Det är ingen tvekan om att det finns en hel del äldre ”sanningar” inom kost och näringslära som har setts som etablerade trots att den faktiska vetenskapen bakom har varit snällt sagt skakig. Det flesta av de här ”sanningarna” beror nog mest på att media och diverse dietboksförfattare har övertygat befolkningen om vissa saker, men samtidigt är det ingen tvekan om att det också är en hel del saker som även varit mer eller mindre etablerat inom de som faktiskt ska vara väldigt pålästa på kost och näringslära.
Ett sådant exempel på en ”sanning” där man på senare år har insett att det egentligen inte finns några bra belägg är betydelsen av att äta frukost. De allra flesta vuxna idag har garanterat fått höra flera gånger om hur viktigt det är att äta en ordentlig frukost varje morgon.
Trots att det har varit någonting som man har tryckt på mycket så finns det egentligen ingenting som visar att frukosten sticker ut från övriga måltider. Frukost är helt enkelt en måltid av flera och om din kosthållning är bra eller dålig beror på hur allting ser ut när du summerar ihop det.

Var kommer bilden av att frukosten är viktigaste ifrån?

Tittar man på officiella råd bakåt i tiden så kan jag faktiskt inte minnas att jag någon gång då läst att frukosten verkligen skulle vara viktigare än andra måltider. En nyligen publicerad artikel i The Scientist tillskriver istället vår uppfattning om att frukost är extra nyttigt till ren marknadsföring som startade i början av 1900-talet (7). Samtidigt är det ändå ingen tvekan om att det är en uppfattning som väldigt många har haft, och som även experter med ordentliga utbildningar inom kost gett sitt stöd till.
Det finns också mängder av epidemiologiska studier som visar att folk som hoppar över frukosten mår sämre (1, 2, 3). Om du är regelbunden läsare här så vet du dock att epidemiologiska studier för sig själv inte är tillräckligt för att man ska säga att någonting är bevisat. Epidemiologiska studier innebär nämligen bara att man frågar eller mäter vad folk gör för stunden och sen tittar man hur de mår. Ibland följer man dem även över tid för att se hur deras hälsa förändras.
Det som är gemensamt för all epidemiologi är dock att du inte aktivt försöker förändra hur någon lever sitt liv. Du bara observerar dem. Problemet med de här studierna är därför att det mycket väl kan vara så att bland alla personerna som väljer att hoppa över frukosten så är andra ohälsosamma beteenden också överrepresenterade. Om det då är beteenden som är negativa för hälsan så kan det vara det som förklarar den sämre hälsan och inte det faktum att de hoppar över frukosten.
I studier försöker man givetvis korrigera för den här typen av saker. Till exempel kan man rent matematiskt ta bort effekten från rökning om man vet att det är så de som äter frukost röker mindre än de som hoppar över sin frukost. Men korrigeringen blir aldrig perfekt och det kan ju även finnas faktorer som man inte känner till eller inte frågat efter som fortfarande finns kvar och påverkar resultatet.
När det gäller betydelsen av frukost så har egentligen inte forskningen kommit förbi det här hindret ännu. Det finns helt enkelt för få studier av kvalité för att säga någonting säkert. Därför brukar man idag likställa frukost med alla andra måltider, helt enkelt för att det inte finns någon bra evidens till varför frukosten skulle få en helt egen plats lite högre upp på rankingen jämfört med andra mål.
Det finns några enstaka verkliga interventionsstudier där man tittat på frukostens betydelse och resultatet i dessa studierna stödjer det faktum att frukosten inte verkar ha någon speciellt betydelse när det gäller att påverka folks vikt eller olika hälsomarkörer (4, 5, 6).
Det finns också studier där man undersökt effekten av olika typer av frukost och hur det sen påverkar aptit och metabolism vid lunch eller resten av dagen. Här är det ingen tvekan om att det finns bättre och sämre alternativ precis som det finns bättre och sämre kosthållningar överlag. Det skulle dock kunna vara möjligt att rubriker som sagt ”frukost x är bra för hälsan” har misstolkats som ”att hoppa över frukosten är dåligt för hälsan.
Kort och gott kan man summera frukostens vara eller inte just nu med att om du är hungrig så ät, om du inte är det så behöver du inte. Nicklas skrev faktiskt om just frukost i sin första artikel här på Träningslära för snart 8 år sen och det han skrev då gäller även idag, ”Frukostens betydelse i kosten”.

Spelar frukosten någon roll för barns mentala förmåga?

En annan närliggande koppling till det här med frukostens betydelse är påståendet att vi fungerar mycket bättre mentalt om vi har ätit frukost. Framför allt brukar man trycka på att det är någonting som gäller för barn.
Precis som med fallet frukost och hälsa så finns det främst observationsstudier när det gäller barns frukostätande och mental prestationsförmåga. Resultaten här visar även de på att barn som regelbundet äter frukost tenderar att prestera lite bättre i skolan (8). Effekten verkar dock vara tydligast hos barn som annars är lite undernärda och i de här studierna finns även ett klart samband mellan socioekonomisk status, äta frukost och prestera bättre i skolan. Så sambandet kan lika väl bero på att barn med bättre förhållanden hemma både presterar bättre i skolan och också råkar få bättre och mer regelbunden frukost.
Orsaken till att jag skriver den här texten idag är dock för att det väldigt nyligen publicerades en ny studie där man verkligen har sett till att barn ätit eller inte ätit frukost innan man utsatt dem för en rad olika tester (9).

8-12-åringar testade flera gånger före eller efter frukost

För att testa frukostens betydelse för annars friska barn så såg man till att man först och främst hade friska barn som representerar majoriteten av barn. Därför exkluderade man barn med större övervikt/fetma, barn som hade någon form av historia av ADHD eller liknande besvär, barn med astma, laktosintolerans, allergier eller barn som just då gick på någon typ av medicin.
Barnen kom samtliga från låg- eller medelinkomstfamiljer i USA vilket innebär att de inte hade det särskilt väl ställt hemma. De hade dock inga problem rent näringsmässigt och var alla välnärda när studien började.
I själva studien ingickk två olika typer av frukostar:

  • Bröd med hasselnötspålägg, mjölk och äppelbitar
  • Våfflor med sirap, mjölk och äppelbitar

Det här är ju inte direkt några superfrukostar om du frågar mig, men de valdes eftersom de tydligen är populära alternativ bland barn i området samtidigt som de når upp till minimikraven för en frukost i skolan i samma område.
Då man hade de här två frukostarna samt alternativet ingen frukost så fanns det totalt tre stycken olika tester för barnen. Totalt var det knappt 130 barn som fick prova på samtliga tre situationer vid olika tillfällen. Den här typen av studie där alla deltagare får vara med i alla ”grupperna” kallas för cross-over och de är väldigt bra eftersom du inte behöver oroa dig för att du kommer få se skillnader mellan grupperna baserat på att deltagarna i de olika grupperna är olika från början.
Då det skulle kunna finnas en effekt av att barnen lär sig testet efterhand i den här typen av studie så såg man också till att barnen fick utföra de tre olika scenarierna i olika ordning.
För att vara säker på att barnens resultat inte påverkades av vad de ätit kvällen innan så fick barnen spendera 15 timmar innan varje testtillfälle på laboratoriet. De fick även en standardiserad måltid på kvällen innan de gick och la sig.
Själva testerna utfördes 10.30 på morgonen dagen efter. Om barnen hade fått frukost vi det tillfället så blev den serverad två timmar innan, vid 8.30.
De faktiska testerna tog totalt sett ungefär en timme att genomföras för ett barn och innefattade en rad olika försök. Totalt var det fyra större tester där flera av testerna innehöll flera mindre delar som fokuserade på olika egenskaper hos barnen. Främst fokuserade testerna på minne, inlärning och förmågan att fokusera eller urskilja saker snabbt.

Resultatet – frukost hade ingen inverkan på någonting

Resultatet i studien blev att barnen presterade precis lika bra på samtliga tester oavsett om de ätit frukost eller inte och oavsett vilken typ av frukost som de ätit. Här under kan du se de faktiska resultatet för samtliga mindre delar av de fyra huvudtesten. Jag har valt att skriva ner testerna med deras verkliga engelska namn istället för att försöka översätta dem till svenska.

Frukost har ingen inverkan alls på barns mentala prestationsförmåga
Frukost hade ingen effekt alls på något av de olika testerna som barnen fick utföra i den här studien.

Som du kan se i diagrammet här ovanför så fanns det inte ens en tendens till att någon situation skulle vara bättre än någon annan. Barnen presterade lika bra oavsett.

En studie säger nästan aldrig allt

Det här är utan tvekan den bästa studien jag läst kring effekterna av frukost på kognitiv prestationsförmåga (kognition är en psykologisk term som ungefär betyder mental förmåga). Även nu när jag läst igenom studien och tittat lite på det tidigare arbete som refereras i diskussionen så tycker jag att den här studien är den bästa.
Det är dock viktigt att påpeka att den här studien inte har tittat på alla möjliga saker som skulle kunna påverka. Till exempel fann en tidigare studie från 2009 att typen av frukost verkar kunna påverka barns mentala prestationsförmåga där lågt GI och en större mängd kolhydrater verkade vara lite bättre överlag även om effekten från de olika frukostarna varierade lite beroende på vad man testade (10).
Även en studien från 2012 har funnit liknande resultat och i den studien hade man även med en försöksomgång där försökspersonerna inte åt någon frukost alls (11). Resultatet blev då även att lågt GI var bättre än ingen frukost alls. Deltagarna i den här studien var dock aningen äldre än i studien jag skrivit om här ovanför.
Frukostarna som användes i den här studien var som jag påpekade båda ganska dåliga rent näringsmässigt och kanske hade man kunnat se en fördel för en bättre frukost? De två studierna jag nämnt ovan öppnar i alla fall upp för möjligheten att en bättre frukost kan vara lite prestationshöjande för det mentala medan en sämre frukost då inte skulle ha den effekten.
Den här studien har ju även bara tittat på akuta effekter. Att frukosten i sig skulle ha en större effekt på lång sikt ser jag som högst osannolikt dock.

Summering – frukost är inget magiskt

För att summera den här texten så skulle jag säga att även om det fortfarande finns flera intressanta frågeställningar kvar kring hur frukost (och mat överlag) kan påverka vår prestationsförmåga, så finns det inga övertygande bevis idag om att frukosten skulle vara en måltid mer speciell än någon annan.
Jag skrev nyligen om en studie på Tyngre där man visat att en kost med högt GL kan ha en negativ inverkan på folks humör och energinivåer. Högt GL innebär att maten är rik på raffinerade och snabba kolhydrater. Även när det gäller de studier som hittills är utförda på frukostens betydelse så verkar samma effekt vara möjlig här.
Dålig mat verkar helt enkelt vara dåligt för ens mentala kapacitet och välmående. Eller en bättre formulering är nog att bra mat möjligen kan vara bra för ens mentala kapacitet och välmående. För de studier som finns på frukostens betydelse visar ju ingen fördel med dåliga kost framför fasta medan det är möjligt att en bättre frukost ha en liten positiv effekt.
Om frukosten har någon betydelse om det är bra livsmedel, och i så fall hur stor, vet man ännu inte. Personligen är jag tveksam till om den ens finns där förutom att en höjning av blodsockret verkar ha en förbättrande effekt just när den sker. Alltså att en frukost kanske kan förbättra prestationen den närmsta timmen.

3 svar på “Påverkar frukosten barns tankeförmåga?”
  1. ”Personligen är jag tveksam till om den ens finns där förutom att en höjning av blodsockret verkar ha en förbättrande effekt just när den sker. Alltså att en frukost kanske kan förbättra prestationen den närmsta timmen.”
    Det här är lite min hypotes också, men även att detta kan ha potentiell effekt på ett större plan än bara direkt på kognitiv förmåga. Frukost som en del av en blodsockerhöjande/energihöjande morgonritual kan leda till ”en bra start på dagen” när det gäller produktivitet, effektivitet, motivation osv. Man skapar momentum och sedan kör man bara på resten av dagen.
    Men det är ju inte frukosten i sig som har någon massiv magisk effekt. Tveksamt också om detta har någon direkt effekt för barn som inte behöver vara självgående/self-starters på samma sätt som vuxna, och det handlar inte heller om kognitiv förmåga i direkt mening. Men det kan nog vara en väldigt bra vana, en bra grund att stå på, inför vuxenlivet.
    Roy Baumeisters forskning visar också blodsockernivå ökar vår förmåga till self-regulation (”viljestyrka”), vilket har diverse positiva effekter. Hans forskning har dock fått en hel del kritik när det gäller just detta. Andra studier har inte visat samma resultat osv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *