Vanliga argumentationsfel och hur folk utnyttjar dem

Vanliga argumentationsfel
Den här artikeln tillhör en artikelserie på 2. Det här är del 1. Du hittar alla artiklarna i serien här: Argumentationsfel

Jag satt och läste ett inlägg på NeuroLogical Blog om hur man argumenterar och kom på mig själv när jag försökte hitta exempel på hur folk använder argumentationsfel när det kommer till tränings och kost.

Det var nu ganska länge sedan jag skrev ett helt inlägg om kritiskt tänkande och jag tänkte därför att just argumentationsfel kunde vara ett väldigt bra ämne. Jag kommer i detta inlägg att gå igenom exempel på olika typer av argumentationsfel och även ge exempel på hur jag har sett dessa användas i artiklar, diskussioner, böcker eller på forum på nätet för att försöka övertyga de som lyssnar/läser att det som sägs är sanning.

Viktigt att påpeka när det gäller argumentationsfel är att slutsatsen inte måste vara felaktig. Det enda man kan säga när någon gör ett argumentationsfel är att de inte har bevisat sin slutsats. Slutsatsen som sådan kan alltså vara både korrekt och inkorrekt men inte med det givna argumentet som bevis för den.

Felaktig kombination

För alla er som har gjort högskoleprovet eller ett IQ-test så är denna typ av argumentation bekant. Den handlar helt enkelt om att man drar en felaktig slutsats från två premisser som i sig själva är sanna.

  • Många som styrketränar tar proteintillskott
  • De flesta som tar steroider använder proteintillskott
  • Slutsats: Många som tar proteintillskott använder steroider

Den här slutsatsen är i själva verket helt fel. För om du har 100 personer som styrketränar så kan ju faktiskt 30 stycken ta kosttillskott, 30 stycken använda steroider och inte i något av dessa fall behöver det vara samma 30 personer. Det kan mycket väl vara så att många som tar kosttillskott faktiskt också tar steroider. Men du kan inte dra den slutsatsen bara på informationen i de två första punkterna.

Orsak/tidssamband

Argumentationsfelet eller den felaktiga slutsatsen orsak/tidssamband kallas också för det väldigt svåra men coola namnet, Post hoc ergo propter hoc. Denna typ av fel sker när man drar slutsatsen att det finns ett orsak-samband förhållande mellan två parametrar bara för att den ena följer den andra. Ett klassisk exempel här är alla hemmakurer som folk har för att bota förkylningar eller lindra bakfyllan.

  • Man dricker/äter X för att motverka en förkylning
  • Dagen efter är förkylningen bättre
  • Slutsats: X hjälper mot förkylning

Den här typen av fel är extra förrädiska då det blir en typ utav självuppfyllande profetia. Om man är övertygad om att X hjälper mot förkylning så kommer man att resonera att X hjälpte oavsett ens tillstånd dagen efter. Om man mår lika dåligt som dagen innan så resonerar man att man hade mått ännu sämre om det inte vore för X. Om man istället mår bättre så var det givetvis X’s förtjänst. Att det är fullt normalt att man blir bättre från en förkylning oavsett vad man gör är inget man tänker på.

Korrelation medför kausalitet

När man gör detta fel så drar man ett felaktigt orsak-samband förhållande mellan två saker bara för att det råder ett samband mellan faktorerna rent statistiskt.colalightplus

  • Många överviktiga dricker lightläsk
  • Lightläsk leder till övervikt

eller…

  • Många med en allmänt ohälsosam livsstil väljer livsmedel med bl.a. mycket mättat fett
  • Mättat fett (som oberoende faktor) är farligt för hälsan

Detta fel dras väldigt ofta av personer som använder sig utav epidemiologiska studier eller en observation för att dra en slutsats som passar dem. Ett bra exempel är när Lars-Erik Litsfeldt skrev i en debattartikel i aftonbladet att sumobrottare var feta därför att de åt mycket kolhydrater.

Viktigt att påpeka här är att man inte ska förväxla detta argumentationsfel med ordentlig forskning. Vetenskap i sig handlar om att observera naturen för att kunna förutspå dess utfall vilket handlar om just orsak-samband (mer om detta kan ni läsa i inlägget om vetenskaplig metodik). Det som skiljer de två från varandra är att när man faktiskt har ett verkligt orsak-samband förhållande så ska man kunna förutspå ett utfall med hjälp av informationen. Om det varit så att lightläsk verkligen orsakade fetma så skulle man kunna göra människor feta genom att ge dem lightläsk varje dag. Detta har man testat i flera studier och resultatet har blivit att deltagarnas vikt inte har förändrats, Missa skogen för alla träd – sötningsmedel och vikten.

På samma sätt kan man hitta ett sant orsak-samband förhållande genom så kallade prospektiva studier där man tar två grupper som är lika förutom sett till den faktor som man vill studera och sen följer dem några år framåt i tiden. Denna typ av studier är inte 100 % säkra givetvis men det är enda sättet att studera faktorer som man tror orsakar sjukdom då det inte är etiskt rätt att utsätta folk för något man tror är farligt. En bra förklaringsmodell till varför en viss faktor skulle kunna påverka är också något som påverkar hur stor vikt man lägger vid en prospektiv studie. Om man inte har en bra förklaringsmodell till ett visst fenomen så minskar sannolikheten att det faktiskt finns.

Auktoritetsargument

Denna typ av fel innebär att man säger att något är sant därför att en person med auktoritet påstår så. Här gäller det att vara försiktig då det oftast är så att en auktoritet på ett område oftast är den som har rätt i frågor på just det området. Detta innebär ju dock inte att man plötsligt blir en ”allmän expert på allt” men många gånger uttalar sig personer i områden där de verkligen inte är auktoriteter. Så var uppmärksam när massmedia enbart uttalar sig i termer om t.ex. ”experten”, ”forskaren”, ”proffesorn” etc. Det du ska fråga dig är proffessor och forskare inom vad? Och på vilket sätt ger expertkunskaper inom det ämnet samma person auktoritet inom ett helt annat ämne?

Två exempel som har dykt upp i diskussionerna här på bloggen är när jag skrev mitt inlägg om hur vissa medvetet misstolkar studier och när jag skrev om stor komik i aftonbladet. I båda dessa fall fick jag motta argumentet att personerna som jag kritisera var välutbildade etc. Båda sakerna irrelevanta sett till diskussionen.

Andra exempel är när kändisar ska uttala sig i tidningar om vad som är bra mat eller hur man bör träna på bästa sätt.

På internet finns det ju också många sätt att skaffa sig falsk auktoritet. En vältränad kille eller tjej får ofta mycket auktoritet från yngre människor men att vara vältränad innebär inte nödvändigtvis att man är särskilt kunnig kring träning och kost i allmänhet. På internetforum är det också vanligt att folk får en falsk auktoritet om de har många inlägg i forumet. Att någon har skrivit många kommentarer innebär ju inte att de verkligen kan någonting.

Ad hoc argumentation (anpassning av definition)

Med ad hoc menas att man lägger till kriterier efterhand så att ens slutsats inte ska vara felaktig. Klassiska exempel när det kommer till träning och kost är många.

Till exempel är det vanligt att man stöter på påståenden om att något tillskott eller kostupplägg fungerar väldigt bra. Om man då visar på en studie som inte visat på någon effekt så får man tillägget ”det tar några månader innan effekten syns och studien varade bara i x antal veckor”. Allt eftersom det byggs upp bevis så läggs fler och fler förutsättningar till som inte var med i det ursprungliga påståendet.

Du ser ju det här också väldigt ofta från LCHF-are som gärna ondförklarar alla kolhydrarater i första läget. Om du påpekar att det inte finns några belägg för att alla kolhydrater är dåliga och att till exempel råvaran x går alldeles utmärkt att äta så kommer du att få tillägg på första förklaringen.

Denna form utav argumentationsfel används ofta utav personer som gör fantastiska påståenden. De hoppas på att ingen ska påpeka felaktigheterna i det de säger och om någon gör det så ändrar de helt enkelt sitt påstående genom att lägga till ett kriterium som inte var med från början. På så sätt kan de göra väldigt stora påståenden samtidigt som det verkar som att ingen kan motbevisa vad som sägs och att allt som har påståtts har varit korrekt.

Slut på del I

Detta var en kort introduktion till olika argumentationsfel som används väldigt ofta. Speciellt vanligt är det att folk, helt utan grund och/eller vetenskapligt stöd för sina påståenden, försöker använda sig av dessa för att på olika sätt försöka vinna över publiken eller läsarna.

I kommande del 2 kommer jag diskutera samma ämne samt ta upp lite fler ofta förekommande argumentationsfel…

Fortsätt läsa artikelserienVanliga argumentationsfel och hur folk utnyttjar dem, del II >>

18 thoughts on “Vanliga argumentationsfel och hur folk utnyttjar dem

  1. Detta fel dras väldigt ofta av personer som använder sig utav epidemiologiska studier för att dra en slutsats som passar dem. Ett bra exempel är när Lars-Erik Litsfeldt skrev i en debattartikel i aftonbladet att sumobrottare var feta därför att de åt mycket kolhydrater

    Hoho, du är skrattretande.

    De äter mycket kolhydrater för att kunna gå upp i vikt, eftersom det är mycket enklare att överäta på kolhydrater än fett.

    Nå, nästa person i listan borde vara Jeff Volek, eftersom du betat av Andreas Eenfeldt och Lars-Erik Litsfeldt.

    Eller vågar du inte sikta så högt?

  2. De äter mycket kolhydrater för att kunna gå upp i vikt, eftersom det är mycket enklare att överäta på kolhydrater än fett.

    Nå, nästa person i listan borde vara Jeff Volek, eftersom du betat av Andreas Eenfeldt och Lars-Erik Litsfeldt.

    Eller vågar du inte sikta så högt?

    Hmmm, konstigt. Kolhydrater har ju ofta ett högre SI än fett….

    Fast du kanske tycker att Litsfeldt artikel var korrekt?

  3. De äter mycket kolhydrater för att kunna gå upp i vikt, eftersom det är mycket enklare att överäta på kolhydrater än fett.

    Nå, nästa person i listan borde vara Jeff Volek, eftersom du betat av Andreas Eenfeldt och Lars-Erik Litsfeldt.

    Eller vågar du inte sikta så högt?

    Hmmm, konstigt. Kolhydrater har ju ofta ett högre SI än fett….

    Ja, kolhydratkällor har större volym än fett som måste ta en rundvandring på 3-4h innan de når fettcellerna och därifrån kan börja hjälpa till med mättnaden.

    Det viktigaste med kolhydrater kontra fett är att det senare inte ger någon rekyleffekt som gör att du blir småsugen en stund senare… Det är just därför de håller fettnivån så låg som möjligt, annars riskerar man ju att låta mättnads- och hungersignalerna fungera som de borde. Duger inte när skall grisbulka.

  4. De äter mycket kolhydrater för att kunna gå upp i vikt, eftersom det är mycket enklare att överäta på kolhydrater än fett.

    Det är inte vad Litsfeldt skriver, han skriver att de blir feta därför att de äter mycket kolhydrater. Att de på något sett blir styrda av hormoner som gör dem feta och att deras överätande beror på detta, inte på att de frivilligt försöker stoppa i sig mer kalorier än vad de behöver. Litsfeldt debattartikel är löjlig, så enkelt är det. Om du inte tycker det så kan du ju svara på Random C’s verkliga fråga.

    En liten försök till ad hoc argumentation av dig där Mikael när du försökte ändra på det Litsfeldt faktiskt säger. Du använde även ett annat argumentationsfel, vilket det var får du dock vänta med tills imorgon för att få reda på. 😉

    Nå, nästa person i listan borde vara Jeff Volek, eftersom du betat av Andreas Eenfeldt och Lars-Erik Litsfeldt.

    Eller vågar du inte sikta så högt?

    Förutom några studier så har jag inte läst något av Volek så jag vet inte om han har sagt något direkt felaktigt eller dumt som Litsfeldt och Eenfeldt. Jag funderar på att inköpa TNT diet men efter att ha läst ”Good Calories Bad Calories” så är jag väldigt tveksam till om jag vill slösa mer tid på sånna böcker. Mitt huvudintresse är trots allt träning och det är på det jag lägger merparten av min tid.

    Fast vi kanske kan nöja oss med ett citat från Lyle McDonald, som jag vet att både du och jag uppskattar, angående Volek.

    Aparently the ’worlds foremost expert on low-carb diets’ hasn’t read very much of the literature, at leat not the stuff that didn’t agree with him

  5. En liten försök till ad hoc argumentation av dig där Mikael när du försökte ändra på det Litsfeldt faktiskt säger. Du använde även ett annat argumentationsfel, vilket det var får du dock vänta med tills imorgon för att få reda på.

    Den händige hittar lätt en mer komplett text om sumobrottare och deras val av diet. Litsfeldt eller inte är meddelandet detsamma.

    Förutom några studier så har jag inte läst något av Volek så jag vet inte om han har sagt något direkt felaktigt eller dumt som Litsfeldt och Eenfeldt.

    Skall jag tolka det som att du anser att N&M är helt förkastligt?

    Jag funderar på att inköpa TNT diet men efter att ha läst “Good Calories Bad Calories” så är jag väldigt tveksam till om jag vill slösa mer tid på sånna böcker. Mitt huvudintresse är trots allt träning och det är på det jag lägger merparten av min tid.

    Jag trodde i min enfald att kost och träning hörde ihop. Boken TNT Diet behandlar bägge områdena.

    quite in fact, there is ample data showing that a ketogenic diet (depending on a few paramaters such as total and type of fat) can drastically worsen blood lipid levels in the absence of weight loss

    I call bullshit. Framförallt, är det ens intressant för hårda ändpunkter om du inte mumsar i dig ”nyttig” (enl. SLV) arakidonsyra i tid och otid?

  6. Den händige hittar lätt en mer komplett text om sumobrottare och deras val av diet. Litsfeldt eller inte är meddelandet detsamma.

    Meningen ”den händige hittar…” får du gärna förklara relevansen med, jag förstår den inte!?

    Du missade nog vad mitt inlägg handlar om. Det handlar om argumentationsfel, dvs folk som argumenterar med ologiska argument. Litsfeldt argument är ologiskt, oavsett vad hans verkliga meddelande är och oavsett om man håller med honom eller inte.

    Så om du inte har något argument för varför sumobrottare blir feta medan andra idrottare med samma kolhydratsintag inte blir feta (som då motbevisar det faktum att hans uttalande är felaktigt och löjligt) så sluta kommentera. Håll dig till sak Mikael.

    Skall jag tolka det som att du anser att N&M är helt förkastligt?

    ??? hur kom du fram till det? N&M har ganska låg impact factor men annars så är det väl en tidskrift som alla andra.

    Jag trodde i min enfald att kost och träning hörde ihop. Boken TNT Diet behandlar bägge områdena.

    Boken handlar om att bli smal med hjälp av diet och träning. Träningen är så basic den kan bli, tror du jag sitter och läser böcker om hur man använder maskinerna på gymmet och som berättar hur många set man bör köra av varje övning?

    I call bullshit. Framförallt, är det ens intressant för hårda ändpunkter om du inte mumsar i dig “nyttig” (enl. SLV) arakidonsyra i tid och otid?

    Ta upp det med Lyle, det är bara att kommentera i tråden.

  7. Intressant inlägg Guddi. Har läst om detta tidigare men hade helt glömt bort det. Denne Mikael har med all tydlighet missat vad det handlar om.

  8. Jag tog upp fallet Litsfeldt eftersom du (mycket riktigt) säger att b*c är skiljt från b -> c. Det säger jag inte emot.

    Vad jag ville säga var att om a anses vara känt, och a->c ^ a*b gäller sedan innan, så gäller även b->c.

  9. Ja, kolhydratkällor har större volym än fett som måste ta en rundvandring på 3-4h innan de når fettcellerna och därifrån kan börja hjälpa till med mättnaden.

    Det viktigaste med kolhydrater kontra fett är att det senare inte ger någon rekyleffekt som gör att du blir småsugen en stund senare… Det är just därför de håller fettnivån så låg som möjligt, annars riskerar man ju att låta mättnads- och hungersignalerna fungera som de borde.

    Har du någon källa eller länk som kan förklara mekanismerna bakom detta, annars kanske Nicklas vet? Mig veterligen så har fett ingen direkt påverkan på mättnad när det väl absorberats i tarmen. (Jag försöker inte provocera, jag är faktiskt genuint nyfiken. Kommer inte gnälla om du inte kan bevis något.)

  10. Har du någon källa eller länk som kan förklara mekanismerna bakom detta, annars kanske Nicklas vet? Mig veterligen så har fett ingen direkt påverkan på mättnad när det väl absorberats i tarmen.

    Inte på mättnad, men som avsaknad av hunger, som jag förstått det. Kroppens fettceller pytsar /ut/ energi när insulinnivån hålls låg. Det är just precis det som är poängen med fettceller, långtidslagring, medan, som sagt, kolhydrater och protein bara har en effekt så länge de befinner sig i magsäcken. (blodsockret hålls ju stabilt ändå, så ”hålla blodsockret stabilt och var mätt”-effekten av kolhydrater existerar i praktiken inte)

    Som jag förstått det, i alla fall. Du kan ju kika på http://en.wikipedia.org/wiki/Fatty_acid_metabolism#Digestion_and_transport

  11. Har du någon källa eller länk som kan förklara mekanismerna bakom detta, annars kanske Nicklas vet? Mig veterligen så har fett ingen direkt påverkan på mättnad när det väl absorberats i tarmen. (Jag försöker inte provocera, jag är faktiskt genuint nyfiken. Kommer inte gnälla om du inte kan bevis något.)

    Någon direkt källa har jag inte tid att leta upp. Dock bör det påpekas att SI är ett ganska trubbigt mått även det. Där har man bara uppmätt prandiell mättnad direkt efter intag och sedan följt dessa personer i två timmar. Det säger ju ingenting om vilken typ av kost man har lättare att hålla sig mätt på ur ett längre tidsperspektiv. Skall vi prata anekdotiska bevis så är jag på Mikael Janssons linje och håller med om att fetare (isokalorisk) kost ger en mer behaglig och långvarig mättnad än ”bulkmättnad”.

    Jag klistrar in tre abstract från en tråd på Kolo, bla med frukostjämförelser av isokalorisk frukost med bagel jämfört med ägg. Din tes att kolhydrater ger bättre mättnad faller där.

    Den här studien med ketogen kost jämfört med icke-ketogen säger inget om hormoner men återigen upplevd mättnad samt ätande ad libitum dock.

    [QUOTE>BACKGROUND: Altering the macronutrient composition of the diet influences hunger and satiety. Studies have compared high- and low-protein diets, but there are few data on carbohydrate content and ketosis on motivation to eat and ad libitum intake. OBJECTIVE: We aimed to compare the hunger, appetite, and weight-loss responses to a high-protein, low-carbohydrate [(LC) ketogenic> and those to a high-protein, medium-carbohydrate [(MC) nonketogenic> diet in obese men feeding ad libitum. DESIGN: Seventeen obese men were studied in a residential trial; food was provided daily. Subjects were offered 2 high-protein (30% of energy) ad libitum diets, each for a 4-wk period-an LC (4% carbohydrate) ketogenic diet and an MC (35% carbohydrate) diet-randomized in a crossover design. Body weight was measured daily, and ketosis was monitored by analysis of plasma and urine samples. Hunger was assessed by using a computerized visual analogue system. RESULTS: Ad libitum energy intakes were lower with the LC diet than with the MC diet [P=0.02; SE of the difference (SED): 0.27> at 7.25 and 7.95 MJ/d, respectively. Over the 4-wk period, hunger was significantly lower (P=0.014; SED: 1.76) and weight loss was significantly greater (P=0.006; SED: 0.62) with the LC diet (6.34 kg) than with the MC diet (4.35 kg). The LC diet induced ketosis with mean 3-hydroxybutyrate concentrations of 1.52 mmol/L in plasma (P=0.036 from baseline; SED: 0.62) and 2.99 mmol/L in urine (P<0.001 from baseline; SED: 0.36). CONCLUSION: In the short term, high-protein, low-carbohydrate ketogenic diets reduce hunger and lower food intake significantly more than do high-protein, medium-carbohydrate nonketogenic diets.[/QUOTE>

    Effects of a high-protein ketogenic diet on hunger, appetite, and weight loss in obese men feeding ad libitum. Am J Clin Nutr. 2008 Jan;87(1):44-55.

    Äggfrukost kontra bagelfrukost och matintag följande måltid bland överviktiga kvinnor:

    [QUOTE>OBJECTIVE: To test the hypotheses that an egg breakfast, in contrast to a bagel breakfast matched for energy density and total energy, would enhance weight loss in overweight and obese participants while on a reduced-calorie weight loss diet. SUBJECTS: Men and women (n=152), age 25-60 years, body mass index (BMI) >or=25 and The egg breakfast enhances weight loss, when combined with an energy-deficit diet, but does not induce weight loss in a free-living condition. The inclusion of eggs in a weight management program may offer a nutritious supplement to enhance weight loss.[/B>[/QUOTE>

    Egg breakfast enhances weight loss. Int J Obes (Lond). 2008 Oct;32(10):1545-51.

    En nästan identisk studie av samma forskningsgrupp:

    [QUOTE>OBJECTIVE: To test the hypotheses that among overweight and obese participants, a breakfast consisting of eggs, in comparison to an isocaloric equal-weight bagel-based breakfast, would induce greater satiety, reduce perceived cravings, and reduce subsequent short-term energy intake. SUBJECTS: Thirty women with BMI’s of at least 25 kg/M2 between the ages of 25 to 60 y were recruited to participate in a randomized crossover design study in an outpatient clinic setting. DESIGN: Following an overnight fast, subjects consumed either an egg or bagel-based breakfast followed by lunch 3.5 h later, in random order two weeks apart. Food intake was weighed at breakfast and lunch and recorded via dietary recall up to 36 h post breakfast. Satiety was assessed using the Fullness Questionnaire and the State-Trait Food Cravings Questionnaire, state version. RESULTS: During the pre-lunch period, participants had greater feelings of satiety after the egg breakfast, and consumed significantly less energy (kJ; 2405.6 +/- 550.0 vs 3091.3 +/- 445.5, Egg vs Bagel breakfasts, p < 0.0001), grams of protein (16.8 +/- 4.2 vs 22.3 +/- 3.4, Egg vs Bagel breakfasts, p < 0.0001), carbohydrate 83.1 +/- 20.2 vs 110.9 +/- 18.7, Egg vs Bagel breakfasts, p < 0.0001), and fat 19.4 +/- 5.1 vs 22.8 +/- 3.2, Egg vs Bagel breakfasts, p < 0.0001) for lunch. Energy intake following the egg breakfast remained lower for the entire day (p < 0.05) as well as for the next 36 hours (p < 0.001). CONCLUSIONS: Compared to an isocaloric, equal weight bagel-based breakfast, the egg-breakfast induced greater satiety and significantly reduced short-term food intake. The potential role of a routine egg breakfast in producing a sustained caloric deficit and consequent weight loss, should be determined.[/QUOTE>

    Short-term effect of eggs on satiety in overweight and obese subjects. J Am Coll Nutr. 2005 Dec;24(6):510-5.

    /Nicklas

  12. Hej Jakob, läste hela artikeln igen och den är mycket bra! 😉 Såg precis din kommentar och undrar, har du läst artiklarna av Volek?

    Tack för en grym blogg och den har lärt mig mycket!!

    Vh Stefan

    Ps. Väntar med förväntan på ditt inlägg om vad man vet om stenåldersmänniskan och vad dom åt..

  13. Tjena Stefan!
    Jag är ganska liberal med copyright som nog de flesta ingenjörer är men här på sidan håller vi borta länkarna 🙂

    Inlägget är mer eller mindre klart. Det är bara ett stycke till jag ska skriva men måste få tag i en gammal artikel från mitt bibliotek först!

  14. Ok, ja det kan jag ju förstå. 😉 Ok, det ska bli intressant. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *