Bättre rörlighet i baksidorna av bålträning?

Mycket passande efter mina inlägg om bålträning så kom det i dagarna ut en ny studie som är väldigt intressant ur detta perspektiv. Studien är följande:

Kuszewski M, Gnat R, Saulicz E.
Stability training of the lumbo-pelvo-hip complex influence stiffness of the hamstrings: a preliminary study.
Scand J Med Sci Sports. 2008 Mar 31.

Precis som studiens titel antyder så är det en preliminär studie med få försökspersoner. Man bör alltså inte dra för stora växlar från den men den är intressant och ger mig tillfälle att redogöra för lite teorier som många fysioterapeuter arbetar efter när det kommer till rehabilitering.

Orsaken till att studien genomfördes

Det är numera väl dokumenterat att när folk får ont eller råkar ut för en skada så händer det ofta att närliggande, stabiliserande muskler förlorar lite av sin funktion, de aktiveras senare än vanligt och de atrofierar (förlorar i muskelvolym och styrka).

När denna förändring sker så kommer troligen de mer yttre belägna musklerna som normalt skapar kraft och påverkar omgivningen ta över en del av det stabiliserande arbetat. Man blir med andra ord förstås inte invalid eller oförmögen att röra sig bara för att de stabiliserande musklerna fungerar sämre. Dock får man en ökad aktivering i de yttre, starkare musklerna som också många gånger spänner över flera leder. Detta tror man i sin tur leder till sämre rörelsemönster och en ökad risk för skador.

Hypotesen i studien ovan var att en ökad aktivering och träning av stabiliserande muskulatur skulle leda till att den yttre, starkare muskulaturen (i detta fall hamstring muskulaturen) skulle leda till en minskad tonus och aktivering i de yttre musklerna. Detta trodde man i sin tur skulle kunna visa sig i en ökad rörlighet i baksida lår då musklerna där inte skulle behöva arbeta så mycket för att stabilisera bäckenet.

Försökspersonerna och träningsprogrammet

I denna studie använde man sig av friska försökspersoner mellan 18-42 år gamla. Totalt inkluderade man 30 personer där det enda kravet var att man inte hade haft någon allvarlig skada som tvingat en till att ligga på sjukhus eller opereras. Deltagarna fick inte heller ha haft ont inom den närmsta månaden innan försöken. Det slutliga kriteriet var att de inte fick vara för rörliga i hamstring när försöken började.

Träningen pågick under 4 veckor och bestod utav två steg. Det första steget var att lära sig aktivera de djupa musklerna kring bålen. I denna studie hade man ett klart fokus på abdominis transversus och multifiderna vilket är ganska klassiskt då det är de musklerna som studierats mest och som man vet lätt påverkas vid smärta eller skada.

Det andra steget bestod utav integrering av den nya aktiveringen i övningar som ställer större krav på de yttre starkare musklerna. Man fick med andra ord lära sig använda den ökade aktiveringen mer funktionellt. Övningarna som använde sig av i steg 2 kan ni se här under.

Övningarna i studien
Övningarna i studien

Som ni kan se så påminner övningarna här ovan om plankan och bäckenlyft som jag tog upp som grundövningar i mina inlägg om core. Tyvärr så är det ofta så här när det kommer till forskning inom sjukgymnastik och träning. Forskarna/therapeuterna följer något visst koncept och forskningen blir för att utvärdera konceptet mer än för att försöka få fram bra principer/metoder. I just denna studie så använde man sig utav Sling-Exercise-Therapy.

Turligt nog för oss så finns det aldrig något magiskt med en viss övning utan man kan i stort sett alltid hitta övningar som ger i stort sett samma sak. Övningarna ovan kan simuleras genom att man lägger en boll under fötterna istället för att hänga dem i slingorna.

Utvärdering av rörligheten

Utvärderingen utav träningsprogrammet på rörligheten i baksidorna genomfördes genom att man la försökspersonerna på rygg, böjde höften till 90 grader och därefter försökte man sträcka fullt i knäleden. Kriteriet för att vara med i studien var att man inte klarade sträcka knäleden fullt och utvärderingen var sen hur mycket längre man klarade sträcka knäleden.

Resultatet från interventionen kan ni se i tabellen här under.

Serie 1 är inför träningen, serie 2 är efter 2 veckor och serie 3 är i slutet av interventionen
Serie 1 är inför träningen, serie 2 är efter 2 veckor och serie 3 är i slutet av interventionen. Inga av resultaten var signifikanta

Två saker sticker ut när man ser resultaten ovan. Det första är att man fick ganska bra förbättringar i träningsgruppen vilket tyder på att hypotesen kan man la fram inför studien verkar stämma. Det andra man lägger märke till är att kontrollgruppen fick sämre resultat trots att de inte gjorde någonting under 4 veckor.

Studien nämner inget om att personerna som gjorde rörlighetsmätningar var blindade eller inte. Troligen var det så att det var samma personer som gjorde mätningarna som också skrev studien och som genomförde träningspassen. Detta skulle kunna förklara mycket utav resultaten ovan, särskilt det faktum att kontrollgruppen fick 6-7 % sämre rörlighet av att leva som vanligt under 4 veckor.

Slutsats

Jag skulle inte dra några som helst slutsatser från denna studie. Den är intressant och jag skulle gärna se att det utfördes flera liknande studier, men dessa bör i så fall genomföras på ett mycket bättre sätt och med fler försökspersoner så man får möjlighet att påvisa mindre skillnader än vad som var fallet i denna studie.

Det finns tidigare studier som har visat att träning av bålstabilitet är bättre än träning av endast baksida lår efter en sträckning i baksidorna (1) så det finns troligen ett samband mellan bålstabilitet och hamstrings.

1 thought on “Bättre rörlighet i baksidorna av bålträning?

  1. I programmet från min sjukgymnast kör jag bland annat dessa två övningar, fast med boll och lyft av ena benet några sekunder. Plankan med boll har jag satans svårt med… skulle nog vara bättre med remmar där. Ska bli kul att se om man kan nå ner till backen efter ett tag utan att böja knäna 🙂 Om det sen förbättrar ischiasproblemet vore det ännu bättre.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *