Vad folk säger att de ätit stämmer inte

Folk vet inte hur mycket de äter

Både jag och Nicklas har skrivit en väldig massa kring hur osäkert självrapporterade kostintag är. Folk har ofta svårt att ens minnas vad de åt igår och frågar du om mängden mat så blir det ännu mer fel. Och som om inte det var nog vet man att folk faktiskt ganska ofta bara ljuger när du frågar dem. Detta är alltså inte bara ett internetfenomen där folk ”finslipar” sina svar i ett kommentarsfält någonstans utan det är något som sker även när personen som blir tillfrågad vet att svaret är viktigt för forskning.

Det är inte så att alla ljuger och det är därför som det blir fel. Även de som verkligen försöker att återge sina matvanor på ett sanningsenligt sätt kommer att ge dig felaktig information. Så även om du frågar någon som du verkligen litar på en situation där du bedömer att det inte finns någon som helst anledning för personen att ljuga så kan du få felaktig information.

Så oavsett situationen så kommer du helt enkelt inte att få något bra och tillförlitligt svar om du bara förlitar dig på vad någon säger att han eller hon äter. Detta är intressant ur många aspekter. Dels finns det ju människor som påstår att de inte kan gå ner i vikt trots att de äter väldigt lite kalorier varje dag. När man väl testar dessa personer och verkligen mäter deras energiförbrukning har man sett att det som de säger inte stämmer, Svältläge (låg ämnesomsättning), del 2 – De som sticker ut. De äter alltså helt enkelt mer än de säger att de gör.

Andra studier har också visat att personer som upplever sig ha en hög ämnesomsättning och som själva tror att de kan äta ”hur mycket som helst” utan att gå upp i vikt många gånger går upp väldigt snabbt i vikt om du verkligen ser till att de äter mer än vanligt, Skillnad i energiförbrukning mellan personer som har lätt eller svårt att gå upp i vikt.

Att folks återgivning av vad de ätit inte stämmer är ju också intressant när man inom epidemiologi försöker analysera kostmönster för att se vilken typ av kost som är nyttig. Epidemiologi har en hel del bra sidor men när det gäller kost blir det många gånger väldigt fel tyvärr. Inte nog med att den information du får från folk om deras kostvanor inte stämmer med vad de verkligen äter, det ska efter det även göras en väldig massa analyser med den datan för att försöka klura ut om där finns något mönster.

För några veckor sen släpptes en studie där man analyserat folks rapporterade kostintag i USA och dess resultatet fick en hel del stora rubriker där borta. Resultatet visade nämligen att amerikanerna åt mindre kalorier idag än för 10 år sen (1). Det här sågs ju som glada/positiva nyheter men sannolikt återspeglar det dock inte verkligheten. För att betona detta var det en stor samling av de största forskarna inom övervikt i världen som skickade in en insändare till tidskriften The American Journal of Clinical Nutrition för några dagar sen (2).

Titeln på insändaren är Self-report-based estimates of energy intake offer an inadequate basis for scientific conclusions och precis som titeln säger så går man väldigt tydligt igenom att det inte går att använda självrapporterad data om människors matintag.

De påpekar också att den här systematiska felrapporteringen i princip alltid är åt det negativa hållet. Folk rapporterar alltså att de äter mindre än vad de egentligen gör. De ”glömmer” dessutom allt som oftast att rapportera skitmaten så som godis, snacks osv.

De skriver även att det möjligen faktiskt är så att den här systematiska underrapporteringen har ökat i storlek de senaste åren. Orsakerna till dessa är flera men framför allt tror man att orsaken är att folk är mer medvetna om vad som är ”rätt svar” när de får frågan. De har alltså lärt sig vad som är korrekt svar och ger det trots att det inte återspeglar deras verkliga beteende. Det finns även en trend mot att mer överviktiga personer gör en större felrapportering och då antalet överviktiga har ökat kan det också påverka resultatet som forskarna får.

Avslutningsvis summeras insändaren på ett väldigt bra vis (EI i citatet = energy intake):

In conclusion, the data analyzed by Ford and Dietz do not justify the conclusion that EI has decreased among US adults in recent years. We recognize that there is great interest in studying food intake among free-living individuals in large samples. We also recognize that in such large studies, self-report may be the only measurement tool that is practical and may well provide data in regard to dietary patterns. Although Ford and Dietz acknowledged the limitations of self-reported food intake, the common argument that it is the best available method does not make it adequate. Erroneous conclusions derived from self-reported EI may adversely affect policy decisions involving obesity.

Det jag har fetmarkerat i citatet här ovanför tycker jag är väldigt viktigt och bra sagt. Om du bara har verktyg som är för dåliga så får du acceptera att undersökningen helt enkelt inte kan göras och istället får du försöka förbättra dina verktyg först. Och som forskarna påpekar i den sista meningen så är det ju inte som att de här mycket svaga beläggen får obetydliga konsekvenser eftersom de i slutändan utgör basen för stora policydokument på samhällsnivå. Tyvärr har ju dessa förändringar ännu inte skett på något tillräckligt bra sätt och väldigt mycket epidemiologisk forskning som görs plågas av detta problem.

Just argumentet att det är ”den bästa metoden man har” används väldigt ofta och det är till exempel väldigt vanligt att du stöter på den i diskussionsdelen när forskarna ska nämna bristerna i sin studie. En mening som till exempel brukar dyka upp ganska ofta är i stil med ”en brist med studien är att den självrapporterade datan sannolikt inte är helt korrekt. Vi har dock använt oss av samma metod som tidigare studier”. Argumentet är alltså i stil med ”eftersom allt annat inte är särskilt bra så behöver inte vi heller göra det särskilt bra” 🙂

Avslutningsvis så kan du läsa mycket mer om det här i del fem av Nicklas serie kring kostforskning, Kostforskning 5 – Hur undersöker man matintag?.

9 thoughts on “Vad folk säger att de ätit stämmer inte

  1. Kul att läsa! Och ännu roligare att en av forskarna bakom den granskade studien heter Dietz. Lite som Roger Tennisberg på Radiosporten. 🙂

  2. Jag är en av dem som länge trott att jag kan äta hur mycket som helst utan viktökning, men egentligen beror det nog mycket på att jag äter för lite. Särskilt min frukost- och lunchaptit brukar vara dålig.

  3. Det stämmer så bra. Jag har också alltid, som personen ovan, sagt att jag aldrig går upp i vikt hur mycket jag än äter – men nu har jag insett att jag äter väldigt lite, men visst har jag hög ämnesomsättning men jag vet nu att jag måste äta mer för att gå upp i vikt.

    Tack för en bra artikel!

  4. Intressant och samtidigt inte särskilt överraskande.
    Oftast så finns det betydligt mer noggranna mätmetoder än den typen frågeformulär
    som används, men dessa kan vara så dyra att det i praktiken blir omöjligt att genomföra
    stora studier med dessa metoder (som exempel dubbelmärkt vatten för att mäta
    energiförbrukning).
    Däremot finns det flera studier som visar att ju kortare tid bakåt ett formulär gäller desto mer
    noggrannt blir det.
    Det finns redan gratisverktyg för webformulär som man kan be försökspersonerna med korta
    intervaller (tex en gång om dagen) som sannolikt skulle öka tillförlitligheten avsevärt.
    Ifall dessa sedan kan integreras med någon smidig app så tror jag att enkäter som mätmetod
    kan bli betydligt mer användbart i den här typen av studier.

  5. Petter Wingren:

    Det finns redan gratisverktyg för webformulär som man kan be försökspersonerna med korta
    intervaller (tex en gång om dagen) som sannolikt skulle öka tillförlitligheten avsevärt.
    Ifall dessa sedan kan integreras med någon smidig app så tror jag att enkäter som mätmetod
    kan bli betydligt mer användbart i den här typen av studier.

    Problemen med socialt accepterade redovisningar kvarstår dock. Ett annat bekymmer är att om människor får registrera över tid så ändrar de ofta sina matvanor under den tiden. Såväl medvetet som omedvetet. Men ja, att olika metoder finns har jag ju skrivit om tidigare.

    /Nicklas

  6. Kul läsning! Första gången jag hittade hit till sidan och inlägget fångade mig. Efter några kämpandes med viktväktarna kan jag medge att det som beskrivs ovan verkligen stämmer för mig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *