Normer förändras, fysiologin förblir den samma

En vän till mig skickade följande artikel ur LA-Times till mig för någon dag sen. Den här typen av nyheter skrämmer mig och gör mig orolig för framtiden på något konstigt vis.
Artikeln handlar om hur många mödrar inte kan se att deras egna barn som är lite yngre än två år är överviktiga. Jag letade upp själva studien som den artikeln i LA-Times är baserad på och här är abstraktet:

Objectives:  To examine (1) accuracy of maternal perceptions of toddler body size; (2) factors associated with accuracy of toddler body size; and (3) how maternal satisfaction relates to accuracy/toddler body size. Design:  Cross-sectional. Setting:  Low-income community sample from suburban Special Supplemental Nutrition Program for Women, Infants, and Children (WIC)/urban pediatric clinics. Participants:  Two hundred eighty-one mother-toddler dyads (toddlers: 54.1% male; mean age, 20.2 months; 70.8% African American; 8.5% underweight [<15th weight-for-length percentile]; and 29.2% overweight [=85th weight-for-length percentile]). Main Exposure:  Measured anthropometry (mother/toddler) and demographics. Outcome Measure:  Validated toddler silhouette scale (accuracy and satisfaction). Results:  Nearly 70% of mothers were inaccurate in assessing their toddler’s body size. Compared with mothers of healthy-weight toddlers, mothers of underweight toddlers were 9.13 times more likely to be accurate (95% CI, 2.94-28.36) and mothers of overweight toddlers were 87% less likely to be accurate (95% CI, 0.05-0.33); accuracy did not differ by toddler age, sex, or race or mother’s education or weight status. More than 70% of all mothers and 81.7% of mothers of overweight toddlers were satisfied with their toddler’s body size. Accurate mothers of underweight toddlers were less likely to be satisfied than accurate mothers of healthy-weight toddlers (30.0% vs 76.8%; P < .001). Conclusions:  Mothers of overweight toddlers had inaccurate perceptions of their toddler’s body size and were highly satisfied, suggesting a view of heavy toddlers as normative. Mothers of underweight toddlers had accurate perceptions yet were dissatisfied, suggesting recognition of their child as outside the norm. Because inaccurate perceptions begin early in toddlerhood, pediatric providers should help improve families’ understanding of healthy body size. Future studies should examine how satisfaction and accuracy relate to parenting behaviors.

Hela artikeln verkar vara fri för alla i fulltext så vill du läsa den själv är det bara att trycka på min länk ovan.
Det här resultatet skrämmer som sagt mig. Att inte alla mammor har förmågan att se brister hos sina barn är ju inte direkt någon nyhet men studien visade inte bara att mödrarna inte kunde se att deras barn var överviktiga. Som du kan se i den sista fetmarkerade raden i abstraktet så trodde inte bara mammorna att deras barn var smalare än vad de verkligen var. De var också mest nöjda med barnets vikt. Och det var inte en liten andel av mammorna som hade den här felaktiga bilden. Fördelningen kan du se i den väldigt talande grafen här under.

Förändringen sker överallt

Den här typen av ”krypande” i normer av vad som är okej eller bra tycker jag inte mig bara se inom vikt och kroppsfett. De som följer den här bloggen eller Traningslara.se något sånär regelbundet vet också att jag anser att det samma händer inom träning. Det som förr knappt räknades som motion klassas idag av många som träning. Trots att effekterna på kropp och hälsa givetvis är de samma idag som då.
Det finns ett par klarar brister i den här studien där främst deltagargruppen utmärker sig tycker jag. Det man har använt sig av är mammor och barn från en fattig del av USA. Av mammorna var det hela 72 % som var överviktiga varav 50 % var obesa. Två tredjedelar av mammorna var också under fattigdomsgränsen. Det här var alltså verkligen inte en grupp som kan sägas representera samhället i stort. Och jag hoppas verkligen att det inte heller är så.
Men jag har svårt att se att detta skulle förändra bilden helt. Det finns studie på lite äldre barn som precis har börjat skolan och resultaten är de samma där. Föräldrar till överviktiga barn underskattar sitt barns vikt och ser inte faran med övervikten (2).
Det är många som använder övervikt hos barn som något slags bevis på att övervikt inte kan bero på medvetet överätande eller för mycket god mat och för lite motion. Den här studien tycker jag visar att det kan finnas en ”enkel” förklaring bakom. Om föräldrar upplever att deras barn är underviktiga eller väger för lite är det väl självklart att barnen får mer mat. Och hur får man ett barn som egentligen inte är hungrig att äta mer mat?
Säkerligen inte hela förklaringen givetvis. Men för de 20 % av barnen som var normalviktiga där föräldrarna tycker att de borde gå upp lite i vikt så finns nog risken att det blir lite mycket av ”det goda” som serveras.