Fysiologi, del II -Hjärta, Lungor och Blodomlopp

Hjärtat

Hjärtats funktion är att pumpa runt blodet i kroppen. Hur mycket blod som ett hjärta kan pumpa ut beror på dess slagvolym och dess slagfrekvens, där frekvensen brukar anger i per minut. Multiplicerar man dessa två värden får man vad man kallar hjärtminutvolymen (HMV) som är det mått man använder för att anger hur mycket blod som pumpas runt i kroppen. Hos en frisk person i vila så är HMV ungefär 5 liter/min. Detta räcker för att kroppens alla processer ska få tillgång till tillräcklig med syre och kunna transportera bort slaggprodukter med blodet. Vid fysisk aktivitet kan HMV öka upp emot 30 liter/min hos vältränade individer. Personer som inte är fysiskt aktiva klarar oftast höja HMV till en nivå på runt 20 liter/min.

Maxpuls

För att höja HMV så måste man således antingen öka slagvolymen eller höja hjärtfrekvensen. Hur snabbt ett hjärta kan slå beror i stort sett endast på genetiska förutsättningar och ålder. Det finns två myter på som man ofta stöter på kring maxpulsen. Den första är att ens maxpuls kan höjas med träning och den andra är att med träning så minskar man den sänkning av maxpulsen som sker med ålderns. Inga av dessa påståenden är sanna. Faktum är att det finns forskning som visar på att långvarig uthållighetsträning faktiskt kan leda till att maxpulsen sänks något.

Ens maxpuls är bra att veta om man ska konditionsträna och det absolut bästa sättet att ta reda på den är att helt enkelt gå ut och pressa sig så mycket så att man uppnår den. Om man inte kan göra detta eller om man helt enkelt inte orkar göra detta så finns det en klassisk formel som säger att ens maxpuls är 220-ålder. En bättre formel för att räkna ut sin maximala hjärtfrekvens är 207-0, 7 x ålder. Ingen av dessa formler är dock tillräckligt bra om man vill jobba på en viss intensitet vid sin konditionsträning.

Slagvolymen

Eftersom den maximala hjärtfrekvensen inte ökar med träning säger det sig själv att den ökningen som sker i HMV vid träning beror på en ökad slagvolym. Slagvolymen hos en annars inaktiv person ligger vid ansträngning runt 90 ml medan den hos en vältränad individ kan stiga ända upp emot 200 ml. Samma fenomen förklarar också delvis varför man får sänkt vilopuls av konditionsträning. I vila så har ett tränat hjärta en högra slagvolym än ett otränat. Eftersom kraven på blodtillförsel inte skiljer sig åt så behöver det vältränade hjärtat inte slå med lika hög frekvens som det otränade för att nå den nödvändiga volymen.

Lungorna

Lungorna ser till att blodet blir tillfört syre samtidigt som de ser till att kroppen kan göra sig av med koldioxid. Lungorna har också en funktion som pH-reglerare.

Så här ser en typisk ”lungkurva” ut.

  • Det man ser först representerar normal andning (kallad tidalvolym, Vt), man använder sig endast av en liten del av lungans kapacitet och andas lugnt.
  • Sen gör personen en maximal inandning och använder sig av vad som kallas den respiratoriska reservvolymen (IRV)
  • Personen gör sedan en maximal utandning och andas ut IRV+Vt och det man kallar för exspiratorisk reservvolym (ERV).
  • Vt+IRV+ERV=vitalkapacitet (VC), detta är den volym som man maximalt kan använda sig av, för vanliga människor skulle man kunna säga lungkapacitet, men det stämmer inte då där finns luft kvar i lungorna som man inte kan andas ut kallad residualvolym (RV).

Ventilationen av luft är i vila runt 5 liter/min och kan vid hård fysisk aktivitet stiga upp emot 200 liter/min hos extremt vältränade individer. Hos en inaktiv person är motsvarande värde ungefär 100 liter/min. Lungorna kan inte tränas för att bli större utan vad som sker vid konditionsträning är att den som tränar lär sig att använda den tillgängliga volymen på ett bättre sätt.

Man får även en bättre ventilation av lungans alveoler. Detta leder till att vältränad individ har en lugnare andning än en otränad vid samma ventilationsvolym/min.

Enda sättet att öka sin totala lungkapacitet är genom att förstöra sina lungblåsor. Detta leder till att man får en ökad RV, dvs luft man inte kan andas ut i lungorna. Detta fenomen ser man hos KOL patienter som många gånger har en total lungkapacitet på 8-10liter men de kan bara använda sig av väldigt lite av det.

Lungorna är aldrig en begränsande faktor vid fysisk ansträngning hos en frisk person.

Blodomloppet

Med blodomloppet menar jag både själva blodet och de vägar som blodet transporteras i (vener, artärer, kapillärer etc.).

I samband med konditionsträning kommer även blodomloppet att anpassa sig. Detta gör det främst genom att man får en ökad mängd kapillärer kring de musklerna som tränats vilket leder till att musklerna i fråga kommer att få en bättre syretillförsel. Även mängden blod i cirkulation kan öka i samband med konditionsträning, från 5 liter till upp emot 7 liter. Det sker en ökning både av plasma och röda blodkroppar, men plasma står för en större del än blodkropparna.

62 thoughts on “Fysiologi, del II -Hjärta, Lungor och Blodomlopp

  1. ”hjärtfrekvens är 207-0,7ålder.”

    Det känns som att något fattas i den men ingen?

  2. Tjena Jacob!

    Mitt namn är Adis Dedic och jag är elev på Kunskapsgymnasiet Globen, årskurs 3. Som projektarbete har jag tänkt mig skriv om plötsliga dödsfall på fotbollsplanen bland elitspelare. Jag undrar om du skulle kunna berätta lite hur hjärtat egentligen fungerar då man ger 100% av sitt max under en match och om träning kan vara orsaken till hjärtfelen. Jag är tacksam för svar och hoppas du kan hjälpa mig på vägen under projektet!

    MVH Adis Dedic NV3c

    PS. Jag är snart 18 år och håller själv på med fotboll på hög nivå, därav mitt projekt.

  3. Hej Adis!
    Plötsliga dödsfall pga hjärtproblem beror på medfödda saker, hjärtinflammation eller en smäll på bröstet som leder till hjärtflimmer. Om du är född frisk och inte tränar med en infektion i kroppen så tar inte ditt hjärta skada av att du ger 100 % under en fotbollsträning eller en fotbollsmatch. Den typen av träning minskar risken för hjärtproblem.

    Mer extrem konditionsträning vet man inte om det är farligt eller inte. Akut så ökar givetvis risken då hjärtat arbetar hårdare för stunden. Under resten av tiden däremot finns inga säkra data. Hjärtat växer ordentligt hos vältränade individer och det är inte omöjligt att effekten inte bara är positiv.

    Du kan hitta mer information i följande artikel, http://www.realcor.com.br/a/MS.pdf

  4. Okej, jag ska ta del av ditt svar. Jag undrar även om vilka som är orsakerna bakom hjärtinfarkt. Har redan läst på en del, undrar om du kan nämna några orsaker till infarkt samt förklara kort på vilket sätt orsakerna gör att infarkt sker. Det känns som om detta ämne är ganska brett och hoppas därför du vill hjälpa mig med arbetet.

    MVH Adis

  5. Orsakerna står i artikeln som jag länkade till. Där finns en hel del svåra ord och ganska komplicerade förklaringar men du håller på med ett projektarbete så du har tid att slå upp vad de olika termerna betyder. Mitt tips är att du lånar en ordlista med medicinska ord på biblioteket. Om du sen har någon fråga kring någon detalj så hjälper jag dig gärna med svar.

  6. Tjena, jag skulle behöva lite hjälp..

    Hur fungerar följande formel SV*SF=MV om man tränar mer konditionsträning respektive minskar på sin konditionsträning?

    Hur tränar man för at förbättra sin centrala kapacitet på bästa vis? Och i vilken är detta lämpligt?

    Hur tränar man för att förbätta sin lokala kapacitet? Vad får man för bieffekt om man tränar för hårt?

    Skulle vara trevligt om du tog dig tid att svara!

  7. Hej Gustav!
    Svaren som du söker hittar du lätt i vilken träningsfysiologibok som helst. Jag är inte sugen att svara på dina skoluppgifter.

  8. Tja Jacob.

    Jag har tagit upp vissa orsaker som leder till hjärtinfarkt. Men fotbollsspelare påverkas inte direkt av flera orsaker, som t.ex. rökning (oftast röker man inte) eller motion. Jag undrar om du vet en orsak som allt som oftast orsaker hjärtdöd? Har det med maten att göra eller det tuffa träningsschemat?

    mvh Adis

  9. adis: Tja Jacob.Jag har tagit upp vissa orsaker som leder till hjärtinfarkt. Men fotbollsspelare påverkas inte direkt av flera orsaker, som t.ex. rökning (oftast röker man inte) eller motion. Jag undrar om du vet en orsak som allt som oftast orsaker hjärtdöd? Har det med maten att göra eller det tuffa träningsschemat?mvh Adis

    Hej igen Adis!
    Orsakerna står som sagt i artikeln som jag länkade till tidigare när du frågade. En annan orsak som det har spekulerats kring är den stora användningen utav NSAID inom idrotten. Maten har ingen känd inverkan när et gäller plötsliga dödsfall inom elitidrotten.

  10. Tja Jacob. 🙂
    Jag satte nyss och läste om styrketräning men fick inte någon riktigt förklaring i hur det påverkar hjärtat? det står att man höjer HDL kolesterolet och att man sänker blodtrycket… Skulle du kunna berätta lite eller skicka en länk där ”styrketräning påverkar hjärtat” finns skrivet?

    mvh Adis

  11. Hej,
    jag är lite fundersam kring min maxpuls och undrar vad du tänker när du ser följande:

    ¤34 år, man
    ¤Otränad (100kg/183cm, 28%BF. Orkar jogga ett par hundra meter innan det blir jobbigt)
    ¤Vilopuls 68. När jag hade cyklat regelbundet någon vecka, låg den på 53.
    ¤***Maxpuls långt över 200***. Högst uppmätta var med min pulsklocka 222, men det fanns då mer att ge. På gymmet ligger jag ofta på 199, vilket tycks vara max vad trappmaskinen kan visa.

    Jag vet inte själv om jag ska bli orolig eller glad. Är jag ett genetiskt freak med jättepotential, med tanke på att jag så enkelt kan få ett högt spann mellan max- och vilopuls. Eller är det något som inte stämmer? Finns det något man bör oroa sig över, med tanke på den extremt höga maxpulsen?

  12. Hej Martin!
    Det där är faktiskt inget jag vågar uttala mig om. Om du är orolig så bör du kontakta en läkare tycker jag. Det är en väldigt hög puls du har som är utanför normalspannet.

  13. Hej, jag skulle vilja veta:
    1.hur påverkas hjärtat av träning?
    2.vilka uppgift har njurarna utöver att rena blodet från avfall?
    3.hur blodet förs upp till hjärtat från exempevis benen?
    Tack 🙂

  14. Hej
    jag är 25 år väger 56 kg och 1.74 lång har börjat styrketräna, har tränat för ett par år sen men laggt av komm ingenstans med vikten….
    nu har jag börjat pga. rygg problem min fråga är det farligt för hjärttat om den slår 125-135 slag per minut eller snabbare…. brukar vara 60 när jag vilar tack på förhand

  15. Det är en fullt normal puls om du anstränger dig. Om det kommer av sig själv så när du sitter ner eller liknande så ska du nog kolla upp det.

  16. Hej det är bara så när jag tränar…. men eftersom jag har haft panik ångest för några månader sen blir jag fortfarande lite rädd när det gäller hjärttat.Tack för svaret

  17. Hej
    jag brukar vakna av att hjärtat slår snabbare (hjärttklappning)
    och sen när jag lugnat ner mig och precis sommnat igen så händer det igen samma sak och när jag tittar på klockan då har det bara gått några minuter sen jag somnat?????
    undrar vad det kan bero på?
    är det nått som är fel på hjärtat eller vad kan det vara?
    läkarna litar jag inte på för dem bara skickar hem en och säger att jag är för ung för hjärtinfarkt och sont jag är 25 år och jag läser offta i tidningen att en ung man dött bla bla bla av hjärtatat alla kan drabbas av hjärtinfarkt eller har jag fel?
    tack på förhand

  18. Tjena Mirsad!
    Det där är en fråga som du definitivt ska ställa till den doktor. Om inte den första hjälper dig så försök att hitta en annan.

  19. Tja Jake!
    Jag håller på att göra ett projektarbete om träning och hur kroppen förändras under själva träningspasset.
    Och min fråga är helt enkelt om du vet något hur kroppens prestations nivå förändras om man har värmt ordentligt före ett träningspas respektive om man kör rätt på med träningen utan uppvärmning.
    Kommer kroppens muskler snabbare producera mjölksyra, tar det längre tid för hjärtat att komma upp i optimal slagfrekvens??
    Tack på förhand // Benjamin

  20. ”Lungorna är aldrig en begränsande faktor vid fysisk ansträngning hos en frisk person”, skriver du, vilken bullshit! Finns ingen i världseliten i en konditionsidrott som ex. längdskidåkning som har en låg lungkapacitet!

  21. In the average individual exercising at sea level, the lungs perform their job of saturating the arterial blood with O2 extremely well. Even during maximal work, the arterial O2 saturation (%SaO2) remains around 95% (65). Hill et al. ((41) p. 161) predicted that a significant drop in arterial saturation (SaO2 , 75%) does not occur, based on the appearance of their subjects, “who have never, even in the severest exercise, shown any signs of cyanosis.” However, they cautioned against assuming that a complete alveolararterial equilibrium is present because of the rapidity of the passage of the red blood cells within the pulmonary capillary at high work rates ((42) p. 155).

    Från artikeln Limiting factors for maximum oxygen uptake and determinants of endurance performance

    Hos vältränade kan lungorna begränsa prestationsförmågan men det är då pga muskeltrötthet, https://traningslara.se/traning-av-andningsmuskulaturen/. Även lågt pH (mjölksyra), kyla och hög höjd kan påverka funktionen. Men det är undantagsfall. Precis som att lungkapacitet troligen spelar stor roll om man är fridykare 🙂 Vid normala förhållanden så finns det väldigt få belägg för att lungorna någonsin begränsar funktionen. Att jag inte tagit upp undantag och varit petig i detta inlägg är för att jag har lagt hela inlägget på en väldigt enkel nivå.

    Lungkapaciteten hos världseliten i längdskidåkning ligger ungefär 5-20 % över den hos normalbefolkningen trots att deras syreupptagningsförmåga är över den dubbla. Det finns för övrigt inga samband mellan deras lungfunktion och deras maximala syreupptagningsförmåga vilket visar att det är andra faktorer som är viktigare.

    In spite of the lung function variables being only marginally above what is registered in sedentary man, the elite cross country skiers maintained their SaO2 fairly well even at maximal exercise. The desaturation can be considered to be mild and mainly influenced by the acidification of the blood (the Bohr effect). The lower desaturation during DP is suggested to be in part due to a lower cardiac output and pulmonary blood volume, giving a longer mean transit time. There was no relationship between pulmonary functions and desaturation, nor with VO2peak (L/min). Moreover, elite cross country skiers reach higher VO2max when combining arm and leg exercise compared with running, in spite of similar maximal HR, although the difference is quite small. Finally, these data provide support to the fact that systemic oxygen delivery sets an upper limit of VO2 in normal humans.

    I den studien tittade man på 7 elitskidåkare från Norge varav 5 tagit medalj i VM eller OS. Lung function, arterial saturation and oxygen uptake in elite cross country skiers: influence of exercise mode

    Men visst, är man född med ovanligt liten lungkapacitet kanske det blir svårt att nå världseliten inom rodd, löpning eller skidåkning. Lungkapaciteten är dock ingen som begränsar idrottarna som är på den nivån. Dvs den avgörande skillnaden mellan vinnaren och personen som kommer på tiondeplats i en världscupstävling i skidor är inte deras lungkapacitet.

  22. OK, tack Jacob!

    Jag kan förlika mig med ditt resonemang nu, du förstod anledningen till min reaktion om detta, jag ville lyfta fram en bredare syn på ämnet, dock självklart tal om extremiteter inom konditionsidrotten i detta fall! Jag förstår också att det i en text är svårt att täcka in alla ytterligheter. Vidare vill jag tacka för en mycket intressant läsning rörande detta ämne!

    Ha det gott, vänligen // Stenvall

  23. Hej Jacob!
    Du skriver att maxpulsen ”kan sänkas något” vid långvarig uthållighetsträning. Hur mycket är något? 1-2% eller mer?

  24. Hej Jacob! Surfar lite inför en föreläsning jag ska hålla i och råkade på din fina sida.
    Vill bara påpeka att i första stycket med rubriken Hjärtat så menar du nog att man ska multiplicera hjärtvolym och hjärtfrekvens för att få cardiac output. Inte addera.
    Tjipp!

  25. Det var så lite så ;-)!
    Läser och lär mig massor med saker här (tja, en del förväntas jag nog redan kunna men du vet…). Tack igen för det!

  26. Vad jag vet finns det ingen koppling mellan en lungorna och pulsen på det sättet att det skulle kunna påverka maxpulsen. Så jag skulle gissa på nej. Men något säkert svar är det inte.

  27. Hej jacob jag tänkte fråga dig hur hjärtat och lungorna sammarbeta för jag ska ha prov på torstag så jag behöver få veta

  28. wilma:
    Hej jacob jag tänkte fråga dig hur hjärtat och lungorna sammarbeta för jag ska ha prov på torstag så jag behöver få veta

    Om du ska ha prov så är jag också säker på att den som testar dig också har berättat var du kan hitta den informationen du behöver.

  29. Hej.
    Jag undrar hur påverkas hjärtat om leden vi går på sluttar lite lätt uppför, brant uppför eller sluttar lätt nedför?

  30. Så länge du håller kroppen upprätt så påverkas inte hjärtat. Förutom att pulsen troligen kommer öka när du går uppför eftersom det blir lite jobbigare.

  31. Hej!
    Jag håller på att skriva en labbrapport om vitalkapacitet, puls och blodtryck och har två frågor:
    – Finns det något samband mellan vitalkapacitet och vilopuls? Varför/varför inte?
    – Finns det något samband mellan vilopuls och viloblodtryck?

  32. Hej! Jag skulle vilja ha svar på ett påstående vi diskuterat.

    Blir lugnorna större för att kunna ta tillvara på den lilla mängd syre som finns kvar i luften?

    Och blir benen svagare eftersom att de används allt mindre?
    Detta ska då vara förknippat med all träning!

  33. Hej Jacob!
    Bra sida du har.
    Jag är en 18 årig kille som har börjat träna löpning regelbundet. Jag har känt av något som jag tror kan vara ansträngningsastma, så jag har fått astmamedicin utskrivet. Jag reagerade lite på att du skriver att lungkapaciteten under normala betingelser inte är den begränsande faktorn i konditionsträning. Är det då ingen större mening att jag tar astma medicin om jag inte har särskilt svår astma, eftersom astman ändå inte begränsar lungorna till den grad att de försämrar prestationen?

  34. Henrik: Jag reagerade lite på att du skriver att lungkapaciteten under normala betingelser inte är den begränsande faktorn i konditionsträning. Är det då ingen större mening att jag tar astma medicin om jag inte har särskilt svår astma, eftersom astman ändå inte begränsar lungorna till den grad att de försämrar prestationen?

    Hej Henrik!
    Problemet vid astma är inte att lungorna inte räcker till. Problemet vid astma är att det är svårt att få luft i och ur lungorna eftersom det är luftrören som drar ihop sig. Så om du känner att du får svårt att andas ska du givetvis använda medicinen. Om inte luftrören drar ihop sig och du lätt kan andas in och ut så behöver du inte använda medicinen.

  35. Hej Jacob !
    Jag undrar om du kunde svara på denna frågan:
    Hur hjärtat arbetar i vila och under träningen ?

  36. Hej! Jag skriver ett skolarbete och undrar om vad du använder dig av för källor?

  37. Hej.

    Jag väger 95 kg och är 178cm lång. Hur mycket borde jag väga och vad kan min nuvarande vikt medföra för konsekvenser?

  38. Hej! jag undrar lite angående blodomloppet, jag är 18 år och tränar ganska regelbundet 3 gånger per vecka och äter normal kost, ibland käkar jag lite godis och sådant. men hur påverkas egentligen mitt blodomlopp av tex, nyttig/onyttig kost och styrke/konditionsträning? mvh

  39. ”Lungorna kan inte tränas för att bli större utan vad som sker vid konditionsträning är att den som tränar lär sig att använda den tillgängliga volymen på ett bättre sätt.”

    Tycks inte det motsäga denna studie litegrann?

    ”These findings suggest that swimmers may have achieved greater lung volumes than either runners or control subjects, not because of greater inspiratory muscle strength, or differences in height, fat free mass, alveolar distensibility, age at start of training or sternal length or chest depth, but by developing physically wider chests, containing an increased number of alveoli, rather than alveoli of increased size. ”

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8444296

    Simmarna har alltså fått större bröstkorgar för att få plats med mera lunga som jag förstår det.

    mvh
    Seb

  40. hej Jacob!
    Jag har några frågor som jag behöver få svar på.
    1,Hur påverkas vilopulsen av en tids regelbunden konditionstränning? Och andra frågan är
    2,Vilka är skeletts uppgifter?
    3,vilka näringsämnen hämtar vi energin ifrån?
    4, hur stort är vårt grundbehov av vätska/dygn?
    Jag behöver gärna snabba svar …… Tack

  41. hej Jacob
    jag undrar om du kunde svara på denna frågan:
    kan du ge exempel på hur hjärtat och blodomloppet påverkas av inaktivitet?

  42. Tjäna jakke!
    Sitter här i min källare i södra Trångsunda och funderar på om man inte ska gå och bli lite krallig. Min polare Tompa var med i eran tävling här nyligen om en e cykel och han undrar även hur det går med resultatet? Skulle uppskatta svar snabbt som fan för jag ska iväg och drifta med grabbarna på gamla fabriksmarken om typ 20 min.
    Tack
    Jakkethaman

  43. Hej jag håller på med ett arbete om puls och träning. Jag skulle gärna vilja ha hjälp med dessa frågor om det går bra?
    Effekter av konditionsträning?

    Varför förändras pulsen och andningen vid ansträngning?

    Hur påverkas vår maxpuls, arbetspuls och vilopuls av konditionsträning?

  44. Hej! Jag undrar om du vet vilken typ av konditions- / uthållighetsträning som är den mest effektiva för att specifikt öka antalet kapillärer och mitokondrier?
    Har läst Michalsik och Bangsbos bok ”Aerob och anaerob träning” och försöker gräva lite djupare för mer kunskap.
    Tack för bra poddar på Tyngre Träningssnack ??
    / Martin.

  45. Hej

    Jag läser att du med säkerhet fastställer att det inte går att höja maxpulsen genom träning och att forskning tyder på det omvända. Jag tycker det stämmer bra men när jag går över från att arbeta med kortare intervaller 1 min till 8 minuter till längre intervaller och oftare dvs 10-20 min på 85-90 % av max puls så verkar också pulsen komma upp lättare och ge högre maxvärden. Som 52 åring har jag 10 år bakom mig av uthållighetsträning och tävling och noterade nyligen min högsta maxpuls på 5 år genom att utföra ovanstående förändring. Dessutom med högre mängd träning. Jag kommer sällan upp högt i puls och i synnerhet inte när jag tränar mycket mängd vilket känns normalt. Vad bedömer du kan vara orsaken till detta?

  46. Hej varför kan inte en person som tränar mycket öka sin kondition lika snabbt som en som inte brukar träna? Vad beror de på?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *