Här är veckans lista på artiklar som jag skrivit som publicerats på andra platser än här på TränaStyrka eller Träningslära.se.
- Tyngre.se: Speedy Carbzales – Snabba eller långsamma kolhydrater – spelar det egentligen någon roll?
Ett inlägg kring långsamma och snabba kolhydrater och vilken inverkan de har på hälsan samt vilken relevans det har för styrkeidrottare när det gäller prestation och återhämtning. - Tyngre.se: Du måste vara stark för att hoppa högt
I den här artikeln går jag kort igenom varför du behöver vara stark om du vill kunna hoppa högt. Ett ännu viktigare budskap från artikeln är att om du inte är tillräckligt stark så kommer du aldrig att kunna få ut din fulla kapacitet när det gäller explosiva saker. - Tyngre.se: Kan man äta för mycket protein?
Många som styrketränar eller håller på med någon kraftidrott äter väldigt stora mängder protein. Att hela tiden vara i ett anabolt stadie är inte bra för hälsan på lång sikt men finns det några mer kortvariga risker med att till exempel äta väldigt mycket protein under några veckor eller månader? - SvD: ”Idrott och hälsa har en given plats i skolan”
En krönika av mig i SvD där jag berättar om fördelarna med att ha idrott och hälsa i skolan på barnens välmående och deras betyg.
Hej Jacob!
Denna fråga handlar ej om detta inlägg dock fortf. om kost! Du vet Anki la upp på Facebook ”22 myter om fett förbränning” där hon & Martin Brunnberg som också näringsfysiolog, svara på diverse frågor & en fråga vars Martins kommentar som ja blev lite fundersam över om det stämmer är detta, som ja undrar om du kan svara på om det stämmer?
Frågan /påståendet från inlägget:
”En jämn förbränning effektiviseras av många mindre portioner mat ofta snarare än få stora portioner mer sällan”.
Martins kommentar:
”Här finns det många åsikter. I en del äldre studier ser man att den termogena effekten faktiskt ökar om man äter få måltider. Det beror antagligen på att musklerna har nytta av en jämn tillförsel på protein och koncentrerar du allt protein och kolhydrater till ett eller två mål kommer kroppen inte att kunna ta till sig näringen på bästa sätt. En stor mängd protein kan inte tas upp i musklerna vid ett tillfälle. Överskottet kommer att bli socker och då frigörs lite värme. Detsamma gäller för kolhydrater om depåerna av glykogen är fulla – då kommer överskottet att istället bli fett, vilket är en process som även den kostar lite energi. Utifrån vad man ser i studier idag är det smart, i alla fall när det gäller protein, att dela upp dagens proteinintag på flera måltider för bästa muskelbyggande effekt. Även om förbränning då teoretiskt skulle bli lägre spelar det ingen roll – förbränning är inget självändamål. Personligen har jag haft bäst lycka med både mig själv och klienter när jag delar upp dagens måltider på många mål.”
Så det jag undrar är vadå kroppen kan ej ta upp all protein på en gång?? Eeeehhh, vadå om jag fastar å käkar 50g protein på en gång så kmr kroppen lagra en del som socker men om ja delar upp det under dagen så kmr kroppen kunna tillgodogöra alla dessa proteiner?? Har man ej redan konstaterat att detta är en gammal myt & di har ju skrivit en artikel om detta, lr har ja missförstått det hela??
Tusen tack för din kommentar & klargörandet hehe 🙂
Mvh /G
Med ”ta upp i musklerna” menar Martin förmodligen, användas till proteinsyntes, dvs bygga upp vävnader och liknande. Om inflödet av aminosyror i kroppen är större än behovet för proteinsyntesen kommer överskottet antingen ”förbrännas” till energi, omvandlas till glukos eller möjligtvis bli fett. Nästan allt protein tas upp i tarmen (normalt ca 90-98%) men inte allt protein används för att bygga upp kroppen.
Det Ola sa. Annars får du fråga Anki själv.
Angående din referens till den svenska studien (8) i din artikel så kan det ju lika gärna vara så att intelligenta personer motionerar mer än dumma.
De har helt enkelt funnit en korrelation och som vi alla vet är korrelation inte samma sak som kausalitet.
Kanske intelligenta är mer framåtblickande och uthålliga i sitt agerande i största allmänhet. Det finns det faktiskt belägg för. Nog borde sådana egenskaper kunna få folk att motionera mer.
Hej Andreas!
Jag antar att du menar artikeln i SvD. Och det du påpekar hade mycket väl stämma för just den studien. Men det finns även interventionsstudier som visat på samma resultat, samt många djurstudier.