Jag satt och läste ett inlägg på NeuroLogical Blog om hur man argumenterar och kom på mig själv när jag försökte hitta exempel på hur folk använder argumentationsfel när det kommer till tränings och kost.
Det var nu ganska länge sedan jag skrev ett helt inlägg om kritiskt tänkande och jag tänkte därför att just argumentationsfel kunde vara ett väldigt bra ämne. Jag kommer i detta inlägg att gå igenom exempel på olika typer av argumentationsfel och även ge exempel på hur jag har sett dessa användas i artiklar, diskussioner, böcker eller på forum på nätet för att försöka övertyga de som lyssnar/läser att det som sägs är sanning.
Viktigt att påpeka när det gäller argumentationsfel är att slutsatsen inte måste vara felaktig. Det enda man kan säga när någon gör ett argumentationsfel är att de inte har bevisat sin slutsats. Slutsatsen som sådan kan alltså vara både korrekt och inkorrekt men inte med det givna argumentet som bevis för den.
Felaktig kombination
För alla er som har gjort högskoleprovet eller ett IQ-test så är denna typ av argumentation bekant. Den handlar helt enkelt om att man drar en felaktig slutsats från två premisser som i sig själva är sanna.
- Många som styrketränar tar proteintillskott
- De flesta som tar steroider använder proteintillskott
- Slutsats: Många som tar proteintillskott använder steroider
Den här slutsatsen är i själva verket helt fel. För om du har 100 personer som styrketränar så kan ju faktiskt 30 stycken ta kosttillskott, 30 stycken använda steroider och inte i något av dessa fall behöver det vara samma 30 personer. Det kan mycket väl vara så att många som tar kosttillskott faktiskt också tar steroider. Men du kan inte dra den slutsatsen bara på informationen i de två första punkterna.
Orsak/tidssamband
Argumentationsfelet eller den felaktiga slutsatsen orsak/tidssamband kallas också för det väldigt svåra men coola namnet, Post hoc ergo propter hoc. Denna typ av fel sker när man drar slutsatsen att det finns ett orsak-samband förhållande mellan två parametrar bara för att den ena följer den andra. Ett klassisk exempel här är alla hemmakurer som folk har för att bota förkylningar eller lindra bakfyllan.
- Man dricker/äter X för att motverka en förkylning
- Dagen efter är förkylningen bättre
- Slutsats: X hjälper mot förkylning
Den här typen av fel är extra förrädiska då det blir en typ utav självuppfyllande profetia. Om man är övertygad om att X hjälper mot förkylning så kommer man att resonera att X hjälpte oavsett ens tillstånd dagen efter. Om man mår lika dåligt som dagen innan så resonerar man att man hade mått ännu sämre om det inte vore för X. Om man istället mår bättre så var det givetvis X’s förtjänst. Att det är fullt normalt att man blir bättre från en förkylning oavsett vad man gör är inget man tänker på.
Korrelation medför kausalitet
När man gör detta fel så drar man ett felaktigt orsak-samband förhållande mellan två saker bara för att det råder ett samband mellan faktorerna rent statistiskt.
- Många överviktiga dricker lightläsk
- Lightläsk leder till övervikt
eller…
- Många med en allmänt ohälsosam livsstil väljer livsmedel med bl.a. mycket mättat fett
- Mättat fett (som oberoende faktor) är farligt för hälsan
Detta fel dras väldigt ofta av personer som använder sig utav epidemiologiska studier eller en observation för att dra en slutsats som passar dem. Ett bra exempel är när Lars-Erik Litsfeldt skrev i en debattartikel i aftonbladet att sumobrottare var feta därför att de åt mycket kolhydrater.
Viktigt att påpeka här är att man inte ska förväxla detta argumentationsfel med ordentlig forskning. Vetenskap i sig handlar om att observera naturen för att kunna förutspå dess utfall vilket handlar om just orsak-samband (mer om detta kan ni läsa i inlägget om vetenskaplig metodik). Det som skiljer de två från varandra är att när man faktiskt har ett verkligt orsak-samband förhållande så ska man kunna förutspå ett utfall med hjälp av informationen. Om det varit så att lightläsk verkligen orsakade fetma så skulle man kunna göra människor feta genom att ge dem lightläsk varje dag. Detta har man testat i flera studier och resultatet har blivit att deltagarnas vikt inte har förändrats, Missa skogen för alla träd – sötningsmedel och vikten.
På samma sätt kan man hitta ett sant orsak-samband förhållande genom så kallade prospektiva studier där man tar två grupper som är lika förutom sett till den faktor som man vill studera och sen följer dem några år framåt i tiden. Denna typ av studier är inte 100 % säkra givetvis men det är enda sättet att studera faktorer som man tror orsakar sjukdom då det inte är etiskt rätt att utsätta folk för något man tror är farligt. En bra förklaringsmodell till varför en viss faktor skulle kunna påverka är också något som påverkar hur stor vikt man lägger vid en prospektiv studie. Om man inte har en bra förklaringsmodell till ett visst fenomen så minskar sannolikheten att det faktiskt finns.
Auktoritetsargument
Denna typ av fel innebär att man säger att något är sant därför att en person med auktoritet påstår så. Här gäller det att vara försiktig då det oftast är så att en auktoritet på ett område oftast är den som har rätt i frågor på just det området. Detta innebär ju dock inte att man plötsligt blir en ”allmän expert på allt” men många gånger uttalar sig personer i områden där de verkligen inte är auktoriteter. Så var uppmärksam när massmedia enbart uttalar sig i termer om t.ex. ”experten”, ”forskaren”, ”proffesorn” etc. Det du ska fråga dig är proffessor och forskare inom vad? Och på vilket sätt ger expertkunskaper inom det ämnet samma person auktoritet inom ett helt annat ämne?
Två exempel som har dykt upp i diskussionerna här på bloggen är när jag skrev mitt inlägg om hur vissa medvetet misstolkar studier och när jag skrev om stor komik i aftonbladet. I båda dessa fall fick jag motta argumentet att personerna som jag kritisera var välutbildade etc. Båda sakerna irrelevanta sett till diskussionen.
Andra exempel är när kändisar ska uttala sig i tidningar om vad som är bra mat eller hur man bör träna på bästa sätt.
På internet finns det ju också många sätt att skaffa sig falsk auktoritet. En vältränad kille eller tjej får ofta mycket auktoritet från yngre människor men att vara vältränad innebär inte nödvändigtvis att man är särskilt kunnig kring träning och kost i allmänhet. På internetforum är det också vanligt att folk får en falsk auktoritet om de har många inlägg i forumet. Att någon har skrivit många kommentarer innebär ju inte att de verkligen kan någonting.
Ad hoc argumentation (anpassning av definition)
Med ad hoc menas att man lägger till kriterier efterhand så att ens slutsats inte ska vara felaktig. Klassiska exempel när det kommer till träning och kost är många.
Till exempel är det vanligt att man stöter på påståenden om att något tillskott eller kostupplägg fungerar väldigt bra. Om man då visar på en studie som inte visat på någon effekt så får man tillägget ”det tar några månader innan effekten syns och studien varade bara i x antal veckor”. Allt eftersom det byggs upp bevis så läggs fler och fler förutsättningar till som inte var med i det ursprungliga påståendet.
Du ser ju det här också väldigt ofta från LCHF-are som gärna ondförklarar alla kolhydrarater i första läget. Om du påpekar att det inte finns några belägg för att alla kolhydrater är dåliga och att till exempel råvaran x går alldeles utmärkt att äta så kommer du att få tillägg på första förklaringen.
Denna form utav argumentationsfel används ofta utav personer som gör fantastiska påståenden. De hoppas på att ingen ska påpeka felaktigheterna i det de säger och om någon gör det så ändrar de helt enkelt sitt påstående genom att lägga till ett kriterium som inte var med från början. På så sätt kan de göra väldigt stora påståenden samtidigt som det verkar som att ingen kan motbevisa vad som sägs och att allt som har påståtts har varit korrekt.
Slut på del I
Detta var en kort introduktion till olika argumentationsfel som används väldigt ofta. Speciellt vanligt är det att folk, helt utan grund och/eller vetenskapligt stöd för sina påståenden, försöker använda sig av dessa för att på olika sätt försöka vinna över publiken eller läsarna.
I kommande del 2 kommer jag diskutera samma ämne samt ta upp lite fler ofta förekommande argumentationsfel…
Lämna ett svar