Kollaps vid konditionsidrott

Kollaps vid längre konditionslopp är, minst sagt, ett aktuellt ämne med tanke på vad som hänt de senaste månaderna i flera svenska lopp. Den vanliga syndabocken brukar i pressen vara värme och vätskebrist. Det finns dock flera andra möjliga orsaker och i detta inlägg kommer jag att titta närmare på vad man tror är den vanligaste orsaken till kollaps i samband med konditionsidrott.

Förekomsten av kollaps varierar beroende på studie och distans och siffran ligger någonstans mellan 0,2-3,7 % av deltagarna i ett lopp (5).

Olika tävlingar olika risker

När folk normalt talar om att någon kollapsat eller trillat ihop under eller direkt efter en tävling upplever i alla fall jag att det många gånger är underförstått att det beror på samma sak. Det finns dock stora skillnader mellan olika typer av kollapser och det är viktigt att man skiljer dem åt.

Hög kroppstemperatur och värmeslag

Risken för kollaps på grund av för hög kroppstemperatur, så kallat värmeslag, är mycket högre vid kortare lopp där man arbetar på en hög intensitet (1). Värmeslag innebär att kroppstemperaturen stiger över 40 grader och man får även andra symptom som kramp, illamående, yrsel, inkonsekvent tal m.m. Konsekvenserna från värmeslag är ofta allvarliga och det krävs snabb behandling. Det finns idrottare som kan nå upp i temperaturer kring 40 grader utan några symptom och utan någon typ av skada och att endast använda temperatur som kriterie för att diagnostisera värmeslag är därför ingen bra idé utan temperaturen ska alltid kombineras med kliniska tecken (2, 4). Behandlingen vid värmeslag är vanligtvis endast nedkylning. Detta har blivit ifrågasatt av vissa som påstår att det troligen finns någon underliggande  orsak hos de personer som drabbas och att även denna måste behandlas (2).

Värmeslag sker väldigt sällan inom idrotten men när det händer är det oftast under själva loppet. Vid längre lopp där intensiteten är lägre stiger temperaturen i kroppen oftast inte lika mycket och risken blir betydligt lägre för värmeslag. Värmeslag sker oftare i varma klimat med hög luftfuktighet och lite vind, men det kan även ske i lägre temperaturer. Det är även vanligare när personen i fråga inte är van vid temperaturen i omgivningen.

En vanlig förklaring till värmeslag brukar vara vätskebrist eller för lite vätska. Vätskeintag bidrar dock väldigt lite till nedkylning som ni kan läsa om i mitt inlägg, Kroppstemperatur och vätskeintag. Det är först när man tappat en större mängd vätska och är dehydrerad som kroppens förmåga att svetta kan bli sämre. I dessa fall kommer dock personen fråga inte att kunna prestera och han/hon kommer då att sänka hastigheten vartpå värmebildningen också minskar. Det faktum att värmeslag är mycket vanligare i kortare lopp som varar under en timme talar också emot att vätskebrist skulle vara någon betydande faktor när det gäller värmeslag. I dessa lopp är tiden för kort för att det ska kunna uppstå någon vätskebrist.

Exakt vad som då är orsaken vet man inte men en trolig anledning kan vara tidigare sjukdom dagarna inför tävlingen eller en sjukdom på väg att debutera (3). Grafen här till höger visar en undersökning där man lät en soldat genomföra 4 dagars värme-acklimatisering. Under de två första dagarna reagerade hans kropp normalt vilket ni kan se här till höger. Den tredje dagen kom han till försöket med en kroppstemperatur på 37,1 vilket var något högre än de två dagarna innan då han haft 36,6. Men det är fortfarande inom ett normalspann.

Som ni kan se i grafen steg hans kroppstemperatur dock mer uttalat dag 3 och senare på kvällen fick han diagnosen Celluit skapad av ett skavsår varpå han fick vila några dagar med antibiotika. Han kom sen tillbaka och utförde testet en gång till när han blivit frisk och hans kropp svarade återigen normalt på ansträngningen.

Medfödda eller förvärvade hjärtproblem

En annan orsak till kollaps som oftast är den man får läsa om i tidningar är olika typer av hjärtproblem som leder till att hjärtat slutar pumpar, det vill säga hjärtstopp. Detta är den vanligaste orsaken till dödsfall i samband med idrott. Båda dödsfallen i midnattsloppet i år berodde på hjärtstopp. Risken för den här typen av dödsfall är liten och ligger någonstans kring 1 av 50’000 eller 1 av 200’000 deltagare (12, 13).

Plötsliga hjärtstopp kan bero på flera olika saker och jag tänker inte att gå igenom alla här. Det kan dock vara en idé att dela upp dem i två varianter. Den ena kategorin är någon typ av cirkulatorisk problematik. Den här typen av fel är oftast förvärvade och drabbar främst personer över 35-40 år ungefär. Den andra typen beror på medfödda sjukdomar och drabbar främst personer under 35 år.

Det som är viktigt att veta när det gäller medfödda hjärtfel är att vissa av dem leder till symptom innan själva dödsfallet och ett av dessa symptom är att man kan svimma i samband med träning eller tävling (19).

Hyponatremi – för mycket vätska

En annan typ av kollaps som sker under lopp, sker på grund av hyponatremi. Hyponatremi innebär att man har en för låg koncentration av salt i blodet (plasman) och detta ställer till med oreda i en mängd av kroppens funktioner och i allvarliga fall kan det leda till döden. Mer vanliga symptom är illamående, yrsel, kräkningar, huvudvärk och svaghet. Hyponatremi beror på att man dricker för mycket under ett lopp och drabbar oftast deltagare i långa tävlingar som pågår under flera timmar så som maraton, ultramaraton, cykellopp och triathlon. I Sverige dök det till exempel upp några fallrapporter i samband med ett maratonspinningpass på ett gym för några år sen som det skrevs om i Läkartidningen under titeln vatten är ett farligt gift.

Det är vanligare att mer otränade och mindre personer drabbas av hyponatremi. Dessa personer svettas mindre, både på grund av deras mindre kroppar och deras låga intensitet vilket gör att de inte blir lika varma och deras kroppar behöver då inte producera svett för att kyla ner sig under tävlingen. Eftersom deras lopp tar längre tid har de mer tid på sig att dricka medan de lättare rubbar saltbalansen på grund av en lägre absolut vätskemängd i kroppen redan från början och att de svettas mindre.

Jag har skrivit mer kring orsaken till hyponatremi i inlägget, För mycket vätska är farligt!.

Symptomen för hyponatremi är väldigt lika de som upplevs vid värmeslag och det är därför viktigt att man försöker skilja de två åt. En mätning av rektal kroppstemperatur och salter i kroppen kan urskilja de två. Har man inte tillgång till någon utrustning eller om man måste agera snabbt är det svårare. En person som är övervätskad ser ofta lite svullen ut. Vilken typ av lopp och information om hur mycket personen har druckit är också nyttig information. Värmeslag sker som sagt ofta vid kortare lopp där intensiteten är hög. Hyponatremi är istället mer vanligt vid längre lopp där kroppsvärmen och svettmängderna aldrig blir jättehöga samtidigt som det finns god tillgång till vätska (4). Oavsett vad man misstänker av de två är det sjukhus och ordentlig undersökning som gäller så fort som möjligt.

Blodtrycksfall efter aktivitet

Både värmeslag och allvarlig hyponatremi är sällsynta fenomen och står för en bråkdel av alla kollapser. Den överlägset vanligaste varianten av kollaps sker efter ett lopp och beror på blodtrycksfall (2, 5). Den här typen av kollaps är tämligen ofarlig och beror på att kroppen inte klarar av att hålla blodtrycket uppe när man står upp efter ett lopp.

Hur många av kollapserna som sker efter ett lopp varierar lite mellan olika studier, men siffror omkring 75-90 % är ganska vanligt förekommande (2). Benämningen är lite olika i olika artiklar men vanligtvis kallas det för postural hypotension eller postexercise hypotension. Det klassiska tecknet för blodtrycksfall är att person i fråga klar när han eller hon väl har lagt sig på marken. Personerna klarar av att svara på enklare frågor så som namn, ålder, dag och liknande. Så fort de försöker ställa blir de dock yra och vimmelkantiga och måste lägga sig igen.

Även flera av de kollapser som sker under ett lopp kan bero på blodtrycksfall. Många mindre vältränade personer tar ofta kortare pauser där de stannar upp under loppet varpå deras blodtryck kan falla (5).

Det som man tror sker är att blod ansamlas i muskler och i mindre kapillärer nära huden samtidigt som tillbakapumpningen av blod med hjälp av benens muskler uteblir. Musklerna i våra ben har en viktigt funktion i kroppen där de fungerar som ett slags andra hjärta som hjälper kroppen att pumpa upp blod till hjärtat och lungorna. Antalet kollapser på grund av blodtrycksfall ökar även den i varma klimat. Troliga orsaker är att kroppen blir sämre på att kompensera för förändringar i blodtrycket vid värme och att extra värme leder till att mer blod samlas nära huden. Förändring på grund av värme är dock endast testad genom lägesförändringar där personer fått ställa sig och lägga sig i varm eller kall miljö men det är troligen överförbart till de förändringar i blodtryck som sker när man stannar upp efter löpning (6).

Behandlingen vid blodtrycksfall är helt enkelt att man ligger kvar på marken med fötterna högt tills det att man mår bättre. Vätska har inte visat sig ha någon större betydelse och det spelar ingen roll om man ger personerna dropp eller låter dem dricka efter törst, de blir friska lika snabbt (10). När man jämför personer som svimmar under ett lopp med personer som fullföljer loppet utan att svimma har man inte sett någon skillnad i vätskenivåer, puls eller kroppstemperatur (11).

Det man har kunnat observera är att personer som kollapsar oftare har en rubbad saltbalans. Det vill säga de har antingen för mycket eller för lite salt i förhållande till mängden vätska i kroppen (14, 15). Det är långt ifrån alla som kollapsar som har någon typ av obalans i sina salter (osmolatitet), det är fortfarande 50-80 % som har helt normala värden. Förekomsten är dock vanligare än hos de som går i mål utan att kollapsa och de som har onormala värden behöver längre tid på sig att återhämta sig efter kollapsen (16). Dock har man inte sett någon effekt av att återställa saltbalanserna så fort som möjligt med hjälp av dropp (16) vilket får en att undra om salterna har något med kollapsen att göra eller om det beror på andra saker. Personer som kollapsar har ofta mått dåligt och kräkt innan mätningarna vilket skulle kunna förklara den ökade förekomsten av saltobalans (15).

Det bästa sättet som finns för att se till att man håller sina saltnivåer inom normalspannet är att lyssna på kroppen. Om saltkoncentrationen börjar bli för hög kommer man att bli törstig och så länge man inte dricker när man inte är törstig behöver man inte oroa sig för att saltkoncentrationen ska bli för låg.

Astmakollaps och hypoglykemi

En annan mindre vanlig orsak till kollaps är kraftiga astmaattacker som leder till att personen inte får tillräckligt med syre. Astma är oftast en ganska mild sjukdom, men det sker dödsfall då och då när behandling inte sätts in i tid.

Hypoglykemi, det vill säga lågt blodsocker, kan ske. Det är inte så vanligt som många tror men hos elitidrottare kan det hända om de inte får tillgång till sportdryck eller någon annan form av snabba kolhydrater. Det finns lite kända filmklipp på uthållighetsidrottare på elitnivå som fullständigt stapplar sig fram vid målgången och i vissa fall inte ens kommer fram. I dessa fall är lågt blodsocker troligen iblandat. Symptomen är att du börjar tänka oklart och blir desorienterad samtidigt som benen blir extremt tunga.

Hypoglykemi sker dock vanligen främst hos personer med diabetes typ I efter själva loppet då insulinkänsligheten och glukosupptaget i musklerna är mycket högre än vanligt och det blir svårt att balansera medicinen med matintag. Hur man löser detta är något som personer med typ I diabetes får lösa då det skiljer sig från person till person hur kroppen reagerar.

Lite om vätska och kollaps

En av huvudpunkterna jag vill få fram i detta inlägg är att man inte kunnat påvisa att vätskebrist i sig har något att göra med någon form av de kollapser jag tagit upp. Detta är i stor kontrast till vad som vanligen skrivs i tidningarna efter olika lopp där vätskebrist i stort sett alltid nämns som en av huvudorsakerna till kollapserna (exempel i GT, Sydsvenskan, DN, Expressen). Symptomen vid vätskebrist som är så allvarlig så den kan ge medicinska komplikationer är torr mun, oförmåga att spotta, kramp i flera muskler i kroppen eller kramp som inte släpper av vila och stretching, kräkningar, insjunkna ögon och huden kan bli ”trög” (18).

Kanske är vi unika i Sverige och har en annan typ av problematik men jag har svårt att se någon orsak till detta. Jag har inte varit med i de medicinska tälten under de svenska tävlingarna och möjligen är det många som kommer in med symptom för vätskebrist.

Vätska är viktigt men inte magiskt
Vätska är viktigt men inte magiskt

Av de kollapser som sker ute på banan kan vätskebrist vara en bidragande orsak i vissa fall. Människans maximala svettkapacitet ligger kring 3 liter i timmen och den gränsen gäller personer som arbetar väldigt intensivt under kort tid (17). I det här fallet pratar vi om långdistanslöpning där svettmängden är mindre. I en studie på löpare fann man att en av löparna svettades 2,5 liter i timmen i 35 graders värme (18). Om vi tar midnattsloppet som endast är en mil så inser man att svettförlusten under ett sånt lopp i stort sett aldrig går över 3 liter. Troligen ligger den ner emot 2 liter. En vätskeförlust på 3 liter är tillräckligt för att man ska kunna få någon typ av symptom från vätskebrist. Det förutsätter dock att man löpt på väldigt intensivt, är dåligt anpassad för temperatursförhållandena så man svettas mycket och att man inte dricker någonting alls. Detta är faktorer som är svåra att kombinera.

Notera nu att jag pratar om vätskeförlust och vätskeintag under själva loppet. Börjar man en tävling med låga vätskenivåer kommer man att ställa högre krav på kroppens cirkulation och i dessa fall är det mycket möjligt att risken för kollaps kan öka något.

Summering – Det här är INTE läkarråd

Det är lätt att man får uppfattningen att det är farligt att springa längre lopp om man endast läser om alla kollapser och dödsfall i tidningarna. Det är då viktigt att man kommer ihåg att risken är väldigt liten att något ska hända. Den är ännu mindre att det ska hända något allvarligt. Dödsfall beror nästan uteslutande på medfödda hjärtfel och i vissa enstaka fall på värmeslag eller att man druckit för mycket vätska. Löpning är en säker aktivitet och regelbunden träning både förlänger livet och ökar välmåendet.

Syftet med det här artikeln är inte att ge några råd hur man ställer diagnos på sig själv. Flera av de personer som dör av plötslig hjärtdöd under idrott har en historia med kollaps i sin bakgrund. Så bara för att en överväldigande majoritet av alla kollapser handlar om blodtrycksfall som inte är mycket värre än de som kan ske när man reser sig för snabbt från sängen så är det något man ska ta på allvar tills man vet att det verkligen var det och att det inte finns någon underliggande orsak.

Det jag vill framföra med den här artikeln är dock att det är få deltagare i ett ”konditionslopp” som faktiskt kollapsar och av dessa är det ännu färre som gör det av någon allvarlig orsak. I de allra flesta fall handlar det utmattning eller att kroppen inte riktigt hänger med att förändra blodtrycket när man slutar springa. Risken för olika typer av kollapser beror på typen av lopp. I kortare lopp är risken större för värmeslag och blodtrycksfall vid målgång. Vid längre lopp är risken större för hyponatremi hos deltagare som är lite mer otränade och springer på låg intensitet.

Värme ökar risken för alla typer av kollaps då det bland annat ställs högre krav på cirkulationen samtidigt som kroppens förmåga att korrigera blodtrycket verkar försämras. För lite vätska har i väldigt lite med saken att göra och kan sällan pekas ut som orsaken till en kollaps. Vätskebrist kan dock uppstå om man inte lyssnar på sina törstsignaler och det är varmare än vad man normalt är van vid.

7 thoughts on “Kollaps vid konditionsidrott

  1. riktigt bra artikel. jag tycker medias rapportering av dödsfall i samband med tävlingar som midnattsloppet är rätt ensidig. man samlar massor med folk, många med begränsad erfarenhet av fysisk aktivitet och låter dem göra något relativt ansträngande och sen tar man sig för pannan när någon enstaka stupar och börjar leta anledningar i bristande vätskekontroller etc. Hade man man låtit hela sveriges befolkning delta i en endagars turnering i slantsingling på nätet hade ca 250 personer dött under turneringens gång.

  2. Nej, eftersom symptomen kom efter endast 30 min för många på GBG-varvet är det nog inte främst vätskebrist utan överhettning. Du skrev inget om att det både under Varvet och Midnattsloppet var mycket hög luftfuktighet. Detta och hur kroppen får svårare att kyla av sig via svettningen i fuktig luft borde väl vara ganska relevant i sammanhanget?

  3. Jonas:
    riktigt bra artikel. jag tycker medias rapportering av dödsfall i samband med tävlingar som midnattsloppet är rätt ensidig. man samlar massor med folk, många med begränsad erfarenhet av fysisk aktivitet och låter dem göra något relativt ansträngande och sen tar man sig för pannan när någon enstaka stupar och börjar leta anledningar i bristande vätskekontroller etc. Hade man man låtit hela sveriges befolkning delta i en endagars turnering i slantsingling på nätet hade ca 250 personer dött under turneringens gång.

    Tjena Jonas!
    Jag kan inte mer än hålla med dig. Ofta är det en massa citat från personer som inte har någon kunskap kring någonting mer än att de tror att de behöver dricka hela tiden för att kunna prestera och inte bli varma.

    Visst ökar risken för plötslig hjärtdöd precis när man motionerar, ingen tvekan om det. Men risken är fortfarande väldigt liten och inget man ska gå och vara rädd för. Det kompenseras dessutom mer än väl av en lägre risk resten av dygnet. Tidningarna får mest folk att bli rädda för att motionera.

  4. Lasse:
    Nej, eftersom symptomen kom efter endast 30 min för många på GBG-varvet är det nog inte främst vätskebrist utan överhettning. Du skrev inget om att det både under Varvet och Midnattsloppet var mycket hög luftfuktighet. Detta och hur kroppen får svårare att kyla av sig via svettningen i fuktig luft borde väl vara ganska relevant i sammanhanget?

    Tjena Lasse!
    Jag tar upp värmeslag och det är den enda formen av ”överhettning” som man känner till och som går att definiera. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17524793

    Jag tar upp att värme ökar risken för nästan alla typer av kollaps. Värme i sig försämra även prestationen och man kan inte springa lika snabbt i värmen som i kyligare väder. Det samma gäller vid hög luftfuktighet vilket också leder till sämre avkylning och man presterar sämre. Om luftfuktigheten sen ökar risken för kollaps så är det genom värme. Men det finns inte några belägg för att det leder till någon typ av överhettning som i sin tur ger kollaps om det inte är värmeslag med kroppstemperatur >40 grader vi snackar om.

  5. Hej!

    Instämmer med övriga att artikeln är mycket intressant och fyller ett stort behov bland löparintresserade. Vet dock inte om tex motions-löptidningar etc tar upp ämnet under liknande former.

    En mycket intressant studie skulle vara om tex ansvariga för årets GV eller midnattslopp gjorde en analys beträffande omhändertagandet av löpare som deras medicinska personal utfört. Får man tror tidningarna så borde de ha en stor datamängd att dra slutsatser utifrån.

    Det skulle ha minst 2 positiva effekter:
    1) Den missvisande negativa bild som media beskriver beträffande löpning skulle få ett sakligt bemötande och minska oron bland potentiella motionärer. => Ökad total friskvård i Sverige.

    2) Detta leder i sin tur att fler kommer att börja springa och fler även anmäler sig till tex Midnattsloppet och GV, vilket väl borde ligga i arrangörernas intresse.

  6. Tjena Olle!
    Nu läser inte jag motions-löptidningar så regelbundet som varje vecka men jag har aldrig stött på något kring detta. Som bäst har det varit någon artikel där man gett folk rådet att de inte ska dricka för mycket. Men det rådet blandas oftast med rådet att man inte ska lite på törsten och att man måste dricka regelbundet. När det gäller kollapser har jag aldrig hittat något kring det mer än upprepningar av det som står i kvällstidningarna.

    Jag håller med dig om att en studie likt den du föreslår hade varit intressant. Jag är säker på att den inte skulle ge något annorlunda resultat än de studier som redan finns, men det är alltid lättare att få folk att lyssna om studien är lokal från det lopp som de själva var med i. Jag har diskuterat detta på ett par träningsforum och jag får ofta kommentarer från folk som säger att de själv kollapsat pga vätskebrist osv. När jag frågar hur de vet att det var vätskebrist/värmekollaps eller liknande så har de dock inget bra svar, de har ju, precis som alla andra bara antagit att det varit orsaken. Aldrig har de några verkliga labbresultat på salter, plasma eller ens en faktisk kroppstemperatur för att backa upp sin ”diagnos”.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *