Återgång till en traditionell diet – del 1

En aborigin som jagar fiskJag har ju sen tidigare skrivit ett par inlägg om studier på stenålderskost (1, 2). Det finns några studier till på stenålderskost som jag troligen kommer att ta upp efterhand och jag vet även att det är en stor studie på gång från Sverige på stenålderkost som ännu inte publicerats och den kommer jag garanterat att skriva om när den publiceras.

Stenålderskost kallas även vanligen för paleo där paleo mer och mer börjat ta över de senaste åren då många tagit influencer från amerikanska träningstrender eller amerikanska bloggar där det kallas just paleo: Jag tycker att denna typ av kost är väldigt intressant främst för att det är en kost där man inte fokuserar på makronutrienter utan istället tittar på livsmedelskvalité. Man utesluter även spannmål, mjölk och i vissa fall baljväxter och jag är inte övertygad om att det är detta som är viktigt men det är ju en variabel till som man behöver ta med när man tittar på studierna.

Men det finns en annan kategori av studier där fokuset inte är på makronutrienter utan på bra kvalité på livsmedel och det är studier där man sagt till folk att de ska försöka återgå till sin ursprungliga diet. Det finns endast några få studier av den här typen vad jag känner till och tyvärr är det inte några större studier med randomisering eller kontrollgrupp men de är intressanta i sig själv ändå tycker jag.

Så jag tänkte skriva några inlägg kring dessa studier med efterhand och idag tänkte jag börja med en av de mer kända som är utförd på aborginer i Australien.

Diabetes. 1984 Jun;33(6):596-603.
Marked improvement in carbohydrate and lipid metabolism in diabetic Australian aborigines after temporary reversion to traditional lifestyle.
O’Dea K.

The rationale for the present study was that temporarily reversing the urbanization process in diabetic Aborigines should improve all aspects of their carbohydrate and lipid metabolism that are linked to insulin resistance. Ten full-blood, diabetic Aborigines from the Mowanjum Community (Derby, Western Australia) agreed to be tested before and after living for 7 wk as hunter-gatherers in their traditional country in north-western Australia. They were middle aged (53.9 +/- 1.8 yr) and overweight (81.9 +/- 3.4 kg), and all lost weight steadily over the 7-wk period (average, 8 kg). A detailed analysis of food intake over 2 wk revealed a low-energy intake (1200 kcal/person/day). Despite the high contribution of animal food to the total energy intake (64%), the diet was low in total fat (13%) due to the very low fat content of wild animals. Oral glucose tolerance tests (75 g glucose) were conducted in the urban setting and repeated at the end of 7 wk of traditional lifestyle. The marked improvement in glucose was due to both a fall in fasting glucose (11.6 +/- 1.2 mM before, 6.6 +/- 0.8 mM after) and an improvement in postprandial glucose clearance (incremental area under the glucose curve: 15.0 +/- 1.2 mmol/L/h before, 11.7 +/- 1.2 mmol/L/h after). Fasting plasma insulin concentration fell (23 +/- 2 mU/L before, 12 +/- 1 mU/L after) and the insulin response to glucose improved(incremental area under the insulin curve: 61 +/- 18 mU/L/h before, 104 +/- 21 mU/L/h after). The marked fall in fasting plasma triglycerides (4.0 +/- 0.5 mM before, 1.2 +/- 0.1 mM after) was due largely to the fall in VLDL triglyceride concentration (2.31 ± 0.31 mM before, 0.20 ± 0.03 mM after). In conclusion, the major metabolic abnormalities of type II diabetes were either greatly improved or completely normalized in this group of Aborigines by relatively short reversal of the urbanization process. At least three factors known to improve insulin sensitivity (weight loss, low-fat diet, and increased physical activity) were operating in this study and would have contributed to the metabolic changes observed.

Det man gjort i den här studier är alltså att man låtit ett gäng aboriginer med diabetes återgå till sin gamla diet. I artikeln står det att man lät dem återgå till sin traditionella livsstil men det stämmer inte riktigt då deltagarna körde runt i en fyrhjulsdriven jeep när de var ute på jakt 🙂 Men själv tanken var att utesluta mycket av det som kommer med urbanisering, eller vad de egentligen skulle skrivit, västerländs livsstil.

Aboriginerna är ett väldigt utsatt folkslag i Australien och de har stora problem med fattigdom, alkoholism och dålig hälsa. Detta återspeglar sig också en hel del i deltagarnas diet innan studien började:

The main dietary components were flour, sugar, rice, carbonated drinks, alcoholic beverages (beer and port), powdered milk, cheap fatty meat, potatoes, onions, and variable contributions of other fresh fruit and vegetables. At the time of the study the composition of the diet was estimated to be: carbohydrate 50%, fat 40%, and protein 10%. There was considerable variation within the group depending on the contribution of alcohol to the diet. The nondrinkers were more concerned about their diet in the urban environment and tended to eat more fresh fruit and vegetables and wholemeal bread.

Att de här människorna var i dålig hälsa när studien började är som du kan se, inte särskilt konstigt.

Studien gick helt enkelt till som så att deltagarna fick lämna en liten stad vid namn Derby i nordvästra Australien för att sen köra ut i mer eller mindre ödemark för att helt på egen hand tillskaffa sig mat under 7 veckors tid. En av forskarna var med gruppen hela tiden för att se till att de inte fuskade. Förutom detta fick deltagarna alltså klara sig helt på egen hand och införskaffa sig mat som aboriginer gjorde förr.

Resultatet av den här ”utflykten” blev ganska dramatiska förändringar hos deltagarna. De fick antingen väldigt stora förbättringar i sina sjukdomar eller så blev dem av med dem helt. Det finns dock ett flertal problem med den här studien.

Det största problemet som jag ser det är att vi faktiskt inte vet om deltagarna blev mätta. I studien får vi veta att deltagarna åt ungefär 1200 kcal per dag. Dieten var varierande under tiden beroende på var de befann sig men det var i huvudsak kött som deltagarna åt. Andelen protein var väldigt högt och låg hela tiden över 50 procent av deras dagliga energiintag.

Deltagarnas diet under studien
Deltagarnas huvudsakliga energikällor under deras ”utflykt”.

Här ovanför kan du se vad deltagarna främst åt under studiens gång. När de höll på att färdas och när de var vid kusten är energiintag och energifördelning uppskattad. När de däremot var i inlandet så gjorde man faktiska mätningar av maten som de åt. Deras förflyttning under studiens gång var deltagarnas egna beslut. Deras mål var att leva som de gjorde innan de började leva mer västerländskt och därför förflyttade de sig efter mat. Vid kusten hittade de till exempel inte tillräckligt med föda och därför drog de sig inåt landet.

Och slutsumman blev ju imponerande resultat. Men som jag redan påpekat är jag väldigt osäker på det här resultatet. Det är nämligen ingen som klarar av att leva på 80 E% procent protein under längre tid. Nu var det ju en två veckor lång period och då går det. Och det är ju möjligt att korta perioder av aborigineras liv tidigare också bestod av så mycket protein men jag är tveksam.

En annan förklaring till varför dieten ändå såg ut som den gjorde kan kanske vara att deltagarna inte visste var de skulle hitta mer växtföda? Känner man inte till området är det kanske svårare att hitta den maten?

Det finns annan data på hur aboriginernas diet normalt ser ut och hur den skiljer sig från den västerländska kosten kan du se i bilden här under (2). Som du kan se är det faktiskt en kost som kanske kan likna den som deltagarna åt i början och slutet på studien. Det är ganska mycket kött och aboriginerna åt i princip allting utom innehållet i tarmarna.

Aboriginernas kost var rik på protein
En grov indelning i hur aboriginernas kost såg ut innan de började äta mer västerländskt jämfört med en klassisk västerländsk kost.
Aboriginernas hälsa när de levde traditionellt
Hälsovärden för aboriginerna när de levde traditionellt.

Precis som nästan alla kulturer som studerats innan västerländsk kost tog över så verkar de ha varit mer eller mindre fria från de västerländska sjukdomarna. Kroppsvikten kan verka låg men detta är ganska vanliga värden för flera olika kulturer när de levt sina traditionella liv.

Summering

Det här är en intressant studie och att den har väckt lite uppmärksamhet kan man se i att den nu när jag skriver detta har blivit citerad hela 349 gånger enligt google scholar. Men det finns som sakt en del frågetecken likt om deltagarna verkligen var duktiga nog på att skaffa mat så de kunde äta sig mätta? Det står faktiskt ingenstans om hunger, mättnad eller liknande i hela studien.

Sen är ju det här en studie på en förändring i livsstil och miljö som inte är särskilt praktisk. Du kommer nog inte hitta särskilt många som är beredda på att förändra sitt liv så här enormt.

11 thoughts on “Återgång till en traditionell diet – del 1

  1. Aha, det kan vara orsaken till att jag inte går ner i vikt, jag har inte provat att vara traditionell aborigin. Har dock inte råd att gå ner i vikt just nu, får spara ihop till flygbiljett först.

  2. Säger den här studien egentligen något om paleo? Jag tänker att man lika gärna kunde fått samma resultat av att äta lika kalorirestriktivt på en hamburgerkedja och låtit deltagarna vara fysiskt aktiva i samma utsträckning som i studien. Dom kunde t.ex fått gå mellan de olika restaurangerna för att simulera jakt…

    Fast jag kanske är överdrivet allergisk mot ursprungstänket. Mest för att de flesta som verkar gå in för sådana här dieter faktiskt aldrig verkar ha studerat människans historia (det har iofs inte jag heller mer än på ett populärvetenskapligt sätt så vad vet jag). Ser i alla fall fram emot nästa del 🙂

  3. Anders:
    Säger den här studien egentligen något om paleo? Jag tänker att man lika gärna kunde fått samma resultat av att äta lika kalorirestriktivt på en hamburgerkedja och låtit deltagarna vara fysiskt aktiva i samma utsträckning som i studien.

    Intressant tanke, men å andra sidan har du ju matkvalitén. I försöket blev det ju så oraffinerade mat som det bara går att få tag på. Det du beskriver/föreslår är ju, för att låna Jacobs uttryck ”skräpmat”.

    Om jag förstår dig rätt Anders; Tror du matkvalitén inte har så stor inverkan som mängden energi man stoppar i sig (och förbrukar)?

  4. Köttdelen av en hamburgare är inte skräpmat, annat än möjligen för de som lägger en politisk vinkling i attacker på McDonalds, som för övrigt är en av de få matkedjor som klarat sig helskinnade genom den europeiska hästköttsskandalen – tack vare sina hög kvalitetskrav genom hela produktionskedjan! 😉

  5. Stefan G
    Om jag förstår dig rätt Anders; Tror du matkvalitén inte har så stor inverkan som mängden energi man stoppar i sig (och förbrukar)?

    Jag tror i alla fall att kaloriebalansen påverkar starkt för de här markörerna dom använder ( men är ingen förespråkare för skräpmat 🙂 )

    Som författarna säger ”At least three factors known to improve insulin sensitivity (weight loss, low-fat diet, and increased physical activity) were operating in this study and would have contributed to the metabolic changes observed.”

    Min mening är att det är svårt att hävda att matkvaliteten här är den dominerande effekten. I all fall utan en kontrollgrupp. Fast det är givetvis möjligt att det är kvaliteten och inte kvantiteten som står för den positiva effekten. Gissar att Jacob kan ha mer att säga här så vi får väl se vad del 2 säger 🙂

  6. Anders: Säger den här studien egentligen något om paleo?

    Nej, och det är inte studie på paleo. Det är en studie där aborginerna försökt att återgå till den typen av liv de levde innan västerlänningar kom dig. Kosten är lik men inte den samma som den som förespråkas inom paleokretsar. Men den var ju fri från vete, mejeriprodukter i vart fall.

    Anders: Jag tänker att man lika gärna kunde fått samma resultat av att äta lika kalorirestriktivt på en hamburgerkedja och låtit deltagarna vara fysiskt aktiva i samma utsträckning som i studien. Dom kunde t.ex fått gå mellan de olika restaurangerna för att simulera jakt…

    Det är ju möjligt. Det som är intressant är ju om deltagarna fick detta resultat trots/om de ätit efter hunger? Det är därför jag kritiserar att man inte nämner detta i studien. Det finns nämligen tidigare studier med liknande resultat där deltagarna fått äta efter hunger men ändå gått ner i vikt och i princip ”botat” sin diabetes. Jag har ju skrivit om en av dessa studier redan, http://tranastyrka.se/studier-pa-stenalderskost-del-1/. Sen kommer det någon studie till.

    Anders: Fast jag kanske är överdrivet allergisk mot ursprungstänket. Mest för att de flesta som verkar gå in för sådana här dieter faktiskt aldrig verkar ha studerat människans historia (det har iofs inte jag heller mer än på ett populärvetenskapligt sätt så vad vet jag). Ser i alla fall fram emot nästa del 🙂

    Återigen så är det här inte en studie på ”ursprungstänket”. Det är bara en studie där man bett en folkgrupp återgå till sin gamla livsstil istället för att fortsätta äta som de gör för närvarande. Deltagarna i den här studien visste ju hur de skulle gå tillväga. Där finns aboriginer som lämnade sitt traditionella levende för bara några årtionden sen. Finns till och med de som fortfarande lever traditionellt även om de är få.

  7. Ah, tror jag kanske läste början på din text lite för snabbt. Tack för klargörandet!

  8. Låter nästan som att dom åt en PSMF diet. Väldigt mycket protein, lite fett, lite kolhydrater, och lite kalorier. Har du skrivit något om PSMF förut?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *