Grodor i Aftonbladet…

Jag har en hel del att göra under dagarna just nu då vi är mitt i Ngruppens utbildning uppe i Stockholm och jag och Nicklas sitter och arbetar med slutbiten på boken. Jag har dessutom lite idétorka på inlägg vilket har varit anledningen till att det inte blivit så många uppdateringar de senaste veckorna. Idag fick jag dock lite tid över och jag satt och surfade på Aftonbladets hälsosidor och hittade en mängd skitartiklar som jag tänkte att jag kort kunde kommentera.

Smal genom att sova och äta på ett visst sätt

Den andra artikeln jag hittade hade titeln ”Så blir du smal – utan att banta” och handlar om en ny bok som tydligen blivit väldigt populär i Tyskland och nu ska lanseras på svenska. Som vanligt handlar det om att sälja drömmar med hjälp av snedvriden tolkning

av studier och eget önsketänkande från författaren. Principerna verkar helt enkelt vara att man ska försöka sova långt och länge samtidigt som man tydligen måste utesluta alla kolhydrater under middagen. Till frukost och lunch får du dock äta precis vad du vill, dessa kalorier spelar tydligen inte någon roll 😯

Givetvis är detta totalt bullshit. Att sova bra och tillräckligt länge är viktigt både för hälsa och prestation. Det är något vi har tagit upp flera gånger här på sidan, senast i inlägget,  ”För lite sömn förstör din viktnedgång och gör dig hungrig” och det är med största sannolikhet denna faktor som hela upplägget vilar sig på. Hos de läsare som sömnen är en viktig faktor kommer konceptet kanske att fungera men för resten blir det en stor flopp.

Tidpunkten för måltider och vad man äter vid en viss måltid eller vid ett viss klockslag kommer inte att ha någon mätbar påverkar hur mycket du går ner i vikt.

Hur du trycker in så många myter och överdrifter som möjligt på 1000 ord

Det här verkar vara temat på nästa artikel i Aftonbladet med titeln ”Sätt fart på förbränningen” där Aftonbladet säger sig ange 10 knep som fungerar för att höja förbränningen. Av dessa 10 är det 3 punkter som är myter, 3 som är klara överdrifter, 3 som skulle kunna klassas som bra om än lite väl hyllade tips och ett påstående som verkligen stämmer.

Felaktiga punkter:

  • Kicka igång konditionen
    Det spelar absolut ingen roll om du tränar upp din förmåga att oxidera mer fett. Förklaringen som ges av Aftonbladet är rent hokus pokus, det finns ingen brist på syre musklerna om man är en frisk person. Det konditionsträningen gör är att den förhöjer förmågan att tillföra syra så man kan arbeta hårdare och förbränna fler kalorier under träning. Mer läsning, Viktnedgång, del II – Bränna kalorier.
  • Ät frukost
    Den här punkten och nästa punkt baseras båda på samma myt, att man måste äta regelbundet och att ämnesomsättningen sjunker vid fasta. Nicklas skrev om detta i förra numret av BODY för de som vill ha informationen på svenska. Annars har Martin Berkhan gått igenom det väldigt bra på sin blogg med referens, Top Ten Fasting Myths Debunked
  • Portionera ut dina måltider
    Se under ät frukost.

Klara överdrifter

  • Styrketräna
    Styrketräning är väldigt viktigt när man vill gå ner i vikt och det är något vi upprepar gång efter gång här på sidan. Uppfattningen att muskler skulle vara någon form av slösaktig förbränningsugn som höjer metabolismen är dock en seglevad myt/överdrift som inte verkar vilja försvinna. Inaktiva muskler förbränner ungefär 13 kcal/dag medan samma volym fettmassa förbränner 4 kcal/dag. En skillnad på över 300 % med andra ord vilket låter väldigt imponerande. Om man däremot istället tänker på hur lite extra kcal detta är per dag så inser man att 2-3 kilo extra muskelmassa på kroppen knappast kommer att göra bu eller bä när det gäller kaloriförbrukning i vila. och den främsta skillnaden i energiförbrukning kommer där bestå av viktens ökning. Den hade alltså varit i princip samma med extra mycket kläder vägandes 2-3 kilo. Styrketräning ska med andra ord helt finnas med vid alla typer av viktnedgång men inte med den felaktiga motiveringen att det bränner mer kalorier.
  • Intervaller gör jobbet
    Att intervaller skulle leda till en större fettförbränning är precis som när det gäller styrketräningen en grov överdrift av vetenskapliga resultat. Det finns flera studier som visat att om man tar två grupper och låter en grupp utföra kontinuerlig konditionsträning och en annan grupp intervallträning så kommer intervallgruppen att gå ner mer i vikt och många gånger är skillnaden också det dubbla som det står i Aftonbladets artikel. Dock snackar vi om 1-2 kilo i absolut skillnad på en 10-12 veckors period. En grupp har med andra ord kanske gått ner 2 kg medan den andra gruppen gått ner 1 kg. Det är alltså inget magiskt med intervallerna i sig utan det handlar givetvis om kaloribalans och du kan köra endast kontinuerlig konditionsträning och gå ner en väldigt massa mer i vikt än någon som endast kör intervaller.
  • Minska lagom på kalorierna
    Detta är ett sunt råd och det finns flera verkliga motiveringar till varför ett mindre kaloriunderskott kan vara bättre än ett större. Att man skulle hamna i någon form av svältläga är dock en myt, ”Hamnar man i svältläge om man äter för lite kalorier”. Ett större underskott kommer att leda till en större minskning men minskningen är i proportion till underskottet och det finns inte någon magisk gräns där heller där det helt plötsligt sker en drastisk sänkning.

Bra tips som ofta får lite väl stort fokus

  • Drick Vatten
    De tyska forskarna som man hänvisar till skulle jag tro är följande två studier (1, 2) där man såg en ökad energiförbrukning av att dricka vatten. Båda studierna är utförda av en tysk vid namn Boschmann och är utförda vid samma laboratorium. När en annan forskargrupp försökte reproducera resultaten såg man dock inte denna effekt (3) vilket visar att det är viktigt att försök upprepas av oberoende forskare innan resultat tas som fakta. Varför har jag då lagt denna punkt under bra tips istället för myter eller överdrifter? Att dricka rikligt med vatten har i sig kopplats samman med större viktminskning och bättre viktreglering i flertalet studier (4).
  • Hoppa över alkoholen
    Det här känns lite som en ”no-brainer”. Man undrar ju dock vad de exempel som Aftonbladet ger har med förbränning att göra? Okej om listan varit på 10 saker som får dig att äta mer kalorier.
  • Satsa på mjölk istället
    Mjölk och mejeriprodukter i stort är väldigt bra livsmedel. Mjölk har också precis som vatten kopplats samman med lägre vikt och bättre viktreglering. Nicklas har tidigare skrivit om detta i inlägget, ”Mjölk viktreglering och fett förbränning”.

Ett väldigt bra tips

  • Sov!
    Som jag tog upp kring den förra artikeln i Aftonbladet så är sömn en viktig variabel både när det gäller viktreglering och prestationsförmåga. Mer läsning finns som sagt i följande inlägg ”För lite sömn förstör din viktnedgång och gör dig hungrig” och den som vill läsa ännu mer hittar fler länkar där.

Bra för nybörjare att höja smärtgränsen?

På aftonbladet kan man just nu läsa en artikel med titeln ”Så höjer du din smärtgräns”. Artikeln är över en månad gammal men då jag inte är inne på aftonbladet.se så värst ofta såg jag den först idag och jag känner att den kan vara värd att kommentera då det finns så mycket som är fel i den artikeln. Det största felet är titeln i sig och själva temat på artikeln då den tydligt riktar sig till nybörjare. Om du är ny med träning ska det inte göra ont! Om du börjar få ont som nybörjare är det ett tecken på att du gör något fel och lösningen är då att förändra träningen inte att försöka höja din smärtgräns!

Det är svårt att få något större grepp om artikeln men det verkar som att journalisten inte kan skilja på trötthet och smärta. Fokus i artikeln i stort ligger mest kring mjölksyra och hur man höjer denna. Som bild visar man dock en kille som gör armhävningar vilket får en att undra om de även menar smärta i leder under träning och smärta som man kan känna av när man inte tränar?

Experterna som uttalar sig säger inga grodor i sig utan talar mer om hur man successivt höjer sin arbetskapacitet. Jag undrar därför om de verkligen vetat vad journalisten ens tänkt skriva om?

Summering

Den som endast får sin ”fakta” från Aftonbladet har det nog inte lätt att sortera ut det som verkligen fungerar från all vilseledande information, reklam och dåligt underbyggda artiklar.

14 thoughts on “Grodor i Aftonbladet…

  1. ”Den som endast får sin “fakta” från Aftonbladet har det nog inte lätt att sortera ut det som verkligen fungerar från all vilseledande information, reklam och dåligt underbyggda artiklar.”

    Det där stämmer på allt Aftonbladet skriver, inte bara på hälsoartiklarna. Jag läste Aftonbladet flera gånger om dagen för 1-2 år sedan men slutade och nu när jag sporadiskt går in där ser jag på ett helt annat sett hur sjukt överdrivna, feltolkade och medvetet vinklade i princip alla artiklar är på den sidan.

    Tack för en fantastisk blogg/sida med många grymt välskrivna artiklar för oss träningsintresserade!

  2. Angående intervallerna.
    Om du ligger på en högre intensitetsniva bränner du väl en större mängd kalorier än om du ligger på en lägre?
    Men det är ju ganska jobbigt att ligga på en hög nivå konstant. Så bränner du då inte mer kalorer vid intervaller än om du skulle ligga på den lägre nivån hela tiden?

    Det är väl det man menar med att intervaller skulle vara bra både för konditionsträning och kaloriförbränning?

    Eller har jag missuppfattat din text om intervallerna?

  3. Tjena Johan!
    När det gäller kaloriförbrukning är det till typ 99 % själva distansen man springer som påverkar ens kaloriförbrukning. Hur snabbt man springer sträckan inverkar nästan inget alls. Det som skiljer lite åt är efterförbränningen, dvs EPOC. Den skillnaden är också minimal och talar om tiotal kalorier, inte mer än så. Det är det jag syftar på här ovanför i inlägget.

    Det du skriver stämmer annars. Fördelen med intervaller är just att man kan arbeta en längre total tid på en viss intensitet. Detta är bra för konditionsträning. Det går ju även att använda för att höja kaloriförbrukningen men rent praktiskt är det knappast till någon hjälp. Det är ju som sagt distansen som är viktig för kaloriförbrukningen och du kommer längst om du springer lugnt och sakta.

  4. Tjena Guddi!

    Du har skrivit *Äta frukost. ”Den här punkten och nästa punkt baseras båda på samma myt, att man måste äta regelbundet och att ämnesomsättningen sjunker vid fasta.” ? jag blir riktigt fundersam när du säger att ämnesomsättningen inte sjunker vi fasta! Pluggar själv till sjukgymnast och våra lärare har just påpekat att ämnesomsättningen sjunker vid fasta. Jag har även läst i Fredrik Pauluns böcker att fasta sänker ämnesomsättningen? Hur resonerar du kring detta!?
    Annars tack för en grym hemsida!

  5. MK:
    Tjena Guddi!
    Du har skrivit*Äta frukost. “Den här punkten och nästa punkt baseras båda på samma myt, att man måste äta regelbundet och att ämnesomsättningen sjunker vid fasta.” ? jag blir riktigt fundersam när du säger att ämnesomsättningen inte sjunker vi fasta! Pluggar själv till sjukgymnast och våra lärare har just påpekat att ämnesomsättningen sjunker vid fasta. Jag har även läst i Fredrik Pauluns böcker att fasta sänker ämnesomsättningen? Hur resonerar du kring detta!? Annars tack för en grym hemsida!

    Hej MK!

    I min första artikel i BODY Magazine skev jag om det där. Det var oktbernumret 2010. Om din föreläsare påstår det så pratar han/hon i nattmössan. Kolla länken till Grandmasters artiklar så kan du läsa mer ingående.

    Annars kan du ju försöka få tag på BODY-artikeln.

  6. Tjena MK!
    Det finns referenser i inlägget. Det som din lärare och som Paulun påstår stämmer inte.

  7. Tack Guddi och Nicklas! Jag undrar om nån av er har någon annan källa till, någon studie som går att hitta.
    Guddi du har ju pluggat till sjukgymnast som jag gör nu, hur mycket nutrition hade ni egentligen? Jag är otroligt trött på att timmar efter timmar söka och läsa om vad olika kända som mindre kända forskare etc. påstår är rätt inom kost ang. träning, kan någon av er rekomendera nån bok eller kurs som är enligt vetenskap och objektiv!

    Tusen tack grabbar!

  8. MK:

    Du får leta upp artikeln i BODY och läsa Berkhans text. De referenserna borde räcka. SÖk i pubmed på ”meal frequency energy” eller ”meal frequency weight” till exempel.

  9. MK: Tack Guddi och Nicklas! Jag undrar om nån av er har någon annan källa till, någon studie som går att hitta.

    Tryck på länken som jag sa till dig så hittar du referenser. Vi är inte dina hjälpredor som är här för att ge dig allt på ett silverfat, lite jobb får du göra själv.

    MK: Guddi du har ju pluggat till sjukgymnast som jag gör nu, hur mycket nutrition hade ni egentligen? Jag är otroligt trött på att timmar efter timmar söka och läsa om vad olika kända som mindre kända forskare etc. påstår är rätt inom kost ang. träning, kan någon av er rekomendera nån bok eller kurs som är enligt vetenskap och objektiv!

    Vi hade ungefär 2 timmar med något stolpskott som slängde ur sig en massa gymmyter. När jag sen hade tagit min examen mejlade jag rektorn på skolan och sa att jag skulle göra det mycket bättre och numera är det jag som står för de timmarna kost och träning som de har på sjukgymnastutbildningen i Lund.

  10. “Den som endast får sin “fakta” från Aftonbladet har det nog inte lätt att sortera ut det som verkligen fungerar från all vilseledande information, reklam och dåligt underbyggda artiklar.”

    Håller helt med. Jag slutade läsa kvällspress (regelbundet) för kanske 7-8 år sen tror jag, alltså när jag var 17-18. Har samma upplevelse nu som Johan – man ser verkligen så tydligt hur mycket skit det är.

    Men Guddi, jag är lite förvånad över din inställning till att fördela måltiderna över dygnet. Inte för att det du skrivit om svältläge skulle vara fel, men rent beteendemässigt så har väl många lättare för att hålla ett lägre kaloriintag om de äter t.ex. 4-5 gånger/dag än 1-2 gånger/dag? Andra fördelar jag hört om är förbättrat humör och förbättrad koncentrationsförmåga. Personligen så stämmer det på mig iaf, men jag är ju ingen befolkningsrepresentant 🙂

    Menar du att fördelarna med måltidsfördelning är fel, generellt sett?

  11. Madison: Men Guddi, jag är lite förvånad över din inställning till att fördela måltiderna över dygnet. Inte för att det du skrivit om svältläge skulle vara fel, men rent beteendemässigt så har väl många lättare för att hålla ett lägre kaloriintag om de äter t.ex. 4-5 gånger/dag än 1-2 gånger/dag?

    Regelbundet ätande finns det en del stöd för. Dvs att försöker äta vid samma tid varje dag. När det gäller att hålla ett lägre kaloriintag så är det helt individuellt verkar det som. Vissa tycker om att äta många små måltider och andra gillar några få stora måltider. Det finns inget stöd inom vetenskapen för att det ena skulle vara bättre än det andra på populationsnivå.

    Två studier från i år visar tex en liten fördel med 3 måltider istället för 6 när innehållet totalt sett är det samma:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20339363
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20847729
    Alltså raka motsatsen mot vad som normalt påstås.

    Madison: Menar du att fördelarna med måltidsfördelning är fel, generellt sett?

    Generellt sett ja. Som individ gäller det att hitta vad som passar en själv.

  12. Oj oj, har missat att du svarat. Har ni funderat på att fixa kommentarsprenumerationer? 🙂

    Intressanta länkar, skummade igenom lite, ska läsa klart sen. Tack!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *