Varför får man kramp? -Del II

•  54 Kommentarer
• Twittra
• Dela via E-post

I förra delen av denna serie tittade vi på grunden till de klassiska påståendena att brist på salt, magnesium eller någon annan mineral eller elektrolyt skulle vara orsaken till kram. Jag visade att bevisen för dessa påståenden är som gott som helt frånvarande och att det dessutom inte finns någon klar fysiologisk modell som skulle kunna förklara fenomenet. Jag vill betona att bevisen inte är tillräckliga för att avskriva påståendena helt som myter än, men som det ser ut nu finns det väldigt lite som talar för dem.

I denna del ska vi titta på en annan teori till varför man kan få kramp när man anstränger sig. Teorin är ganska komplicerad att förklara och kräver en del kunskap i hur man styr sina muskler med hjälp av olika nervbanor och jag kommer därför gå igenom detta först.

Lite bakgrundsfysiologi

Musklerna styrs av nerver som man kallar för alfaneuron. Dessa neuron stäcker sig från ryggmärgen ut till musklerna. Alfaneuronen i sin tur innerveras (aktiveras) och inhiberas (hämmas) av andra nerver. Av dem som är intressanta i denna diskussion så är de “vanliga” innervationen från hjärnan och två ryggmärgsreflexer, sträckreflexen och senreflexen.

En illustration över sträckreflexen i musklerna i framsida lår

Sträckreflexen

Sträckreflexen finns till för att skydda muskler och leder så att de inte sträcks ut för snabbt. Ett känselorgan kallat muskelspolar ligger inbäddade i ens muskler och känner hela tiden av hur sträckt ens muskel är. Om muskeln snabbt blir lite längre så skickar muskelspolen en signal till ryggmärgen där signalen förs över till ett alfaneuron och muskel får därmed en signal att kontrahera, dvs dra ihop sig. Det mest klassiska exempel på denna reflex är när man slår med en hammare på knäskålssenan och man gör en liten ofrivillig spark med benet.

Senreflexen

Illustration över senreflexen

Senreflexens uppgift är att se till att man inte skapar för stor spänning över en led eller i en muskel. Senreflexen styrs av ett organ kallat golgis senorgan som ligger inbäddat i muskelns senor. Detta organ känner av

spänningen i muskeln och när den blir hög så skickar den en signal till ryggmärgen. Denna signal innerverar ett inhiberande interneuron som i sin tur hämmar alfaneuronen. Slutsumman av det hela blir att musklerna kommer att kontrahera svagare och på så sätt minskar spänningen i muskeln.

Vad som troligen händer vid kramp

Den för närvarande mest troliga teorin till varför man får kramp är helt enkelt trötthet.

Det man har kunnat se i djurstudier (kattmuskler) är att allt eftersom en muskel blir trött så ökar signalerna från muskelspolarna medan signalerna från golgis senorgan minskar. Slutsumman av detta blir att man får en ökad aktivering av den aktuella muskeln.

Djurstudier är bra men de bevisar inte att fallet är det samma för människor. Det man har i bevisväg på människor är mer indirekt bevisning.

1. Det är vanligare att folk får kramp då de arbetar med muskeln i ett förkortat läge. I detta läget är spänningen vid golgis senorgan liten och dess inhiberande effekt blir därför också liten.
2. En liten vidareutveckling på observationen ovan är att tvåledsmuskler nästan alltid är dem som krampar.
3. Det muskel som krampar är oftast den muskel som jobbat mest, dvs den tröttaste muskeln.
4. Den bästa akuta behandligen mot kramp är passiv stretching av den aktuella muskeln. En av effekterna av stretching är en ökad aktivering i golgis senorgan.
5. Kramp sker oftast i slutet av en tävling då musklerna är trötta.
6. Innan man råkar ut för kramp så märker man oftast av små ryck i muskeln.
7. Personer som precis har råkat ut för kramp har en ökad viloaktivitet i den muskeln som krampat jämfört med andra muskler hos samma person.
8. Man har visat att elektrisk stimulering av nerver från golgis senorgan kan man lindra kramp framkallad av maximala kontraktioner i ett förkortat läge.

Vilka råkar ut för kramp?

Man har gjort studier där man bett folk fylla i formulär om hur ofta de får kramp och sen jämfört det med andra faktorer i deras träning och liv och man har kommit fram till följande faktorer som ökar risken för kramp

• Att man tidigare råkat ut för kramp
• Hög ålder, ju äldre man är desto större risk
• Högt BMI
• Dåliga stretchvanor
• Ärftlighet, om dina släktingar lätt får kramp för du troligen lättare kramp
• Löpning i hög intensitet
• Längre löpningar
• Muskeltrötthet
• Springa i backar
• Dålig prestation just den dagen

Saker som fortfarande behöver utredas

Egentligen är det allting kring kramp som behöver utredas. Även om det verkar som att bevisen börjar lägga sig bakom teorin att det är en obalans mellan nervsignaler från muskelspolarna och golgis senorgan tillsammans med muskeltrötthet som orsakar kramp så finns det fortfarande många frågetecken. Varför finns det ett ärftligt samband? Det kan vara så att det helt enkelt är en förmåga att pressa sig ordentligt som är orsaken, men samtidigt kan det bero på någon helt annan fysiologisk förutsättning.

Det finns en annan teori som inte har undersökts närmare som säger att kramp beror på att man fått små muskelbristningar i muskeln och att kramp är kroppens försvar från ytterligare skada.

Andra nervsignaler från smärtreceptorer, tryckreceptorer etc kan också ha en inverkan på musklernas aktivering.

Slutsats

Det finns flera påståenden kring vad som orsakar kramp som har i princip ingen forskning bakom sig. Den förklaring som för närvarande stämmer bäst är att kramp orsakas av en obalans mellan kroppens nervsignaler främst orsakad av muskeltrötthet.

Varför får man kramp? -Del I Juicen som används för saltgurka kan lindra kramp

Om Författaren:

Jacob Gudiol är leg. sjukgymnast och civilingenjör utbildad i Lund (- en omtenta). Han håller regelbundet förläsningar om träningsfysiologi för olika grupper, föreningar och utbildningar, bland annat på sjukgymnastutbildningen i Lund. Han sitter med i styrelsen för idrottsmedicin syd och han skriver även artiklar till olika träningsmagasin, främst BODY Magazine. Jacob har även en personlig blogg på tranastyrka.se där du kan få veta mer om hans egna syn på träning,kost och hälsa. Mer om Jacob..

54 Kommentarer till “Varför får man kramp? -Del II”