en sådan löpare om han inte stannade? Någon näringsbrist som inte går att ersätta i samma takt som den förbrukas? Eller sömnbrist? Jag antar att det inte är energibrist eller mentala och känslomässiga motstånd iallafall för en löpare som är så anpassad till långdistans.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *